Onsdagen. den -10 Januart- 1988 + LAHOLMS TIDNING Två medlemmar av engelska kungliga familjen är nu ”ut- frusna” därför att de trotsat - kyrkans regler om skilsmässor. Man är van vid att drottning Elizabeth aldrig bjuder sin far- bror, hertigen av Windsor, att komma till julfirandet i Wind- ' sor eller Sandringham. Farbro- dern, den £ d Edward VIII, var för över 30 år sedan tvungen att lämna tron och land där- för att han gifte sig med en frånskild amerikanska, sont ej . kunde aceepteras, Den här gången saknades ännu en "familjemedlem, nämligen drott- ning Elizabeths kusin, Lord Hare- weod, som är nr 11 i tronföljden. Medan Elizabeths barn och övriga kusiner . fotograferades ' utanför slottskyrkan i Windsor, publicerade tidningarna ett foto av Lord Hare- wood på ' fotbollsstadion i Leeds. Han har brukat vara med i den kungliga familjens julfirande, utom de år då han var i tysk krigs- fångenskap. , . S N Men sedan förra julen har han fått skilsmässa från den första Lady Harewood, den österrikiska flyktin- Ny skilsmässobojkott av Englands kungahus gen Marion Stein, och istället gift sig med australiskan Patricia Tuck- well. Därför är han nu ”utfrusen”, liksom hertigen av Windsor. När drottning Elizabeths gav sitt officiella tillstånd till Lord Hare- woods och Patricia Tuckwells gif- termål, trots att de varit ”skyldiga parter” i var sin skilsmässoprocess, trodde många att kungliga famil- jens inställning till , skilsmässor skulle lindras, Framför allt trodde man att det skulle bli anledningen till förlåtelse av hertigen av Wind- sor och upprättelse av hans her- tiginna,. I somras företog hertiginnan av Windsor för första gången ett offi- fentligt skaka hand med drottning Elizabeth, Den här gången gällde det av- täckning av en minnestavla över hertigen av Windsors mor, drott- ning Mary, i Marlborough House i London. Även Lord Harewood var närvarande. Men varken han eller; hertigparet av, Windsor fick följa med då drottning Elizabeth efter ceremonin bjöd resten av kungli- ga familjen på lunch på Bucking- ham Palace. | 'Strutsar tål törst | bättre än karmeler' "Omfattande . undersökningar, de första i sitt slag i världen, har " genomförts om strutsarnas förmå- "3: ga att härda ut utan vatten, vid universitetet i den sudanesiska hu- vudstaden Khartoum, Det har en- tydigt fastställts att strutsen' tål törst lika fenomenalt som 'kame- .Jen, men, är överlägsen kåmelen, då strutsen kan leva på saltvatten, vilket inget annat fastlandsdjur el- ler fågel kan. Strutsen lever, vand- rar och bär last utan att uppta vatten tills den har förlorat en tredjedel av sin vikt. Först då bör- jar prestationsförmågan att mins- ka, Fågeln är emellertid frisk och vid liv tills den förlorat mer än . hälften av sin "normalvikt, Då kan " "strutsen dricka" väldiga mängder vatten, utan avbrott, tills den åter- fått sin normalvikt, Vilket kameler inte kan. Vad .som är mest över- raskande, är dock att strutsar be- håller sin. spänst oförändrad också om de bara får saltvatten att dricka, "Enligt biologernas undersökningar i Khartoum: silar strutsen bort salt- halten med " hjälp av! ändamåls- enliga tofsar i sin näsa, Saltet spot- tas sedan ut i klumpar. Biologerna anser ' att, avsaltningsorganet är pnikt för strutsen. Ingen fågel och inget däggdjur har något liknande. . Laholms Tidning |23 sökande till fyra kyrkoherdetjänster Kyrkoherdetjänsterna i Harplin- ge, Morlanda, Sätila och Töl samlingar har lockat inalles 23 sö- kände! ” en Harplinge söks av kyrkoherd Hugo Bengtsson, Lena (Skara stift), komministrarna Tage Snäll, Eåsun- ga' (Skara), Erik Adern, Selånger (Härnösand), Erik d Wallander, Hemsjö (Skara) och av läroverks- adjunkt Sven Fredäng, Seglora. | ' Morlahda söks av kömministrar- na Sven Malmsten, Morlanda, Tage Snäll. och Osvald Oscarsson, Lyse- kil," och av kyrkoadjunkt Gusta Severfeldt, Myckelby; «= . . Sätila söks av kyrkoherde Bertil Janson, Husaby (Skara), av kom- ministrarna "Ake Risenfors, Bolle- bygd, Orvar Svegelius, Istorp, Ha- rald Gäre, Johanneberg, Göteborg, Gunnar Palm, Brålanda (Karl- stad), Walter Beran; Västra Tun- hem (Skara) och Sigvard. Claes- son, Länghem samt av kyrkoad- Spa k junkten .Ingyar 'Jöhsson, Aneboda Tölö söks av kyrkoherdarna Nils G Kull,:' Rönnäng, Hugo Bengts- son ' och Erik - Klasson; Botkyrka (Stockholm), komministrarna Tage Snäll, Sven Forsberg, Hjälteby, av kyrkoadjunkterna Bengt Nordblom, Lysekil, och Gustaf Severfeldt samt Sätilatjänsten tillsätts ciellt besök i London och fick of-' . Baldwin-regeringens av läroverksadjunkt Sven Fredäng. | lokaltidningen "| de övriga av K Maj:t. I efter val Lord Harewood, skild och omgift utesunyucs I ur Jus dvs Kung liga familjens julfirande. Här ses han tillsammans med makan, au- . stralienska mannekängen Patricia Tuckwell. Paret gifte sig i somras. HEMLIGSTÄMPLAT De närmaste månaderna efter denna ceremoni fick drottning Eli- zabeth talrika petitioner om att änt- ligen ge hertiginnan av Windsor prinsessas status, Frampå hösten klargjorde emellertid kronjurister- na att drottningen inte hade ,befo- genhet att ändra på ett beslut 'som fattats av Baldwins regering 1936 — såframt inte den nuvarande re- geringen är redo att upphäva” det. Wilson-regeringen tycks helt de- la Baldwin-regeringens åsikt om att en konung inte ska få gifta sig med en frånskild kvinna. vo Vid årsskiftet öppnades engelska regeringens arkiv för åren 1931— 1937. Undantag gjordes dock för regeringsbesluten och övriga pap- per rörande kung Edwards abdi- kation 1936. På Wilson-regeringens order förblir dessa papper hemlig- stämplade till 1986. : tl Man påpekar nu att drottning Elizabeth själv inte ville. ta an- svaret för att, ge sin kusin Lord Harewood tillstånd till skilsmässa och ny vigsel. Hon ansåg att inte ens kronjuristerna kunde avgöra den frågan utan bad regeringen om ”råd” som hon också fick. : fö Labour-regeringen , gjorde inga invändningar. : Det är en offentlig hemlighet att beslut, som fortfarande är hemligstämplat, hade föregåtts av dåvarande -ärkebisko- pen Cosmo Langs insisterande att en engelsk konungs giftermål med en frånskild kvinna. ej skulle god- kännas, Fe NN Engelska kyrkan har icke ändrat sin inställning till frånskilda perso- ners giftermål. Tvärtom: sedan ang-' likanska kyrkan i: Canada -och För- enta Staterna nyligen beslöt till- låta vigsel 'av frånskilda, har bi- skoparna i, England varit särskilt ivriga att motsätta sig en dylik re- form här i landet, el +: : KUNGLIGA HALVGUDAR Då 'Englands monark är kyrkans överhuvud, måste givetvis han el- ler hon följa kyrkans regler i det- ta avseende, Detsamma gäller för | sade: ”Om det är meningen att de alla medlemmar av kungliga famil- Tidigare var det framför allt den högkyrkliga riktningen som motsat- te sig vigsel av frånskilda. Det är betecknande att nu även den låg-' kyrkliga riktningens främste t2les- man, biskop Stockwood i Sydlon- don, har instämt i de högkyrkliga synpunkterna. Han anser att om frånskilda människo, gifter om sig, . bör kyrkan offent! gt anklaga dem för tvegifte, + > : . :Babourregeringen tycks dela des-: sa åsikter. | Så Än "känsligare är det katolska problemet i de två delar av sam- väldet, som är övervägande katol= ska, nämligen Malta samt Quebec- provinsen i Canada. Det var' just i dessa båda länder :som drottning Elizabeth under. det gångna. året fick "uppleva fientliga demonstra= tioner.” Desto viktigare är det att hålla sig "väl med . befolkningen, som "principiellt accepterar monar- kin men ställer. mycket stora krav på. monarken. Det: var. kanske be- tecknande att, drottning Elizabeth efter demonstrationernå i Quebec skickade, prinsessan. 'Marzret 'oh' hennes «make dit, för att charmera den fransktalande befolkningen. : Margret har kanske, betytt mer: - än någon annan för att hävda den ” engelska monarkins. anseende — och måhända. allra "mest i' Quebec. där man efter hennes olyck"ja kärlekssäga med" Peter Towncend kungliga skall: vara ett slags halva gudar, måste man ju 'också beröra att de uppför :sig så och. ger fol- ket gott exempel” +... a | '- Det säges "ätt prinsessan Merg= ret stod inför samma val: som far- brodern, Hertigen av Windsor. Far- . brodern "valde kär ekens "väg, "me=-- dan Margret. valde pliktens; - Efter detta har Margret och hen- nes farbror aldrig kunnat se var- andra i ögonen. De har alltid und- vikit varandra.. Då . hertigen - och hans maka i somras' var i London på ceremonin i Marlborough House reste Margret bort. Hon ville var- ken sammanträffa med dem eller med sin kusin Lord Harewood. Björn Hallström - : utteknik, den, måste också inrym- ma en god. portion av mäninisko- reteraren Anna-Lisa Hedvall samt — Jag undrar om han hinner med plöjningen nu när han har Plöjarskölan? DN : kontraktsprost Wille Schröder. media, dagens ungdomssituation samt orient. och u-land: hör till kursämriena. Mora SCOUTING + a Scouting får inte bli bara .z teknik,» töooooRte et . Scouting får inte bli bara” sco- |: kunskap” De högre ' ledarkurser som Svenska: Scoutförbundet nu anordnar tar' sikte härpå. ' Man försöker vid: dessa kurser träna varandra i samverkan med andra människor, Bland ämnena märks modern psykologi och livsåskåd-.. : ning. . oa i ''Den 7—13 januari äger en hög- re ledarkurs rum på' Kjesäter. I kursledningen ingår Scoutförbun- dets t. £. generalsekreterare Raoul Neveling, biträdande generalsek- ). Kjesäterskolans mektor = Eilerz Fryland. Medverkande blir där- jämte fill mag, Margareta Broon, foch fill mag. Carl-Anders Lind- sten, rektor Evert Turesson, och Ledarskap, talarträning, .mass- RES Bekämpa na milltärdiktaturea ' I Grekland. Onsdagen den 10 januari 1568 I dag: SIGURD Solen går upp” kl. 8.33 och red kl. 15.46, d I morgon: HUGO Solen går upp kl. 8.32 och ned kl; 15.48, MAT ME" . ” Två pensionärer hade kommit överens om att gå I kyrkan och övervara högmässan, Som de var ovana vid kyrkobesök och präs- ten drog ut på sin predikan ovanligt länge sa den ene: a -— Tror du vi hinner hem te meddan? NH Nn H ""— Nä, svarade den andre, å ska vi gå hit nån mer gång, tar vi allt mat mä oss. i « BLANDAREN Blandaren, : den: : : : ' Bergsprängare" önskar dela avd. hyresmarkna- OÅVSIKTLIGT — "Hur kunde det fana sval randen in att sparka käranden i magen? lielt oavsiktligt, domar'n. Han råkade vända sej om” helt prötsligt! N TÖRSTIGT — Nåväl, något kan jag bjuda er på Vill nt ha mjölk, öl eller kaffe? — Jag dricker gärna mjölk medan frun öppnar öflaskan, sen dricker jag ölet medan ni kokar kaffet, FÖRÄNDRAT — Jag vet inte om det är jag eller musiken som har föränd rats. Förr i världen kunde jag skilja vå musik och oväsen, men det kan jag inte längre, INAR UT SIG någon - ögonläkare DÅ Det att få stora pupiller av TV-tittan-| det, Men det jämnar väl ut sej genorå "att. hjärnan krymper, MIN SAK gör han ute så här sent? — Jag skulle Just fråga pas- torn detsamma, - svarade Berg- ström, men så tänkte jag att det är något som jag strängt taget lägenhet. inte har med att göra, . som har sagt att folk kommer -: MÄSTE SÄLJA — Jag tror att jag måste sälja min gamla bil nu. — Varför det då? — Ja, varje gång som jag har parkerat den, så kommer de: en konstapel "fram och frå; tr jag har rapporterat olyckan. om ENKEL LÖSNING På en mindre station! hade det uppstått bris) I kassan, varvid stinsen påpekade, — Det fattas 100 kronor i kas. san, Och bara ni och jag har: nycklarna till kassaskäpet, Biljettförsäljaren: i — Då tycker jag vi läggör I en "femtitapp var stins, och så pra- tar ivi inte mer om saken, Rn HOPPSAN! ! == Det var värdigt vad det skramlar 1 den här vagnen! — Vaaa??? -— Det ver väldigt vad det skramlar 1 den här vagnen! -— Jag hör inte vad ni säger — det skramlar så i den här -— Nä, men se Bergström, Vad , Vagnen! | v KÄNNEDOM — Vad känner ni karlar egent- ligen till om kvinnans kläder? — Priserna, i Ove Fundin var en av de fö En'helt' ny svensk motorcykel börjar : serietillverkas ' våren 68; Monark-Crescent' AB i Varberg blir tillverkare av nykonstruktio- nen, : som "är den första svenska på tio år. Monark "resp. Crescent 80 TS blir' namnet: på . motorcy- keln söm väger under 75 kg och får köras av 16-äringar, Mönarp. resp, Crescent 80 TS har ungefär samma utseende som sportmopeden 50 SS, men är gi JT vetvisg dimensionerad för MC-fart. Helt ny. motorcykel från Monark C NS Motorn är av. Sachs fabrikat på 73,5 cc och 7 hästkrafters ef- fekt "vid 8.000 varv/min,:: Som jämförelse kan nämnas. att-de 125-kubikare. .som var vanliga för något decennium .sedamr i allmän- het; var på 4 hästkrafter, Monark resp.. Crescent 80 TS har fem växlar .i likhet "med da- gens sportbilar, Toppfarten är 100 km/tim och genom den höga effekten. och stegen i växellådan accelererar den mycket snabbt. SN sta som provade den nya motorcykeln från Monark-Crescent AB. Även Sachs mopedmotor på 50 cc är stark; Fr. o. m, 68 är den mo- torn även standard på Mohark och : Crescent sportmopeder. Mo- pedmotorn "som "1. prinelp har samma uppbyggnad som MC-mo- torn i 80 TS är nå 4,3 hästkraf- ter som standard, men måste 1 Sverige 'naturligtvig trimmas ned till. 1 hästkraft. 2 a Priset för Monarp resp, Cres: cent 80:TS kommer att ligga på . omkring 2.500 kr fullt körklar. Le] AB? Ere bin Re TE sa 2786 i MAT C830 PEN AT] HA wu [d STYVMORSVIOLER 2 oo '— Det förefaller som 'om en liga av större omfång ligger bakom allt som händer här i Norrberga, Jag är övertygad om att mordet på fröken Västman, 'narkotikahärvan, konstre- produktionerna och nu de mystiska kartongerna : vid bruket har en ge- mensam nämnare, så att säja, = : -— Huvet på spiken, spiken på hu- vet, huvet på. 1 Leon tittade 'på mej frågande: 2 — Har du blivit knasigi bollen av äållt tänkande, eller vad kommer åt "dej? i — Nej, jag tänker bara på hur Po- vel Ramel skulle ha reagerat. . >> Leon sade med ett stänk av ireni i sin sävliga röst: : Kriminalroman av WALLE GREGER för mycket och allra minst på spex- makare. — Men allvarligt. talat, vad, tror. du om den fantastiska historia fru Karlson försökte 'slå'i oss i dag? > — Mycket är naturligtvis överdri- vet och skvalleraktigt, men kunde vi sovra bort överdrifterna och fruk-Y terna av folks frodiga fantasi, så fick vi säkert en sannare bild av personer- na i Norrberga och de'i dramat in- blandade, än vad vi har i dag. Antag att fru Karlsons berättelse om fru Dahlmans och Hermansons utflykter är sanning och att ett kärleksförhål- lande ägt rum, men som numera till- hör det förflutna, vad skulle vi i så fall kunna få ut av dessa fakta? - — Att mordet på Viola var ett . — Käre bror, du skall. inte tänka [svartsjukedåd, svarade Leon saabbt. oo Svartsjukedåd eller hämnd, in- vi skulle försöka oss på eh rekon- struktion av händelserna på kvällen den 10 juni byggt på vad vi fått veta i dag, samt de fakta och motiv poli- sen till dato fått fram? met -— Gärna det, om. du är pratsjuk, så skall jag försöka vara den intresse- rade lyssnaren och hålla dej kvar på jorden, om din fantasi skulle skena i väg mot allt för höga rymder. — Jag börjar med att redogöra för mina första dagar i Norrberga. Or: saken varför jag är här vet du. Nåväl Jag blev inbjuden till lunch hos dis- ponent och fru Dahlman. Den nye ”assistenten” skulle naturligtvis pre- senteras för kontorspersonalen. Samt- liga anställda på kontoret var alltså inbjudna. Jag tycker inte om arran- gemang av den stilen, men Dahlman har sina idéer och det gick inte att komma ifrån, Lunchen blev i tråki- gaste laget, tyckte jag, men det är kanske inte så lätt att trimma upp stämningen en vanlig vardag, Emel- lertid släppte stelheten och disponen- ten, som i regel är ganska fåordig av föll jag ivrigt, och fortsatte: — Om sej, höf. se kort ev 15: mej varvid han framförde oa förhoppning om stt jag skulle komma ae trivas med bru- ket och människorns emkring mej, samt -lösa de appgifter wm enför- trotts mej. Sedan föreslog han att vi skulle lägga bort titlarna. Han sade att-han föredrog du-formen vid till- tål för. alla kontorsanställda, samarbe- tet blir bättre och umgängesformen ledigare. Jag kastade givetvis titlarna d hela. sällskapet, och stämningen lättade och blev gladare. Fru Dahl- man' tog mej omedelbart under sina vingars'skugga och vi råkade in i ett rätt animerat samtal, som rörde för- hållandena vid bruket och hennes öppenhjärtliga bekännelser om den vantrivsel vid platsen, som hon trots ihärdiga försök inte lyckats komma ifrån. : Så långt fakta beträffande mina första kontakter med Dahlman. I fortsättningen måste jag fabulera och binda ihop sannolikheter: och giss- ningar, sade jag då jag såg ett tviv- lande leende spela över Billjes läppar. — Jag är idel öra, så Billje. , . 1 Dettman fina en viss omväxling tack vare Hermanson: 'uppvaktning och god:ug honom som ersättning för sin ofta bortreste make och Hetmanson är givetvis inte sen att befästa sina positioner och så -kommer erotiken in i bilden, Vi får inte glömma att fru Dahlman är én mycket attraktiv kvinna, och att Hermanson är van vid att damerna faller. för honom som asplöv för höstvinden, och att... Leon Billje avbröt mej och sade för- trytsamt: | mr manson är så renons på moral, att han inte skulle tveka att förföra sin chefs hustru? Det är väl för starkt ändå, min gode Jörgen. ' — Starkt och starkt, du har ju själv hört vad fru Karlson hade art förtälja och jag kan ge mej den lede på att brottet är fullbordat för länge sedan. Vi förutsätter alltså — jag an- vänder dina egna ord — att Ingeborg och Fritz nått den grad av intimt för- hållande att de kastat alla hänsyn över bord. De superar och övernattar i Trosa, går på bio och på Operan i — Du förutsätter alltså, att Her- | nogsamt, Gustbergs är ju bosatta där och ett sammanträffande kunde få obehagliga följder. Ingeborgs melan- kolj och den tristess som plågat henne försvinner, hon lever upp och blir en annan .människa. Det som inte Ha- rald Dahlman lyckats med har Fritz åstadkommit på en relativt kort tid. Han väckte hennes sexualliv till för- nyad blomstring och hon börjar tri- vas i Norrberga. oa ” Jag gjorde ett kort uppehåll för att titta i min anteckningsbok. — Bra fabulerat, sade Billje och tände sin slocknade cigarr. Har du mera på hjärtat så fortsätt, din berät- tartalang är förtjänstfull, . — Så inträffar någonting som ver- kar störande. i Frittes och hans äl karinnas ljuva idyll. En ny stjärna dimper ner i Norrberga. Der'är Viola Västman. Hon är' ung, 'välväxt och grann, i ordets rätta bemärkelse. Fritz Hermanson blir fascinerad av den förrän han börjar lägga sej ut för hen- ne. Han spelar på de strängar han all- tid gjort, när det gäller en ny eröv unga damen, och dröjer inte länge|. gentlemannen, beskyddaren, hjälpa- ren, som oegennyttigt gtäller sina tjänster till hennes förfogande. Jag gjorde åter en kort paus för att eventuellt få en kommentar från Bill- je, men han tittade inte ens upp utan fortsatte att göra anteckningar i sin vaxdukspärmade bok, Jag tände en ' cigarrett, drog några djupa bloss och väntade, > / ' : -— Fortsätt, sade han till sist, " Jag återtog mitt resonemang: — Om jag får tra fru Karlson, så - nådde ju Hermanson sitt mål. Jag vet också att Fritz och Viola var förlo- vade ett tag, men förlovningen hölls hemlig. Av vilken anledning känner jag inte till, men det var tursamt för Viola ty det dröjde inte länge innan vår Don Juan åter började kasta sina blickar på ett annat håll. Viola tog synbarligen brytningen ganska lätt och såg tillbaka på sin sommarföräls« kelse utan större saknad. " (forte) « -— Vi a0tar alltså act Ingeborg Stockholm, Södertälje .undviker' de ring, Han uppträder som den borae 3 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.