EENEREREEE ET 1 (ÖR Rd a fa aa a mn . Onsdagen: den 7- februart 1968 ELR . ih blir det 100 år sedan de första svenska folkhögskolorna startade. Hvyilan och Önnesta " Skåne samt Lunnevad i Östergöt- land räknar nämligen 1868 som födelseår.. Under 1870-talet ' till- kom ytterligare ett 20-tal folk- högskolor 'öch 'därmed hade' den- na för de nordiska länderna sär- . egna skola erövrat även vårt land; På tal om. folkhögskolan brukar det ofta sägas att den via Dan- mark kom till vårt land, Där ha- de nämligen Grundtvig redan på - 1830-talet drivit en energisk pro- ' paganda just för en vuxensko- ja för'/allmogen och det fanns . även flera "folkhögskolor ' i verk- samhet "i 'vårt sydvästra grann= : > land innan de första” svenska star- tade. Men den liga drivfjä- Onsdagen den, i- 7 februar skolan fick a en stor: pvdite” att - Fylla, Men även svenska 'språkets rykt: och ans blev en av denna : skolas "huvuduppgifter 'och det är " inte så särskilt. många decennier ' +» sedan som den; vilken genormgått., "en folkhögskolekurs, ansågs ber: " tydligt mer akrivkannig än folk allmänhet. . von EN i Under.” | folkögskolans första " skede var. det - regel den” . mer välsituerade bondeungdömen " som rekryterade elevkårerna, Det - var denna' ungdoni som ansågs skickad att i första hand ta ha ant i om -ledningen 'i den egna hej bygden: så småningom fick folk. . . högskolan även andra uppgifter.” Den blev: "bl a en förskola fö - inträde i folkskoleseminarium'och ' dern för den svenska folkhögsko- lan var säkerligen behovet av en : skola som kunde. ta vid där fölk- skolan -slutade. Detta behov ak- tualisérades främst” av »kommu- nallagarna av år: 1862, förordnin- gen om' landsting från samma år / . samt. yiksdagsordningen av år > 1868. De bland allmogen som skulle axla. förtroendeuppdragen” i kommuner, landsting och riks- dag behövde en” bättre” teoretisk kunskapsgrund än den folkskolan : då gav. Bönderna spelade :en ' "framträdande? roll :i dessa: sam- . hällsorgan, framför: allt beträffan- ' de kommunernas styrelse och i viss mån landstingen, Mot den bakgrunden bör man : också se folkhögskolans snabba ' framväxt. ” 1 folkskolan fick eleverna Jåsa katekesen grundligt. samt hjälp- - ligt lära sig skriva. och 'räknå. Men speciellt . kunskaperna” om > , " samkället och "dess funktioner, - om näringslivet och det 'histo- riska skeendet, var synnerligen ; bristfälliga. Det var här folkhög- : sjuksköterskeskolor.” Folkhögskor-; lor startades även för den expan=:; derande arbetarrörelsens -behov, : Den mest namnkunniga av des=: r sa är väl Brunnsvik. Numera. är ” dessa gruppgränser utplånade. och! : : ungdom ur. alla :samhällskätego>': > rier möts och nöts 'med 'varandra' 7 1: folkhögskolan, "vars - -Uundervis-". ning även spänne; ver et brett: . ” "register: Sn Under ' det sekel 'den” svensk folkhögskolan verkat "ha "utan tvivel gett stora och Värde fulla bidrag-till den svenska .de; "mökratins'. utveckling, "såmtidig som 'den:. betytt: oerhört :mycke ' för individens fostran och utveck. + ling: Folkhögskolan har även smi 7 digt anpassät' sig" "efter ”utvecklin; .väsende ; erbjuder "kommer '. för=.. . modligen: folkhögskolan . fortsätta” att'spela en 'betydelsefull roll un. der överskådlig framtid. BARA, VAR TE KVINNA - VILL "HA" P-PILLER, 0 ” Endast var sjunde kvinna söm kan” få: barn i Sverige” 'använ- står inte. av verkliga . medicin: ska orsaker, utan av rent: käns- t Iomässiga". skäl; . Till raliska. "skäl eller. allmän ; ädsla för" medicinska biverkningar... I dersökning 'som” 'Sjdds även Föräldrar, den nya. md tidningkn'; om ;barny SE tonårspröblent HRM Undersökn. gen visar " också na vet ännu för lite: om ;pillret. Man : har t. ex. ' kunnat påvisa l. en" ökning ' av blodpropp hös " unga kvinnor som, piller, Det har också a Täpporterats en . del fall av leyePskador" som kan « ha förorsakåtsfäv Pp ra vänder. > fliekfoster' ochi äter yP: ; kerar hon" att barr är maska lina dfagNt a Ammanride. kvinnor som.” ter P-piller riskerar att 'mjölkmäng- den" minskar eller helt upphör. «> P-piller kan också' vara skad- ligt för: flickor” som' ännu: inte vuxit färdigt. Det är således in- te "av... moraliska skäl: läkarna inte vill gå P-piller åt unga flic- kor, :Vid 'den nyligen. avslutade läkarriksstämman. fastställde man'en generell: gr äns! söm sat: tös! vi 16 år, "TJUGO" FRÅGOR. H Alla? "kommer inåg "hur. det brann I knutarna när "regering- en för.ett, år sedan. skulle, 'star- ta "invåsteringsbanken, .: Och nu först 'har: Mmeddélats att den för- sta ”affären” har: gjorts, skri ver Barometern hjärt. Investeringsbankeng chef di- rektör Arne Callans, har vid utfärdandet 'av kommunikén "i ett personligt: uttalande förkla-]. rat 'att ingen utomstående över huvuä taget kommer att få veta vad det beviljade lånet rör sig om." "Jag ' tror inte: att vära kundrelationer skulle” fara ' väl av att" vi berättade om hur de ser utt, säger han och utlöser omedelbart den nya sällskapli- Ra fri ågeleken. med' beskedet ”att rö or . inom verksamhetsgrenar som" är beprövade” och som Tre- dan finns 'i låndet, men det rör sig också om saker och”. ting , som -har- något . av nymodighe- N tens Prägel", Det blip. minst tju-|' go frågor, och så mycket bör kunha 'sägas att verksamheten inte, har .nägon anknytning till djurriket . Det, här. ”hyssjandet - koi ing ut låningen.. kan kanske överraska, men den: "bristande: insynen är en.del av, Syåtemet,; iver Ba- > Gecstälida ndra "bänker är, un- vad styrelsen” beslutar. Investeringsbanken har med sina "500 Thiljorier i eget kapital och, 'fned sina 2.500 miljoner i ! . plänskapitat redan tillräckliga re NN piller. Men "de flesta” av tö sig om' utvecklingsföre- ' samhä le, iktigare + IN SON 1: mr mannen tilbtanken" vå et häringsråd'”: sfullständi fett, att" ehuru handeln; led i-varukedjan. som står. delbar. .kontakt:.med. konsumen- terna "och, +: stor. NTA IDE tjänstgör > som finns ingen. = utom sannolikt Konsum, som tillhör" gruppen "bakom 'tidskrif: ten men. som .väl närmast är "högs Hets testprotokoll,i omr åden., 2 Hlitetshus, - fyllt av. Husmodersföri ening : — xi sträckning kretsar kring "Träslottet; a. under I ikvariens öv slö a ppleva 'csa : fordom i en miljö där tingen, . skapar atmosfären” och vi: får infor-- s jmatioh « om” varor och provnirigsre= sultat, som, vi annars skulle s varit]: "berg, levererat under 'sina' mång: + dåre konkurrens. Det är värdefullt i "Médi konsumenten här, trots ökad : Ilomaten svikits; av både myn-' VS, "de. tester. som "utförs, kommer still konsumentens -kännedom: Eller .. "skall vi" kanske' säga. För nu: illy Maria Lundberg här sitt . tshus, Träslottet i Arbrå, Häl- december. v var Wily Maria be : d'av sin idé att bygga ett Kva- : "funktionella; - " varckra;, Kvalitetsting. Hon: bokstav- "ligen se Pmlade År lador: -under 20 "håturligt att vårt : tal = vi träffade fru Lundberg . inder "hennes: besök hos Varbergs stor: ut=; ' "I Willy Maria har hyrt det av kom-. unen,: ett. norrländskt ' kvalitets- s lav: bil it "brädfordrat . timmer. "gammalt att ingen. riktigt vet - » hur” gammalt! "Det här restaurerats id "och: ingenting av 'dess ursprung” kått "förlorat. Till etta experi- : som: : skall få det" har: hon” en "tstudiedelegationer "såg års . lekplatsutställning, - Willy Maria kritiserar för köttikens egen: skull; : ; Det onyauserade omdömet har många - fällt, som träffats av: sanningarna' I de spaltkilométrar besk kritik som Willy Maria Lunds år som "konsumentupplysare. Många män, kvinnor ock- så för den delen shär'skälvt: inför: mötet' med denna sanningsälskande, ' skönhetstörstande o. grad kvalitetsmedvetna” kvinna, Mycket tack: vare henne'o, den framgång svensk Moronentiplystine haft är dagens” fabrikanter kvalitetsmédvetna. allt? "bättre produkter; är. lyhörda för ”konsi menternas krav och medvetna om en”allt hår- » dag "att ligga bland de” "främsta. i - Konsumentinstita- i Slöjdföreningens och Textilinstitutets undersökningar OSV Man strävar efter not om Tyskland" med "flera. Huset i "Arbrå har' blivit vad Willy Maria | drömde "öm. Men drömmen är inte | färdig ”med"äetz. Syftet? är”att: dess" år sk Il utökas med han- | dikappredskap i internördiskt' sam- åstäadkommet via Willy: Mac ndér "ett. gästspel;i Oslo, då hon. på - inbjudan "byggde upp; ett | kvalitethus: i miniatyr, inrymmandé "VARJE LÄN BÖR HA ETT KVALITETSHUS | få gå in i ett gammålt, typiskt Kal- landshös, i hämta inspiration ” i: en kulturoas' och helt gratis få en .vär= defull” smakuppfostran' av det bäs«.: ta ochivackraste'.i vår tids enorma . konsumtionshav.:”".> . : : Köprslit-: släng-mentalitet lg gör mycket skada; den.” utarmar "oss . mänskligt." Willy : Marias "personliga övertygelse är att varenda grej från den minsta träskeden till den störs- ta 'golvurnar): är: med” och skapar. den miljö som är vårt liv. 4 ” En opinionsundersökning , i England har visat att det är de L = välsituerade som begagnar sig i yard ”som producent; "Inte. som Nistributör av. livsmedel.” . " Två duktiga journalister ära,' men inte: kan' de fylla, den: uppgift i: "folkupplysningens | tjänst: som måste fyllas den dag man har förutsättningar att "på allvar ” börja "bibringa ”svenska | folket goda." kostvanor: Därtill I krävs medverkan: även "och "inte bara -på det: verkställande utan .redan på det planerande och; ut- ”redande planet, så viset som det sär: genom handelns kanaler den «nya och” riktiga kosten måste passera och -bopulariseras. för : sig ' är . kostnadsjakten vid: svenska: näringsliv skall a Yara effektivt och /; kraft. -Lika-- [4 . allmänna verk. på samma blir rationella Och” effektiva, -De I böp inte få. bli' dyrare för sam- hället; än. vad. som ärvnödvä digt, : Men. 'Köstnadsjakt ” och ”ratio- naliseringar får inte drabba den enskilde, ' Tjänstemännen :har tagare till trygghet: och solida- ritet från -samhälletg. sida. Sä friställda "äldre. -chefstjäristemän och" "specialister. Nya tjänster för dem är det” inte : gott om. lejon, som inte blir för dyra för: företagen. ; Förtidspensionering |, är. ju alltid en problemlösning ' men långt ifrån altid. någon: god lösning, detta. vare sig för ; individen" elter.. samhället, ' Den : som vill och kan arbeta, gagnar både sig och -samhället bäst ge "nom att med'arbete fortsätta att' lämna sitt bidrag till sam: hällsmaskineriet, . ” minst av Kandeln och detta" inte; Y samma rätt som övriga arbets-Å.: M skilt svår blir situationen för, ”Arbetsgivarna" vill” helst ha unga. GATIDEN — EN. TID "Av, ÄLDIG, EXPANSION . VINKD isto iska perioden arkeologiska" schemat men vergångstid -- mellan edeltid, mellan hed Med. minnen från skolans läse- bö ker. ställer sig. nog många ingatiden - som "' ett de,. fyllt av gräsligheter: med "i|huggande svärd; "blodsutgjutelser. : Ödeläggelse. av. kuster: och främ- mande 'städer som: nordböns led- mötiv:i tillvaron." Var, det 'verk- ligen; «sä? - Nej;: långt - ifrån. Vi 'kingen van. en: Ketydligt mera :I mångfasetterad ä ;vecklåt sinne och "stor be- .tegeringspol ilstuna- Kuriren fp. ngen - . beklagar «därför hi - förnyade -skattesänknings- nn "hår återig igen trippat Då. sina raska skattefötter. i. Utlovar en. betydande skat- te: nkning och" anser: sig tyd- ligtvis ändå . kunna : hålla - de gska :budgetmätten; De be- sparingsförslag . som skall ' klara räknestycket . har. som ' vanligt > fantasifulla" inslag. Men det -av- görande är att 'skattesänkningen vid fullt. genomslag - VS till. sin helårseffekt — drar helt - andra summor än de nu redovi- sade. , Cirka miljarden. > Det , säger. sig självt. att en sådan :skatteväxel inte har täck- "ning i verkligheten. En ny rege- ring kan" inte. befatta sig med den. : Vill högern delta i ett re geringssamarbete..måste den ut- rymma -sin politiska lekstuga, avlägset. "gestalt. med. ett)" .| senaste -10-ärsperioden -har arbets- gävning ME 'andra i "kontinenter,. - . I' den hu pågående radiokursen I vikingarnas :spår "låter. oss prö- fessor, Mårten : Stenberger. följa vikingarna Hå deras” färdvägar I väster-' :och "österled. som. 'sjökri- gare; . handélsmän, :- upptäcktsre- sande- och nybyggare. : Till" radiokursen -är' utarbetad boken med samma. namn. I vikin- garnas spår.” Den ansluter även till: tv-serien Vikingarnas 'vägar, men boken ' kan med stor behåll- ning även "läsas helt fristående. I VIKIN: olk I över... hav och eten Stenberger:' ARNAS' SPAR: » Häft,. 18:50 + oms. Svetiges Radios förlag. =, ee. VÅRA LIVSMEDEL. Ovanstående bok kan med be hållning läsas av såväl producent, konsument . samt” icke minst" av ”mellanhänderna”;" Livsmedelspri- serna. ha-ju alltid varit av stort intresse.. Vi måste. dock komma håg att jordbruket är nog den närihgsgren som . rationaliserats hårdast” i' vårt land, "Under den kraftsproduktiviteten årligen -för- bättrats med. 5,5 procent i jord- bruket "mot 4,7 i industrien: Inom handeln: har. den 'ej varit så stor. (Hur: det: är inom vår 'förvalt- ning. är det väl bäst ej fråga). Man ' hade därför kanske väntat sig fallande liv delspriser, men av I De, "som "bäst skulle "behöva den, nås. inte: Jak" samma" i. Sveri= . ge, säger Willy Maria, Vi mås- te finna nya vägar, Ge kon- ” sumentupplysningen ökad plats i TV; det här ju visats att så=:; dana program: kan. göras både. :bra och roliga; skapa centralt ' belägna informationscentraler : (konsumentupplysningen :skall gälla såväl tjänster som varor). Det är nationalekonomi att lä- ra folk köpa bra, å Konsumentinstitutets ” ' upplys= ningsverksamhet » får "mycket : fin kritik "av . Willy Maria, men hon anser inte att institutet som” så- dant fungerar bra.. Svag « organisa tion bl a. - i . Men : visst Här det hänt mycket på Kkonsumentupplysningsns områ= de sedan Willy Maria slog igenom som banbrytande på området — det var i: ett av. Ingrid Samuelssons första verkliga debattprogram i ra= dion. Året var 1947 och det hand- lade om: flyggeneralens blåa uni- form, d v s de icke färgäkta barn- kläderna. Då, för drygt 20 år se- dan, var inte ens ordet konsument- upplysare myntat. Nu har vi t om fått en reklamationsnämnd. Och ett kvalitetshus, som säkerligen får ef- terföljare, både : här hemma och utomlands. Det är fortsättningen på Willy Marias dröm ... Något. som kan inte drömmer om, men som vi önskar henne, är statsunderstöd till Träslottet. Det borde vara en självklarhet... - rationaliseringen . ' inom" "handeln har ätits upp av stigande löne- kostnader, ,. mycket beroende på de 'tidigäre låga lönerna inom handeln, Med : tånke” "på 'befolkningsök- ningen .- böj ingen -panikartad minskning av "Tivsmedelsproduk- tionen ske, ty.då finge vi'san- nolikt "en: stor brist: i stället - för överskott . på. 1970—1980-talet. Kvaliteten på .livsmedlen . har även förändrats”. för” att” passa den moderna människans smak. I- stället för' de korta feta gri-| sarna ha vi nu långa, slanka och köttiga djur: Vet ni för övrigt att grisarnas' revbenspar ökat i medeltal från 14 till 18 par? . -I pojkar, -I nella . rekommendationen, | REFLEXER och Vad är kristendom? är det att vara döpt och konfirmerad, att "besöka: gudstjänsten i kyrkan :en och annan 'gång :när det beha-. gar mig?- Att. vara en kristen är att vara. gripen: "av Kristus, vara ' engagerad av honom, att leva för honom, "att bekänna hans namn "den leva. efter. hans anvisningar, et Konfirmandundervisningen '-är en värdefull tillgång att bibringa våra ungdomar kunskap om Kris tus och kristen" livsföring, Men "Tkunskap är inte. nog. Frågan är hur de unga skall bli aktiva, vun- na för Kristus och verksamma för honom, ': Här skall återges en "skildring från Kvevlax i Finland som hand: lar'. om ' en ovanlig :konfirmand- lektion, Först var. det. högmässa i kyrkan och där? var: alla .ele- verna i skriftskolan — så kallas konfirmandundervisningen i Fin- land . — - med: , Omedelbart ; efter högmässans slut blev det 'skrift- skolelektion 1 = församlingshem- met, Denna leddes inte av. kyr- koherden utan av ungdom i Ung domskretsen,' ”Unga kan bäst vinha unga”, sade" kyrkoherden. innan, lektio: nen började. "Ungdomarna 'i Ungdomskretsen vittnade om "vad de funnit i Je- sus ' Kristus, Konfirmanderna in- bjöds att sjunga med: om: Fräl- saren. ”Ungdomssträngbandet, 'be- stående. av "tolv: flickor och. sex "spelade 'och sjöng med smittande trosvisshet: ”Kom med i' vårt led, du kära unga skara!” En flicka, som "blivit konfir- merad sommaren 1967, steg fram "Toch berättade om hur" hon ..upp- levt sin" egen: konfirmation, tiden före "och ' efter” densamma, Tré unga pojkar" sjöng tersett: ”Det var för ” mig, : som "Jesus. dog”, Och så steg en av:de unga flic- korna: fram” och: vittnade: - "Tänk 'om ' Jesus "kommer! är du. redo? Det var den sanningen som väckte . mig.' Jag "ville inte vara. på: dansgolvet när.” Jesus kommer, .En av mina” kamrater sade: 'Jag skall dansa..i sommar. Sen skall" jag. komma "till Jesus". Vad säger:-hon nu? Jo: "Jag: valde fel Jag jär: mer: bunden nu; än våd. jag. var.i somras, 'och- kan inte "komma". -Den': unga”. "flickan slutade: sitt vittnesbörd med: mar ningen: ;:" i Välj "Jesus nm” : Det"var "ett; nm gick hem; som >gick': till. ajuper av: de '.ungas hjärtan. -"Avslutningsorden gavs av”ky koherden. Han . talade över 'ä net: ”Ett är "nödvändigt: : at frälst”. > Han berättade: om ung: flickå som: var med "på ett möte. ' Guds Ande Ye ie kraf- tigt." En tår smög” ned>"för”" "flickans nr såg : flickan: taga upp. sin väska och skriva några ord: på ett pap- per. Hön stoppade "ned pappers- lappen; och Äymdade”, ut. Men venskt bildband - världsstandard = In - svensk standard "för bild- band har nu'— med: smärre ju- steringar” — accepterats av .'den internationella standardiseringsor- ganisationen ISO. ' Detia -innebär att bildband/av”den typ.som idag används i bla. de svenska sko- lorna : i fortsättningen --kommer att finnas över hela världen. ": ; Standärden upptar vissa bestäm- da' krav nå kvalitet och mått. Bl. a.” anges, filmens dimensioner, bildrutans' storlek ' samt utform- ning av verforering och filmspole, Genom den nya ISO-rekommen- dationen kan man således skicka ett bildband från ett land till ett annat och vara säker på att ban- det verkligen passar till projek: torn.' ' Dén svenska : standarden. skal nu revideras så att den helt över- ensstämmer med den ' internatio- .Standardkommittén för fotografi har också lagt fram :' ett förslag . [som gäller standardiserad ' belys- ning, som skall göra det möjligt att "rättvist bedöma färgen hos tioner. "Belysningens egenskaper är som bekant av stor betydelse när.vi skall bedöma ett föremåls färg, I mörkret är alla katter grå, säger ordspråket —. men i viss. vägbe- lysning blir alla katter gula. När man köper tyg går man gärna fram till ett fönster för att kunna bedöma färgen i dagsljus. Och i köttdisken används ofta rödfärga- de lysrör som ger charkvarorna en röd, och fräsch, färg. På motsvarande sätt är "det svårt att i fotolaboratoriet jäm föra t. ex, två färgkopior med varandra, om belysningen varie- rar. Dessutom har olika fotolabo- ratorier skiftande /ljusförhållan: den. Med hjälp av den föreslag- na standarden kan "man således komma till- rätta med dessa - svår righeter. I arbetet har "deltagit experter på bl, a, färglära, foto och tryck- ning. Förslaget har också väckt intresse inom andra branscher där man sysslar med färgbedömning, bl. a. textil- och pappersindustri, ORSAK NOG - Menade den där läkaren verkligen allvar när han påstod att! du inte skulle leva länge till om du inte slutade jaga fruntim- Valter Ersson, VÅRA LIVSME-' DEL FRAN PEODUCENT TILL KONSUMENT, ' |. LT:s förlag, mer. — Absolut, Det -var hans fru jag jagadet' fotografier och" grafiska .reproduk- o REF LEXIONER | non hann inte. långt. Hon” Blev: överkörd ' och kastades rakt, in i. evigheten, En avl hennes jupp- skakade vänner frågade: "Vad var det hon skrev. på pappers- lappen; «innan. hon rusade; ut? Man fann papperslappen och läs- te; "än en gång har jag: -motstått Guds kallelse.” ”Btt är nödvändigt”, slutade” kyrkoherden,.. ”att finna en tro, som - häller .i liv' och i. död.. Ett är nödvändigt: att denna tro får brinna med kärlekens. glöd”, Mannen. som var. med"på den- na annorlunda konfirmandlektion — Jörgen : Böling heter han; — satt djupt gripen, Och han/'kän- de att. de unga konfirmanderna var både gripna och tacksamma. Han förnam, att' de.,unga. både vill och bör få höra klara” sig- naler. . Helt - för Jesus! Hur kan jag glömma ” "honom, somz« aldrig glömde mig? "== nholvs aspårvk ”Kristus' kallar. Sveriges ungdom, kallar den. till kamp och; strid: för. rättfärdighet - och kärlek i en ond soch stormfylld ;tid, ;. kallar... den att troget verka till, dess dagens, timmar; gått, « ' kallar: den att framåt vandra : > mot det mål han själ har nått”. . på ” Inyärlden är en” så, lyder ett modernt slagord, som: : glidit in' i vårt "medvetande: :utan att vi märkt det, "Det "har "blivit 'en lärosats. som: vi godtagit, emedan vi varje: dag . upplever- något "av dess innebörd. Bilder: och. 'ljud från hela världen . strömmar; oss till :' mötes i, våra .hem genom. ra- dio och tv.-"Vad som: händer i New York,; London, Moskva och Tokyo får: vetskap, om ", inom några minute Städer, - folk . och länder på andra: sidan jordklotet har blivit grannsamhällen,". När Jules - Verne. skrev sin: bok -”Jor- den runt på åttio dagar”: ansågs den som en. utopi, men i: dag överträffar > verkligheten ” mång- mer än' ett par tre dagar”att nå länder belägna tusentals” mil: ifrån oss, Världen' har - blivit liten, den. har blivit em. . För .Hela: mänsklighe' en” här på: ett . an ja göra .. äh Världen” är:den- delad; och "den. rikes det. existerar: samtidigt: underut- | vecklåde länder: — undernärin, länder; ”' hungersamhällen andra - världsdelar: 3 Världen är. slagord, som; slagord,. uttalar bäde en sanning och. - en. tögn, x Och > ser- vi: ordet vi: är: en. Det: finns blott en Gud, Jesu ' Kristi Fader, han som Iska- pat himmel och" jordi-D ta, vita, gula eller röda ”AlÉ mänskosläkter av”et den. store Guden danat, : och "allas" "väg ' han;:vis "och till samma ' mål. har, banat,” på det” som. barn! av samme ? och :: bröder ”med:'varandra : vi. skulle: vära ”prövningsdar: i. endräRt geriomvandFa”,” ”Världen "är en” , .men-.den.; fortsatt två :' om människans. sjär att." helt i sin vårdnad den taga”, Det finns icke, blott-en Gud i världen, det finns också ' en' motståndare" till Gud — Mörkrets furste. Vår värld. är skapad "av. Gud,” men -'skapel-. sen ligger. i den .Qndes våld och syndens” kedjor. - PER DE Gud "och : hans TYTike :till”i kraft av. Guds frälsning. 'Men det. finns också människor :som, inte, . vill veta av' Guds frälsning” och "där för är bundna av Ondskans, makt. makt är bruten och. vi tror, like som sångaren, att” ”Han Kommer, hah kommer, ' 'den dag, som vi bida, då. folken förenas i "kärlek och ro . - himmelens Herr är - konung. ee ge. i hans skugga må aliga Oj er dag som "fullkorn " heligas : böner, É "dag, som "vår tro” med: beskådande kröner oa S På. Jorden i ETT ORD vo oc PA: VÄGEN "Kommen ' låtom Oss tillbedja och nedfalla,' låtom oss knäböja för Herren, Vår skapare; Ty han är vår Gud, och' vi äro det: folk som han har till sin hjorad,'.vi äro får som .står under hans vård. (Ps, 95; 6—7.) Varje dag beder de. krist ut över hela världen. En: de! står, andra" böjer. knä, åter andra -sit- ter. Den yttre ställningen . bety: der så lite om. vi bara beder:i öd- mjukhet. När vi läser Herrens ord, mediterar och beder över det lär vi känna Gud. Han kan då använda oss i det godas tjänst. Mycket". förmår " en: rättfärdig mans bön” läser vi i Jakebs brev. rn vi beden i ödmjukhet. . En förvandlad "värld: kan bli .mer än en dröm om vi själva blir her överlåtna.. ... Gudg kärlek" I våra hjärtan. f satt vi. skall kunna bedja riktigt. Detta kan ske när wvi "”Kknäböjer; : Her ren,” vår. skapare”, Me få flöda in faldigt håris fantasi, Det tar. inte till: .sammaä "slutsats. : Världen . Det, finns människor som hör Vi bida "den dag då Ondskans , Vi .kan vänta stora ting av; Gud: AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.