400000 "LAHOLMS - TIDNING | - NN — LT Måndagen den 18 december 1967 IT Hi Sträng bekymrar. sig. g föga - Devalveringarnå i ett antal länder innebär inte någon häf- ndring av vår ekono- förklarade, fi- nansminister : Sträng på : inter- pellationer av: hr Eliasson "I Sundborn f'andra kämmaren och hr Sundin i första, bäda center: partister; Varje. tal om syssel- sättningskris på grund av deval- veringen är överdrivet och miss- visande, fastslog : finansministern som. dock inte -.kunde underlåta att peka på: vissa branscher för vilka 'svärlgheter kan uppstå, Det gäller enskilda företåg som har. sin avsättning främst på den engelska, danska eller. fin- ländska marknaden, för pappers- Industrin 'kan: det ske visst bort- fall av export till England, för verkstadsindustrin blir : troligen tillväxten av exporten till de- valveringsländerna något mind- re "och" för textilindustrin kan vissa problem uppstå” genom ökad. -priskonkurrens.- Men .nä- gon allmän , pessimism är inte tröstade" hr Sträng. Nu var, det väl inte heller nå- gon nattsvart pesslmsm som förj ar tig - miska. situation, befogad; anlett' interpellanterna att upp devalveringsfrågan och ef-j terförska , --regeringens', Inställ- ning till! situationen för - vissa” delar "av närlngslivet., Snarare berodde: det. på "insikten. om att läget 'kan påkalla åtgärder för att förebygga alltför stora svår righeter gom kan bH oundvik- liga för vissa näringsgrenar med framförallt. risker, för, arbetslös- |. het, Ett exempel redan. nu: är, vilket .hr Sundin pekade på å -att - första ” kanimarens ' debatt; tor produktionen . . risker för - arbetslöshet. vr I ett läge då vi ; bysselsättnings- man; Å tidningar och. anhonser om Kraftigt. sänkta, "priser på Uppenbart försämrat” rensläge,. fö "och ökade”. och! detta sk redän. har s svärigheter,. än .någaonsi re: under efterkrigstiden... - När Sverige valt. att. inte de vajvera” torde det bli ofränkom”] kv ugnssvar själ branscher-'f Ju könkur- den. inhemska strat. "tig: fråg " beräknas kosta Tydligen tänker de sig en fyra- årig ram men frångår divekti- tällning till ÖB av en framväkning av försvarskostna- ända in på :SO0-talet. » Därmed försvinner ,också under- laget för den karakteristik av detta försvarsalternativ, som vid ÖB-svarets publicering väckte så stor. uppmärksamhet nämligen att; vår försvarskraft skulle för- svagas till hälften av väd som kommer” att uppnås enligt tidi- tillämpad planeringsprin- "vens b kratis dä. RE "Att! mitt: under gen inkalla en extra; konselj att besluita : :om. 'åteitagande av den proposition:som behåndlades, är förslag, som, fi derna till Bare .. « cip. Förhandlingarna i utredning- en borde kunna ske utan avse- värd dramatik, Sanningen är att samtliga partier: och. även: mili- tärledningen är på flykt från ti- digare "positioner, då det gäller bedömningen av vad försvaret minst måste: kosta, - Det är inte bara i Sverige vi måste räkna med en försvars- planering från nya utgångspunk- ter, Även i Västtyskland, Frank- rike och England är man På po- litisk sida öveftygad om att man måste skaffa sig fastare mark 3 miljar der:kr. för framtidsbedömningen, .. enat inom det rustit) SrEoreten Socialdemdk? terna lägger -ett litik liksom hittills skall inrik- ta sig på aterhällsamhet samt att man följer utvecklingen med -största-. uppmärksamhet, ' Sådana Nyland låter visserljgen bra, n kan knappast sägas vara något uttryck för den; aktivitet - Halland, årsbok för kulturhisto- ria-:och hembygdsvård' i”Hallands som krävs för säkerställande” av : ond gång. Std a in, sysselsättning och "de: anställdas ägnats ' ett "smickrande stort ut- trygghet, Hr Strängs optimistis- | rymme med uppsatser av antikva- "ka . försäkran..om. att .ha' läget: ör . lic; Lennart' Lundborg, läroverksadjunkten = Joäl under Kontroll och att det ”ba-;waängö och skriftställaren: Axel" ra” är vissa delar av näringsli- Ejwertz.. vet som"”kan drabbas -av ytter- /igare svårigheter är en :mycket t klen tröst för dem. som :direkt| — JpAR, EF FARTYGSPOL- får vidkännas uppkomna kriser. - 2" LARR, . Till de åtgärder som både hy| -Antikvarie.; Lundborg "skriver Sundin och hr Eliasson berörde - om Öörelids stenar, bautastensgrav-: i riksdagsdebatten” ”och -som: re-, fältet den" gamla :strandvallen strax er "om; Tjärby kyrka! geringen borde" visa något Större. Forni ingsområdet: har. länge: intresse för hör det sedan länge: : varlt ett folkfantasiens' skötebarn, framförda: centerkraves; på - en inbillningen: har; man sett :slät- ekonomisk -: stabiliseringsKonfe- ten ".hedanför ”liden ”fyllas” med rens mellan de "politiska partier-” vatten och " häv : och": fartyg -med rutade segel stäva fram : Pr vå na samt” arbetsmarknads- öch gorna för at; söka hämn här och näringslivsor; ganisationer na. för "DE RESTA STENARNAS . GATA LÖST; GRAVVAR-; förtöjas vid stenårna, som” alltså : ” att. gemensamt söka komma tin skulle ha" tjänstgjort” som -förtöj-| . 'ningspollare, "Andra :har 'i sin ”fan- | rätta med den Kostnadsuppdrt ,tasi sett krigshärar 'drabba sam-| vande inflationen. De ökade pro: man i blodiga "slaktningar på -pla-. "blem .— » hur ättvindigt ht tån däruppe. 'Efter -lyktad 'strid Sträng. än må - ta på”, dem” — "hav" de. fallna 7sarilats: ihop: och ' som" vi ”ställts' inför genom va. begravts i högarna; som: alltjämt fi å plat, hbautast lutadevalveringarnia . främst hah på platsen, och hbautasten rirests till 'de stupadeg min-” England, Danmark ” öch Finland” ne. ”Självaste: :Bexell; . klassikern] .accenterat ” ytterligare . ”behövet Änom shalländsk historieskrivning, av ”kraftätgårdor "mot. InaLe | amt milgan SA kommer mi.den | : : i ömmer nu. nen. Som tidigare framfördes arkéologiska : vetenskapen "i" dok-; dessa propåer även denna gång tor; Lundporgs” gestalt: och :river utan något: gensvar från >hYr'sönder drömväven! Där stenarna Strängs sida, liksom" påpekanden genom .en . förbindande stenpack- | - om nödvändigheten av en snar ; RAT de datera til rö ngre 'skattereform för att stärka; vårt ag Kr. fo 400). I norra » näringslivs” konkurrenskraft och. Itet" ser' det" ut”som -därmed . öka. tryggheten på” 'ar- om ' de "ursprungligen skulle: haj -betsmarknaden;" 'De i [utglor n . skeppssättning, t 'gravform om: ' förekommer: även ”punder. "bronsåldern. men: -har..:sin4 "ca 3000 a hv här jädra länsdelen ORT Redan under det. | rådet "méllarn” örelfd rock" havet: Hade "då varit” torrlagt- vår omkring: Platå har”en gåt ng ett” "storartat: gravfält,- omfattande tt "himndratal båutasten - vid”har"de aldrig” varit. På en av "de, Festa stenar | Lotten karl ur olyckliga ra' och hon: säg och ens plikt a Ja, nu är: det julafton öch . nu skall vi känna i oss' riktigt glada och "så gär "hon ut i finrummet, som annars sällän användes, Vad | litet--bord- med: en "uppslagen DR bel. Hon skall Strax Jäsa Julevar- : mte” och ansiktet. är! lyckligt leende; - Bordet 'står dukat för åtta per- såg soner, Hon ser! genast den tysta ; g frågande blicken. Så säger, hon: "Bordet står d kat. för här kan ju komma någon som behöver mat, värme och, hus-" rum, Josef. och Maria fingo ju, vandra från hus till hus och nåd: Omöjligt för dem att skaffa sig de som alla vet stallet till slut”. föda. Antagligen hör fälttåget och Jesus säger: ”Vad helst Åhaven : simfågel till dem som lider mest av -Stränga vintrar. Av naturen: rustade för fa för fåglar. och djur.] omsstannar i vårt lanå hela året eller som :kommit hit under vintern, kan i allmänhäöt "själva skaffa sig -.livets nödtorft. gjort en av dessa” mina minsta små, det haven I också gjort mig”, våra Mor Lotten viskar ”Välsignade, ofta snörika och bistra vintrar, ibland krubbang strå, är ej rapphöns och fasaner, vilka blivit ; införda till vårt land av ' människan, Ogräsfrön, blandsäd och torka- » de bär; är lämpligt foder för höns- Jesusbarn Tack för Du kom till: jorden”. Hon är långt borta-från"dénna världen, Hennes . varma blick, hennes orubbliga tro, hennes kär-: lek till sina medmänniskor lever kvar efter hennes sista julafton. ; Hon brukade säga: ””När "man tycker, nu har jag gjört rätt myc- ket gott för min nästa då har: jag inte ens börjat...” Sådan var” hon, sådan vill man minnas Mor Lotten, ; bör alltid - finnas 'på utfodrings- platsen, I stor utsträckning övervintrar änder och svanar på öppet vatten i södra 'délen av landet, Kvarva- rande: simfäglar måste ha hjälp ödan när vattnet fryser till, a de inte skall duka .under. T- il sävi tigt tillfogandet, + för dem!” = matbekymmer ses han mumsande på ljung. Men' klimatiska förhållanden. kan | - « emellertid göra det svårt elleriö fåglar. "Grus för matsmältningen |: > FIL. DOKTOR KJELL RUNQUIST' RECENSE- "RAR ARTIKELN” HAN SKRIV. ER: : I "Redan. detta, . aft : mea "veten skaplig karpsinnighet: och akribi' skildra "en märkesmans "levnads | b historia, "är "berömvärt.. När det därtill sker i-en' stil av förnäms- minerande läget i terrängen ock- så talar för, GR: AVFÄLTET YID VÖRELID " säger 2 2är Lundborg slutligen, är inte bara att "betrakta som ett ovanligt -märkligt fornminnesom- räde — det hör också intimt ihop med den vackert formade strärd- vallen, som syns vida över slät- ten. I dag skymmes stenarna från E G av-en tät bärrskogsridå, som ; borde röjas bort. För "de forn- "minnesvärdande myndigheterna ör detta arbete till det”ange- lägnaste i: södra Halland. + t Joäl Wangö ' fortsätter "den $e- "rie, han påbörjade i fjolårets Hal land under rubriken nåelig för de flesta, måste man tillgripa: språkets högsta siperla- tiver i för att "göra . prestationen rättvisa, Hur. ders Nilssons, hemman var . bland ”En sådan gård var något att SÄGNER. KNUTNA TIL - ATURNAMN I KNÄRED." ; Då "redogjorde: han: för” "sägner om jättar och: deras? "fiffel. med lite av varje i”orten,' sägner. om näcken, om skogssnuvan, omm ir bloss och lyktegubbar och om nuvarande sonen på :stället äkulle! 3 vor, ”När solen sjunkit..ned i väs-lji "bonde, liksom hans fader” var fer komma älvorna fram, Ne mn och, hans förfäder -varit'i räkna: "miska . dans; till: vilken : Näcken ide: tidsåldrar > ända sedan, "levererar - mustken, i ring och, dansa p ; 1 "dalen; ellér”också viryla dé fram skipare eller "på. Nuvsvenska för: er HL. endast. på. nyständ som | YAMare slog sig ner och började mani "Kan. få” se" älvorna. "Nalkas styra och ställa i Skäpparp.-Efter. : man dem, så vika de undar; fly bort och försvinna. Ingen av dem låter sig. fångas” ell människor”, x > I årets Hallan redogör Wangö för: den ”sägenflora, som: har: upp: stått. kring; platser,: dä menas: Vara :gömda,., Ä hanarna; har: givit upphov. till säg- ner i Knäred,-och ”"Wangö nämner dem: Gränsstridssägner är: heller man: kunde; lita på i vilket storm- non: tiderna, Den "var också äm-" nad att gå frän” far” till son i | oavbruten succession. "Ingen": ha niskomirnne, den: förste i ledet; en lorna 'på hemmanet, steg för. steg, i stall:och stia; lada 'och loge, på äng och "åker, .båkom - plog : och harv,; i' akt, och 'meriing att när undantaget, pr som gårdens: herre: En. bondsons: vanligen uppfostran gestalta ta klass, egen för Ejwertz, oupp: man veta, att nämndemannen An- -” de bästa i'byn. och att Erik var '; endé sonen. Sedan går ridån upp: j; hålla "fast vid, en ankargrund som | väder . som Nelst' som” svepte "ge-1Z Feer RR E 40 MiKorB et Så fa le bortom saga och hävd och; män- |: bruk i och, sedvänja fick Erik re-i- dan. från: 'bårnisben ta "del 1 syss-]. fadern en dag. var redo ty sig till. «c räda honom” efter "+ inte :ovanliga - annan» art.av” : indörmär, dess gner : sysselsätter Oo a fantas- från de "urgermanska föl och "riddarromanernas. infångades! va likställd 7 med; srykte r "otro "Slutligen breder: Wi knippe: spöksägne! ma' det: att-rysa vi opås spöken, "som Kan: sade Ret; måste sägas”, attt hans "dra; ning still: dem” också ” vär: sätskillig: starkare: än till" här. Fr "det blå. himmel "och sipeskri och -få gelsång 'och havets glittrande:lj FJWERTZ UNDRBY GG ll källor vill” Han "redovisa. - - Dagar och händelser, är' slavar. under 'al! manackan.: Ett. sådant : förfarande leder 'merendels , till” en, torr och träaktig stil: : Dock: inte "hos hö- nom, Han. skriver. t.ex: ”Den 30/1 1802. förordnas : Erik: Ander- sön: ad interim--att omhänderha” åklagarmakten, . Ett par-månader. senare ::utnämnes.- stadsfiskal med» rskilt åliggand ir: snön” ligger amp. «Här er stora : marknaderna; maktpåliggande : och... annan' förf, "måste ” fullfölja me: ningen, skull denne måhända . Å "här: :.. ansträngande ällena ar sins oetatt syssla, särskilt 'med 'tanke på de ställena. placeras. Födan. vi. er- mängder av -löst folk; som KOR bjuder” dem mäste vara frisk: Man | sig. dit”.: Men. Ejwertz. tappar inte mäste undvika att: lägga ut” surt pennan" : utan .: skriver” an! eller möglat ' bröd. Fåglar r öm: strängande : syssla, insvept i en tall | kakofoni . av. böl,. buller,” bång, iga för. sur föda och. mögel stoj och skrik som ”ackompanje- mang : till tattares, hästskojares, ficktjuvars, bondfängares, slags- kämpars och fyleristers rastlöst växlande bedrifter”. Hur längt lig- ger inte den först citerade fort- sättningen. stilistiskt" efter” Ej- 3 "småfåglar > kring bebyggelsen och äter tacksamt av som 'kan tjäna som foder: åt. dem. Til de trognaste gästerna vid foderplatsen hör mesar av: olika slag; grönfink, gulsparv,; ”domher- re'.och koltrast. I, södra Sverige även: bergfink, -bofink . och snö- skata. Och bor man i skogsbebyg- |! gelsen. kan man även se nötväcka, trädkrypare, nötkråka; nötskrika och större och mindre hackspett. Särskilt lämplig småfågelkost är' oljerika” frön av olika slag, havre, ogräsfrön, brödsmulor, talg, äpplen och torkad frukt. Yo -' Vad gäller rådjur kan man hjäl pa dessa att klara vintern' genom att göra. iordning höstackar åt dem. En -saltsten uppskattas ock- så! av; djuren: H . läsarens alla sinnen — den andre, deå anonyme, -endast: till lukten: torrt snus och unket damm, grått papper. SAMHET I LAHOLM : :- omspände ett: kvarts århundra- de; Här i staden var han endast vice :borgmästare, men .i' Kungs-|: backa hade han kunglig fullmakt på tjänsten. Så "också i Varberg, där han var borgmästare i fyrtio- ett är. När han var åttio, tog han emellertid tjänstledighet och flyt- tade till” Halmstad, där han dog 1871, nittiofem år gammal. Hans hustru' — hantverkardotter från Laholm — överlevde honom. I berättelsen skildras även ett Vid: öppet vatten bör utfodrings- AX - Linnéa Norold. Text och. bild:- Hans Ginnarsson. tullbeslag i Hishult, som inte sak- de försupen: gammal". han: till: vice: sam att ”övervaka.: ; ordningen vid- de ix, sen - skäligen 2 Om” vi dopp wertz . egen!.. Ejwertz' vädjar” till | ERIK "ANDERSONS VERK: - den: med; garnlä uppslagsboken: i flera sven: den att man då på middager ch Tisgrynsg ten är. minnen av katolsk fastediet; som” Gustav”, Vasa " (1496—1560) tog bort" genom att satsa på Lät hers "protestantiska ” lära”. Julbordets kaffebröd med” j kusar,.m. mm är en ”efterrapning] av, kontinentens högtidsbröd; Rus- sinen;; dadlarna, "fikonen | fick vil: först 'med sjöfartens mer sentidå handelsutbyte. KA : : när. hårresande poänger; Men d ska vi inte avslöja, sive) :passar utmärkt som, jul- klapp. Pris: kr. 12: RÄDDA: BARNEN Pzer 900 100, sim 5 : år kt och "sprang" vid. min' sida,;Jag 'ha- . de. läst .Anne Morrow Lindbergs berättelse om familjens safari till ' djurreservåten, I Öst-Afrika,'- Hön beskrev; vad. hon. kallar .”känslan av” förnyelse”: som man , känner, tillsammans "ned djuren. Hennes artikel förberedde'. mig att få Upp: levå.” denna - kän: la, - när > katte gick bredvid 'mig.' . Plötsligt. 'upplevde jag något av juleng. särskilda glädje. Både män- niskor.-och - djur. är skåpade 'av, Guds 'allsmäktiga. hand. Men, .män-' niskan. är. förenad med. Gud på ett högre. plan.. När Gud .uppen: . barar sin: kärlek” genom Jesu, fö- delse; ger'-han oss möjlighet att förnya och befästa” vår samhörig- »] het med .honom. Genom hans om- skapande" kraft. blir , vi” nya” ska- . pelser.- Det var ”detta glädjens budskap,:7 som "änglarna ” förkun- nade: för alla människor; Det var denna glädje, som de” återvändan- de :herdarna ; kände "och "prisade Gud fö je kände de, öjde för :att- Ubeda hours
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.