LAHOLMS TIDNING - - J Onsdagen den 20 december 1967" : = LIT Onsdagen den 20 december 1967 IT= = : "Varför. denna lucka i 1. nya" omsörgslagen a En helt ny Jag har antagits av riksdagen angående omsorgen om dessa vällovliga strävanden ver-” kar socialministerns '-— och riks- de "psykiskt utv Den träder i kraft 1 juli nöste år och ersätter den lag om : under- visning och vård av psykiskt ef-" terblivna som gällt sedan 1954, Den nya lagen innehåller en kedja av åtgärder från” det allmänna för att stärka omvårdnåden av denna grupp. handikappade. Huvudman- ” naskapet: ligger kvar: hos lands- tingen, en styrelse skall svara tör av | verksamhet, H Beträffande ' undervisning skall den" liksom nu meddelas i sär- skild . skola, . antingen förskola, skola för grundundervisning, trä- ningsskola eller yrkesskola. Dess- I utom. Å skyldighet att anordna s k sär- skild undervisning i hemmen eller ' - på ' vårdinrättning "av utveck- lingsstörda, som på grund av rö- relséhinder, sjukdom eller annat hinder inte kan delta, i särskolans vanliga arbete. Vårdhem, specialhem, special- sjukhus, . daghem för barn och sysselsättningshem ingår i anord-- ningarna :för omsorgerna. Den som :enligt lagen är i behov av vård, men inte bör få den på in rättning; skall" erhålla vården dr "Huvudmännen ”blir vi utvecklingsstörda.. . .Lagen före- 4 da, föreskrivs huvudmännen ' hem: och inackorderingshem för. itetens — ovilja att i la-- gen inskriva rätt för de utveck- lingsstörda till arbete inom skyd-' deade verkstäder egendomlig, Från samtliga borgerliga partier yrka- "dos att lagförslaget skulle kom- pletteras med denna rätt i likhe med vad en enhällig utredning fö-” reslagit, men socialministern fick. från sina partikamrater; och en del högermän stöd för sin nega- tiva inställning till frågan. « ” Motiveringen att de: utveck- lingsstörda genom i lag inskriven rätt ' till, skyddad sysselsättning kunde bli isolerade övertygar lika” i litet som sccialministerns argu-- : mentering att denna rätt inte bör "tillförsäkras en grupp handikap- pade eftersom !'| inte övriga har. den. För dessa människor finns ytterst små, i.regel ingå möjlig-, .. heter till - arbete på den öppna. marknaden. För dem blir också den" vanliga arbetsrytmen. alltför pressande. Den befarade isolerin- : | gen kan bli mycket större för de utvecklingshämmade om de tvin- > gas utföra "arbelsuppgifter i ett tempo som de har synnerligen svårt att orka med. Får de arbeta ' i lugn miljö, som ger dem. förut- ' kerheten hos dem ,och tilltron till'; egna möjligheter att kunna uträt- tå något positivt. Tillsammans med Ibegåvade blir de ständigt , skriver att - huvud bör sträva efter att bereda de ut- vecklingshätnmade. ett i alla hän- seenden så' normalt och menings- öjligt. De konkreta | l betecknas 'som "ett minimiprogram:'. I stort 'sett syftar den nya 2 lagen till avsevärda. förbättringar i den sociala omvårdnaden när det gäl- u ler de utv zecklingsstörda. Dessa" skall, från samhällets. sida garan=, - teras "trygghet 'och "chans till /så' god sjart som möjligt i' likhet med : vad ändra medborgare kän ”tillgo-, Kn sig: Mot t bakgrunden” av påminda om sin egen oförmåga. : Den säkerhet som skapas inom | -" sysselsättningens ;.” den '-skyddade ram bidrar också. till . ökad. sä- kerhet vid umgänge med andrå människor under fritid. Även hos” friska människor kan alltför stora” "krav i' arbetslivet: skapa" osäker-" het:.Det hade varit värdefullt om ' denna handikappgrupp i lag hade I garanterats: rätt till skyddad sysn . selsättning. Nu ankommer det på: | huvudmännen "att trots allt se ti att denna rätt tillf människor. | . saker' på detta område, berättar, FR Köpenskap. Sedan 1939, har; hela 'varugruppen ökat" -ca 100 det sär. ”otillräckligt:- Folkhälsan rekommenderar” en: fördubbling. Frukt och bär äts mer, men: en c Frukt, "och, Bri sh-butiken. är en finns; 'ingén vara söm "pehandlas så trotsat frukt och grönt "kanske mer”än något annät kan ge"kåråktär och atmösfö köpstimulerande,. attraktiva: och aptitretande .” färgkontrasterna; |. Och «trots att frukt och grönt se- dan'1 länge stoppar Folkhälsans kostlistal, .' I. börja av 40. talet var grön- saker en sällsynthet — och för- visso inte "alltid en aptitlig säll- synthet. — i detaljhandeln.; Ni är fö kvåror "dominerande: i livsmedelsbutikens ” omsättning och Bland: dessa > färskvåror- blir frukt;' bär, rotfrukter och grön- allt ” mer -'betydelsefulla. Genomsnitt' 8—10 procent av to- talömsättningen, i vissa: välsköt- ta -slb-butiker- avsevärt mer, Bå-, . tie ; frukt; och : grönsakskonsum- | tionen. har: ökat. kraftigt. efter kriget.. Totalt för hela varugrup- pen;kan man räkna med en ök- ning av 100 procent sedan 1939. Statistike r; emellertid. ytter- ligt bristfällig "på detta område, eftersom man här har att ta hän- syn "till husbehovsodlingen som inte: ger statistikerna några säk- ra siffror, > : » Räknar "man med grönsaker totalt; "alltså inklusive" djupfrys- ta och burkade, konsumeras nu . Ca 25 kg per person och är. 1939 var siffran .10,5. kg. En ökning alltså av. 140 procent. För frukt och bär, är motsvarande siffror 70 resp 30” kg; ökning ca 75 pro- cent, Det verkar ju rätt lovande — till déss man jämför med and- ra "länders mångdubbelt större konsbmtöri av'de nyttiga, järn. nrika produkterna. . DR SOM LÄMNAS UTANFÖR Inger". oenighet råder om be- hovét och önskvärdheten av fort- gåendé fationalisering bäde på strukturområdet och 'hela det tekniska fältet.. Det är, jordbru- kets. enda 'chans' att hävda sig inom svenskt: näringsliv och för- bereda sitt inträde på en BEC- - marknad, skriver. RLF-tid- ningen på ledarplats: =... > . Men detta förhållande får in- te "dölja" de problem som blir alltmer prekära 'för .dem som ställs utanför den beslutade jord- brukspolitikens'. rationaliserings- stöd. Många kommer här att.få | kalla. "handen. Men : vilka de är "och var gränsdragningen ' skall ”göras ligger ännu. delvis i det butiken” med «alla: de |: ser "kår "myndigheterna till. impa”' en! restriktiv sehr mera "mänga, många som, enligt 1947 "och" 1959' års "jordbrukspolitiska '. beslut ' och "-fram :/ till "nu - värit ” berättigade till 'Tätionaliserings- "stöd i” olika : former kommer att ställas helt” utanför. Då gäller frågan:. Finns det några ut lingsv gar för dessa .. " i Problemet” är ingal nda ” oin- tressant. Samhället kan helt en- .. kelt "inte :lämna . dessa” utanför. . Det-kan :sägas inte! vara ven + jordbruksfråga och inte'vara av j intresse" i' den 'jordbrukspolitis- Ska batten,” där målsättningen ä "Tastslagen.” Men detär ? frågor "söm på ett så handgrip- > ligt sätt "berör en ' stor grupp: en- 7 skilda" människor” att regering ? och "riksdag inte kan nonchalera + dém och skjuta dem åt sidan. ' | Det kommer ätt :vara en'an- "fartsättningen-- bevaka dessa "problem.; Vi.tror nämligen att uppmärksamhet i den störa om- vandling som pågår ' inord! jord- bruket och där, kalkylerna Kom: « mer att spela” en så ödesmättad roll. -- REGERING UTAN KURAGE. -"Det: var från kommunisterna och vänstebgrupperna inom det egna partibt som de'mest” bety- dande ändringarna - föreslogs regeringens förslag till ny, Ny Politik (cp): . Man Kan nu bara. beklaga” att regeringeng ledning inte kunnat motstå. trycket. från..opponenter- na: inom det egna partiet och till vänster om detsamma.l So: cialdemokraterna avvisade ty- värr de kompromissförsök som förstådd med en kompromiss kunde en sådan inte komma till stånd. "Ytterligare , ett förvirrat "och förvirrande utspel har lagts under de senaste två åren. De inom regeringen, som lyckats få . gage, på sinne för proportioner sina åtgärder. slag till - detaljändringar, ni kommunisterna. : ite skt hyckleri, : een TRE AV. FYRA Ä R RTR OR Stöd Rå "vida fältet, Inom "vissa givnal- sättningar att också klara de upp- ' gifter de har "att sköta ökar 'sä- | : gelägen uppgift'för "RLF att” il ""det är problem som. kräver ökad |: « representanter för mittenpartier: |. - na gjorde. Trots, att bostadsmi- --Nistern Rune Johansson var in- till de övriga som förekommit majoritet" för ett steg bakåt har visat . prov på en 1 svenskt po- litiskt liv ovanlig brist på ka- och på vilja att ta ansvar för Det är. anmärkningsvärt . att regeringen valde att. skylla på mittenpartierna och. deras -för- man i själva ver! ket var rädd för Vad som här - förekommit är en. dessbättra fällsynt utmanande form av.po& JERUSALEM (AEP) > .. Den israeliska militärförvalt- ningen i. den ockuperade jor- "danska staden Betiehem, Kristi” oe cipiellt förhud, enligt vilket kännelse' eller" judiska turister :|l från utlandet, som under jul: : helgen vistas i Israel, får be- söka Betlehem. Inte heller får 1. pilgrimerna komma. tili Kristi nn ; födelsestad i sina. egna eller i ' > privatägda bila De måste an-. + vända: "offentliga . komimunika : tionsmedel på resan till Betle- ' hem. Förbudet. motiveras" med : : | ätt den lilla staden i år väntas + få "besök av. omkring” 20.000 rimer under | fulhel-" värt” att besökarantalet i ké .ytter- 15; gare. utökas med: judar, som. un- der” "den störa kristna : ; helgen! där förberedelser, Arbeten pågå tiskt tempo ö och försörja Y väntade” julinva- «sionen. ' Enligt: stadens','sirabiske med största sannolikhet drygt 10.000 Amerika "och mgelär Samma "PROVISORISK ” BRO 2 JORDAN ::« En, ny; provisorisk brå danfloden har ställts i. grekisk-ortodoxa ”och armenierna -kommer "att "utgöra en stor: besö- . "kargrupp,::men :de "väntas: komma till, Betlehem 12—13' "dagar senare, då- den orientaliska” julhelgen i - faller först.i januari.. —. t Detta år blir'det första sedan 20 ;år tillbak& då de'två' heliga 'plat- "serna Nasaret och” Betlehem i tur och ordning. 'och. under samma helg kan besökas av de kristna, Nasa- ret ligger hämligen i Israel, medåan Betlehem, som sagt, fram till juni- kriget var ' beläget -på jordanskt slatsområde; Jordanien: har också -i år förbjudit sina kristna medbor- :'gare att resa till Nasaret, d v si "Israel: Huruvida" ”de'. "jordanska kristna . får besöka Betlehem åter- står att se. Därtill behöver de näm- :ligen både' de jordanska myndig- "heteruas och den israeliska .ocku- Pationsmalctens. resp, -tillständ, '" JULPROCESSION - FRÅN t JERUSALEM TILL” BETLEHEM som ' traditionellt äger "| rum i” Jerusalem,” födelseort, har utfärdat ett prin- 7 "varken israeler av mosaisk 'be-. , tt' kunria mottaga borgmästare Elias 'Bahdak kommer” | ikristnä' pilgrimer ' "från "Europa ”och N 1: EN ör förstå gån- gen direkt få fortsätta till: det nära belägna Betlehem; ' Processionen från: Jerusalem till. Kristi födelse" stad på julaftonen ledes av. patri- arken Alberto Gori, I tåget väntas de. olika kristna kyrkornas präster och ledande män delta, likaså fler- talet av de i Israel ackrediterade diplomaterna' och. konsulerna, -.'” - Betlehems ' helgedom" är Kristi födelsekyrka.”. Den ' grundades 'och byggdes ursprungligen: av den ro- merske ' kejsaren i Konstantin "den store . omkring år. 330, Kyrkan hade under . århundradena -många | gån- ger skövlats, bränts, "erövrats ..och återuppbyggts. 7 Den: "nuvarande byggnadens ; huvuddelar härstam- mar. från >. 1100-talet "och tillkom : Lunder 7; den: "östromerske kejsaren Justianus” Tegeringsti Den världens största” och” äldsta bysari Fv. kristna. kyrkor; « den”? romersk-ka- tolska;”. den ;grekisk- ortodoxa” 'och delbyggnaderna byggtiegna, kloster |. och - rest tillbyggnader, Kristi ' fö- delsekyrka likhar , följaktligen en | väldig fästning med många bygg-1v nader, .Byggnadskomplexet meter hög och: KJ centimeter bred faktisk krypa. ini basilikan. Den tirkiske" guvernören” ; befallde :-då- ätt: den" tidigare". breda” och : högå, porten skulle muras igen,t”för att .kameler, hästar och åstior icke'skul> le kunna medtas till kyrkan; "Inne" i. basilikan finns plats: för 700. till 1.000. människor. Det" blir således bara en liten del av! årets pilgrimer som får närvara "vid mid- nom en "ytterst liter port, bara L20 ; nattsmässan; Mässan skall via'hö tälare vidarebefordras till "de tal? rika ' gårdarna inom kyrkokom- plexet och dä; & omkring 5.000 människor: plats: - ; Årets: midnattsmässa skall 4 j fil: mas av det amerikanska TV- bola- .— Jag kan inte finna något.fel på Er maker. jag tror c der beror på spriten: >.< -—-Tack, då. ska- "jag be. att. få Irår- -skall "ogkså- den stora jul- p komma igen, när doktorn ä nyk ter. Ett tidlöst bibliskt lands ap från. trakten av Nasaret.” nu = ”Härbärgen g görs redo'i i Betleher em ' för. 20. 000 pilgrimer under julen get NBC. Filmen: förs” omedelbart” efter mässans slut fed extra jet- plan till Rom, till Vatikanen. Pås. vens egen sändare skall få timnar efter mässans slut sända TV-filmen via, Telstar, till hela världen. På: grund — av 'tidsförskjutningen kan amerikanerna se och höra mässan i Betlehem "redan samma natt, nat= ten till juldagen. I Europa kommer TV-sändningen "att kunna motta= gas på morgonen på juldagen, Julaftohen och hela natten fram till förmiddagen på juldagen står ett postkontor i Bet'ehem öppet! för allmänheten, - Brev, julkort och postförsände!ser skall : denna natt stämplas :med speciella julstämplar, Restaurängernå och "kaféerna hål-. ler öppet; i. Betlehem hela julna ten. ;På juldagen gör. den arabiske borgmästaren ' Elias « Bandak ' fest- of : Jänsstatistik en + Tio utflyttningslän blev "det un- 'der', 1966, - konstaterar” arbetsmark nadssiyrelsen efter att' ha; "studerat" den” in? och. utrikes nettoflyttnin- inte Älvs- gen. Till: dessa Jän, hö rskottet visavi detta Jän ha. utlände skull Sm ing Götbland bled det" större in- än Futflyttnine.= -På: folkbytet med - utlåndet uppkom vinst om 1.369 oer- ; soner; varför slutresujtatet av åretg flyttningar för länet blev en, netta= inflyttning om. 473 personer; Detta - motsvarar ' endast: 1,2 personer på I Minns du Lisa så roligt vå . hade det" när, jag fyllde 85 år. Vil | satt i trädgården "och drack kaf-| fe. Alla barnen var; med, — Käre Oscar, inte "satt vi i trädgården: och drack: kaffe när du fyllde ..85' år. Det. var ju i januari det, mitt i vintern. - — "Ja, ' kära- Lisa, det har du nog. rätt i. Det var, väl. när jag fyllde 30 är vi gort då. Nu så är det jur igen och det är tid att rusta upp skafferi och komma dryckessidan till del; ma blir lätt, törstig ' efter salt sill vi: behöver" hämta en ny: flask eller öka på bålen, som står öp- pen: för envar att förfriska sig ur. också dricka gott. Pomotess Rou- ge,' en : blandning av äpple och svarta vinbär, är i är. av s.k! god ärgång. Sommarens vackra väder. har: bidragit till att'frukt- juicerna - har fått en fylligare arom än eljest, : « Ribes, svart vinbärsdryck, och Rotlack, ett milt rödvin med 'al- koholen borttagen, är andra al ternativ i alla sammanhang som fodrar en inte söt fyllig dryck till. kötträtter och även. till ost brickan. , I tillbringaren blandar man gär- na till en måltidsdryck att variera med. , Pröva att lägga några is- bitar i botten och däröver hälla da! Jultörsten släcks bäst” oo | med: alkoholfria drycker GÖR-DET+ | DRYCKER. -. oct »Lingondricka hör också julbor- . källare, "så : vi får. några bekvärlget tilll Ofta är den hemlagade ma dagar med familj. och .vänner. | friskast i smaken. Pressad citron- Inte minst , bör. | omtänksamhet ' saft kan ge större syrlighet till n en något/söt- lingondricka. - Förfriskningsbordets julbål får en. pikant. smak om man tillsät- och sillsallad, ' efter skinka "och ter en. flaska Pellegrino Bitter, julnötted, Det är otroligt så" "ofta | den italienska -apéritiften,- som a finns på systermet;' "Den är helt alkoholfri och ger en liten :besk touche, Blanda + ex. 4 dl röd saft, och 8 dl sockerdricka, lägg Tilt själva julmaten vill vi nog ji isbitar och häll: sist i Pellegri- non! . 7 SR Ugn sr En helt: annan smak ger: en bål, baserad på: aprikolsnektar. I. handeln . kan den köpas dels i flaska, dels på burk, Blanda, lika delar av dennar och" sockerdricka eller en, citronläskedryck och'spet sa med Schweppes Ginges ale, som har en kraftig ingefärasmak. Glöm inte. isbitarna. Julglöggen kokar: vi själva. Li- ka delar äppeljuice 'och svart vinbärsmust blandas i en kastrull tillsammans med tre påsar glögg- kryddor till 1 liter glögg. Lite extra kardemummakärnor . sma- kar bra, Låt, sjuda under "lock c:a 20 minuter. 'Servera den 'se- likadelar "äppeljuice : och fruktso-| dan i. små; 'sejdlar: med. skållad ro ; kan göra "det 'på många "olika. sätt till julen, de många goda gå- vornas tid. Det är också de många Stockholm. (TT). Rekryteringen och" ”utbila- ningen av läkare: till långtids- vården är otillräcklig, konsta- hus, Mänga tjänster är ' vakan- ta. tr Delvis: torde” svårigheterna bero på att meritvärdet”av att "tjänstgöra: vid Jängvårdsavdel- ning f. n. är mycket litet. Det. ta - - "avskräcker naturligtvis "unga "läkare, | . Frå långvårdskikarhäll har man länge arbetat för att den "somatiska långtidsvården skul le erhålla: status av medicinsk specialitet, Detta skulle enligt deras mening underlätta re. > kryteringen, främja en ända- målsenlig och från början mäl- inriktad utbildning samt även stimulera och stödja forsk: ningen inom denna alltmer be- tydelsefulla vårdsektor, Stöd för" sin - uppfattning - har. man terår tidskriften Moderna "sjuk. i fått bl." a. "styrelsen" för | "Svensk, internmedicinsk före ning. rit mer: :kallsinnig, T. ex. i det], -betänkande, som nyligen Jadest - fram "av -medicinalstyrelsens och universitetskanslersämbe- - tets. läkaratbildningssakkunni. . ga har man avvisat tanken att ze längvårdsmedicinen . ställ ning som. någon form av spe- . cialitet. Samma öde. drabbade : även »bl. a; -rehabilitering och allergologi.: . Det .-' meritvärde som ' tjänstgöring. inom lång- "vårdsmediein : skulle -tillerkän- nas för. $. -k, randutbildning till andra specialiteter. är en- : ligt : detta F förslag. mycket :ringa., Trots att många' läkare i sin gärning kommer. 1' kon. takt” med långtidssjuka, inte . minst åldringar, finns" ingen reguljär undervisning i lång- väräsmedicinska v problem pp: På andra håll har man val. | Ttill -långtidsvård: "Om mervärden kan höjas tagna” uitbildntigsprogram. met, -; > 4 »- Då” stod en Herrens ängel fram- för dem, och" Herrens härlighet kringsträlade - dem; "och" de blevo mycket. förskräckta, '(Luk. 2:9). < Den 20 juli" 1963 "hände något som intresserade---hela världen. Det blev 'total. solförmörkelse. I. Maine, där vi” var, kunde man se :förmörkelsen från största de- len av staten; När. månens skug- ga fullständigt' täckte "solen, kom det ett kusligt mörker över lan- det.” insamli nisationer för hjälp åt sjuka och handikappade, Frälsningsarméns ']insamlingsgrytor, Röda korsets | iuiklappsadresser och de speciella helgmärken, som man på postan- stalterna kan köpa till förmån för hjälpverksamheten från Na tionalföreningen . mot hjärt och lungsjukdomar, ' erbjuder möjlig- heter att hjälpa' hemma i vårt eget land. Genom att använda sig av ' UNICEF-korten ' för 'julhäls- ningen till vänner" och bekanta något av u-ländernas 800 miljoner nödlidande barn, För de väldiga hjälpuppgifter- na. i. nödens och flyktingarnas värld verkar ett flertal organisa- tioner.-Det är inte möjligt att här het. Den 'är "också ett' tecken på hang 'kärlek' och godhet. Okunnighet om vad allt detta ljus betydde, skapade fruktan. hos herdarna. Men när de fått höra det. glada budskapet att Kristus I: konträst' mot” det "onaturliga mörker, som : en. solförmörkels för med sig, kan vi läsa om Jes födelse att ”Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet > kringsträlade ; dem...” Det var en klarhet som är karak- blivit född, vandrade de'i ljuset och sökte tills de fann honom, För Oss är julens största gläd- je, att vi genom Frälsareng födel- se kan bli återlösta och ”föra en ; vandel som vore värdig Gud, ho. nom som kallar eder till sitt rike täristisk . för. Guds- kraft och ren-- > och. sin härlignet”, nas tid. Svenska orga-. I ger man samtidigt. en julgåva till|. mandel "och : russin... - Den som. vill hjälpa räkna upp dem alla. Här följer emellertid postgirc 'onummer till de i flyktinglägren- och de hungran- de "barnens värld mest verksam- ma: sar or Rädda barnens, riksförkund, 99 01 00, - Svenska Röda korset 90 08 00. Lutherhjälpen 900256; "> or Individuell människohjälp .. (ti- digare Inomeuropeisk mission) 90 07 06, i ÅA SS - Radiohjälpen. 90 19 50, oc FN:s flyktinghjälp, Sv FN förb. 90 19 63... ort UJandsföreningen Svalörna - 90 09 12. Samtliga ovan nämnda organi sationer' innehar, av . Näringslivets granskningsnärand -för gåvor och understödsannonser : "auktoriserat Postgironummer : med begynnelse- siffrorna 90, En' fullständig" för med sådant kontroll- -postgirönumr- N | mer. finns införd :å de sista sidor« na i .Postverkets ”Nummerförteck- ning” över” | postgirokonton”, , Varannan flykting RÄDDA BARNEN ”Pzor. 900 100, stim 3 teckning” för : hjälporganisationer ” +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.