, N > / LATIELMS TIDNING ”Mäåndageh' den 5 februari 1968 ' = TT: Måndagen den 5 febrari 1968 . i till jordbrukare "som önskar övergå till annan verksamhet har inte blivit det stora bra- vurnummer som man från sö- cialdemokratiskt häll ville göra det till under "den: tid då. jord- bruksutredningen arbetade eller egentligen dessförinnan. PX den tiden fanns det inte några gränser för: vad man 'skulle kunna nå i form a” påskyndad strukturrationalisering — genom ett spciellt omställningsstöd. Man gjorde också. gällande att man ytterst gärna skulle vara generös i detta hänseende, : Det ” fanng' redan från bör- jan många tvivlare. Kanske var de i majoritet, De blev ännu fler under den tid jordbruks- utredriingen arbetade? och då det blev. alltmer klart att inten- tionerna från den .socialdemo- kratiska ". gruppen : inom -utred- ningen "ingalunda överensstäm- de med de tidigare generösa at- tydetna, Det säger ' sig "självt att ett avgångsvederlag på : några' tu- sen kronor knappast "kan ispela någon. avgörande. roll om. det gäller. en :gård, som exempelvis är värd 100000 kr, då dets av- gångsvederlag, ; som nu är teore- tiskt möjligt ; att "erhålla; inte, motsvarar mer än penningvär-] deförsämringen . genom” ett och ett halvt års inflation. Om en jordbrukare tt, ex, säljer :en gård för det nämnda beloppet och. erhåller, '6 000 kr i avgångs- « vederlag .men samtidigt kan på- räkna att den likvid han er- hållit : efter . två år ' minskat i realvärde "med 8000 kr, kan transaktionen inte'.te sig sär- skilt lockande, Om .avgångsve-l : GLESBYGDENS FRAMTID I-, årets" föreslår regeringen en del” att komma tillrätta med gles- / bygdsproblemen. De föreslagna åtgärderna har formen av ” ”över- gängsinsatser” — sedan skall det heter; ätt "upprätthålla. en';g . kommunal service, Men då/bör det vara statens uppgift att i tillräcklig utsträckning hjälpa glesbygdskommunerna. Vi' mäste utgå ifrån att det skall .-bo -människor i. glesbyg- dernä "även i framtiden och att "skall ha samma rätt till annan” 'service Ko . som "andra "människor. FALL UPRAN HÖGA HÄSTAR , : Vi har länge, skriver Jor d- brukarfnas . "Förenings blad, -hyst en . stilla undran till wilken- grad; inställninger |: "dé ' ekonomiska problmen, till." : och till et Iiberal invandringspolitik 1" varit! betingad av rådande + seko- nomiska” situation: ' Eller. för, att tala "i klartext: hur stark ”korijunkturförsämring måste ske, hur stor får arbets- lösheten' bli, innan välfärdspoli- tyren faller av och man börjar handla eller ' föreslå ett hand- lande efter maximen åt svenskarna”; Men nu har detta: altså hänt — och detta i .riksdagen, Den upp- mär ksammade kritiken från hr] - Hagnell (s) av den svenska invandringspolitiken "har visser- ligen. inte stått oemotsagd, inte eng .blarid "hans egna partikam-|” en som framgått av. de- batten' land och rike kring sak- nas inte gehör för hr Hagnells|' tankegångar, :vare sig inom eller utom det egna partiet. Vi har inte gjort oss "mödan att gå igenom riksdagsprotokoil och tidningsläge” för att se om hr Hagnelt' — 'eller några av hans meningsfränder — tidigare fört liknande "argumentering i sammanhang, ' här det gällt - en " politik: eller, åtgärder ' som möj- ligen skunat "drabba + andra > in-| Letandet lär. bli rätt ' fåfängt. Det har för många varit så lätt er: efterkrigstiden .' sätta sig på' höga hästar i samhälls- ekonomiska ting. =: Tydligen -:-behövs dock inte alltför -svåra hinder på. vägen för att. "ramla av hästen, Det statsverkspröpos ion], ”Sverigel. IT = | Avgångsvederlagen os derlagen skall beskattas; -blir " detta naturligtvis ännu. mindre avgörande, Det: är dumt att blunda för att det som mest skulle stimu- leray en livligare handel med mindre jordbruk vore. ett" bilare penningvärde, Om män- niskor hade tilltro till penning- värdet, skulle 'de också vara väsentligt. mer. benägna 'att ; av: hända sig realtillgångar; "och placera pengarna i bank. Det fanns en tid då ett kapital:på banken betraktades som en be- --tydande trygghet, Den känslan "har man. emellertid lyckats att ; rasera” tämligen. ' grundligt ge nom att den; ekonomiska poli- tiken inte har inriktats på att begränsa inflationen. Det. har för den” "regerande ? "socialdemo- kratin funnits viktigare” saker: att” genom en hejdlös inflation möjliggöra. ..stora progressiva skatteuttag och . därmed . bl, . öka möjligheter för en expan sion. av den ; statliga” sektorn |. inom : samhällslivet. .. Man har "gärna, så egendomligt. detta än 'kan 'synas,'-bjåndat' för -att ope- ratiorien: har inneburit en 'kon- fiskation: av' småspararnas: bank- tillgodohavanden, som: saknär motstycke i historien. "Men, som sagt, 'andra' motiv har - stått i förgrunden inom socialdemokrå- tin.. Det har inte” "betytt. något - att t.o.m. många av, de” egna I. medlemmarna . med pångar. z bank" drabbats hårt” genom; pen- ningvärdeförsämringen. . En egendomlig omständighet är. att majoriteten , av det illa antal ansökningar :, (om 'ävgångs- vederlag: som « .komrnit in ligger kvar. "hos jordbruksdepartemen;, tet: ir avvaktan på «behandling. När? man "tidigare" varit så ivrig och då der u' "visa ig att 'de- jen oväntat » liten -arbetsbörda «em d "att behandla ansökningarna; "bot- de man: väl rätteligen : :kuhna' begära. att ' avgörändena träffas | inom” "anständig tid, > Departe- r-mentéts! i "vilåndeförklarande av, en rad. ån ökningar - förefaller a dem. som,, lämnat | jiträga: kän av. ;. mänga partementet. i varje. fall får tål praktiskt: taget hela den. dan-: ska.tidningspressen. Den har. där= :med:;helt ::andra - möjligheter; « att. skåpar opinion för sin" politik än en "avgående : socialdemokratiska | ade, vilken endast förfogade över: 'ett:fåtal tidningar, påpekar Skåns ska” Dagbladet: jämförelser ' ifråga on. politiken mellan" våra 'nordiska' grannlärder kän det kanske vara äv visst nl mänt ' intressé att "redovisa den” svenska "pressens politiska fördel. ning. Knappt 20 proceia' av de samlade svenska nyhetspressen ör högerpolitik, . omkring 5: ”procent' betecknar - sig, som ' oberoende” li- beral, gott och. väl 3 procént "är centerpolitisk och cirka 48 procent” folkpartistisk eller, liberal, Det blir "tillsammans" 75 procent i'runt. tal.” "Den socialdemokratiska Pressen, räknar cirka.20 procent, den kom-, | ”munistiska ä är numera nästan obe- fintlig. Sedan finns omkring 5 pro= cent opolitiska, tidningar. ,. "I händelse av.en icke socialis- & sk valseger i i vårt land vid riks-. pt kan”. " tydligen en ny svensk regering, liksom den nya danska, räkna med. ett starkt presstöd. Riktigt så. väl- linerad som .den iald: mokratiska blir emellertid knap- : past en sådan regeringspress. Men . det - är snarare en styrka för”en . valen. i illhandahåller hälsosam k tik: när ådän är motiverad, . - 'SKATTEMORALEN. Vår skattemoral sviktar; ifrämt- gick. av ett program i TV. Men är det så konstigt, fr ägar Små "lands;Allehanda (h). Kan | "det inte" bero på" att' en: ”skatte-' asylats får; vänta" tre: till fyra "Då. ett - besked från rege tingsrätten? Vidare: tet " Måste inte. viss | "hänsyn tas ”inne”vatt' göra | - Vädret i januari: nere börskeeL ”Januarl blev som helhet ” mycket kall, helt beroende på kylan" under månadens första ; hälft. Götaland har dock pe- riodvis haft mycket milt, vilket bidrägit till att underskotten i allm inhet kom att ligga om- kring < 2; gr. Norra Norrland äremot haft 5—8 gr kal- ; normalt, Svealand och Norrland 4-6 gr. ””verkats. av mildluft, från Nor" Januari blev mycket kall — xx] Ovanliga snöstormar söderut norr med La gr i Vuoggatjålme, ' —41 gr i" Suddesjaur, 40 gr i Hemavan, samtliga i Lappland. Den 14 gjorde den milda atlant=- luften ett markant inbrott över söd= ra och mellersta Skandinavien och föregicks av ett nederbördsområde som gav stora mängder i. västra Götaland. Stora delar av Götaland fick nu blidväder, Den 15 hade t ex Malmö och Kristianstad plus 5 gr, Göteborg plus 3. Mildluften efter- följdes den 15 av ett nytt oväder som gav full. västlig storm över -ska Havet, och i t ex Stor- KA i blev del aturen I. Nederbörden blev rik- lig i södra Sverige, 'mer nor-. mal i norra. « Den mycket kalla väderlekstyp :som dominerat december fortsatte : under. januaris första del, Lokalt förekom lätta 'snöfall, men -mäng- derna var: som regel små, Låg- trycken valde en sydlig bana från Atlanten in över kontinenten eller Italien den 7:e av ett intensivt låg- tryck. I Sverige fortsatte dock den monotona” kylan, och i Lappland uppmättes temperaturer på 35-40 minusgrader. ISvös VERIGE IGENKORKAT "AV SNÖSTORM Den 11 drabbades Sydsverige av ett av vintersäsongens, värsta ovä- 7 er hittills. Ett begränsat men myc- "ket intensivt oväder bildades mel- lan Island och: Sydniorge och rör de. sig. idén” 10—11 mot sydost för- ; bi sydligaste Sverige. där trafiken lamslogs helt. Till detta bidrog två faktorer; dels ett mycket intensivt snöfall; .dels kraftiga vindar: På lågtryckets framsida blåste kort- varigt sydvästlig; kuling till storm, på dess. baksida: nordostlig” storm till orkan, Värst drabbades Halland, Skåne, Blekinge, Öland och :södra: Småland. I allmänhet bildades ett snötäcke: med ett medeldjup” på 40-— 70 cin, men de, kraftiga; vindarna "örsakade drivor på upp - till 2 mé- i hela: Jandet. Svarteborg i Bohäus- Jän, "och. Anbjörnarp, i Västergöt- Tand noterade” den: 13: månadens omprden & Skånes Fagerhult häde =28 gr: Den 14:e > kulminerade kölden i " Medelhavsområdet, bl a drabbades, Nord ådet och södra Östers sjön. Både i Falsterbo och Smy- gehuk ' uppmättes 25 m/sek, : På Brittiska öarna tog ovädret minst 20 människoliv, i Nordsjön slet sig ett brittiskt oljeborrningstorn och i Esbjerg i Danmark dödades tre skolbarn av ett nedblåst hustak, Den 17 noterades stora skillna—- der mellan kölden i norr med ned till —38 gr i Lappland samt mild= vädret i söder, där man i Skåne allmänt hade 4-5 plusgrader. - NYTT MILDLUFTSANGREPP Ett nytt mildluftsangrepp skedde I nu på bred front. Lågtrycken tog en nordligare bana från södra Grönland mot. norra Ishavet. Med västliga till sydvästliga vindar för- des atlantluften in över Skandina=- vien. Den 20 rådde blidväder:på de flesta håll i södra. och: mel- lersta Sverige, den 21 också i nor- ra. Plus 5 gr uppmättes i såväl Arvika som i Gäddede i norra Jämt- landsfjällen. Mildvädret kulminera- de dock den 22 med månadens högsta värde plus 7 gr i Göteborg och plus 6 gr i Eriksstad”i Dals- land.' I "nordligaste Norrland blev vädret därefter kallare, men i' öv- rigt bestod mildvädret. Den 23 passerade; ett lågtryck Mellansverige" från nordväst. och följdes der 25—26 av ytterligare ett, varefter vädret tillfälligt blev kal=' lare i hela: landet; I Läppland upp=; mättes temperaturer nedåt —35 gr, Mora hade 7 gr” "mre Götland —15 gr.' ” 3 = Lägtrycksaktivi teten från "Grön- lan? "mot. norra Ishavet fortsatte, rien "lågtrycken; blev - allt; djupare: Mot månadens slut utbredde . sig: den". milda” atlantluften./, åter. över södra och” mellersta Sv ige, seha=" re även. över norra, och: plusgras | der, uppmättes allmänt i södra Sve- ' rige. : e så "att atine ät ett: mycket: levande språk: la- Skola,” "Denna, . - fås "Industei,' vi på latinska ord" i vårt språk, Vi lever. latirisk "tid, "Tempus latinum" Sverige R |dios kurs, i P2 lär oss-just säda- na Jatinska ord. och uttryck. som: vi idag kan betecktia som levande: latin. Kursboken ”Tempus. lati- É. såväl” en lärobok; som sten: liten behändig ordbok. Tdégivar ,Lennart' Hyland” Jäven, elev i kursen och som lära- re får v ra bokens ”förfåttare Ritva”. Jonsson, känd" och uppskattad genom radioserien/an- "Ftolog Vad säger dikten? =: 4 Kursen går i P2 söndagar från den” "28/1-'kl. 8.25, Ur ME LATINUM.. 9:50 +: oms. .POJ KEN. "Vid én: undersökning bland folk- högskoleelever . för. några. år se- | dan -kom'-det fram att var. fjärde tonåring: vid något 'tillfälle öns- kat'livet" ur sina föräldrar. Kan det". vara” 'normalt,. frågar. Nils Palm i försäkringsbolaget Fram- | tidens: angelägna tonårsskrift ”Om - för pojkar”, som nu ny' dräkt, , N H i normalt att "önska r-sina föräldar svarar skrif- I ten-inte på." Men. författaren kon: | staterar : nog” så. santa. 3 =. Det. är normalt att ibland inte..orka med sin. omgivning, I älva" verket - -örkar man inte all- d med ens 'sig' själv. ; a Det! finns- styvärr inga patent- mediciner som kan Hjälpa en. ton- »ärspojke vatt, orka med sin. om- givning ' och sig själv. Men det finns, många: enkla: regler som hjälper seit bra bit nå väg. Det är till svärigheten för gamla -per"yer -som+ Framtidens” skrift: vill söner,' särskilt "på landsbygden med : ifyllandet ' av: deklarations- + blahketterna, :"vilka oavbrutet . ändras. "I år är det åter: en nyt " blankett."" Utrymmet ” görs" allt mindre "och "mindre! Vi'tror' att "just ' detta” ' med ändringen ”av' > blänketten och det” allt" mindre utrymmet är et stark:bidragan- de orsak: till" felaktiga” 'deklara hjälpa: tonårspojken :att hitta" på n väg. till »-mognad' och" därmed betydelse; "som en tankeställare, "innan svenska folket sätter sig ned och "uppger' sina inkomster på "heder 'och samvete. Men den var högst: ensidigt upplagd. Den talade bara” om hur moraliskt ” fördärvade ' vi - allihop --är utan ” att med ett ord-beröra de stora ' svårigheterna - -för deklaranterna, "de ofta "komplicerade -förhållan- : dena "och. den, orimliga 'vänteti- + den,” som ofta; förelegat - beträf- "Gen: tinska” ord oc" termer" används" c : sämmanhärig; fortfarande. i en” jlar:upp många av de här enkla ,Vvardagsfrågorna som man inte all- "livsstil, dessa: ;'vardagsnaturliga möjlighe- | S öch ”tillvaron. i en; ganskä komplicerad . värld . måsté : också unga : människan lära si Skriften”. själv och sin egen stil. både tänker och - ta- ” "Omsatt: trivas: —' för pojkar” tid själv 'kan . besvara och. som man inte: heller kan finna svaren på i:andra skrifter. Det talas om om. flickor, om uppträ- dande i hemmet, om - jobbet, peng- ar, bilar, båtar och "mycket annat. ATonårspojken . får vettiga kläd- råd, uppgifter om yrkesmöjlighe- ter - och statlig 'studiehjälp, syn- punkter " på sexualmoral.” (utan pekpinnar) m, m. « Texten är som sagt ungdomlig. Nils Palm har stått för det mesta av. författandet. Bland med- författarna "kan nämnas. Ivar Ahlstedt och Hilding Ev- stedt Redaktör för skriften är "Oscar Strandberg Det kan- ske allra bästa 1 den lilla. tonårs- boken är illustrationerna som går i;dagens pop-stil. Skriften finns i bokhandelrr och kostar kr. 1:25. Maj Birgersson. vvs : inte svenska folkdräkter fli korna bä utan c de hör hemma i bilens tillver| kningsland, Tyskland, N Ny Mercedes-generation = har Sverige-premiär H Redan de första dagarna på detta året kunde" världspressen sprida nyheten, att Mercedes har” presenterat årets samtliga "modeller med enhetligt utseen-' "de. Med andra ord, de mindre . modeHerna kommer inte läng- re utseendemässigt att ligga ett par år efter de större. Men det är inte den enda nyheten, På - fabriken anser man förändrin- garna så stora att man lanserat uttrycket ”den nya Mercedes-' generationen”; « För. Hallands' vidkommande kan . man” från och med i. dag bese åt- model- É . minstone några av de "lerna "hos: återförsäljaren . dän”] på torsdagen" fick -pressen till- fälle- ätt se och köra, För en.me- Jet-Svenssop,. som,..har bilen "som nödvändigt fortskaffningsmedel 'och knorrar, högljutt när skatt och för- dT säkring skall betalas, förefaller kan- ske inte förändringarna speciellt märkliga, men helt säkert har den speciellt bil-:och tekniskt intres- serade en, hel del. av intresse” att finna i i presentationen, Karosserna nämnde vi, det: blir alltigenom vad man kallar kom- Fpaktmodeller med endast smärre avvikelser. mellan de större och de mindre "modellerna, som är fem- ton tilll antalet. Glasytorna har ökat för bättre sikt och överhuvud taget förefaller "det; som om pro- pagandan för säkrare bilar åtmin- . Det ä är | kerhet - -man "Understryker i pre- man i mycket 8 stör. utsträckning här sentationen, Sålunda poängteras. attt Pe se AN mjukt material i vtrustaimgön kring förarsätet, t o m tändningsnyckeln är ' mjuk, Bakdörrarna har . fått barnsäkra lås och en rad instru- ment manövreras med en kombi- spak under ratten, äv i TILL BEKVÄMLIGHETEN : får man väl räkna en förbättrad värme- och ventilationsutrustning, som bl.a har sommarventilation, även om man inte på de till Sve- rige importerade" bilarna monterar in särskilt kylaggregat som 'man gör på vagnarna som säljs till Ame= rika... De små. trekantiga ventila- kvar: men: har: inte längre, någon ä- funktion: då luften trycks ut-mel- lan bakdörren och bakrutan liksom fallet är på Hera" andra . bilmodel- ler; Detta ' ger "bättre 'genomventi- : Jag . sitter. 'söndagseftermidd Bilarna susar öm -och,; mina” tankär. går till rs. -människör, dessa. som fram; men ..dén -är: också. full: av ag kan se alla dessa män som: -måste. gå. milslånga : 11. -fots, oftast: "med, tunga. ger fram när? jag tänker” gumma” som gick de fem: In rmsta hamnstad” för q man:jöck :som Hon in e lång: honom: några ” timmar: medan bå: ten” låg i hamn : för: att: sedan nästa imorgon såter: ge, sig hem igen,.: .Moderskänslari .. svar. stor, trots tio barn'i familjén. Denna | moder "var ” ett : exempel -' bland många andra” som gjorde, samma uppoffringar. Gummorna - gick . för att sälja sina hemvävda tyger på :markna- den,- eller för att saluföra sitt smör som de kärnat hemma. De gick "för att köpa sill! och fisk av fiskarna vid' kusten," och för många" satt. fattigdomen. 'i' :klä- derna " och därför fick de" ofta av. medömkan fisken :gratis, : Men dessa människor som pas- serar revy mina stankar var kanske mera förnöjsamma än vi sena: tiders::'barn- som mer -än dels lever i lyx'och bekvämlig- het. Är vi lyckligare? Frågan får läsaren själv besvara. Där jag sitter : hör jag kyck- klockorna klämta, det är ju sön- dag. Skall några besöka kyrkan idag? Några bilar susar iväg”inte mot kyrkan uten åt motsatta hål- let. Åter stiger svunna tider fram. Tider då hela skaror av männi | Thorbjörn. Fälldin blir talare vid. Vid — årets distriktsstämma med centerpartiet i Halland får ' ” göra bekant 7 skap med en av de yngre riks- -"dagsmän i partiet, som nämns bland de främsta kandidaterna "EN partiledarposten efter Gun- . nar Hedlund, nämligen Thor- - björn Fälldin. Han kommer att ” svara för det traditionella po- litiska föredraget vid stämman, "som hålls i Halmstad den 30 "mars. > Men innan dess blir det en hel rad politiska centersammankomster. På & . måndag i nästa vecka går en kom>- - munalkonferens av stapeln i Två >åkers 'Medborgarhus. Där medver- "kar riksdagsledamöterna fru Elvy . Ohlsson från Hölö i Södermanland och ' Johannes Antonsson i Dahla. Under: mars månad hålls kretsstämmor i de fem kretsorgani- sationerna och den 22 mars blir det en företagarkonferens i Falkenberg med riksd Torsten Mat i Eneryda som talare, , även. CP-stä imma sanna a örbivi en: oändlig”. 2 + Erik Paulsson skor färdades på vägarna från och till kyrkan varje söndag. Kvinnorna. var klädda i långa vida kjolar och på. huvudet bar de "ofta - svarta". silkeschaletter samt i handen näsduk och psälm- bok, Der var helgdagsklädda män- niskor, andaktsfullt talande 'med varandra 'om vad prästen -för- kunnat. i högmässan. Så gick. de året om varje söndag, även”ge- nom höga snödrivor utan stövlar. Ordet gav dem" glädje och veder- kviekelse i dessa stilla ' stunder som. lyfte sinnet och gav dem frid, Söndagseftermiddagen : övergår till kväll och jag sitter fortfa- rande. i' dikeskånten, Bilarna su- sar iväg. En skara ungdomar är på väg till den närbelägna dans banan, Musiken hörs spela och några högljudda röster slår ' hål iden, tidiga skymningen, Mina tankar går till tider som förunnit. Jag ser en skogsglänta dåtidens dansbana — en jordbana härd- trampad av träskor ungdo- mens mötesplats, där romantiken låg i.varje buske. Jag -ser i andanom flickor i hemstickade strumpor och. hem- vävda klänningar, som nästan släpade' på marken, de hade flä- tor uppsatta i en knut.på hjäs- san och. runt huvudet bands i regel 'en -vacker huvudduk. Inger: visste något om ”kort, kort” eller silkesstrumpor eller vad som hör till nutidens make up. Men när bygdespelmannen drog på sin fela mera glättigt och naturligt än på -sextiotalets dansbanor. Säkerligen hade man roligt även om man visste att det var lång väg hem och att nästföl- jande dag bestod av hårt arbete. Mödor av olika slag väntade kan- ske i veckor innan , man åter hade tillfälle att råkas, Men des- to mer värdesattes de korta stun- der då man fick ta en svängom med sin hjärtans kär och dröm- ma om framtiden 1. ett liv -till- sammans. Det var många löften som gavs vid den hårdtrampade dansbanan i skogsgläntan som tedde sig mera inbjudande än den modernaste danslokal med en framskjuten ställning i da- gens nöjesvirvlar. Du människa i nutidens jäktan- de värld, stanna en stund och - dande” och: kan man nog påstå att det vari : lation och mindre” risk för i imma på, bakrutan... >. "Motorerna har, öra träts säger teknikerna, men det. är fortfarande kolvmotorer för bensin: eller diesel, . måstey' gå” Igenom en: i mycket” svår tid. P övning. ef. nes! som» en. end 4 vårigheter- och tyckte" ärt. tt? JIgva ä : der den svära" tiden med dén. -åndliga:t. döpré sionen kom hon ihåg ;attihennés: dagstidning brukade; innehålla - vett. ord på. vä etade” ”åpp vad som oden, dagen, "Hon möttes "avi: ps; istens : ord: gå från kraft till ”kraft”, : "Just då. sade” denna: kvinna till sig: själv: ”Jag skall: stänga dör- ren om "det: som- redan - är förbi, och gå ut i denna nya: dag i Guds” kraft", .. Livet ' blir annorlunda när vi låter Gud komma in i våra olika levnadsförhållanden och ge oss mer. än 'segervinnare genom ho- nom - som aldrig sviker. 'Om vi ser upp till honofn” i-tro och bör" så guppehåller han oss med sin Kraft, Stina Sundell fick priset! : Svensk Damtidnings” Akademis pris för 1968, 3000 kronor,'har tilldelats Stina Sundell för;hen- nes mångsidiga gärning som: :pia- nist och pedagog. "Fru. Sundell - debuterade i Wien, 1929, har varit solist vid Sveriges 'alla Konsert- föreningar: och är. nu-lärare vid Musikhögskolan i Stockholm. Priset 'har " utdelatg : varje "är sedan 1963 till en. svensk kvinna som gjort” en god' söcial etter kul- turell insats, .. arr der som sover i 'mullen, Många av dem levde i armod, trötta av mödor "och försakelser dog de, men helt säkert var de mera förnöjsamma än vi sena Hiders tionsrutorna på framdörrarna finns ' "De ' styrka för varje dag. Vi. kan. bli. - | s "var det vi länge. hade, miss]. i beträffande. skatte- Fl fande tslag 1; skattedomstolar-] «. . ol SR tänk tillbaka på . flydda "tider, | barn, - tänkt. AL fusket - kan : visst--ha haft sint na. . of ” Torbjörn Fälldin. med :dess människor, våra förfä- Erik. Paulson! M
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.