LAHOLMS TIDNING - Onsdagen den.8 januari -196; Styrd bifolliningsutveckling Fu årsskifte har passerat, och i garmiband därmed har vi en gång fått aktuella siffror om befolkningsutvecklingen i landet, För varje församling har man räknat fram hur många födda, dö- da, in”. och utflyttade där varit under: året, och på så sätt. kan man utröna, huruvida 'befolknin- gen ökat eller minskat. De nu” kungjörda' siffrorna är visserligen. a, men det kan inte vän- tas några större förskjutningar, då de definitiva siftrorna förgligger : om någon månad, > De folkmängdssiffror, som redan kungjorts' eller som publiceras i dagens" tidning, är intressanta ått . studera både 'ur'lokal. synpunkt. N och i i större sammanhang. För hes la" landet”. beräknas folkökningen under 1967" till. ca 20. -000 -perso-. ner vilket är ungefär re..än under. det. närmast före gående: året. : Grunden härtill: är främst "den minskade" invandrin- gen' från främmande länder; vil. samt, ekonomiska. eller andrå, ” hållanden i i vårt land, 2 Befolkningsutvecklingen ”. visar: olika tendenser inom skilda de- Jar av Sverige.” Hela: 40: procent" ”folkökningen i StockholmSområdet; och likaså teras” kraftiga ökningar borgs h > Malm Däremot. är ”"folkmängdssiffrorna oförändrade '; eller "rent .: av. vi kande, i, många andra landsdelar. Negativ folkmängdsutveckling - nö- teras i Jämtlands, Orre Ko parbergs och Kalmar, läns på :de nästan Grek ansläg som utgick i uj 1960-talets: början.” nisterns. "och .vegeringens, del 4 rationer' 1962 . om enprocentmår | ; let. har; Förfuskatst så anslagsp eträtten Män"har skylt på att 'Valutas tuatiöne F var svårsoch: att 'opi ännu; intefrvar : :mogen.: Md är. det gällt andra ting har." sådana: skäl inte” hindrat ett .aktivt. agerande, I fiera" år ” pette. det att bilateral ; projekt dessvärr — men när. sådana kom fram”: skärs. anslagskraven i ner; Ett statsråd har: måst avgå på u-hjälpsfrågan, : Regeringens; val av chef för NIB. vis sig. : synnerligen” olämpligt. Sträng : excellerar . i. cynism: —- ”nöden har ingen Jag” — och skyller | på att andra inte göra alt vad de. borde. Doktrinära 'söcialistis- avs ka. skygglappar har i. åratal fladdrat förbi i debatten. om in- vesteringsgarantier. ON : I äratar har oppositionen för- ordat. garantier, för de politiska riskerna vid, svenska företags- etableringar i utlandet. Till slut gjorde 'socialdemokraterna i sitt nit att i. våras hindra . mitten: partiernas förslag om större, ök: ning” av : den "totala u-hjälpen upp” med. högern” om investe- ringsgarantier, fortsätter. Möller: "Men, när : partistyrelsens ” för- slag till den socialdemokratiska partikongressen kom denna höst stod der att ”till en början blir investeringsgarantiverksamhetén främst. avse , huvudmottagarlän- derna för det bilaterala svenska biståndet”. Det, skulle begränsa garantierna tilv bara 'en "liten del av de aktuella: företagsprojekten (och är ingalunda administra- tivt nödvändigt). Här tycks dör- ren: återigen: ha öppnats för en reträtt. från -en. kraftig u-lands- insats, som man ett halvår ti digare' ställt i utsikt. . Eu .socialdemokratiskt ”ärgu- mentsmot ökad u-hjälp har va- rit pressén på vår valutareserv, trots att de,'internat'onera or- ganisationerna har gjort. inköpl:. i Sverige för större belopp, än vad vi betalat ut till dem. En ökning "av u-hjälpen med 50 miljoner ligger inom felräknings- marginålen: för valutareserven, påpekar” Möller: Men här den, engelska devalveringen :kom på tal : sade statsrådet Wickman lugnande. att exporten” kanske hara'. minskar med högst en tiondel: > än” 15.000 mind- '! : positiv fakto; : : förtbestånd so I Berwald färs .I' forna tider, när folk Nar mes rå stationära än nu, hängde bes ! ! bölkningstalens ändringar främst. ” samman med födelse-; och "döds-= ”tal;' Numera är ins och utflytt- ningar de största faktorerna, Där "människor kan finna arbete, bo- städer. och erforderlig samhälls-- service, där bosätter de 'sig och ' : stannar också :gärna kvar: I'an- :” nat fall flyttar i varje: fall” en. .. del till bättre gynnade orter., on. Speciellt under de senaste "åren . har myndigheterna .. sökt kon- . > centrera huvudparten av landets bostadsbyggande till - So tederer " gionerna, "Där har. också "byg Det är snart 100 år sedan kompositören Franz Adolf Ber- : wald avled. Länge fick han va-j ra. den ”bortglömde mästaren” inora svenskt musikliv. Men nu "pågår en brett upplagd mark- nadsföringsaktion av hans verk, Radioorkestern under ledning av Sixten Ehrling har nyinspe- ""laf sex orkesterstycken och det ..är; mycket troligt att några av dem rsblir ”Ilyssnarfavoriter”, Ouvertyren till ”Estrella di $o- ria” är underbar musik att nju- «ta: och -”Alvalek” gör i Ehr- lings tolkning - skäl : för : sitt uppträdde som solist vid konserter! Alltså något av ett musikaliskt un- derbarn. Däremot hade han ingen som helst håg att studera vidare på skolbänken, Släkter gjorde många försök: men alla misslyckades. Det var: Franz trotsiga lynne som drog sig segrande ur striden.. (Och även ur: många andra och kommande). UPPFINNARE, SKRIBENT 17: OCH TONSÄTTARE "Franz Berwald hämtade sina mu- sikaliska kunskaper på egen hand jämsides 'med -övrig' skolning, När — en | bortglömd n mästare | hyllas nu av svenskt musikliv LÖ Mintertid boåde: han i. Stockholm och tog del i musiklivet. Bland annat blev han en uppskattad med- arbetare i Aftonbladet och skrev flera kritiska artiklar j ämnet mu- sik, FORTSATTE KOMPONERA Franz Berwald fortsatte oavbru- tet sitt .tonskapande och långsamt började . både publik och: kritik upptäcka det oerhörda värdet i hans skapelser, Hans anseende som kom- positör var på uppåtgående, Och han fick alltmer avveckla sin af- han slutligen började k a var detta helt resultatet av hans självstudier. Men kritiken var ne- gativ: och den unge Berwald läm- nade Sverige och. flyttade över verksamheten" till. Tyskland. "Året var 1829 Men inte heller i Tysk- land "gick det bra för honom. Man refuserade både en opera och and- ra' "kompositioner. Det var intevså Jätt” att ”slå igenom”. "Ens: med NH Berwalds dynamiska vilja och ener- giv A ” Människan” lever. ej "på att kom- ponera: saker” 'som ej :antas, Franz: Berwald "blev därför gymnastikdi- | tektör vid ett” ortopediskt” institut ji: Berlin” under : åren 1835—1841, ee Han. drev institutet i:$in egen gi. -öch alla” mekaniska > ”appar: som 'man använde hade, han uppfunnit. (Hans uppfindari "måga gjorde sig också - gällande :-'under disponenttiden” vid Sandö glasbruk i "Norrland).'” : . Berwald, blev en mycket frams gångsrik gymnastikdirektör i..Ber- lin. Inkomsterna ökad > och de "eko- nomiska problemen minskade i pro- portion' därtill. Men "likväl 'var- det musiken": som" vär 'Berwalds Och "han. slutade sin, verksarak tå vägar, skolor, sjukhus o må fndus Kd H strief, för enorma belopp. så : ter och glesbygder har därem satts på svältkost, vad byggnads ; verksamheten beträffar. Folk har: helt 'enkelt varit tvingade att sö ; ka sig till storstadsområdena för: att finna" bostäder och: utkomst; : Detta bevisas” än 'en :gång nyaste befolkningsstatisfike ; ruvida ' utvecklingen. i kan det råda delade meningar om; > Vad sore' hänt befolkningsmäs-,. sigt på riksplanet återspeglas ock så inom; Hallands län. Genom. fö " delseöverskottet ' har” > Hallands" : folkmängd under 1967. ökat med 4: : drygt 1.000” personer, vartill: kom- mer ett. 'inflyttningsöverskott- på drygt .1.700,.: Ungefär - ;hälften". av den'folkökningen kommer på lär” nets fem' städer och "återstoden — ja” mer därtill :—' på randkom : munerna intill” ”storstadsregioner= i "Söndrum - utvecklas. - till" en! | sovsted åt Halmstad; Lindome, oc) Särö. växer ut. i skuggan, av. G teborg Osv. "Som .helhet kan. sägas: att H . land hävdat sig väl befolknings- onder- 19875 "Länet.: namn, ; 5. an Vem var då denne så å länge icke i erkände . musikaliske — mästare? I Franz Berwald 'presenteras närma- , red jande.' "artikel. .Hans- liv som. : tonsättare var fyllt av motgångar. ”öch i han "iHöttes. softa : äv kompakt af 'ståelse; Men gav. aldrig, upp. KÄ IPADE SEXTIO AR "- FÖR ATT BLI ERKÄND' . . Franz; Berwalds'. smala . lycka var g att han av naturen” utrustades ' med en stor pörtion envishet och : var "mycket stolt. Annärs skulle han ; säkert: givit upp” sin. karriär. som! ra i i Sverige utan okså i-Europa : tycktes -bara.--sporra- honom - till nsträngningar. Han : . lyckades 'omsider. Men om vi beak- tar det faktum att, han började spe- "Ja. violin i femårsålderri och "16: år ; "gammal satt" soni 'violonist i "hov-, ' kapellet, så fick hän 'faktis ä i sextio år: på 'att. bli erkänd! Hur. ; många konstnärligt skapande män-. : niskor har dylik; uthållighet.” Men: 11864 invaldes Franz Berwald i Mu- : sikaliska akademien. oeh "1867 "fick "han? befattningen som, lärare” i kom: undersöka om man där uppskät hans musik på ett p | Och, der 3, april..1868, avled eka va aka till: "Stockhölm” hade” inte. svikit "vågskålen”till S ; debatter? går a: violin. för. sin far. här han: bara: ar. fem år gammal” Han: lyckades ” brå och hade inte: fyllt ärb "och" den -se- "(1960 sep |: söm =” director” musicegs; pellinäståre I utan”. från Bång: skräckt Franz Berwald' Så inte he ler denna gång. Han blev dispone; vid-Sandö glasbruk i Norrland o "Stockholm" (TT). Möjlighet” att få förhandsbesks id "Att i om ” bostadslån: har «nu funnits I ,- drygt ett. och: ett!hal gjorde också där” flera betydelse>.: framgån = av att; sedan 1966: årg riksdag; fulla Mete teseldlgd Vidare startade '| stående en särskild ' plåneringsram' för in- dustrielt bostads ggande: skulle | inrättas, : i vidare fastslå. att Berwald lyckades | bättre i affärer” än som; tonkonst- "när "under della. skede av sitt liv, en: a j i stadslägenhet- överstiger Stvå per! ; bostadsri ” slutet av: 1965 vå 41,1 procent fört id före; äende folkräk- är g fdageny:;beslutat. ningstillt uppgick "> till ar hiv. fullföljts, endast - 126.783; dv, s kar 9 procent”? mycket: begränsad utsträckning. er ven” Delegationen” för . bostadsfinansie- ring: har yttrat: sig över. 12:pro- jekt "med - 15,700 lägenheter och ; ter: med: byggstart. 'år "1973 eller :t regeringen: Har 'meddelat förhands-| senare, - torde "dock komma att Ngen. AV.; besked för .7 projekt” med 11100 fullföljas. De: fördelar .sig på. 45 antalet" böstadshushäll under tiden » lägenheter. : | flertåmiljsprojekt med :77 000 lä- 1960-1965; ' 7.6 procent, till över- | i Bostadsstyrelsen har gjort "en: genheter ; och. 9 småhusprojekt | : vägande delen beror på dén star- 1 Närmare genomgång av '”ansök-. med : 13 000 - lägenheter, + : mer än: den: Dlaneringsram riks- ningarna och anser det sannolikt att. en del av. ansökningarna inte kommer ; att. :fullföljas, Ansöknin- gar: för. projekt omfattande 90 000 lägenheter, .varav 10 000 "lägenhe- Snsökningarna färsverk het. Efter 1861 var det bara. musik: för "honom, 1864 inval. des Berwald' i Musikaliska akade- mien och 1867 följde. befattningen som lärare 4 komposition vid mus 'sikkonservato iet, Nu: inser vi den länge bortglöm- de mästarens. värde som "tonsättare inom istrumentslmusiken, :. Det är som symfoniker: han --vunnit. "den största: äran. Även ' hans:-två : full- bordade” operor ”Estrella di Soria” (uppförd första gången i Stockholm på : Operan) "och" ”Drottningen. av | Goleonda” (Göteborg 1953); bjuder på -stora ”mäsikaliska upplevelser, Berwalds tonspråk. är. oerhört: fan- fasirikt ”ock "spirituellt och präglas av, «viljan till lozik och" klårhet öch v med”. en. högst personlig stil. Kan- instrumentalmfiölk - ske. kan . hans koppla in. tankebanorha. på:e pelvi Schubert eller "Mendelssohn? Det. är. förmodligen, många verk tidernas” lopp.” Med "största! säker- het förstörde har många själv: "Av sex' påbörjade symfonier : finns fyra bevarade-i sin- helhet. Av :dessa är nummer: 2..1:g-moll :”Sinfonie .Se- rieuse”.- -(Den allvarliga) « mer. 5 i'C- dur. ”Siulonie” singulie. ” (Den egenärfade). mest, berö ger: har en: mjuk är folklig : - Franz (Adolf: Berwald. . Rödan 1909 grundades Franz Ber- ;waldstiftelsen ..-med ;: målsättningen att-göra -hans' verk -mer kända: hos "allnänheten. 'Trots- detta: är har en sällan! :spelad” 'och — om man ser det ur. en-vidare ssynvinkel:—-fortfa- ratide ”okänd”; storhet : för. svensk musikpublik,-:Kanske -kommer.en "ändring "att: ske? Med "den" nya markhadsfö. ingsaktionén :. av: "hans verk! Vi får "hoppas' så. ' Den ' som "lyssnat till Frånz Berwalds tonkonst en, gång, gör det gär. också i ”fort- 1862 och med en "hypremiär 1946 .. av' Berwald som, "förkommit under ' ch: num- ,. s et | REFLEXER och ”När juldagsmorgon glimniar, jag. vil tilv stallet gå...” ' Både under barnaären och un- der ungdomens. dagar samt 'un- der större delen av mina manna- år — det vill säga under hela! den tid jag arbetade vid jord-' bruk — var det mig kärt att! tidigt på juldagsmorgonen gå till stallet och sköta om djuren. .Un- der det jag förrättade morgon. sysslorna i stallet, upplevde jag intensivt födelseundret i -Betle-: hemsstallet, då Gud i mänsklig gestalt kom till vär j AÅröjde vid ängelns bud-' skap, att en Frälsare blivit född, och mitt inve jublade med him- melens tallösa här: ”Ära" vare Gud i- höjden! ' Frid på jorden, ' bland. människor, som . är före) mål för hans nåd”, Interpivt upplevde - Jag "Guds The och det" sjöng i mitt hjär- ”Hur god du' var, som ville ". till jorden komma" ner”, : Och öm: och” om igen steg sångens fortsägti ing” som bön i mitt "inre: + : ' "Nu "ej i synd: jag: spille min levnads dagar mer”, "Upplevelsen av Frälsareng' när- het" är” lika "intensiv än i dag. -— Barnet i Betlehemsstallet fick inte stanna länge i stallets krub- ba. "Som" späd; drevs. det ' lilla ” Jesusbarnet "landsflykt, Men Guds skyddande barniet och "det växte: stort, och. blev” en ; : man, s "så: god och" vis, 's står k. och "vöch" ingen: sedan" varit hav”. "Jesus kom ti jorden som Värl-” dens Ljus, som' Fridens Konung, som 'Sanningens Furste, som alla människors Frälsare och ' Hjälpa- Han blev ett. föredöme. för 055 i Iydnad, både: i hemmet, där föräldrar, och gentemot Gud, hans ja var. lydig- in. i. döden: Genom ängde-- gravens lever, hamn .lever, vår mer erusatemsfi veninigerns iv skola "Den gode" Herdens —/ julen, 1966.. vev fjärde vis Artaban från. sagolandet ; Persien, hade. företaga färden judakonungen. . De mötesplats , och" ti avskedsfest. för. sing vänner. flesta av :vännerna” avrådde ho- nom från att.” företaga' färden. Men konungen, stod fast vid sitt” beslut. Ur två små boktullar läs-” te "han: ”Eri stjärna, träder fram. ur, Jakob,- och en: spira höjer sig' ur . Israel”. ' (4- Mos, 24:17). "Han läste. också ,om '-dew kommande Fridsfursten. (Jes. 9. kap), som barnet. .vå värs skuldtor. herra- dömet .s kall. vita. Han berättade: för de församlade ; att hen och tre..av. hans vänner, Caspar, Mel ka tillväxten-av enpersonshushåll (+ 19,0 Procent) : och :tvåperso: nershushåll [GE 9,7 procent)" "mé dan däremot ökningen äv” antalet trepersonérghushåll (+ 3,3 pro cent), och fyräpersonershushall : (+ P.6: proegan) var relativt mätt skogsägarin dustrier kan lösa avsättningskris "Stockholm : (TT). 'Skogsägarha 'står &' vinter in- 6 g' svår avsättnings-' "som endast "kan lösas : genom. en temporär, kraftig ned- sno SR så nd dragning avyuttagen” och" leveran- olika länäddelårs ” boendetä het: serna: från skogsbruket, konsta- möjliggörs av en tabell, som läm- ; terar tidskriften ... Skogsägaren. |kuvikmeter til stå milj. : ,Utsikternia att inom Europa helt täcka. konsumtionsökningen ' sågat ' 'virke utan. import bedöms som små även . med de produk- tionsökningar, som är att. vänta främst i: Sverige,: Polen och Ru- mänien, Sovjets' möj gheter att ler flera pers med 48 pröcent, nar . uppgift om ahtalet : : boende Till gängen "til "egna förädlings- per :100 rumsenheter. (som rums-” såväl ro Jnom rkstidan som. på a äl vä sågverks: ennen Ra ata d oder 'massa- 'ocH 'Dapperssidan är 1 det- somm kök). Riksmedeltalet 'var 76 stå läge” den enHa -motvikten: av boende per 100 rumsenheter .— ' betydetse. « högst." låg - Norrbottens: län. meal! Kr av an att ma själ ör 3 vändigt' för skogsägarna a ” stads lär ma vara och Kr att ta huvadansvaret: för en vä lanstads län med vardera 69, vil- sentlig "utbyggnad av. industrins ket ”tyd att trängboddneten: kapäcitét, "så att "skogens råvara är kännbi st längst i norr ”mén' kan. Vvidaveförädtas: - den minst påtaglig bland k ++ "Enlig undersökningar om Te rg Mana SAN framtida konsumtionen. Å värlöte + kommer" behovet av sågat vi rande. siffra var för Hallands, län att år 1975 vara 25 procent 'stör- T. : ; re än konsumtionen 1961. I Euroe I pa beräknas en viss knapphet. Pp Sr nr ">. 3 sågat barrvirke uppstå' om endas förluster. än vårens nedprutande . nägra år... Produktionen bestäms 'u-hjälpskrav. Dubbelmoralen.. i Jrämst. av. tillgången på grov argumentationen har inte varit” skog,. . De” europeiska" ländernas mer avslöjande än i år. Den råvarusituation visar, att de fles- JAS, också ge typiska hos. le-. ta, länder inte en DN självför e soclaldemokraters argu-; sörjande med timmer r - " mentation: j att det alltid finns, den. I norra Europa är det en: skäl mot en rejäl u-hjälp. Det dast Sverige som kan öka tim- spelar : mindre roll vilka skäl meruttagen. Mellan åren 1960 och ef ved Små” tat, tyäligen — men del, innebär petydligt större - valuta- de hittar” på: "de "skiftar ' skal" 1975' "beräknas konsumtionen ' av trots oförändrad verklighet, , sågat. virke. öka: från 74,7 -milj öka sin trävaruexport är svårbe- dömbar, men de flesta experterna anser att exporten, som har stag- nerat de senaste åren, begränsas av en starkt ökad inhemsk kon- sumtion,, ' Förutsättningarna att avsätta det svenska . virket till- fredsställande priser måste därför bedömas som goda om man bl. a. kan tillgodose köparnas krav på kvatitet och leveransformer. » Då :man inom privatskogsbru- ket under. en lång följd av år inte avverkat tillväxten — främst i syd- och mellan-Sverige. '— har en upplagring ägt rum av grov timmerskog. Detta virkesförråd är mycket svårt att avsätta då industrikapaciteten är alldeles för liten. "Normalt svarar . sågtimret för c:a två tredjedelar av skogs- brukets samlade netto. Skalb det på att. avsätta . överskottet av sågtimmer med bibehållande av denna relation måste sågverks- frön et till"... BEC-tänderna: r under ' 6 procent” kunde: 'voivo, Sveriges största enskilda exportindustri, denna marknad. Registreringen av Volvo-bilar' har gått upp kraftigt — "” vissa länder nära fördubb- lats jämfört med: samma tid för- ra. året.. or - Volvo 144, 'som i BECländerna örjade säljas under våren - 1967, har blivit en stor framgång sam- tidigt som de olika Amazon-model- lerna fortsatt' att öka under den aktuella 'perioden, ' : Både 144:an. och AÄmazonserien tillverkas 'nu' vid Volvo-fabriken i Gent. i Belgien, där man: plane- rar en produktion av-16.500 vag- nar under” 1968, Som jämförelse kan. nämnas ; att Volvos |Göte- borgs-fabriker under. 1953 produ- i detta fall göra en, "betydande insats. ' : "Varje framsynt: ': skogsägare måste med ledning av höstens industrin byggas ut. Eftersom ut- byggnadstakten' hos' den privata sägverksindustrin varit ' svag har skogsägareföreningarna ' sett det som en väsentlig uppgift att även | erfarenheter inse nödvändigheten av ytterligare krafttag för utveck- ling av. den i samverkan upp- byggda egna förädlingsindustrin, manar. tidskriften . slutligen, : i STARK. .voLVO- EXPANSION Med an . Sveriges : totala f&xport årets: första” nio månader minskade med > notera ” markan ta framgångar på: ceradeé | betydligt mer . i. 000 vagnar. I "Belgien har "till och rnied ok tober. månad registrerats " 5.400 |. Volvobilar, en: ökning” fört "med samma period 1966: på .31 procent, ' Den holländska ”registre- ringsstatistiken visar för, samma tid en uppgång med hela 88 pro- cent för Volvo. Denna framgång, i absoluta tal drygt 1.000 bilar, blir så mycket mer anmärknings- värd jämfört med ökningen av aen totala holländska marknaden söm är bara 24 procent, Volvos Amazorserie har under perioden ökat med hela. 34 procent. i Hol- land. Den procentuellt största fram. gången har Volvo haft i Frank: rike, där statistiken visar 1.653 Volwo-registreringar jämfört med 780 under tiden januari—oktober förra "året — en uppgång "med hela 112 procent. Motsvarande ök- ningstal : för. hela ' dem ' franska bilimporten är bara, 11 procent och för den totala franska mark- naden bara 1,5 procent. = - I Tyskland registrerades under tiden — januari—september 1.600 Volvo-bilar, vilket innebär en ök- ning med 77 procent jämfört med samma tid förra året, -Den tyska bilmarknaden: har under året varit vikande och sta- tistikem. visar er nedgång på 15 procent jämfört "med januari— hand: var. med | - ingen. förr på. jorden; var: ham lydigt - rättade sig efter sina.” himmelske "Fe PAer, vars vilja. han, - med uppgiyande avi 'sin. egen vil; sin Jpdnad, blev / han :: Mörkrets: & jo a Nn från Österland. följde bebådelsens stjärna: och. .funno dét "säger ätt deivar r dyrba a femtio. år sedan” pen sat läst sbok..med titeln ”Den: modern sky. ärd Je man dramati-' nom under mänga: välgignels ise mannen, konung | 8e' konungen. rerenskommit”.nied. de tre” vise män, som köm, från till Bet-: ten. lehem, att de: gemensamt skulle” ill den nyfödde ké De REFLEXIONER;] chior och Balthasar, var | uppenbarelser om: att j iNu skulle denna stora tilldragelse äga rum, Hans tre vänner vakade redan i sfärernas tempel och un- der nattens. lopp skulle han själv. bege sig dit för att vaka med sina vänner, ” När Artaban, sedan ästerna lämnat ”häns hem, trädde" ut på takterassen, fick han se stjärnan, Skyndsamt "begav han sig åstad På sin "snabbaste häst och. red. Över branta -bergsluttnin; rast ' och ro. Han "hade behövt vila i den stora staden Babylon; men han måste ' nå” fram” till templet före midnatt, annars ned kamraterna ifrån honom. u Inkomna i en mörk. träddunge vägrade hästen 'att gå vidare, Artaban' hoppade av hästen :och fann en febersjuk man liggande tvärs över. vägen, Han tänkte lämna niannen åt sitt öde; men just som "han skulle vända sig bort "från "honom, grev mannen tag i hans. mantelfåll. Hur: skulle han: nu göra? Hjälpa den sjuke mannen och kanske: aldrig få så den store konungen? .Ellep läm; Na mannen åt: sitt öde? Hans goda hjärta segrade, Han skötte om den :sjuke. Österlandets' ma- Ber "var ibte bara .stjärnforskare, utan, även läkare ' När . Artaban . var "färdig : med - den :sj Ike red. han i sporrsträck vidare, Vännerna hade gett 'sig i-väg.: Under en sten mtill:temp- slet fann, han ett: brev, våri de omtalade att de gått för att söka konungen och uppmanade. honom 1att följa efter dem genom" öknen, Att färdas genom öknen” 'vå en "eldig springare, vore vanvett. Han vände" tillbaka till" Babylon 'sål- ” de, ett.:av: de dyrbara smycken — en safir .— som hän tänkt Ke konungen, : och . köpte -kameler.”, Tre. dagär efter det hang. kam- Yater,.. varit i. Betlehem, anlände Aftäban dit, Han: fick. veta åa iliven : mor: Pt för, sin öra ) bara. ”klenoder: gått förlora hade" han bara". pärlan kvi ”Artaban. dre kossär: Av den Järde 2 IA . hunger och. pest rasade" Han klädde de ' nakna och delade. ut bröd till de hungrande! har" trös- ”tade - de, «sjuka. och - "gav. dem Ar "efter år. hade svunnitA Efter mer -än trettio års sökandeVkom Artaban. till -Jerusalem, trött och medtagen, Han hade 'en känsla av: att han "äntligen 'skulle nå sitt mål” Det. var påsktid, och:sto- ra > folkskaror :var; i rörelse, En man som: gätt -.omkring och. hjälpt alla skulle - korsfästas, : » ”Vem : är han?” -frågade' ban: meälidsamt. : : (Forts. å sid. Ce ae ”Herréni sade: . säg i Israels barn: att de draga vidare. e Mos. 14:15). I Algeriet finns en missionärs- förening, "vars grundare var en kvinna” vid "namn Lilias Trotter. Hon levde sitt liv i fm Tjus tro, och såg fram, mot 'värje nytt år med den förhoppningen, att hon ' skulle Iyckas - vinna människor :' för. Gud, Hon' fick arbeta myc: : ket, men inte många blev' ömväni- dä, ' När denna missionär först möt- tes' av kallelsen att ge sitt liv i Gudstjänst för Nord-Afrikas folk skrev -hon-i ett brev: ”Framför oss. ligger ett mycket rika liv, ett-liv där kraften skall ström- ma till oss från Gud och vi skall ge ut den till människor”, =: "Detta rika liv, som hon grep . tag om erbjudes också oss un- der det nya 'årets många dagar och . veckor. ; För att detta lv skall bli vårt behöver också vi utvecklas 'i tron, Det är en för- mån "den troende människan har , att hon får gå vidare i Guds i kraft för att besegra alla hinder utefter vägen. Genom trons un- der. kan vi detta år, få. leva ett augusti. 1966, . '- Tännu rikare” Hive adan har. i ett hem, . där, '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.