"> LAHOLMS TIDNING. t ; att "nan" vill bevara den :komz ">. nom rätt : blir det säkerligen » av dessa ambitioner Han”menar, " - .samhällsekoriomisk synvbikel. största vikten vid.geno Kommunsammanliggningiria : cen "brådskar? SE När ”kommunministeFn” stats— - rådet Svante Lundkvist nyligen ; framträdde inför: Svenska ”kom- munförbundets kongress. kla-. rade han att ett snabbt samgåen- - de i blockkommuner är av av=>, görande betydelse för den -.kom- munala, :sjölvstyrelsens : framtida, ställni Det, ligger, ett. under- förstått” hot. mot kommunerra: i "denna formulering, Om 'dessa in- te frivilligt går samman i tlock- . kommuner, måste: staten ta vnder . övervägande sin nuvarande :in- ställning ' till den . självstyrelsens - framtida "ställning. ” . Detta blir. den logiska "kont kvensen av hr Lundkvists reso- '' nemang: Bortsett: från det dub. belbottnade resonemanget: .:om munala självstyrelsen om ' kom- / munerna bara gör -som ”regerin- gen: ill, så” finns' det anledning att i äre granska de argumeri som ligger, bakom: propåerna om -.- den” brådskande sammanläggnin= gen, ' Hr-Lundkvist menar; "att dröje- mål iied« sammanläggningen kan betyda mindre" effektivitet. i byg- för, medborgarna. Enligt « kont munministern skall, blockko or munerna bly, ha Ås hällsplanering, : som: skall. Jedas a av; staten; och som skall, syfta , till att: 4 främja: veffektivitet: och: -ge utrym= hänäyn till 'de" en: garnas önskemål;?"" -Det är intressan lista ut vad det är för. sl re. effektivitet i' bygdens” an. ' strängningar, .som statsrådet tän- ker på då han vill ha de större s enheterna genomförda ' så snabbt. sorå möjligt. Skall man to'ka ho- stället i "åtskilliga fall! för” -kom- " munalmännen ”att : inrikta sig på - mindre: aktivitet ifråga om” t ex - försöker. att få industri. att: etab- . lera sig i bygden.' Samtidigt som hr Lundkvist .ger kommunalmän- ”nén "en "eloge för ambitionen ' att; söka tillgodose vad som Tgger. den égna ortens. intresse;' så se han .inéd" ogillande "på åtskilliga : att ambitionerna - kan .. föra ,z för w långt, kan leda; till åtgärder" som i ett större sammanhang framstår som" klart" tvivelaktiga ur bl Regeringén ” "fäster "' iver och Hgående re | kommunala '. "punkter, ' Enligt statsråde' - velaktigt om-en kommun som ar 3 ; 30.h samhällsekonomisk' synpunkt inte"! 50 ”hå-enheterna 30 "procent. öch riksdagsbeslutet ' har man -göda 120 00 / ha-enheterna. 35 procent... skäl att' hoppas på en fortsatt "nar säkerligen att "det "skall bli . blockkommuner, + Vi : att industriföretagarna själva" tä . > större " utgör, så 'kan, mån fråga sig; om . fore ägeningek "utveckla sa . står som fördelaktigt, men att " satsa ; ; på dera LÄNS sulfatet. av. denna planering har”" redan -börjat visa sig i.mer eller mindre = realistiska ', Hlockplaner;.' - Här i Halland: har redan åtski ligt i den vägen presenterats,” mer blir det vad det lider. > 27 Ätt planering är nödvändig på "olika områden råder det.iriga de lade meningar. om.- Frågan .ra, om utvecklingen kommer. a bli så mycket mer annorlund, oj en' hel del. finge. sköta si v Industrilokaliseringen +t ex. :Nog.;: "söker: sig företag till de orter" och regioner, där de bedöms ligga bäst." nsbörde 21960 uppvisade” brukningsenheter-" dag har beslutat "en inte oväsent- till ur ”företagsekonoriski kvist är det :tydligen” är lämplig: att' ha industri inom. sina 'gränser;-lyckas. få: ett iföre tag 'att etablera sig där. Han me lättare att förhindra sådana ”klar tvivelaktiga” Åtgärder om. vi: får: kulle :' tr ker sig mycket noga för innan d äg. ätt "förneka" behövet jav vidgat > samarbete” "mellan komm "enheter: "kommriniblocken : sammanläggningarna'" är så bråds- st ande. ; som . « kommunministern arbete; inom 'kommunblöcken : på alla de områden där dettä' fr: ta; tanken. "på va: samgåend: få "utvecklas i JIögn” och... ro . till” . dess sammanslagningen, framstår ., som: en. naturlig åtgärd.: I dag. | "föreligger "dessa förutsättnin- 1] <> gar, i. varje fall: inte -på” många: håll. Vi har erfarenheter av hur: 'munrefo-me: nyåret 1952, En annan ”sakcär, i att fö liga. ”landsbygdskommunet. - ven: blockk .dessg.m nas. 2 2 2 "utveckling. ” Det kan under sådana ' förutsättningar +" allt vad det heter. be heliga kor i dägen ” betslöshheten” "framgår... äv: att den. "största i ningen in tecknade - 4 » visar att den tagit-intryck av en sekvenserna. av den ökande. jar: årets:säåsom stram be: statsverksproposition Vid: denna” :massinsats uppstäl. | ler sig emellertid frågan om allt kan .plangras: på, bästa sätt och även.;:de., .Svårplacerades syssél- sättnipgsbehov : "kan; tillgodoses.” Att..det reda ' lämplig . sysselsättning åt | äldre” 'arbetskraft som . friställts från "Jordbruket och skogsbruket är väl bekant, g Från örebro fan rapporteras förhållanden" som närmast. :Ver- kar tragikomiska: . Där. fihös”en! Betydande soch : stigande." - arbetslöshet — bland . skogsarbetarna, medan ' samtidigt - 200: perspner, sysselsätts i. länet ogligt -beredskapsarbete, byggnadsärbetare -: eller -'.andra, medan. skogsärbetarna; omskolas. eller.anvisas. annat. arbete,. Med skäl har. detta påtalats av | Skogs Passar ju” "också myc: Jil” "skogligt ' "bered: ' 'som. granskat :säkerhetstjänstens | arbete, :har kommit fram + till slutsatsen! ätt detta -har kunnat föreriag 'med'det'1 ett: demokrar tiskt samhälle. oavvisliga kravet på 'skyäd, för enskilda” "männi skors. integritet och ”rättss het, skriver Folket (s ne Nämnden kommer: dock. fram till”ett' par reformförslag, som del kritiska. Inlägg 1 debatten, Bl a föreslår den att sådana, som "emellertid: till stor dell oskyldiga. uppsyn, "dä "han. säger att ”det inte.ur .derio- " kratisk synvinkel kan vara "klokt "att -ställa- en: växande, grupps dv: » befolkningen. halvt. utanför: sam; - hället. och gemenskapen”, Det. är vriktigt -att. kommunisterna : dy dag - Bäger sig" vara tvättäkta demo- : krater men i det- förflutna "har. -de öppet: Dpropagerat för våld. rOr”genonr att slaviskt följ. » statspolitiken ialla lägen" : som då Ungernrevolten stoge — genom eget: förvållände"' ställt sig: utänför , den nationella”: menskapen, si pg brave SKÖRDE: . it.en-viss ändrad tillämpnin - av reglerna" för. skördeskadeskyd. ” ppger, RLFEXTd nd " Förslaget: innebär att. viss h hållandena på -den -enskilda; går- .' den ifråga "om. obärgade:-arealer av” värsäd "vid beräkningen: äv: ; aktuell -skörd- och därmed: ersätt-' ”ningsbeloppet,: z t' Förslaget motiveras av att ' sto-. "ra'arealer' vårsäd "förblivit ' obär- : gade främst”: Västsverige; Ska- käre av" katastrofkaraktär, men . genom skyddets konstruktion är utsikterna att få ersättning små. und av "skadornas.' utbred- . ng: kan" problemet. heller; inte | ” lösas. genom - HiNäIg områdes |. indelning: > voit Enligt " rslagat skall. des som; i höstas: lämnade anmälan, för skördeskadeersättning: få ;tilfäl "1e återkomma med uppgift .om ningsområden där den: obärgade ” arealen | har :viss ' omfattning: (1' " Procent-avs«totalarealen) skall en: - delen ”obärgad + vårsäd. ”Ersätt- | ningsberäkningarna sker” gedan för varje grupp'för sig."I-vari: registrerats, skall få möjligheter I, z Miljoninvestering krävs hä I'procent, Några större. förändrin- 3 Svensk; "Sparbankstidskrift, Opbilda” ett - av: nytillträdd läntbrukare var i början av 1960-talet ca-25 Kylera:: med':' inflationen, - som .ju i övrigt för många olämpor med gar..torde inte 'ha skett sedan sig, .skulla mänga satsningar in- dess, "skriver Lantbruksförbundets om .Joräbruket” (aldrig komma till verkställande direktör Harald HA-lstånd.. i : kansson i ” senaste numret: av] Med denna utveckling får det "där allt, större betydelse, vad staten hän..behandlar ” slantbruksnäring-; gör för att underlätta lösni 3 ens kapitalproblem. Skulder på) av jordbrukets kapitalför: 5» procent i förhållånde till: still-' gångarna är ett lågt tal: jordbru-> rare. att starta ellér bygga ut ett ket , skulle" alltså vara väl kor ordbruksföretag; om man polidera så enkelt ' kan . man: får. en statlig 'lånegaranti i bot- emelle tid; inte se: på. saken, en. Det egna" kapitalet förslår” t Skuldprocenten : "varierar nä ej långt. Lånen -mot $ädan 'garan- ga tarkt. mellan små gårdar: —i ti. utgjorde. för. något år sedan häller på” att: försvinna: 550: milj kr, Detta motsvarar ej — Sch de. större gårdarna, de som! fullt: 10 procent av alla kända & framtiden för. sig, 'Ar'lantbruksktediter, 1967 års riks- 10 "ha åker-en skuld-; lig ökning-:av”' den statliga låne- av 17-—18 procent, - ;10-—"' garantiramen, : Om. detta -är. till- ; 20 ha-enheterna 24 procent, 20—' räckligt, vill jag låta vara osagt; aj nhéterna 28 procent, 30— såvitt jag har kunnat utläsa, sur. a: med tal, hänför, sig till de själv-: uividgning: av "lånegarantiramar-/ gande, lantbrukarna.. För . arren- nar ;., . H datorerna" var procenttalen något : lägre, a sy , 'Skuldproceniten kommer. "sanno: lik+. att stiga. Det 'erfordras , allt! .: diskuterades rätt livligt, "under re, kapital. för varje. nytill-. vilka förutsättningar. . lånegar trädande eller” expanderande jord-' tier borde" få lämnas i framtidens; brukare i. genomsnitt. För. den” Man var enig'om att inte endast nvetablerade jordbrukaren, . som én: och" tväfamiljsjordbruk skulle från; början ; inriktar. sig på: ati kunna”: få. :jordförvärvslån lantbruk "av "optimal. driftslån utan. även större ' enhe- led hänsyn: till "modern ter. Men. mar; var också enig om ni kaj det: bli fråga om et att ir -fortsättningeri liksom tidi- ninvestering, För .honom är” gare 'endast fysiska” personer och det..av. : No: JORDBRUKS. UTREDNINGEN "skuldprocenten > 1: få sådana- lån; .: É 25. procent. : "Bakom denna. restriktiva håll "- rikta .sig nå att: lå ning” låg den "bedömningen, «att upp? .känske. 80 nrocent och mer det var "väsentligt 'att satsa de — om: "man inte förutsätter att tag. bedrivna ' av .enskilda' perso- han, är ägare av ett mycket. stort "ner — det var de som stod inför egét kavital, och det hör till un-' tvånget att förbättra strukturen dantagen, "Är man" inte "”kapita- och bygga upp moderna och ef- list” "måste man, sedan kalkyler-: fektiva företag. från ett utgångs- na hårt nagelfatits av myndig. läge. som” långt ifrån alltid var det "Skuldprocenteri inom lantbruket | fäderneärvd: färd. Utan "att kal; - riingsproblem, Det blir. allt svä| inte! och |. öga glädje. att den ge. inte . bolag och föreningar borde I Vv det. startkapital han behöver knappa kreditresurserna' på före- |. heterna, gå 'ut.på den :allmänna. reditmarkhaden "och ' slåss så bara med "medtävlare I jordbru: ket . uta .näven med , andrå' fö tagargrupper. Då. lönsamheten. ins om jordbruket: med" dessv vikande eller is varje "fall: föga: ”expanide: lir. det "för. många unga" "när Vt äventyr att . nyetablera eller” väsentif syn skall-tas till de: faktiska :för.t : > dörnäå är för vederbörande" bru-- arealen obärgad värsäd. I: ersätt.» - gruppering av gårdarna ske-med' hänsyn til] .den. procentuella an«: liga. fall Vframräknas områdesme- ; en: Jedare.. där mån” konst att: "de efterlängtade -Ansatserna är reformeringen av skolans in: re arbete: är på väg. "Tidningen hoterar -bl' a'att anslaget för, Jä Farförtbildning. har mer än :för- : dubblats. "tinder: loppet av, fyra budgetår. Men; heter det vidare: + tJUnderide senaste årens. dis- kussioner..om .lärarutbildningen v hanimannikunnat lägga märke till attn -fortbildningen: av" lärare så skjätita; 4 förgrunden ”att lärar- , Nag grundutbildning stundom in- , fexBlivit tillagd riktigt den>vikt som-'fölier . av stigande. krav på (- yrkesutövningens kvalitet; Det förefaller som om man under st den idyhåmiska samhällsutveck- ryck 'mist tron. på. att rvärvad .kunskapsmassa unna" vara beständig. ti fär "emellertid" knappast ra- dellt att underlåta att förstär- ala "gvundutbiläningen' om man vill-ha stört utbyte: av.en.fram- fö fortbildning. -Endast .på en old” grund torde" fortbildningen a verklig "effekt. Det borde; .där- draganidé i utbild ngsdepärte- méntet ”framdeles:- lägger" "lika mycket, kraft. i att änderstryka 'g undutbildningens' vikt som nu ägnas, förtbildningsinsatserria." | så "Tidningen påminner "öckså' om, satt. en: "rationaliseringsåtgärd. in et som bör be- fraktas. som den optimala på oli- ka, skolstadie . är emellertid! ett "tämligen. outrett: problem... När man; argumenterat I saken har . man- alltså: hittills . måst nöja sig + med. hänvisningar. till -lärartill- ' gången och. till begränsade eko- : nomiska.. resurser. ... Någon -gång ;tivet: mot :en framtida .skola,.t ; vilkenssundervisningen bedrivs. SEM "lärarlag "bestående: av- utblld- ningsledare; "lärare och: läraras- istenter; 'Än'så länge är detta luftiga spekulationer; : - "Till stöd för: diskussionen" om lärartätheter "och undervisning. : ens organisation bör bestämt läg- ä ; Ba5, ordentliga undervisningsfö Nu ning, anser tidningen." : det” vara” olyckl har: man' också. öppnat. perspek-- Men "departe- |: mentschefen', valde: att gå en an jnan väg — detta mot. en: enhällig utredning". Han-' ville... enligt den proposition, som riksdagen i den- na ' fråga med' knapp majoritet |: tog, att företagsformen' inte skul: le ha något avgöraride- inflytande |: på: . möjligheterna - att. få - jordfi värvslån eller driftslån.' "Det skulle'vara mig främmande "att. -Mäla hin' på väggen. Men jag skulte.-finria "det, olyckligt, öm en braxis , utbildade. sig .i fråga: om jordförvärvslån och driftslån som Yesurserna "i större utsträckning Udes" till förfogande för de ka- tegorier. som” Jordbruksutredning- | dö Nätäs genheter att f va] ind" det” egentliga sjordbruket |. också med : tanke på mark- nadssituationen, ” skriver: direktör Håkansson! Inte” minst ur: sam- | hällsekonomisk synpunkt. skulle broduktionen ligger? 'Kréeaturslösa jordbruk kan man ' tänka” sig i tsträckning;<främst - i" syd- J'ligaste” Sverige, men 'inte som driftsform; is Detta innebä Fdock ” inte,” att sering inom jo bruket! 'Tvärtom. Mångsyssleri Cav ondo” Och det ligger förnuft i en 'spetiali- grenar” som'-—" och. det är. väsent- ligt —= 'kompletterar '-varandra, inte minst ur” sysselsättningssyn- punkt, Man får hoppas, att lån- givningen kommer att ske med tillämpande äv: sunt "förnuft" och att. 'resurserna” gätts in där de bäst behövs, Och det är tilr ny- .étableräde ':brukare' eller sådana "redan etablerade som vill utvid- ga sina företag — och då behövs medel — medel som 1 allmänhet inte finns "hos' dem som bäst behöver dem, "Till denna katego: ri hört "de jordbrukare som "endast. här "möjligheter att" själva skjuta till 10—20 procent av det ; kapital som erfordras, KRITISKA ÅR VG De . första 5—10 åren är kritiska S (Forts, 3 sid. 7) a [ETT ORD PA: VÄGEN melen, de så icke, ej" heller skör- da de, ej” heller" samla de in i lador. Och likväl föder eder him- melske Fader dem, : (Matt. 6:26), - Jesus ;upplevde.. Guds - närhet mer än: "någon annan människa. annan;' Denna” kunskap ; talar ' vår text om omsörg om dem. . : 1 Från min säng "på sjukhuset mur till en annan byggnad. Snö- byar. vräkte "ner. i ett' hemskt oväder. Då fick 'jag syn på en liten fågel som sökte skydd. Han hittade” en liter glugg :där. en "tegelsten, inte” satt riktigt som den skulle, Dit. flög han upp. och satt. där. i. .lugå och .ro till. stor. men, rasat 'över.' När jag betraktade den illa fågeln ' 'Plev Guds. närhet så verk- att. det fanns.' ett skydd. också för mig ti livets stormar... I tro överlämnar jag mig själv. ät hans omsorg och upplevde en stor frid, medförde,” att de. Knappa” kredit-|: €n' mer "eller: mindre” dominerande . jag. är” 'motståndaré till $peciali- " sering på ett”. fåtal produktions- . "Sen, - fåglarna under him-| Han kände Guds väsen som ingen | r- idag: fåglarna och" Guds |. var min enda utsikt en tegel-l lig för mig, och jag trodde pål: Det är kallt ute. Pelaren i utomhustermometern -' stadigt nedåt. Andedräkten står » som ett moln i den kalla vin-'; terluften, när man kommer ut, ” Humöret sjunker också — (om man fryser. Många sätter sig ” iskalla bilar — och riskerar at få blåskatarr, reumatiska be- " svär, osv. : > Kan vi skydda oss mot ky- . Jan? Är kylan farlig? Och hur ” skyddar vi osst, >. : ' " Vi. har . ställt frågorna FOA, som är landets största expertis då det- gäller köld- skyddsforskning. ode skulle 'klä sig för att möta ky- "lan, säger docent Bertil Wedin, "Vi har många tusen års erfarenhet här i landet av hur ran praktiskt klal rar av ett kallt klimat. Erfarenhe- "ter" som gått i arv från generation " varande unga generationen. De vet inge:riktigt hur man klär sig i ky- ' X lan.' Flickornas kort-korta. kjolar, - i :-modet: att gå. barhuvad är några exempel på okunnighet: ; "kallt: lorar: hälfter av kroppens värme- överskott. Det: beror, på. att blod- kärlen i huvudet reagerar annor- lunda "mot kyla, än i andra kropps- delar, , En varm halsduk. Halsen tillhör ju också ' lätt att plocka av sig om man känner sig varm, Jånga..' in "klädnäden kalla vinterdagar är.de : klassiska luddorna; Självklar fotbe- .klädnad i Norrland för "dem, "Därför har de försvunnit från ” tikerna söderut öckså. I Norrland finns de fortfarande, i : Avkylning av . fötterna "medför I köldstress ör. > hela : den: övriga kroppen; : ;: Tunna smidiga plagg i flera skikt. Unders" 'ynja, som borde vara li- ka vanlig för kvinnor som för män. Sedan äl ”Jager lägre temperaturen . - Undert ja, skjorta” eller, buls; olle, kavaj eller räktjacka, päls. : - Brynjor för kvinnor är svårt att kitta " i, affärerna. Men”. man kan ju köpa en ”herrbrynja som passar : kryper ot "till Försvarets forskningsanstalt .' > —' För visste folk. ganska bra hur -i till generation! Utom till den nu- ' Så här ska ni klä er då det är f > Varmt på huvudet, Den som. går : utan huvudbonad' en kall dag för= : också kroppens ”svaga” punkter, då - "det gäller avkylning. Halsduken är: Varint om händerna. Vantar eller ' " handskar” med muddar som täcker ” handlederna, .Muddarna bör. vara » Varmt på. fötterna. Bästa fotbe- x "Tillverkas ' "fortfarande "men ingen frågar efter' det" bara att. dra på fler skör. som är: lämpliga i stark. kylå, a. + cent Bertil" Wedin: Luddorna är idealiska; Även den rock, som tek= "niker : Willy: Hefvelin: bär, . skyddar. fint. mot kyla... Den-har-en.ka= . puschong som. väl skyd dar. onsiktet ä även. vid den mest bitande. kyla. försök” som "nyligen "gjorts för” att, fastställa eventuell saltbrist vid ky- la. : - "En 7 grupp” -studöhter deltog FOA:s experiment i'klimatkarhima=- re. -De, bodde fyra dygn i "ett rum; där 'man höll en konstant +tempera- tur på plus 15 grader. De fick inte använda, några kläder och när de ov fick "de" sängtäcke: > 1 fö tern ar "Hela tider tögs Enrad” prover. Främst ville man undersöka ”ky- lans: inverkan" på urinavsöndringen och genom förorsakad saltbrist i kröppen;' - Den primärurin som bildas i i nju- ren består av vatten” och' salt. Ett diuretiskt . hormön "sköter öm '-den Doktorn svarar ”Hoppas på”. Det är tyvärr "myc- ket svårt att utan personlig känne- dom om er yttra sig om de besvär som ni beskriver i brevet. Det tycks "som om ni har en ' benägenhet att "dels känra er orolig och nervös, dels reagerar &n del inre organ på mot- svarande ”nervösa” sätt genom, . kanske, rytmrubbningar. Man kan. väl 'dessutom tänka sig att ni har. en benägenhet för sänk- » ning av blodtrycket, vilket skulle känna "ge ' upphov till de mattig- . hetsattacker ni då och då känner. ”Plågad 80 år”. Sedisonal är ett smärtstillande — preparat, / vilket "även innehåller något litet .sömn- medel och medicinen . lämpar sig därför just för - användning: under natten. Den. användning ni anger torde. "inte - på . något 'sätt. vara skadlig. På motsvarande sätt är an- vändandet av Valium och, Hibernal såsom signaturen skisserar det, ofta utomordentligt lämpligt. sor -”Tabtettätare”. Ni har "under åren blivit ordinerad en lång rad olika tabletter: med lugnande och: stäm= ningshöjande effekt. Det är svårt att direkt ge 'svar på er fråga an- gående starkare respektive svagare preparat — "medicinering av detta slag blir: alltid ' en : råga om in- dividuell utprovning. .Den senaste provtagningen innefattade även kon- troll" av: .röda blodkroppar, ' vilket bör: tolkas även det som' en ren rutinundersökning.... : ”Karin 13”. 'Gilurytmal 2 är en me- dicin som användes för att behand- "la 'oregelbundenheter i hjärtverk- . sarnheten.” . a rn ;. -primörurin som. går. från njuren till urinblåsan sugs upp. i kroppen igen. | a | blåsan. ne pr .. Nio tiondelar. av denna Ett antidiuretiskt hormon - ordnar den saken; En. tiondel går till urin= Det är den normala processen. | Försöken på FOA visade 'att vid kyla: blir: 'det- antidiuretiska' hor- menet till stor del försatt ut funk- tion. Kroppen förmådde inte suga åt sig den vanliga märigden vatten och salt. Större mängd urin" gick direkt till 'urinblåsan. Därigenom förlora- "I de kroppen, mer sålt än normalt. > al ning. Det uppstod. en viss saltbrist. är MER ÄR DET ÄR KALLT. Allå känner till att lapparna förr använde salt i Kaffet. Man vet också att salt föda var vanlig't ex bland norrländska skogsarbetare. Ju'kal- lare det var” desto ”saltare ' blev matsäcken husmödrarna, gjorde i ordning. :Oavsett vilka näringsfy- siologiska. synpunkter manh har på det saltade amerikanska fläsket som förr var grundstommen. i en norr- ländsk skogsjobbares' diet, så mås- te man konstatera, att. det fyllde två funktioner." Det :gav kroppen "lav. ansiktet på k Da köldskyddsråden a "Det. "räcke; med: hudens. nör= mala. talgavsöndring.. När det .gäl- ler "småbarn "som byltas in'ilager av . kläder, -kan "insmörjningen" av: sal= vor vara rent :skadlig. , Barnet blir värmt” och svettigt ; innan” det fått alla "plaggen" på. "Fukten. i änsiktet ligger 4 som ett” lager under : det insm rda fettet. : När. barnet kom= mer ut'i. kylan: fryser. det fuktlag= | ret.” frysning. Och, utsikterna, :för en, för= . | H ansiktet - blir mycke "Däremot är ' då förstärdiet att sätta 'cerat på läpparna; De' spric= ker annars Tätt i den” torra vinter= ne | kan man också hoppa över riktigt kalla das gar.' Det. får: räcka . att man. tvä ar ; TERMOMETERN VISAR : INTE ALLTID RÄTT: Så Kär summerar. docent Wedin God näraände. kost, ' : Dp: g utrustning. : UR t uppti ädande, Def sista innebär até'man ska an= passa "sig. efter kylan. Röra sig, se till 'ätt man: har vettiga plagg, Och man "bör" veta : att gradantalet” på termometern "inte alltid talar san= a " Det.visar den vindkyletabell s som docenterna Ejnar Eriksson och Per Ola "Granberg sammanställt. Här är ett. exempel ur den. . " "När termometern visar minus 10 grader ' vid vindstilla är den minus 30 grader vid 36 km hastighet. Den hastigheten kan en unge lätt kom- ma upp till i en kälkbacke, lika=/ så den som åker moped. Vindstyra kan ökar kylan. H Birgit Rennerstedt ett välbehövligt salttillskott ”i ky-' VS lan. Och det var kaloririkt, =" 3 Man gör av med fler kalorier i kyla än i värme. . Det hänger ihop med den värmeenergi man gör av med, när det är kallt. . En undernärd person. har svåra- re att klara sig i stark kyla än en välnärd. ol Vill ' man klara kylan bra bör. man alltså äta ordentligt; I i .." ALKOHOL FARLIGT - ” Alkohol kan vara farligt, Alko- holen 'utvidgar ; blodkärlen" och kroppen avger för mycket värme, Det händer. också att alkoholpå- verkade blir trötta i kylan, lägger |- sig i snön och'får svåra kylskador:| Rökning kan också vara farligt, om det är mycket kallt. De som råkar ut för kylskador blir alltid förbjudna att röka. Då det gäller nikotin” drar blödkärlen ihop ig för mycket, : > 4 . Många tror att man skyddar sig . mot kylan genom. att. smörja in ansiktet med feta salvor. ... : Docent Weden avråder från det. — Och vad, såg du menaden i går Olle?"”, -— En. vitsippa, en orre och åtta skrotbilar. .- : "Som sagt" En fransk nykterhetsivrare kom in på en bistro i Paris 'och ic sé en man sitta” med ett stort” gl: till männen och sa: "Vet ni. inte att 'älkkoholen 7 dö dar. två miljoner fransmän om åre - Mannen. tog . sig en. stor kli konjak och svarade: + ; . — Det ger jag fan a Tag. ad svensk, fann "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.