Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
-LANOLMS TIDNING. . LIT Måndagen den: 45: gt IT i > Yrkösutbildging för arbetslös: Den svåra arbétslöshetskrisen i början av trettiotalet drabbade i stor .btsträckning ungdomen; De vuxna -.med försörjningsplikt fick i första hand stanna kvar. i föret. tagen vid permitteringar; och den : . dom som slutat skolgå för. I att > börja : förvärvsarbete -: hade dessutom mycket : små. möjlighe-' ter att finna någon sysselsättning. På: den tiden fanns inte heller "stora "chanser, till. yrkesutbildning. Följden. blev att massor av” dyr. bar tid i ungdomsåren rann' bort, till föga nytta för” vare sig sam . den eller framtiden. "Även. om dagens ungdomsar- betslöshet inte alls kan jämförås' ; med trettiotalets, är det ändå yt-" terst tillfredsställande att konstå- : tera, att den ungdom som just nu: inte ' kan [inlemmas i produktio nen - på: grund av" vikande kon- junkturer. och därmed föranledd: arbetslöshet, 1 stället erbjuds yr kesutbildning,- som dels betyder mer:ngsfull ' sysselsättning,” bättre kvalifikationer- för framti- den. Skolöverstyrelsen : meddelar: nämligen, att alla arbetslösa ung- domar kan få” yrkesutbildning re- ” dan under vårtertninen 1968: Det/ MN finns nämligen vakanta” platser i "som fordrar kunskåper utöver .d dels. ' "ungdom I fanns" omkring 16.000] "sådan icke "- " belagda” elevplatser. "En 'stor del ' av dessa är alltjämt vakanta. Däl > till kommer, 5.000 nya elevplaiser': : i förberedda : nya kurser; Eftef-; -" -'som antalet, arbetslösa ungdomar - . under.20 år. vid. senaste; samman- ”! « ställningen endast utgjorde 4.500, vär — följaktligen synnerligen” goda; ” även ”om' det blivit en. avsevärd ökning av an= ; talet:unga arbetslösa sedan dess,” +: Valfriheten är dessutom ganska, ” stor. för denna utbildning. Huv parten "faller inom områdena ""dustri. och hantverk samt. kontor: och handel. Vårdyrkesutbildnin gen bjuder också många eleyplat ser och dessutom finns, det "komp-i ' letteringsutbildning, ” som” grundskolekompetens, vilket "synnerligen ' värdefullt för de un: . a som väljer. en yrkesutbildnin som iden vanliga folkskolan tidi "talets ungdom; "Men det är, ändå.” : betydligt angenämare "än då, ef. ::och ,”ambitio . för att genom: -. örstärka grun- > Det dämpade .konjunktu läget ed SERNE gången; långvarig darä. hotad? Sådan p är: däremot” "mycket svårt - finns Vemellertid ; e€ -vbpmärksamma.. År betslösheten v 'det:k företagen. västra är ds hög "grad'.'koncentrerade -till :; in-| dustii änderna,' som mottagit. söom- 4 byta ”fenitedeler avs de en artikel. mm svenska företags utlaridsinvesteringar 1" ” Handelsbankens ekonomiska” över- sikt ”INDE: | ” Det viktigaste, inotive; till etab- lering i utlandet ev ör företag. har varit hande! shinder av olika” slag; Särskilt "på senare är har. även den snabbt stigande nivån i Sverige varit.é ide "orsak till" ”utflyttning-]K en. ' Närheten. till konsumenten | s "har vårit ett av. motiven för ut: landsetabléring. I 'en' del fall har transportk striaderna . spelat” en viktig roll” ör, etableringsbeslut. Vidare har "lokaliseringen -påver- kats” av. olika "mera speciella över- väganden. I många -länder :är det -« t ex. ,vanligt att inhemsk tillverk- ning - ställs. som villkor vid .of- fentlig upphandling. : Tillgången "på kavital torde 'en- dast. i undantagsfall ha: värit ett avgörande” 'motiv " för : investering i - utlandet. Möjligheten att. få gynnsamma lån -har dock med- verkat: till satt ett land. föredra- gits framför ett annat. Inom EEC t ex har .den'senabba av investeringarna i Belg rott på att företagen där har haft möjlighet att erhålla räntesubven- tionerade ”"Jån. "Tillgången på lo kala råvaror har i allmänhet spe- lat en underordnad roll, för ut- landsetablering. «Det... finns dock några undantag; såsom gruvinves- teringarna i Liberia samt massa- industrins investeringar i Kana- da och: Portugal. oo . utlandet av” för- etag” "här Svenska ;) platsresurserna tr ; kade de. svenska direktinveste- ; ringårna i Cutland 4 iebar ; att vi. endast. fick tagens del, uppgick teringar. till. 152: mi iktions-/ ar investeringaina .? i ett mycket. expansivt skede [i viktigste anledningarna ti R landsetäblering försvinna. Aandelt ra. : sidan är det krafter ' i rörelse som verkar i. motsatt. Den; Knap a "ärbetskr ft växande.- utsträckning riktar É mot -utlandet.: -Många företag fin- ner. också att; Kkonkurrens-- och marknadsförhål landena . i. framti | den; kommer. att kräva, nära. 1o-. kalisering - till: konsumejuten;” vil- ket: för svenskt vidkommande” i. första hand" betyder "den" - MITAT: » — För: att få en. riktig upp«: fattning. om; detta: "märkliga djur pl infe någon bli oe "ädro- -peiska - kontinenten, heter -det äv- Här: drivs viltet i. Polen a äv drev- qbefinberssig. med. uppgift att” Upp Ja ägarna”, snett framifrån, dl N ör. fem. dagas Sjäkt et. tillgår. så att män "kör | | il på” »vårs.! stak. en: inföding |: KENYA — ETT ELDORADO - är ofattbar! : :vac- oc | underbart land! att” turista'-i Bridet. utan "tvivel: Varmed jag- 1 menar fatt där: är billigt t resorna SÖ som : finns” emellertid : till: synes: inte -s hågot:'vashat.: Det: enda mi; "Hud ”soni förmärkes härrör den ovilja varmed landets svar-' > fa och vita befolkning gemen- ' | samt 'hyse ov indierna; vilka ' a nog ganska -hänsynslö j : nar. sig av "det öve tag/som de lyckats förs kaifa sig: tex, Beirut och Kairo, Nairobj är en helt tiodern tad en- å egrepp och; "öka men” mar. gör ingenting för att” stimulera” ut] änningar; att besöka landet; Tydligen menar man att så - "underbart.:som. där är' behövs in- .gen särskild reklam . - "Och efter ett :om än, nlycket kort- varigt. sästenel: där. är mar "villig "stt" halt. hålla” med om iden Inön: "fallning,-' on "Soliman "| proteinämnen, "I ges” vidaré, att” den Aktuelt från- Sv alör,' Allmänna Svenska. Utsädes AB:s "informa: tion, hav i. dagarna” utsänts, helt ny 'vitsenap, Svalöfs original Trico, samt tre vithayresorter hör till de nyheter; som meddelandet: [De nya, sorterna Linda, Sörbo- och. Titus har "väl komnats av. havreodlarna; redan från : början och "ger hopp om bättre resultat -av havreödling., I numret finner manen intressant redogörelse över” dansk fröodling Dä stil kommer de olika: sorter na svarthåvre” frän: Svalöf. Förädlingsver ksamheten på Sva- löf. har; länge. arbetat - med” att ytterligare: förbättra de niäninda vithavresorterna,, . Dessutom arbb- tas det Då att ersätta svarthavre med ' tidiga vithavrosorter. I Ak- tnellt från Svalöf lämnas. en. m- gående : redogör, se. för. resultatet av. detta. arbete, "De tre under: de senaste. åren marki sförda sor- terna, Linda, 'Sörböo och Titus, har åv sresulta- svar: tillgängliga "Aktuellt; pub: Vidare Mägder man : mär e till en riotis om en ny in ht mel tod att" "ur. gröna blä -utvinna . Men, har. I Svalöf / funnit, ” att' Hroteini nehållet : d matbröd "kan. ökas- med: 30 ; pro: cent” genorå tillsatsv.ev -bladpro- É tein' utan smal eller. | Tuktföränd- ring. CC 'aliroundsor t, e Då ”potatis- snidade eller: mull "bättre löfs ” Trico,- 3 mästare > Bengt. L sar, "att e I lombet :Ingsstatistiken:+" a esorten +rån sorten,.s Stånd. öck: då ej Ber: och! prövni ing 1 en: kors- ” men, är perm nniskor ”- Vid? jämförelse v Kenya är otvivelaktigt :ett verk> |” ägaren och 'nä- : Den ållmänha "standarden" förefal" i medatt turismen” i :landet "skall. es ”Vintrig är, dagen och bister och kall, - --'stillnat har vågornas gungande svall, | - "+ Nordliga vindarnas isiga pust : drar fram på vår kust. Bruset från Ätran” i förmiddans- dis dämpas och tystas av växande is . vilken .sig. sträcker som silverne band från. strand och till strand. Över de vågor, som lagt sig till rö bygger der dalande solen en bro ' <> vilken försvinner när in den. har) nått AN «i bland skuggor i blått. Vintrig är kvällen och natten blir hård in > vit stiger röken från tun: och från. gård. : Kall gnistrar stjärnan på himmelens päll Ä i frostbiten, kväll. hn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.