MN LAHOLMS 7 TIDNING: | | December - Julmånad Nu har är -1967 gått till histo- rien och året får väl” betecknas som "gott." Julmånaden blev -vad julhelgen beträffar mild och släs- kig. -Annars- var väl december IT d "Fördjupad föreragsdemolrati ringslivets stagnati egen ger : | förbytas': i unpsving hö lertia knappast "något som "kan É or ion väntas östeén 1968 det yttersta. Möjligen någor krä- ka” kurande inite-på gärdena eb | ler en . kajflock inne .i Laholm, « Frågan om fördjupad. företags- ; demokrati "har under senare tid ' . fått allt större: aktualitet, Insik- Ze X lir .då' ingen förnyelse av år, längre i: tröstlöshetens tec- ' politiken; de. mänga. kriserna får kén, men. .nu'; med ”allt ;längre : utvecklas: vidare; överlevnadstider. : fortsätter ten om att det rör sig om pro- bleta « som "sannolikt 'komimer att . blielt av de viktigaste'att löså i ”enr ra framtid, delas i stort sett —av såväl politiker som företags- ledhingar. Av allt att döma före- ' . faller.sdock :'vägen- från ,allmänt positiva deklarationer: till hand-: '”på sina kKåll vara lång. Det: > färskaste exemplet härpå var den uppenbara Försiktighet som frame" för allt. regeringspartiet "visade i " riksdagen i. höstsessioneris slut-: skede, då "motioner . från: center- . håll om utredning. av. problem kornplexet behandlades. Man. ville + Så : - med - på . ett "som att 'kärtlägga inte ens: rimligt kras möjii heterna ' att: tillgodose 'de " anställdas berättigade intresserr av förbättrad insyn och information, - samt större .medinflytande över ' om åden som berör deras. dagliga : liv. De imånga: företagsnedlägge]- serna 'under.senare. tid med ödes- digra konsekvenser för tusentals ': människor; fullständigt: .ovetandé | om fespektive företags framtids- - Plånef; bär dystra vittnesbörd om "ironiska ton, som man på Y demokratiskt hålls. dess" press, anlägger "på de: för=" slag som framförts från .mittpar- tiledarnag sida representation i anrmärkningsvä ; "tisering.” av "po: åtminstone : försöksvis "genomförd förstärkning -' av ställning inom det ”egna” företa get är beklaglig, allra. helst då: några Bärande.s argt - de. anställdas ' t:mot. des; för tilltala de fackliga organisationer, som har att ta stälming”till sak frågan. Hes dessa bör ansvaret för . medlemmarna. och” "deras före annat. Loa ar Utan ivekan' har företigsnämn dernas verksamhet: varit. av stor betydelse för en önskvärd; vidg-. uppehbart är : ati d bör kunna” utveckla: effektivisering uppnås genoir: bla oftare förekommande sanmanträ-. den, än" vad: senasie: avla:? före. skriver.; Vidare skull annolikt bättre” resältat våra iga "pi nom” decentralisering av nämn detnas arbete: "Vissa 'specialup gifter som persona Sutbi och, produktionsfrågor kunde, förtros' särskilda : nämnder. medan sångsland ifråg ör räjupad, fö med "anställdas -representatiomsZi företagens "styrelse: Det finns jock= |: så i andra; länder och några! skäl : ns om hur detta skulle. fargora. Ä borde en "mer: omfattande sy f » söksverksamhet: inledat:3 statliga och. kommunala företag nock". vilket redan. skett - = :stinkuleras A i enskilda «+ för praktiska”. 1 är det fruktlöst. att, disk "systemet kan våra, förknippat räver'vatt alla sa initiativ inte kan anföras. 'Den: atas till ökat in” ättrad - -tierna, i fråm; ta hand centern, ierna måste kompromissa med hi Bern . om;sina grundsåät-' "häller emellertid. högern sin pro- pagalida. om att."ta och ger, om mittenpar' tierhås: sak vänstervrid- |. > ning och om att det är högern :kan ta..röster från: social paterna,: ja då är det. "risk. chanserna, spolieras: ao :Det 'är- och "förblirymittenpar- brytas. om högern . försöker. in- älj. arna satt det. blir : höger- : "främmande länder: 'och nedsk ningar i. för- och utrikesdepartemen- han” om frivillig "minskning av de pmfattände turistresorna tin andra. länder, , skriver Göte- botg Posten (fp): om Investeringsstoppet : gäller . av allt att döma" exporten av så kallat friskt kapital från USA till främmande. länder. Följden blir att de amerikänska dotterbola- gens upplåning på den europeis- ka marknaden ökas, vilket i sin tur "kan - medföra ökade svårig- heter för övriga företagare att låna. pengar. Det har' nämligen visat” sig, ' att' kreditinstituten har; större . förtroende 'för , de amerikanska företagarna än för de' ;europelska: med" hänsyn till de "betydande tekniska, veten- skapliga och ekonomiska. resur- serie. förstnämndas moderföre- tag . i,, allmänhet förfogar över, Tyvärr: kan investeringsstoppet betyda" att "den export av:”know: how; som, kommit den europels- ka industrin. till del genom de amerikanska investeringarna” här begränsas. ' Detta skulle. resulte- ra icatt' gapet mellan det euro- pelska och amerikanska teknis- ka kunnandet 1 en :'tid. av revo. lutionerandeé" teknisk | utveckling vidgades,' De negativa verkning- arna av detta skulle för vår del accentueras genom den kampanj för/"ökad. export '1 Europa som president. Johnson, också. Hillkän- naglvit, ; gångar, som ARR så småning- för ' utvecklingen. . tion. av: njurar” "har pågått i tio .Transplanta- färe "Högerpartiet talar om ”allmän inkomstförstärkning”.:sb Vänster- partiet kommunisterna” använ- der. termen « ring”. Mittenpartierna har lanse; rat begreppet ”allmän sysselsätt- ningsförsäkring”. Socialdemokra- «terna” föredrar” den vedertagna benämningen ”arbetslöshetsfö säkring”. > . Högern tänker ig en nära nog' 100- -procentig ; försäkring: partiets! bud ligger lägi 60 procent;. Centerpartiet'”hår" tidf- gare": lämnat” ett mer sblygdamt bud än högern och folkpartiet: en. arbetslöshetsförsäkring utf mad som en allmän .grundfö säkring och i väsentliga, avseenr den en:motsvarighet till grund- penningförsäkringen inom; sju säkringen. "Enligt stalltips från” ”känstihu- » set kan regeringen tänka ig en lösning : ' enligt "+ centeri$ "Ur: gprungliga förslag men”knap: past enligt folkpartiets" senäste |: propå. Folkpartiet: har lärhnat en , brasklapp till sitt:éget:iför.! slag: ”Vi har: inte tagit ställning till hur försäkringen skäll utfor- mas utan 'endäst ' velat -ge' ett len, kan utfor- "SOLGÅVAN TILLBLINDA 5900326 Möptständer balgnsen” mellan den: of- ligger, oändliga : serier" av mot- . nödvändig SS | . ”trygghetsförsäk- |, inte "följde en ebba . . regeringens beslut att devalve. . ra, handlade vi "troligen riktig! Men det. beiyder en stor ext-, ; 22 då 'belasining för. vå industri, » en belastning som ordé röra sig om elt miljardbelopp. Men ' vinte « nog med: det; . industrin v " piläzs s i dag. ytterligare bör-. dor ”gehom. det: sätt: varpå: vår. " valntapolitik. : handhafts. bet började ; med "att: förbud för des mot te, minsaffärer, ' nå=" i en, att. vi inte: kunde ”kla- tuationen” Följden blev att drog tillbaka stora tillgo-- . dohavanden.: För ; att - stoppa . valutauttlidet - höjde > riksban- ken räntan till. nackdel, för vå rerna, men den” som: fäller; dem, har: många" "andra kri- tiska synpunkter på förhållande "till, när ihgslivst: gäller, dess ' ovilj + de skatter, och "avgifter. som belas- tagsamheten,. regeringens | geérande: kreditmarknad .: och den fentliga' 'och, den”. privata i sektorns si dessa frågor » för "från industrins » digt. ned; samma argunie : klarar ini ändå”. Någon måste” ju Klara det så gott cet går, säger . divektör": Iveroth. Men skulle kunna göra en myc- ket "större insåts för. folkhushållet, om, staten mötte oss'med > mer verk- i liet'somarbete i häringspolitiken. i : å ä viktiga områden" har den första” hälften av 1867 WE än”fiblsvårand FÅ förinnan; Vidare ä sandra "Jändet, bland” dem «Norge, har, också lyckats” Ym trots k 4 d ”ävarande korfinkturerna ä är a; och lönsamheten inom: in- » dustrin,, också dålig, säger direktör -Iygrothi: vidare. Priserna . på "våra . vexporivåror har ju" som ! alla "vet lezat så gott som, oförändrade de senaste 10—15 åren, medan 'kostna- :derna-här hemma,' särskilt löner- na stigit, efter en brant kurva. Mar- binalerna! har. kryimnt ioch det har medfört att man tvekar "” investe- «Men tro' allt detta har:indu- iår kunnat upprättbålla pro” : Det kan invändas att må nga ar- brå eva tHjäntlvat nr u blivit "utan farbete.: D:', är .en... lid. av fon: våld, ot "eg-ade, tf onalise- in; med fusioner or” struktu. om. ar”lingar, fora varit vitfne till "Senare ttid och Vi: snits under ”' tryöke av .. : tre | rens : och "stora koctnadsökningar. :t Säkert: får” vi glädje. av ,rationali- i åf ä om den på sina håll in- te blivit väl drastisk och för: min I ”döliskulle jag nog gärna sett ett lugnar Ttempo. Troligen skulle en "tel företag! ha kunnat. bibehålla si- :om de haft mer tid. på å andra sidan måste man gen, Det treåriga löne- höga beskattningen och n riska, kostnadsutvecklin- vilket; .tillserdmark betyder ätt tekptt. beviljat os$ en för hög adsstendard — allt säker som nn bär: det" yttersta ansva- . — "har : tvingat företagen att: 'bottenskrapa sina 'rationalise- 1 rin"smöjljeheter. Det" är. alltid; nä- RNA Bom ull" sict Kenomn sin iden härda E svär I sin förp inse" + got som "ingav" utlandet miss-. "Trektö SA xeF Iveroth - i 'Industri- ' att minska 'på : iva inställning till en fritt fun-? "investerhigar, .De' resonemang . man : sida: möts av: "statsmakterna stän- ; "Det, : Det "är möjligt, HÖ HATIONALISERINGSTAKT. - I seringen frarntiden. Man kan dock, p widets: chef," om regeringens på sikt trygga sys- Svio standard 'och NEN DIRIGERING KÅNSLIHTUS] RR som” mötverka en" tatione!l marknadshushållning.: Industrin. vill ha'en: Fritt. fu fetande kopirämprker beslut etc. Dessa. åtgärder innebär helt, enkelt 'att , man inte utnyttjar tillgängliga" pengar på rätt sätt, Det hela: bottnar: i 'den näringspolitiskt - elaktiga:” tron, att: man” méd . skapan? veslerlaksbanken kan på ch vis: ses som: ett. nytt led » "Förelagen- måste kunna: fungera som sjtekttva produktiva enheter söriningsinrättningar "och 'de. får inte, betungas -med skatter: och av- gifter, som. direkt lägger hinder i vägen” för "Produktionen " och 'möj- : MERVÄRDESSKATT. VR ;I-STÄLLET FÖR OMS | tändustrin vill hä: bort den niuva- rande" omsättningsskatten, " som ”ju bl a drabbar” industrins investerin- gar, | liksom; "energi katten och punktskatterna och ersätta dem alla med en mervärdesskatt, vilket skul- le:'stärka 'industrins »konkurrens- kraft: gentemot; utlandet, som ju i och för. sig'.begränsas av. ätt vi in- eutbjeiska marknadsfrågari Men, vi vill. inte. gå med på. de, villkor 're= gå ingen tycks.vi ja Yr som: kams det: inb gsats iloga Call direktör: Axel Iveroth; har mycket att säga örhål lände till industrin, . j got. kapital skatteomläggningen kan. väntas vål- la statskassän, Från industrins sida övergårgstid skulle täckas tatsupplåning,' u "minskade: "vägar, 'réhings- kunna den är exempel - skulle" kunna” finan all den "service d dag ta värde på förmånerna, Man har alldeles för lilet av 'marknadsbe- torn, Köerna: i dagens” ;Sverige, är helt. enkelt. en. följd av att. man. får I allting — :somAman tror, — gratis. Systemet leder till istora t Det. är -bättre -att sätta pris' på för- månerria. och sedan: ge: "bidrag: till den” som: har" för" "låga för att kunna” betalar. Den. filosofi som ' ligger ' bakom, . socialpolitiken måste i:dag. betecknas som föråld- stå .klarare med tiden, KÖNJUNKTUREN VÄNDER. segt TILL HÖSTEN? €voces Kan' man säga något 'om den när- maste framtiden för industrins del? : För min del tror jag att konjunk- turerna utomlands” och här vänder rätt snart, svarar direktör. Iveroth En vändpunkt. kan" :-komma « -un- der 'senare halvåret 1968. ' Men kom- ner den ' får" vi höppas "att den in- te” försenas” genom" att statsutgif- : | tämligen normal méd ett par har. föreslagits att detta. bortfall” un>; yöket fär mi ta: madborge” na direkt betalå - vå får. Först då;kanske de börjar sät-. dömning inom den” offentliga sek- "inkomster - rad. Det kommer säkert. att fram-' ganska kraftiga vinterutbrott och även 'rätt mycket snö, : fastän mild luft" ständigt följt i snöns spår. Den 9 var det 14 köldgra- der, Annars är en månad som december så fattig att skriva om så jag vill knappast nämna den, Vill man; se fåglar i månaden en, och: annan. talgoxe vid fönå- terblecken det är allt; 3 Men året har ' vänp och, nu stundar åter djusare tider. och hoppet om. en ny'vår har åter tänts i våra sinnen; ingen årstid är som - Våren, fastän alla ärsti der har sina” "behag, - å Gunnar Svenksont” byggnadsmaterial, Den snabba, strukturförändri ing- en har starkt 'framhävt behovet av. undersökningar "rörande olika djurstaNars utformning. med hän- syn till arbetsekonomi och djur- hälsa; Detta gäller inte minst stallar” för suggor och smågrisar, där stora” värden. kan gå -förlo- rade, om miljöförhållandena är otillfredsställande., I SFL:s meddelande presente- rag resultaten: från två. byggnads- inventeringar av suggstallar i södra Sverige. Syftet, har vwarit att som bakgrund: till nu. påbör- jade studier vid .Veterinärhögsko- lan "och - Statens lantbruksbygg- nadsförsök" över -byggnads- och djurhälsoproblem .: i suggstallar allmänt: kartlägga rådande förhål- landen: "vad gäller viktiga miljö- faktorer. i smågrisproduktionen.' »Vid Statens Jantbruksbyggnads- försök har i form av en breven- kät en större byggnadsinvente- ring gjorts bland smågrisuppföda- re i Malmöhus, Kristianstads, Hal lands - och . Skaraborgs” te var. en allmän: sermegning av Id ett antal. gårdar, representerande olika up; för ningssystem. och, plan, et hygierien - och..s FRE pågå en; mera omfattande inven- tering Skaraborgs . län ;.bland svidihäl sokohtröllänslutnä - smågris producerande "besättningar, slump- mässigt ”utvalda.. "Vid + personliga besök. Då gärdarna: vete inärbesik- tigas och journalföres suggor 'och i Komplettering sker 1: och and- inventeringarna presente skilda avdelningar. ” So «De 'av SFL: inventerade "gårdar: nav togs ut bland svinhälsokon- trollerade. besättningar” "som ” 1965 hade minst 5: suggor. .Slumpmäs- sigt "uttogs, 10 procent: eller I 83 procent) av ; gär darna: "ligger arvealmässigt: i stor- Nära miljöjordbruk. vid ökande .storlek på suggbesättning- arna hålls digivande suggor "och smågrisar i allt högre grad" åt: skilda : från. övriga. svin. De di- givande ..suggorna inhyses-: dock vid flertalet gårdar i samma. ut rymme som nötkreatur. Suggstal- larna är genomgående gamla. I Skånelänen är en fjärdedel av de undersökta 'stallarna uppförda f fö re: 1900... : ; Vid cirka hälften « av de under- sökta "gårdarna: har större” repara- tionsarbeten| (för mer än 500. kro- nor) utförts: under. den senaste | 10: ärsperioden. ; : Sammanställningen över. före)” komsten av: olika ventilationsan- läggningar tyder på att det i en mycket stop del. av de invente- rade stallarna är svårt att hålla | ett" tillfredsställande stallklimat, AV: SÄRSKILT - "STORT " INTRESSE . "är utformningen av. boxen där grisningen sker och grisarna vis- tas under digivningen,- Den' tra- ditionella, rymligt tilltagna boxen är den vanligast förekommande i samtliga | län och upptar. ige terna "ökas! så . 'att inflatiohen på nytt kommer; gång" utan "att in- dustrin i stället: får. utrymme . för en behövlig - utveckling. . I : nuva- rande situation borde: vi-här hem- ma föra en expansiv näringspoli- tik, Men. det' finns. inte utrymme för en sådan. Belalningsbalehsen' är dålig och kostnadsläget alllför högt. Det värsta som skulle kunna hän- da är ätt 1768 .:års riksdag boctitar ökade utgifter för reformer i sådan utsträckning, alt: det; inte finns nå- ör industrin: när! ar på r ex I ett v före verkligt behov av att klnna inve- stera för nyanläggningar.. Det är illa nog att 1968 är ett valår. Ett sådant brukar föra med sig alle- handa löften om utgiftskrävande re re- former, Vad samhället i dag behöver är Sydsveriska suggstallar - ålder, - . inredningsdetaljer nomsnitt en yta av 6,8 kvadrat. meter. : s . Stalltekniska:' dåta från, dfn stajthygieniska undersökningen” i Skaraborgs län ger." stort samma bild som" SFL:s brevenkät. De in- ' gående besättningarna var dock inte storleksselekteråde, De, små och ' medelstora." ”besättningarria dominerar fortfarande smågrispro- duktionen, - men ' de större: över- tar en allt större andel av den” samlade - produktionen. Det. torde inte : råda någon tvekan om ått besättningsstorleken är en faktör av. stor. betydelse för djurhälsan i stallarna:? Risken: för sjukdo; & utbrott -av I smittosam : karaktär ökar i större, "samlade djurgrup- per; speciellt. om djurbeståndet ' utgörs av” uhgd; Känsliga" djur.- Den :' konventionella boxtypen dominerar:.. alltjämt, men ' fixering av. sinsuggor i'-bås eller, liknäh- / de. och grisande. och digivaride suggor". i" grishingsburar : 1: små boxar "blir dock ant ' vänligare. : Denna: tendens: är mycket tyd lg Ae gängelseförer en. nu ndersöbnlng. ng Lennart: Hannerz, nämner ”fiskeri- konsuleng--UHf. Luridin,: Uddevalla; att amälgame; häller'skvickpili i luften när-enh. och så småningom. hamnar kevatten, = . -: Föreningeng pekar" emellert ilket förs, jut I Pp att-krematorier- så ver; förgiftninger: är: 'öbetydlig, Den ytterligare ri silver," son” mänskligt: att. :döma innebära" en betydligt : mindre risk .- än > det kvicksilverbemängda vatte i' dss "till: följd av. kvicksilverhal- ten" i långsamt... förmultnande mänskliga kvarlevor. » F." Ö.- är det väl så, tillägger - tidskriften, att huvudparten av de som avlider är äldre männi skor: som: inte har 'så mycket plomber : kvar. "utan ersatt dem med, guld-. eller plastbryggor och i mänga falla heloproteser. Det” är "för att få fram. "illförlitliga uppgifter om krematoriernas an- del i kvicksilver dramat. som 'före- ”Bliven stilla och besinnen. jag är.GUD. (Ps. 46:11) ? Jag satt på sjukhuset och. vän« tade' på att få besöka min hu- stru. Det drog ut på tiden och jag . gick till "mottagningen . och frå- gade.. Där: fick jag: beskedet att - doktorn: ännu ' inte låtit: henne komma ut. på: salen; : - Då jag återvände till min plats fylldes: jag 'av- ångest. Allt stod inte rätt tilll Hela: min :själ: "FO- pade: ”Låt det inte, vara cancer”"t > «Då . kom psalmistens ord till mig: och slog-an ett stilla, mjukt ackord som löd in i min själ: ”Bliven stilla och förnimmen att jag är Gud”. Värmen t Guds när- het: lättade: min. fruktan, Min bön förändrades --till: ””Gud: giv. oss kraft att möta sanningen”, :. -« : Läkaren kom -ut och. kallade in . kulden till: kvicksil- - ' mig i operationssalen, Han sade mig att laboratorieprover; visade på cancer som omedelbart behöv- de opereras. Jag lyckades. med lugn "röst svara: ”Ja, jag vet det”. « Gud var: med oss där, så var han ' också 'nära- när . jag skulle ge min hustru beskedet, och han, fortsätter, att: vara, oss nära- här hemma varje dag, en, annan politik — — en åtstramnin- gens politik '— som "är inriktad på att nedbringa kostnaderna, min- ska förmånerna och öka arbetsinsat- serna 4, stället för att ytterligare minska arbetstiden. Först då har vi utsikt att klara den situation 'i vil« ken vi nu råkat, ” vi x > —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.