"> BAHOLMS:TIDNING LAK gar EN —= LT Socialistiskt dilem ma... : Tidningen, Tisdagen den 6 Redan "i remissdebatten spred kommunisten Henning Nilsson F Gävle förvirring i det socialisti- ska lägret genom att plädera för att hans parti skulle dra till- baka sina kandidatlistor i årets riksdagsval i valkretsar där det inte finns några chanser- eröv- ra mandat. Bakom förslaget låz givetvis tanken att kommunist- väljarna i. stället skulle rösta so- cialdemokratiskt 'och därmed för- stärka det sviktande underlaget för regeringspartiet. Partiledaren själv, C-H Hermansson var föga entusiastisk för en sådan valsam- verkan — han hade ju tidigare varit med om att erbjuda sial- demokraterna teknisk valsamver- kan utan självuppgivelse, men fått ett bleklagt nej på den in- viten, - Sedan har nio framstående ” 11 istpartiet skrivit : till hr Hermansson . och upprepat det förslag hr Nilsson i Gävle ställde i remisedebatten, Svaret blev detsamma som tidi- gare, Vare sig partiledaren el'er , partistyrelsen vill vara med om ' . att dra tillbaka partiets kandidat- listor, Däremot har distriktsor2 ganisationerna fritt val i denna ' sak, Man kan förstå partilednin= gen bl a ur den -synpunkten, att elt bortfall av kommuniströster i. ett flertal valdistrikt, där mandat- chans inte finns, resulterar i én totalmässigt sett sämre röststatis- tik, som släpar med även i fram- tiden, ” Vad, . denna . oenighet mellan partiledningen ;och. den mer ge- nerösa falang inom, partiet,, som vill skänka -röster till" socialde- - mokratin, kommer 'att leda till vet ingen vid 'det här' laget, Hr Hermansson. förefaller inte hålla Jika "stramt i 'partityglarna som sin företrädare, och det blir kan> ske så att ett eller annat distrikt ' inte "ställer upp: till! val; utan: i stället uppmanar sina. sympatisd- rer att rösta; socialdemokratiskt, ".Om denna säraktion medfört en viss oro i kommunistpartiet, så har” den "inte "heller lärnnåt socialdé-: niokraterna' oberörda. I flerä 'val-; kretsar hänger .socialdem Irätiska mandat på en mycket Arbetet. skrev: på söndagen, a lands , län behöver, ;| r bara öka med' 322 röster. för. att: ta 'ett socialdemokrätiskt: mandåt. Däremot .y måste: > kommunisterna öka med'inte mindre ä ter' för att klara” denna ' xrets, I Jönköpings. situationen ännu mer: prekär,. behöver högerparliet endast öka. 168 er för att berövar rege-.+' mtrl NAM; ARBETE - TRIVS EFFRKVMVITR Lära rttäningen/ Mal or Ars Skoltldning kommenterar , i - ö sitt senäsie numihör <Tör foget' he "om ett skolutvecklingsråd' i lagts fram äv en mon sult arbetsgrupp: Nä&oni. heslutsfunktion' ”ska"in- te tillerkännas rådet: Det” bör endast 'få' rädglvande karaktär och "Inte, syssla med. frågor, av facklig - art, Däremot bör det aktivt verka för forskning i fri NN &or som «ansös befrämja. bl. ökad arbetstrivsel och vara jäd Elvande I ärenden som rör un: tervisningens "utveckling, sSköl- byggnadsverksamhet, — skolorga-) nisation,” läromedelsfrågor, soci- ala! anordningar. — frågor som var och. en char samband med och därigenom ytterst påverkar skolans. personal och elevvärd. överhuvudtaget N bör — syftet med rädets verksamhet vara att Kenom information 'och samråd söka" effektivisera skolverksam- heten och ; förbättra arbetstills fredsställelsen för dem som är verksamma: I skolan, För:samtliga löntagare har ar hetssituattonen under 1960-talet kännetecknats. av genomgripan- de och: snabba förändringar, |: Detta gäller inte minst de inom skolverksamheten ' engagerade, Reformer av: såväl pedagogisk som organisatorisk” art har: ge- nomförta samtidigt - som den ekonomiska utvecklingen ställer skärpta: kvav nå ett effektivt utnyttjande av tillgängliga re SUPKRET, Denna - förändrade situation har: ställt inte minst trivsel och .samarbetsfrågorna. I blick- punkten, - Alla - initiativ som. kan väntas. leda till förbättrade för. |- häållanden i detta avseende-tor de hälsas med glädje av samt. liga som har sin verksamhet för- lagd inom skolväsendet eller på annat > sätt är berörda därav. FÖRSÖK TILL ÖVER- VÄLTRING, Svenska Dagbladet ställer sig på arbetsgivarsidan så snart det uppstår en motsättning mellan löntagarna och arbetsgivarna, skolyer TCO- -tidninger och for tsätter Wwela . s Sv. D.: har. tera gånger. fört resonemang I självfinansierings- frågan som måste innebära en omfördelning. — till löntagarnas nackdel. . Samma , hållning intar tidningen" till frågan om den föreslagna : arbetsgivaravgiften på en procent, vilken skall kom- pensera - det skattebortfall: som uppstår vid införandet av mer- - parti. Sanningen är den rakt mot- : verkan, Den - skulle . febr uari 1968 IT. ringspartiet ett mandat. Kommu- nisterna däremot ligger nästan lika långt från : mandatchans: i detta län som de gör i Jämtland. Arbetet klandrar även hr Her- mansson. för hans ovilja att till mötesgå kravet på att avstå frå egna kandidatlistor i en del val-' kretsar och framhåller att en, splittring .av arbetarrörelsen . självfallet ökar risken för en bor-; gerlig regering och fortsätter: sa När man inom. den komrmu-" nistiska partiledningen hävdar att , partimedlemmarna inté vill : dra in' några listor går man emeller-” tid: längre än man har: rätt till: Det är hos Hermansson och hans partistyrelse som det inte finns någon stämning för en sådan åt? gärd. . Arbetet tar därpå avstånd. "frän kommunismen och erinrar om” hur det gick för partivännen Jens, Otto Krag i senastesvalet: =. oo. Hermansson säger sig veta ätt: det finns en opinion inom so-- cialdemokratiski ' partiet för en' teknisk valsamverkan med "hans i : satta. Är det något som är helt" uteslutet så är det en sådan sam" : inte - heller ' " tjäna. något förnuftigt ändamål, I. lent Bror ”Jörnlid "Danmark försökte sig ” mokraterna på ett samarbete med den : gamle . kommunistledaren > Aksel-Larsens uppdemokrätisera=- de parti, men det slutade med: en katastrof för bägge 'sidor.' järna vill ha klara linjer; Tilläggas kan att så sent som” på lördagskvällen försäkrade” hr '| Hermansson i svensk TV, att'han; Änte önskar .en borgerlig svensk. - AE regering 'i stället för den nuva- rande arbetarregeringen:' . + .; Det finns - åtskilligt som” inte stämmer i den polemik : som just | nu förs: mellan socialdemokrater och' kommunister. Det före: ller : t.o m som om differenserna' är. - betydligt ' störr tiska” lägret än H a ; iistdah, stödd ” v tid ningen. (fp): Då d avi beskattningen på alltså Iingen”nys päålaj tågen; 'skall enligt; Sve bärande mo: vd löntagar na S sböskatcning. ger. inte tid -De NÄnMne tt: Calg - | stitta-: attodri det, fö forts : Henna” "fråga," t - undrar: "Handels-|, . Den - frågan ställér ”med. oro, sedan man” tagit av: motionér" till: årets: riksdag av representa från :mitten- partierna;” Det. inte..möjligt, I hävdar "de, att nu föreslå riks] : dagen att fatta ett beslut i dent riktningen.” Det finns "för 'när- varande inte den: :principiella]. enighet ; som " enligt deras. me- ning är en förutsättning. för-en | sådan reform. Den existerade, "TP höstas, - mén : då. lade -regerin- gens - vacklan ' hinder i vägenf för ett beslut, . .- .. Det är. inte, så alldeles Jätt att. följa motionärernas . tanke- gång. Vad är det som har Känt sedan i höstas, då oppositionen stred så ivrigt för att få hyves- - regleringen. avskaffad, fastän re- geringen beslutat ara” tillbaka sin proposition? ' - Om: oppositionen der gången "gjort regeringens 7” uppfattning till. sin - och hävdat att. regle- ringens avskaffande förutsätter enighet mellan parter och par- tier, 'skulle den: ju ha lagt ned vapnen redan: då, Regeringens - aktion visade ju att det villko- vet. inte var uppfyllt, . ETT. ORD. PA VÄGEN Renoir. den store franske "konst. nären, plågades av ledgångsreu- matism, Bare att hålla i en pen- sel, än mer dra den över duken vållade honom den st an- strängning. En konstnärsvän, "Henry Matis- se, besökte honom ofta och såg På när han arbetade, Matisse lar de märke. till. att” varje pensel: drag vållade Renoir en stor smär- Han frågade, varför han envi- sotles med att måla. när varvjel penseldrag innebar tar ir svarade: ”Smärtan” fi säkerheten "består", Så kan det vara i en andaktsliv, Det kan kosta o svär utav> olika "slag att”ve gen få tid till:andakt — mej den tillsammans med Gud upply ser vår själ och gör livet rikare. Verklig disciplin - kan + vara smärtsam, men den ger utdelning. + Den tränade lövaren. har det. tilia extra som fordras för att vinna. I ett fast andaktsliv finns den — 2 värdeskatt, Arbetsgivaravgiften som alltså kraft 'som. vi inte kan få någon annanstans, Sp . samheten,” JUF- konferens i Akulls i konsulent. Bror. Jörnlid: son "drog: upp.de nya probleme de problem; g Med ' detta'" "ville han" ha. sagt; att ung domen har. .ett . behov. av att komma; tillsammans, att få vara med i någon klubb eller förening. ” an kan märka något av ro- mantik bland ungdomen av idag, sade: Bror Jörnlid; Det verkar som om de”har” ett större behov ' wu än "tidigare äv att komma ut i naturen, Man 'skaffar sig "ett torp eller en stuga," man; vill leva :friluftsliv. Vi- har” allt större grupper, som söker. sig. till”. landsbyden. Då är frågan: Vad ska vi göra för alla dessa, som. vill komma, ut och vad har vi för möjligheter att möta "dessa ungdo- mar, hur: fånga in dem i vår: verk-" samhet, få dem att rivas oc h passa in i bygden? -— Men "vi har: andra problem också, fortsatte: :Bror. Jönrlid. a var. alltid "det" rätta” E i skola utan lärde sig hemma... fanus en yrkesstolthet! När indu- strin kom började ungdomarna dras till tätorterna och" man. umgicks: mera med sina jämnåriga. Med me- kanisering "och automatisering blir töljden. ' att .tingdomarna drar sig tillsammans och behöver något att Osäkerhetskänslan, . som- drabbar ungdomar i pubertetsåldrarna, drar också "problem med 'sig och hur ska vi i fore msföreningarna age sra Inför detta? «= -.. INGET NYBILDANDE = ” "BARA UPPRYCKANDE., Det är ungdomar i åldern 18—25 år, som man ' vänder sig till, och , det finns t:ex' en möjlighet att in- bjuda äldre 4 H-are till. arrange- mangen. Bror Jörn!id betonade, att . man inte är ute efter något nybil- dande av: avdelringar utan ett upp- »ryckande av de avi delningar, som redan. finns. De : problem, som. Bror Jörnlid Lå Det och förbundskonsulent Eric H Sjödin ta upp vid J UE-konferenseni i Akulla." i här. dragit fram var några av ; möti- ven :till konferensen ”Denna fort satte 'sedan "med "att förbundskon-' sulent' Erie :H' Sjödin, Stockholrå, la: årb if söndagen med? att: förbundskonsu-” jen Sjödin över ämnet ”Ett Tatt” blic a framåt”; värvid . . nå ut” ill, allmänheten. än till po- hade- många viktiga frågor. att ass I kunna leda till Ytlerligare aklivi- tet och inspi>ation för det fortsatta ' arbetet.” en Ur ds maste" polismyhidighet. ; Inom! loppet" äv någr hade: polisen, kopplat: in två mil n dana här: 'eflörlysningar? > Svaret : är. ja, " Annars. : skulle polisriyndigheterna” aldrig: använ- da; sig. av, så dramatiska former. Det har. visat,'sig att' en; efterl ning «på; det'.här sättet :snabbare Den: "stulna" pia "BMW. illustrerande exempel." En äldre dam :;hörde 'efterlysningen. . Lite 2 Kamp m mot kronisk ' Washington, ALT) | ; President Lyndon: Johnson. Har i ett särskilt budskap. till. kön: gressen "begärt 2,1 miljarder , dol- lar till'en intensifierad. kamp- mot kvardröjande . arbetslöshet; i. linje med ” sitt proklamerade krig imot fattigdomen." Anslaget är' 25 pro- cent större än för innevarande budgetår och man beräknar att 1,3. milj amerikaner 'skall nås av I pr ogrammet. vr I sitt" budskap påminde presi- denten om ' det omskolningspro- gram som inleddes 1962 och sé dan successivt utbyggts.. Nästa är kommer omskolningen av arbets- lösa och undersysselsatta' att om- fatta 273000 personer: De olika program för att hjälpa arbetslös ungdom som ingår i kriget mot armodet — arbetskåren, de lokala ungdomskårerna '— kommer näs- ta budgetår att "beröra 660000 ungdomar. År 1963 nådde de skil- da omskolningpsrogrammen = en- dast 73 000, medan 'siffran ' under innevarande. budgetär överstiger en miljon. - EN PRÖVAD GRUPP Den främsta avsikten med den nya satsningen är att nä 500 000 av bristande utbildning och yr- kesskicklighet har.svärt att göra sig gällande på arbetsmarknaden och 'i många fall helt' har givit upp hoppet och blivit permanent arbetslösa. Presidenten föreslår också en genomgripande revision av den amerikanska lagstiftning- en om arbetsskydd. Till grund för presidentens för- får priori tet i: USA-satsning män och: kvinnor som ' på grund]: senare, säg .hoh BMW: och: ring- a arbetslöshet - | från brestaenten ifjol. Den un- dersökning” som gjordes som lä- get. i storstäder och "andra om- råden med, svårplacerade arbets- lösa gav.fakta om deras båkgrund och = livsvillkor.-. Arbetsdeparte- mentet rapporterade att i förslum- made distrikt i 50 av de största städerna fanris 500 000 arbetslösa som andrig haft något fast syssel- sättning eller som drabbats av svår arbetslöshet. — Anledningen var att de saknade tillräcklig skol- eller yrkesutbildning, var handi- kappade, tillhörde minoritetsgrup- Per, var under. 20, eller över 45 är. - För att få Kontakt med dessa mer eller mindre permanent ar- betslösa, bistå dem med yrkes- vägledning, ” hälsovårdsåtgärder, utbildning och omskolning upp- rättades ett ”Concentreted ” Em- ployment Program”, som nu be- tjänar 22 stads- och landsbygds- områden. Inom de närmaste maå- naderna kommer detta intensiv- program att utsträckas till 76 om- råden och enligt presidentents nya förslag nå 146 nästa budget- är. " KRAV PÅ FÖRETAGEN Presidenten föreslår att fortsät- ta ansträngningarna att stimulera enskilda företag till samarbete med de federala myndigheterna, Ett särskilt organ, National Al liance of Businessmen, kommer att upprättas för att ansvara för denna insats. Dess styrelse skall bestå av 135 framstående affärs- män och företagare från hela Ian- detnoch ordförande blir Henry slag ligger ett samordni gvam för skilda åtgärder på ar betsmarknaden som gjorts upp av arbetsdepartimentet enligt - order Oo Ford II, Huvud iften blir att söka hjälpa de 500 000 svåra ar- betslöhetsfall men ”tävlän, Så gott som alla länder ”. betygsätter konkurrentländer-. saker då poängen fördelas, tycker - som de andra knappast märkt. inne före den 10 februari. s-] mellansvenska . Varje år drar ' "det ihop sig till stor internationell: schlager- I Europa deltar: Jippot sänds i » Eurovisionen. I år den sjätte april, " En galaklädd publik applå- derar de olika ländernas artis- ter. Konferencierna är manne- kängvackra, ' rutinerade täv- lingsledare, Varje deltagande land har en juy som -lägger kloka huvu- den. ihop, bedömer och nas prestationer. Det brukar härda besynnerliga man som tittare. Man ger artighets- poäng, man kan bilda kartell och man kan ge full poäng åt någon Efteråt bryter den stora kritiken ut, Ingen är nöjd. Utom de länder som fått topplaceringar. + = Här hemma startar det med att det svenska bidraget till. Eurovi- sionens schlagerfestival. - STORM OCKSÅ I ÅR Och därmed brukar också det in- nemska bråket bryta ut; "Det har det gjort i år också. "Trots nya färska regle: . I år har TV valt ut tio artister som framför var sin låt. För nå- gon eller flera av dem skriver täv- lingsdeltagarna sin. text och musik. Både amatörer och proffs. kan sän- da in'sina bidrag, som 'ska vara Artisterna bestämrmer vilket bi- drag de vill sjunga. " Mats Olsson skriver årrangeman- gen för de tio låtar som väljs ut. Han har även skrivit 'arrangeman- "gen tidigare år. När de” nya. reglerna. publicera des. dröjde det inte. länge innan, det blåste up: en kritikerstarm, '” ; : Mats' Olsson vär inspelningschef | för grammofonbolaget Electra. s pärtisk," .då. det . gäller .. håns” egna artister, Towa Carson, Mona Wess- - man. och, Claes öran' Hederswöm? kring se Sölgerfötivalen- Noa expertis får vara med 'och 'medver- ka vid urvalet av tävlingsbidrag då det gäller de egna artisterna, . — Innebär inte det att grammo- ” fonbolagen kan favorisera sina:”eg- na” musik- och textförfattare, und- räs det också. : . : Bidragen är” anonyma, svarar Svériges Radio lpå den kritiken, ' Men kvar står ändå den möjlig-- heten att. en anonym: tävlingsdel-" tagare mycket väl kan. meddela. sitt grammofonbolag. under vilken" sig=.' natur han skriver och. vilken. artist han valt, Co ov 7 "Huvudpärten av kri iken. gäller : grammofonbolagens möjligheter till :. matchning av ' egna låtar; som de. tror ska slå. or »' Här är. artisterna som ställer Upp i årets tävling... Britt Bergström, Towa Carson, ' Anna Lena Löfgren; : Cecilia Stäm, Mona: Wessman, Claes-Göran He=. derström, "Lasse. Lönndahl, Gunnar Wiklund; Svante , Thuresson, Östen : Sveriges Radio och TV inbjuder Warnerbring. text- och musikskapare att deltaga | Preliminärt - "går den". svenska” «I den tävling där. man väljer ut schlagertävlingen ' "den 9 mäårs. De flesta av årets deltagare är gar- vade artister som: varit med i eu- rovisionssammanhang tidigare.k. .. - Sveriges Radio och de tio artis- terna har alltså ungefär en månad på sig att sålla ut:de tio bästa me- Iodierna. Det ska-ried; tanke: på den kritik och de diskussioner som nu pågår "bli intressant att. se: hur många av våra ”proffs” som finns med bland de; utvalda: bidragen. ' Men då ska mån. nog också komma ihå€ att just "proffsen: -har en,ut- vecklad : känsla för" vad !som slår , ino schlagerindustrin;, Amatörerna har' sin "stora". chans "att komma med, bländ de: ätöra ; om - de skriver tingen. PPlockar ändan bidrag. som. är plagiat iler för undermåliga. » Är, det-inte; risk för. att. han är | de oc frågar en del; ur s > Grämmofonbi gen” och annan. miljen' lärkor... Lärkorna' är allra mest markfäglar och rör sig gåen- de eller springande; Fåglärna har en övervägande bruiispräcklig och oansenligt färgad dräkt. - SÄNGLÄRKAN. är i de syd- « och slättbygderna en Harens sångflykt karaktärsfågel. en, mansatt av en serie "drillar av de närmaste Tåjtestation. Där vi darebefordrades : upplysningen till radiobilar i grannskapet. De hade ännu inte nåtts av efterlysningen. Sedan blev jakten kort. Besätt- ningen på en polisbil fick se den efterlysta bilen vid &n vägkant. Föraren 'i BMWm satt' kvar. En man stod utanför. De gav sig snabbt -— och visade fram en fri- sedel från en kommisarie. Männen och den 'stulna bilen hörde till Teknikens värld, som: ville. ha svar .på frågan om allmänheten reagerar för" radio- efterlysningar.. . . Svaret var: Ja! ee bete 'åt 200000 behövande ungdo- mar under årets sommarlov, - Till stöd åt detta samarbetspro- gram föreslår presidenten ett 'an- slag på sammanlagt 350 milj dol- la för de närmaste två åren. För att ytterligare aktivera ar- hbetsmarknadspolitiken föreslår presidenten en betydande utbygg- nad av arbetsdepartementets Man- power Administration, som hand- lägger alla arbetskraftsfrågor, Denna avdelning inom <departe- mentet får en personalförstärk- ning på 600, däribland" 16 topp- tjänster. De nyanställda skall för- delas melian Washington och åtta distrikt runt om i landet, Presidenten meddelar att anta- let sysselsatta i Förenta Staterna nu är. 75 milj och 2,7 milj saknar arbete. Procenten arbetslösa är nere i 3,8. Under de senaste fyra åren har 7,5 milj nya arbetstill- fällen skapåts och antalet kom- mer att öka med 1,5 milj 1 år, De nya arbetsskjyyddsbestäm- melser som - presidenten föreslär kommer att beröra' 50 milj :an- ställda. Reglerna skall utarbetas av arbetsministern. Federal hjälp skall utgå till delstaterna för att upprusta deras arbetsskydd och hälsovårdsprogram på arbetsplat- serna. Presidenten understryker kraftigt behovet av nya arbets- skyddsåtgärder, eftersom olyckor på arbetsplatserna varje år tar 14500 liv och 2,2 milj arbetare skadas. skall förbundet också skaffa ar- mo Usis, I-Sverigé” häckar :4 artet ävifåll är särskilt iögonenfallande, Sång- som varierar mycket; är. sam- lånde" med. härm fågelläten. "Den ' paus: Isapp till15 nan "något - mindre nen övrigt. lika: Nåckfjädrarna reses: ibland: till en ganska. tydlig tofs.” Sånglärkan > lever" av frön, knoppar. i mängd, olika islags insekter; ver, spindlar: och. maskar; .Huvudmängden : av. våra 'sång- lärkor flyttar 'i oktober -novem- ber "mot, sydväst. Många" jänglän kör? flyttar ” emellértid- inte": långt; och "värje. vinter kan män räkna med att : 'påträffa övervint- rande sånglärkor. i våra sydligas- te landskap, framför allt vid Öre- sund och Västkusten.” "Säriglärkan är också mycket diet i. sin åter. flyttning; redan” i" januari. kan den. vara tillbaka: hos. OSS, TRÄDLÄRKAN "är mindre . än sånglärkan, dessutom är den för- sedd” med er bred, platt. nacktofs. Trädlärkan sätter. sig ofta i träd-' toppar . och. .på ;stolpar;': sånglärkan :mycket . sällan . gör. Sängen är ett melodiskt joddlan- de "med flera olika: motiv. Den lar- sjunger” ofta i flykten, men man - kan också "höra sången från. en trädtopp. Könen är lika. I södra Sverige är” trädlärkan "en "regel hunden , häckfågel.- Den: trivs framför. allt ;i "skogbevuxen" ter- räng med insprängda -hagmarker, ihyggen. och - andra - öppningar. "t skogen, Trädlärkan är normalt flyttfågel och återkommer till oss först i. början av mars till in i april, Vinterfynd' föreligger ,knag past från Sverige. ' TOFSLÄRKAN 'vär största lär ka och försedd med en stor, 'spet- sig tofs, ” Sängen påminner om sänglärkan men ' är ' mjukare i klangfärgen. och består av korta re, upprepade strofer. Tofslärkan sjunger ofta. från marken eller hågon upphöjd plats, mera sällan I flykten, Tofsen något Kortare hös honan än hanen;' könen -: övrigt lika. Tofstärkan är nus mera - fast. häckfågel » endast: I Skåne "och vid Västkusten, Den, hör framför allt ”"hemma- + det torra, öppna, stäppartade' . land- skapet. Trivs också bra.” intill samhällen, Tofslärkan är känd om en utpräglad stannfågel. ; 5 RGLÄRKAN är sparsam och verige. häckar den längs fjäll kedjan ned till södra Jämtlands: - fjällen, re är Berglärkan sjunger 'mind: de" övriga 'lärkorna”i luf- ten, och. sången är fullödigast är den framförs från, någon sten Bång varken, Fjädrarna på hjäs/ an sidor baktill: förlängda - till De Små tofsliknande bildningar. Under är mer 'eller mindre ' olika. v T September—november' drar s xempla irkörna söderut; Em del södra Sverige An övervintrar i Hans: Gunnarsson. S Gynna 3 LT:s annonsörer och skott; ””Ilksom'"; en . vilket
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.