- uppmuntran får” emellertid ind "strin ett skatteavdrag på! ”gon"'direktnykterhetspolitisk ' ef- . nämligt. / +» LANOLMS "TIDNING + > Lördagen "den. 13-fanudri > TT Tördagen 4 den "13 En. tesignationens s budget Ingen kan med bästa vilja sä- Ra att årets statsbudget är vare sig en stärk eller optimistisk bud- ' get. Ett: underskott på över två iljarder” varslar i stället om en” ekonomiskt svag budget. I fjol- > årets , statsverksproposition stan- nade . underskottet. vid "cirka 1,5 miljarder, men hade vid slutsum- meringen vid årets slut stigit till nästan det dubbla, Skulle samma öde drabba hr ASträngs räkne-- konst, beträffande underskottet i: ; den nya budgeten, blir talet om en svag budget ännu - mer -: be: fogat, Det finns alla skäl misstän- ka att utvecklingen; blir . sådan, även om vissa optimistiska" ton- gångar anspelar på en konjunk- ” turuppgång - under årets senasle - hälft; . . Beträffande beskattningen” fört- ” sätter hr Sträng med: det gamla lappverket trots att övergången från . oms till mervärdeskatt den 1'januari 1969 borde ha gett möj- ligheter till ett mer' samlat -grepp. Det skulle ju också vara fines-' sen med mervärdeskaåtten, Så blir det emellertid inte, Genom oni- läggningen. förlorar staten cirka 740 milj kr i inkomster. bero ende . bla på bortfallet av näringsli- vets skatt på idvesteringar. Detta skall täckas ;genom införandet av en arbetsgivåravgift på en procent, som beräknas gé '725 milj kr. Saåm- - tidigt behåller hr Sträbg energi- skatter," vilken ger. 450 milj” kr. Meningen var' annars ätt dén”a giften skulle ha 'svunnit, vär, mervärdeskatten in. fördes, så blir emellertid, inte fallet" och den gamla. sanningen att det. alltid är lättare att besluta en ny skatt:än att. upphäva en gammal sfår/'sig alltså än en gång, Som -en liter cent under 1968 för maski in ä nad. : Vidaré” utsträcka” leskattens tentakler till aut Många” Rommel”. ätt. säga. —"sär skilt 'de'sk mn tilighetokonsömen : tt; alkoholvarorna ;: tillräckligt dyra, för att inie säga för (dyra; (redan nu, ; Andras åter! ].t köper dem : till: varjé pris. Nå- fekt kommer förmodligen höjninz” gen inte att få; Den fåt t ning, av "pensionerna" söm förut« sagts i flerårsplaneringe: iv 'des-" sa, vilket naturligtvis tackt. . Barnbidragen - därernot ” blir oförändrade, vilket 'är en ta- Jande illustration till, den 'ekonö- miska situationen; Det råder näm- ligen ingen tvekan" om att sta> tus quo medför en: viss standard- sänkning för barnfamiljerna.., Vissa 'sporadiska försök till po- sitiva åtgärder förekommer näåtur- ligtvis' också i årets budget. Så-;' dana noteras för arbetsmarknads- och -okaliseringspolitiken. Dessa är också utomordentligt ” nödvän=/' sysselsättningen under de senaste '20 åren. I stort sett ger emellertid ' budgeten intryck av ter emellan: som: ordningen för » döma ' ”terandet av "upprörda opinioner. Väggkasthingen'. "utanför kans- lihuset i- Stockholm förra .vec- kan mot USA:s 'OECD- -ambassa- dör är en mycket beklaglig och därtill allvarligt oroande histo- ria, skriver Väster botens Kuriren :- (fp) Djupt beklaglig därför att till : tag av detta slag bryter genom vedertagna ' spelregler. och .an- ständighetskrav, "såväl när fe gäller diplomatisk umgänge &a- kritik. och fri opinionsbildning inom "en "demokratisk stat, All varligt oroande" därför att det innebär en > upptrappning av spänningsförhållanden och 'me- toder” mellan: ordningsmeakt och demonstrerande ungdomsgrup- per.” : Ingehting gott kan komma ut av denna "skärpning. Alla: par- ter kommer. att förlora på den. Det är alltid -svårt att på av- ständ. och” i. efterhand rätt 'be- konflikter mellan = ord- ningsmakt:. och allmänhet. Det-"är-så mycket: som beror på själva handlaget. från: poli- sens side i det, praktiska han- Små .: missgrepp och onödig bryskhet kan lätt utlösa just det som man ' vill ;avstyra. Man har nog rätt ofta haft känslan, att. gnistan, i åtskilliga av. 'de- monstrationsbråken i huvudsta- den" tänts Hå detta sätt. Ibland man om 'inte polisen an- sina: personalresurser, på fel 'sätt, 'då'.den' som" regel: pla- Hr. "Sträng föreslår . inte mervärdeskatt för dagstidningarnas upplagor och för annonser, vilket sakkunniga. gjorde i sitt "betänkande." Själv- . antal opinionsbildande” "organ, Ef: :« att ujgörå,' förefaller 'det' som am ” " utsikterna till att tidningårnå uni > " dantas från "momsén . är relativ | ser. man. bevis 'på : motsatsen - resignation, eller skall vi säga re- . geringströtthet. Detta bör vara en extra sporre för oppositionen att: angripa problemen med, friska . kräfter och ställa verkliga” alter- ” nativ till regeringspolitiken. Väl” jarna "är säkerligen "lyhörda 'för sådana irför årets betydelsefulla val." -Aersom dessa svårligen. torde kur na förenas med den” belasträng i mervVärdeskatten: skulle komma” godä, Svehska Tidningsulgivare I föreningen. har" ju också anfört starka: .-argumen beskältning och även hr Sträng n tycker Jikanske I I att Äet är föga konsekvent: "att lägga” ytterlig sten på: börda,” samtidigt! som, en. » lätta densamma. Storartad .. : . (Forts. fr. sid, 8) rekapi tion av ”Invasi sv Normandie”. 7 «= Det. heia flöt alltså fint, men fanns det irie några problem?” Ne | belius.svarar. «> "+ De parkerade bilarna hindrade 033 självfallet enormt, Det skule vårs” väldigt trevligt om folk vil'e försöka få undan sina fordon når snöproblemen är så stora som uu. Det-är absolut något för biläzgar- na att tänka på till en' annan sång. den faniz stiska. insats gå tukontoret svarat för, = med biälp av ovan nä mas. lyckats Ia normal arbersnd i största utsträckning, . d vis åtta till rio timmar. : Självfall jobbat både. 16- och 18 timmar tan "annat" uppehåll än 7 Det tyder. på en 1 god 'ori | penis «=> Snön i måsta ju "bort för att saxuhället + skall 'fungeri förklarar Nebelius: jobbat. i . Hormatt, allt normalt i går igen: - förvaltningens mannar har, strong insats. Samtliga vägar petade ”polismänhe patruller och utryckhingss yrkor, som får ia hand Om demönstråtioner och gatuoro,' meddn de äldre och er: | "farnb. blir "sittande :fasp! Peden bakre. organisationen... Det -iär »» själva ””fronten”” mot -allmänhe- ten som betyder oerhört mycket, : för relationerha "mellan: fnedbor- ; :och ' polis. Erfarenhet: in: H"Ntid resnekt.. unga / demoäistranterna :& fåller käkernigen lättare: för. frestelsen Ur man, från kommunistiskt häll, t. fråga ungefär så. so q estigesymboler, so jen mycket: stor. samhälle, . blir ået nömiska ölikheterna? Någr KM vik Hgaste. mötiven. för. tt svenska debatten. får ofta” "Vietnam. tjäna som argu-+ ment för en starkare. upprust: I ning,-men så särskilt övertygan- : de; kan- det inte. vara. . Snarar den" militära styrkan hjälper i te: och viljan. att "försvara sig: står ”heller- inte ».i "någon. spe- ;eibll proportion still mängden av” de. kanoner och bombplan man kabska ;krigsmakten . — "liksom rä makters upplevs 'ingalun-. - de. fom. ett värn för frihet och» nationellt: -oberoende, utan mera / som, ett. hot” och? en fara + sig! Dm erfarenheten ka "te gå förbi, :vare; sig. » ternätionella” nedrustning: teh eller” "svarsdebatten;- 2 z EN TANDLÖS BUDGET | tiverlämnar den" ”traliska . regeringen; gen: valåret' 1968, . till”r iksda- I tomheten”, gapar i stället den ängsliga ' för--- siktigheten. till mötes; Detta är slutresultatet. av utfästelsen in-: - för förra andrakammarvalet om, en, politik mot - nya, djärva! mår”, skr: er" tidningen, Ex pressen: "Det blir! ingen géhomgripan-; - de familjepolitisk reform... Det- ingen ordentlig . skattere-' Dej ' blir ' ingen - satsning pen, värd . namnet, Det?! rejäla tag. inom 4 bo-i iken.. Försvaret pressas” Problemen. skjuts. på mir "form Nn. . änsföor behövs” nat: kurtage' och en Helt annan lidels se y och en helt ennan fram Särskilt: del" 1 den "svenska" förs. socialdemo: ” en ”ny” inställ: . ning. nya män med ett helt an-; öppnade och trafiken n pulsera vat; ligt igen. :. lä Det finns, mycket som tå säkerhets- . Sedåh några terats -att.säket-. nal utsatts: för mu ga. avsikter som ränte: kan -ivara -förenliga. med ikets , intressen, Delta. talar. starkt: [a ärskilda. .uppmärksari- att... håten mot.:de: politiska; ytterlighets- : riktbinvarnd måste. bestå. >. fa Np e RESTRIKTIVA REGLER sor utlämnande ” av" tppgifter ur i. revistret.;; måste "restriktiva 'bestäm-= mélser gälla och "när. inga” andra Jump fler ä än medlemskap i visst par- » Kör upplysnirig härom icke an Zes; T"stället ö bortsett” från de vikt tfiraste hefattringårna, en avvägning ske med: hä ill risken för bris- tande lojalitet .mot riket" och -arbets- 3 pållanderja. | i -den? tilltänkta "an- ning - får: ankomma oå parlamentariska ledamöterna" i '. Nämnden förordar jen” förstärkes genom "att inst fre mot fn två av Jedamöterna oM deta i granskningen. : ifferentiering av kontrol: kunna ske genom en upp- daming i "riskklasser. Till den högre n bör sådana befattningar hän- :som ger tillgång till upplys- var av.hög hemlighetsgrad eller ill .en stor mänsd av hemligt mate- rial eller ininet uppdrag av syn- : nerlig betydelse för totalförsvaret, Nämnden förordar att den kantrol- lerade individen i största möjliga ut- I sträckning” får tillfälle" att yttra sig över ”det utredningsmaterial som fr: arhkommit om heriom. Det bör övervägas att införa visi- och utpasseringskontroll 'vid ur sekrétessynpuakt betydelse- fulla arbetsplatser. Näranden tillsattes i i december 1963 och lämnade i april 1964 en rapport om granskningen av undersöknings- s utred ial i Wennerström: affären. Ordförande . har varit förste ' vice talman Axel trand, od i. hög - grad underlätta väljarnas » val i-sentember;,' :skriver ' tid- a ningen. Regeringen har gått i bäst av att de nuvarande stats- råden, verkligen: unnas.. betryg-| "gande läng. vila från alla. rel geringsbestyr. Käre makeN sanna mina ord, Iätt skall du -Kkande, skrev du en gång — nu hur betagen man än ä Nu ringer det! utan pr ut,. F- .baholm DD de. Både: den : och : folket : mår |. Nu skall jag sätta dina grå i ylvastisk, för att använda di- na egna ord, i verksamhet, Språke; kan vara som det är men "Jo Se fina fiskar är inte alltid granna. Emellanåt ' kan de vara fula också, toskar, för att ta ett exempel, Jul i annal- nya uppgifter, som skall klaras, Och därmed våren, då saven stiger och man får medla mellan katthannar. Först skall vi avv erka februari, då kärleksfulla halländskor lika väl som tiberitanskor - Men Mån skall inte dagtinga! Bosättning är ingen Hitt sak, Berika tillvaron "kan man på flera sätt, Inte bara med 'mottot: Folket ' Det gick fort. Knuten med dessa radanteckningar' Yar att -i de skulle bli korta, precis som: . bolagets talrika brev med perspektiv; bör du även med LT:s : läsares hjälp fixa din. ragatas,. som ton or ee > och. hustrun -: Till Herr Svensson, LT:s redaktion, ro - inte få det! nalkas påsken och med den kvarterens' Kärlekskranka kan fånga - en karl skall skolas | tillsammans, dina firmabrev. Ty klarar du dessutom mist I. Kära hälsningar » - från. Göteborg ' > rösten, + !R Det är -ju den "danske Sankte Knut .som kör den svenska ju len ut' och det passar alltså väl in att helgmålsringningen i Sve riges radio på Knutdagen kom- mer från en kyrka med gamla danska traditioner: Hasslövs soc- ken. nedanför Hallandsåsen hör till” de: äldsta kulturbygderna i Halland — därom” vittnar bl a Lugnarohögen, n "välbevarad gravplats från. bronsåldern,- Soc- vinn re i. etapp ni. blev; Nan: Sån ångande” hef dag. saga väga r; "brännande sol: Männriskor- nav håller” sig . inne» der " hetaste timmen. De len; Ner "I läska "skuggan" och rycker och ”skan- ä det. höll inte längre? ust tänka "att ' det. -inte heller: Synd: om att man "de ta blodets syn: darö, smyger "sig ut; Hen hetaste timmen; Bort: från människor 'och minen, bort från” skvaller :och kritik,” bort: till. källan, som hon givit namnet. den. tysia, brunnen. Sprukar hon, smyga 'för ratt pa känna ' solens > och. skam mens: hetta: Kvinnan i. den bibliska berät- telserr har många systrar och brö- der, som. plågas av' nyfikna blic- kar," beskäftiga : vänner, ' bittra minnen; Vi. har” gjort .som' hon: Vi. har. "sökt . oss:;fram. till. 2 plats. som. .skänker , svalka, . I ensamhet.. Några” har funnit äen tysta brinnen i böckernas värld, andra : i: näturehs : sköte. Många fann den i ensamheten, Men alla känner vi en längtan efter något annat, något bättre; renare än det 'som vanliga "dagar ger. : Alia vet vi :en .törst efter "något som vi inte” finner” 1 -arbetet,. i böc- kernay,: i-resor, .pengar, konst. ”Hön är framme vid källan, glä- der sig åt att: Hon' skall få njuta den sköna : ensamheten, :: vattnets svalka : ock ; ensamhetens, Men plötsligt står hon häpen,” störd, förskräckt, argad. Tystnaden vid källan störs. Vem vågar bryta stillheten vid den tysta brunnen? En man, en "resenär, en vandrare ined' trötta. fötter och: törra Jäp- par; En man, Men inga närgång- na; -blickar,, Glansen i: hans : öga är ren som köllans vattenflöde. Inga” hånfulla antydningar, Inte ett dömande ord, Klanger i hans röst är varm som hennes läng- tan efter räddning och renhet, Mästaren står framför. henne. Trettoridedagen igger öch dåsår i. so- | ia. jen Areva rn sämtal; ber om en tjänst för att få. tjäna: CN "Enkelt, allvarlig naturligt + ta- han-till. henne, söm--bara fått höra klander: och" förtal, "smicker och; tröstande"ta Ne, fom misströstat om, sitt. livs lighé Befriande 7 ord får hon höra; ' hon ”goni'/ trodde. att hon: aldrig kunde komma loss ur syndeng" eviga treenighet; lögn, orenhet ' och. själviskhet, ' "Med ens stär det klart för hén- ne:! vad hon, sökt i sinnesrus och lättsinne, i. trots. och. gemenskaps- längtan, i flykt och ensamhet var inte blodets: heta brygd; inte käl- lans friskå dryck. Det hon :in- nerst längtade: efter hade Mästa- ren sagt - och = skänkt: Levande vatten. Vid den tystå brunnen - bröts tystnaden av Honom, som. ”sagt henne-all!?”, Där bröts också de bojor, . som . hällig”. hennes : själ fången. Kvinnan: i "den. bibliska beérät- telsen . är inte ensam-om att ha sökt livets : mening -i ohämmad erotik: och helhjärtad och självisk- het. Hennes trista historia är oerhört modern: Men hon är in- te heller: ensam om, upplevelsen vidden tysta brunnen. Efter sin- nesrus och:besvikelser, efter. jäkt och självförvållat lidande sökte vi oss bort från minnen och män- niskor, till ensamhet, tystnad och svalka. Men. plötsligt bryts tystnaden. Du ser "ett öga, rent som käl- lans vatten, Du hör en röst, vars klang är varm och vänlig. Han säger: ”Den som dricker av det vatten jag giver, haw skall ald- rig någonsin törsta. ”I ditt in- nergta: svarar en bön, : O Herre, led mig i din våra den väg jag gätt så sällan, För in mig i din örtagård > och släck min törst i källan, Du vet ju allt vad i mig är, Du vet ock, att jag har dig kär. PÅ BIO - Knäveds' bio visar" söndag färgfilmen "Kul i kåken”, lustspel med -: Dircio Passer. : son Hishults bio - De | visar i' morgon "underhållnings- filmen - i - färg ”Cincinnati Kid” med Steve. McQueen i huvudrok len. Filmen är inspelad -i. New Orleans. Man' får även se- Edw. G. Robinson, . Ann-Magret . och Tuesday Weld på den långa. roll- listan. Vallberga bio ” spelar i. morgon ”Hur tokigt som : helst” även den. en film färg med Jerry. Lewis och Dean Martin i en film för hela famil- : - jer, I SANDLÅDAN - I söndagsskolan finns en låda med sand, som åskådliggör öken- landskapen i Bibelns länder för de minsta barnen) ”Fröken” som undervisat i många år avtackas i varma ordalag för allt hon gjort. Efteråt reser hon sig röd och utbrister: / — Kära vänner, ni överdriver min betydelse, Inte har jag ut- rättat någo: ' vidare, och har jag gjort något litet, så har jag gjort det i sandlådan, 208 Växtorps bio tar i morgon" upp Bröderna Marx skrattsuccé ”En . dag på. kapplöpningarna”, ä "mus Tessin. skapens: mästare, Han -börjar ett |' kennamnet är för . resten iden- tiskt med det: danska stadsnam- net Haderslev« i- Sönderjytland, Lev - eller” löv” betyder arvslott och Hathar eller "Hader är den gamia. formen, för, mansnamnet Hadar. Det svenska. socken och” dét danska stadsnamnet be: yder.: altså” "Hädars” arvslött” en: ållra. första kyrkan i Hassg- kyrkans om och tillbyggnad 1863 | aterst emenertid "också den berömde" ”slottsärkitekten Nikode- Från ” Alexander Roslin. TESSINS "TORNSPIRA ; KLENOD: I -HASSLÖV Karl XIIs tid är också spitwis utsmyckning med kors och na, kyrktupp och 'vindflöjel: Från medeltldskyrken finns be- | varade en > hel det inventarier, Predikstolen äv ett vackert re rässansarbete från: 1500-talets slut, Altartavlan är ett. verk av Alexander” Roslin,. den store Bus: tavianske, porträttmålaren, Av samme mästare är ett epl- tafium "med porträtt av prosten Harlao Dahlberg, "kyrkoherde: I Hasslöv: 1712—60, Roslin var åren 1742-45 "verksam ”i” Skåne. och Halland och vistades "em längre tid :på Dömestorp i Hasslöv Hos familjen Coyet -Krässow: I eri mål: ning. med : uppständelsemotivet, son ingår i epltaflét, har: Röstin Av de två klockorp AL Hasslövs törklodkai: juten 1744 lör än- hennes, "klockor! S8 kalla 'på' gammal och, på'ung, "Tessins. och. SJEtt, rejält ”snöväder med tillhö ande ' snöyra. fick. vi uppleva åra «trakter natten 'mell +:ON5 dag och torsdag, : All. Post: och vi fick inte någon post alls! Istäl-' let. fick '2lla fastighetsägare frisk motion med att skotta bort snön. fart-vägar,. det var: faktiskt rik-;. tigt roligt 'att undér ett nar tre / timmar skotta "undan: snön; Det” påminde om gamla 'goda -tider då bönderna hade snöskottningsskyl-. dighet.. De olika. byarna var upp- dighet 'att nälla en viss väg- sträcka främkomlig vid snöväder.' Det snöplogslag jag tillhörde ha- de .nå sin Iott vägsträckan från Hasslövs. bro fram 'till nedfarts- vägen. vid Menlösa gård. Vid snö- rika vintrar :kunde vi få utföra mänga dagsverken) för att hålla vägen ren ' Det var rena .välgö- renheten. Visst erhöll vi ersätt- ning men det var en struntbaga- tell. . Ersäfitningen ' utgick” efter mantal, Ett mindre lantbruk om ett .16 dels mantal såsom hos oss, fick i årlig ersättning — hör och häpna — 56 öre per år! ' Det finns- människor, gcom ' på- står att det är dötrist i kyrkan. Dötrist var det inte i Örkelljunga kyrka härom söndagen. Mitt un- der predikan, som hölls av pas- tor Hans” Börje.: Hammar . börja- de-en väckarklocka ringa uppe på predikstolen, högt, tydligt och envetet. Det är dags att vakna nu, det mäste vara slut Hå s0- vandet, förklarade pastorn sedan han stängt av väckarklockans ringverk. Pastorn talade i sin predikan om att det är inget krut i våra volitiker när det gäller u-landshjälpen, Något mås- te göras snart, Inget av de po- litiska partierna har av helt hjärta gått in för denna viktiga sak. Vi måste,” var och sen, själv gå in för att vara oppositions- ledare, Hur mycket Kostar söndagsöp/| pet, hur mycket ger vi ut i onö- dan till jul? Hur mycket kostår söndagssteken? "Hur mycket ger vi ut i onödan till jul på extra dyra och onödiga julklappar och på onödig mat. Hur mycket ger vi ut åt våra bröder som hung- rar? Pastorn gjorde ett uppehåll i sin predikan och bomben ex- ploderade. Ett ilsket ringande vidtog, pastorn tog fram väckar- klockan, visade den för försam- lingen och placerade den på pre- dikstolens kant, Det får vara slut med sovandet, fortsatte pastorn och utvecklade närmare sina syn- punkter på. den u-landshjälp, vi alla tidningar: blev insnöade dva från travpor, gårdsplaner och in- m Kanske! vär Kyrkor- fyllder tet bättre, än "vad nu iir fallet : om i en,. och annans väckarklocka Nexploderade, :I varje fall hart i i nog räd med”att ge rätt bra,till u-landshjälper, Jag. läste” er tikel om. att. vi Jjulhandlat inst 5 miljarder kronor t fira julen, en sumnia: tan "lika .stor sorm:vårt för- svar kostar 1968,. Siffrorna; får :tala för sig själv men nog. måd- de både vi och. människorna I u-länderna bättre . om. vi; flrade delade i snöplogslag . med :skyl-| jul litet enklare, och gav Ute mer till u-landshjälpen, framförallt till hjälp till självhjälp: - JES Rd Vv saa .”- doo fo Präst får .. ./ | (Forts, fr. sid. 1) fc. pastoraten kundg/'ställa me. del till sförtogagde: för ”utlå- ning. Det syntes emellertid uppenbart att/väsentliga be- sparingar skylle kunna -göras om varjé församlingspräst ha- de tillgång /till" egen bil; me- nade förbunde t > Kollegigt ' framhåller" dock att de p ästerliga” befattnings- havarna/ i detta avseende” in. te bör dnta någon särställning i förhållande. till 'andra. tjäns- temiän, som är hänvisade att själva sörja för finansieringen" ihgen åtgärd. Sedan dess sy: hes intet ha Änträffat / skulle kunna föranleda rat ställningstagande. .6om änd- KONSERVGRIS . | Det världsberömda danska” ba- consvinet har fått en konkurrent som också kommer från: Dan- mark. Det är en s Kk konservgris som väger 75 kilo i slaktvikt mot bacongrisens 60, Efter. fyra års försök med' 1.000 svin har man kommit fram ”tillj att det” inte sker någon förändring av. fläs- kets kvalitet genom. denna be- tydliga "viktökning. Fläsket upp- ges ha samma” höga kvalitet, — 1 som fristna får ge. och konservgrisen" är” ekonomisk.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.