speanse . örsdagen 'dén:8 februari.-1988 > T Finns realistiska chanser till” — fredsförhandlingar i i Vietnam? Vietnam inte fortsätter efter det: att fredssamtal inletts. Han vill undvika en upprepning av wad:-: som skedde under Koreakriget, då” i detta fortsatte i inte mindre än” Newsweek. Svaret berodde enligt >. två år efter det att inledande sam- "' tidskriftens mening på i hur.hög.. tal om vapenstillestånd kommit i : gång. Om regeringen i Hanoi går med på att båda parter i Viet- ', namkriget avstår från att skaffa: Finns -det ' realistiska chanser till fredsförhandlingar i Vietnam lunder år 1968? Den frågan ställ. des: nyligen, i en artikel i den seriösa amerikanska : tidskriften grad Washington och Hanoi för- står varandras politiska beräknin- gar och överväganden. Med den höga mur av misstänksamhet som skiljer dem åt finns det en tra- giskt stor chans att de inte endast' misstror Varandra utan: att de också grovt felbedömer varandra, framhöll. tidskriften. Endast om man på båda sidor -vågar. vara. si ri "' Sppenhjärtig kan vägen fram till : förhandlingsbordet j jämnas. För régimen i Nordvietnam kan det vara frestande att söka skjuta undan tanken på fredåförhandlin- gar till efter presidentvalet. Den, , . kan hoppas på att det amerikanska - folket tröttnar på kriget i Viet-' nam och att valdebatterna ytter-' ligare kommer att understryka att Johnsofiregimens politik. : möter allt stärkare motstånd, . Förlorar Johnson presidentvalet blir det en' ' fö et Torsdagen den 8 februari 1968 LT. stillestånd så finns det en -verk- lig grund för förhoppningar: om fredsförhandlingar inom en snar' framtid, summerar "den citerade tidskriften sin analys. samma FNL-attacker mot Saigon . och flera provinshuvudstäder i Syd- ” - vietnam samt den starka 'nord-' vietnamesiska "militära uppladd- ningen :i Sydvietnams nordvästra hörn ändrat förutsättningarna för de parterna? Frågan kan inte” be svaras, eftersom vi inte. "ännu har händelser, Förutsättningen för att. ' ett. vapenstillestånd" skall: kunna g militära fördelar under en pe-. od av förhandlingar om vapen- Har de:'senaste dagarnas våld-” rhandlingar mellan de stridan-.. t tillräckligt perspektiv på dessa åstadh är att r na: fjäder i hatten för: i Has oå .noi att ha bidragit. till det polis I tiska nederlaget för sin motstån- dare, Det kan emellertid också bli en felkalkyl att spekulera i i splitt- » påtryckningarna utifrån ' på dess regering. Det är minst sagt osä- kert, om det republikanska" par- tiet kan ställa upp en. president- andidat tillräckligt stark att be- (rcära Lyndon Johnson och villig att behandla Nordvietnam 'mera generöst. ' Skulle 'Johnson: vinna valet imed relativt god marginal ” skulle han ha stöd för en fort- "nä FNL:s politiska ledning enas där om. Däremot är det .betydelselöst vad regeringen i Saigon : tycker. > ringen inom gpinionen i USA och FNL:s aktivitet visar, att 'militär- s ” regimen i den. ;'sydvietnåmesiska' & huvudstaden inte har ett spår av förtroende kvar hos' det vietna-.., mesiska folket." Förr. eller senaré blir USA tvingat att offra denna. i: regim. En koalitionsregering mel- lan de i FNL ingående” politiska! & grupperna samt buddistfraktioner- : refaller "vara den mest .acceptabl Washington och "Hanoi. samt ? a. "inom parlamentet" i Saigon fö nl satt hård politik gentemot Nord- , 1ö vietnam och FNL. «oc! | , é Summerar man skälen för och skall" styra Vietnam: till dess: at fredliga" förhållanden: återställts i Sydöstasien. a av pr t vem som? "I morfars : -kärasti -|'utan..:kor: "| bygden, "träffar, man :ofta .på går- ör :Jom"de Pete Och kan tillbaka på en lantbrukare på 'en femtio tunn. ru .Hon..hade emellertid: två barn . att förhandlingar "kommer-'att; i « att leda. till positiva resultat. Han - emot blir slutsatsen att. Nordviet-" nam skulle ha mest att vinna på”. att fredsfö handlingar inleddes in- pan presidentvalskampanjen” bör" Nar. Troligen bedömer regering i: Hanoi ”— eller gjorde det" minstone ;vid: årsskiftet — läget på detta sätt; Därpå- tyder juttalan- - det av'des$ utrikesminister Trinh ledas efter det att USA" stoppat bombningarna - av Nordvietnam,” | Det kan vara intressant;att notera" att 'Trinhs uttalande kom: som 'en fullständig: överraskning sför den; sovlefryska regeringen. Även för regeringen i Washin; ton finns det. starka politiska skäl att undvika : | fredsförhandlingar' om Vietnam; innän' valet är över, Om sådana förhandlingar. pågår presidenten i en sårbar position. Han kan inté inför offeritligheten'. redogöra . för vad som' "sker: inom"; lyckta dörrar och fregsförhand garna : måste omges , med | rigori sekretess, om ' då skall ha” utsikt | . kan vidare' förutse ständigt. ökade , motsättningar mellan den ameri-'. kanska. regeringen och militärre-.' gimen i. Sydvietnam som ser sin' maktposition hotåd genom freds- förhandlingar,. Den största risken ur USA:regimens synvinkel-är emellertid att :motsidan. kan dra . militär. fördel, av fredsförhandlin- garna och genomföra en militär uppladdning medan, dessa pågår. Enligt:: bestämda " uppgifter. från hans »smgivning skulle president Johnson vara villig att ta de po- litiska "risker som : eventuella fredsförhandlingar kan föra med . sig, utom det att han vill ha be-" stämda .garantier för att kriget i "kan bli : frågan iom” en" ny, :loka- ke ringspolitik: för, glesbygder- H laget” i stora delår. av "vårt lands . derna även' Å "framtiden. och "att As re sikt måste vara att förstärka Särna i. .klesbygdernar” så "blir! så starkt” som: ena," För det ekonomiska" under- > glesbygder kan turist; och fritidsbebyggelsen'? få - myc ”Ket stor betydelse: Men lika" väl . sentligt är' det. ju. :ätt' den: -"-hälleliga' servicen :i' forma ä Em. kommunikationer, "' skolor blir: tillfredsställande för 2 esbygderna. Det kan vara svär righeter att upprätthålla en. god - kommunal service.: Men. då bör - det. vara statens. Suppgift . attei' "tillräcklig. tsträckning hjälpå | ; glesbygdskommunerna, ; ärn- > Vi. måste utgå. ifrån att: skall bo människor. i: glésbyg- dessa. skall ha samma rätt till ” kommunal --ocH- annan "service som; andra människor, Mallar | David och premiärministern Då David var 7 år förlorade. han bäde" far och mor” "Behom en bilolycka. Sedan dess bodde” han på ett hem för föräldralösa barn, men då. han blev, trött på livet där beslöt han. att. emigrer England? till Australien, +; Med '50 "dollar -på fickan. gav]. David så iväg på den: ”äventyr- liga resån, STIL fots "och per. lift genomkarsade. han Europa, "1 Nordafri astade fanatiska ara- her efter honom, ga de rövad Ne ärsin -”"förmögennet”, då han sov på sett: ungdomshärbärge, Men, Dayid gav inte upp. .För behöva hungra -Injäl säl- . För ;detta .flék” Nån Cherpatties” (indisk hi bord v det:vindiska;. fraktfarty- get ”Visva :Mahima”- med" destina- tionsort.,: Brisbane, » "Australien. , David hade emellertid äter otur. "Hans vattenförråd visade sig I stället för vatten utgöras av salt- lut, vilket berodde på att han inte tillräckligt. ordentligt ren- gjort flaskan han hittat.- Med .lät. honom. följa med . till /Brisba- 7 Skulle . någ on "sagt till inortät, att han skulle: sköta: gården: utar. kor, är jag: säker på att, morfar 'skulle ha .myst- i. skägget och tar lat. nåt. om, gallmatias, Eller sock" så skulle. han. ha blivit. arg och; undrat vem. som. i, så fall. skulle, ha skött -mjölkproduktionen, Och till åkrarna: ” Vore de en "bonne var” drift :att:; påstå han nu .sysslad eller. , med.-r; ktbörstei ja... de. var, oundyikliga? En gård nonsenstin.v När man nu reser "ut på Idnds- dar 'som- drivs - kreaturslöst) många ,; bönder . är . det en .nöd- vändighet, ' Man ' orkar. inte : med korna; de fordrar. mycket" arbete, lands gård. : Han - var) ung och kunde och ville arbeta, Han hade tio »mijölkkor . och närmare” hund- ratalet. svin; Han skötte arbetet på gården -med hjälp av; sin. hust: i a den två.och fem Mr: att» pas Dessa fick följ . henne jar betet. - Hon arbetade mest: med kreaturen, På sommaren gick det| ganska . brå att. klara” arbetet. Gården. .hade"”fina natuibete: Ge nom "dessa > gick en” frisk” äck där. korna -kunde. dric Det var egentligen: bara.” mjölknin "une der dessa: månader,.- en Jra' hade sugit åt sig 23 arbetsförmedlingen : ville i "FÖR BUNDET” PÅ ' > VINTERN - "Men ': vintern. en Lå Då krävde stallsysslornd en god del av "dagen, Till" "gården | hörde: också" skog. Det var-ett. fint skif-l-- fe om närmare hundra tunnland] Bonden skötte själv det mesta av skogsarobetet, Främst . därför” att had "inte. kunde få någon hjälp. Det fanns inte' längre några till fälligå : arbetskarlar. 'Industricent- Ta” någon" tillfällig hjälp genom fesmärker. Skulle: han” Are rytt sig: om att: hä” råjölkkor detta att han kunde sälja karna för: att: få någon dag fritt, I det långa loppet - skulle -varken han själv-eller hans hustru'orka med det dagligen tunga ärbetet, Kl NSKE BARA , > B ETESDJUR vo : "Han hade'två vägar att välja på. -om han: gjorde "sig av med .korna;, Han "kunde; ha betesdjur på sommaren. Det blev kanske något. mindré pengar, men i. gen- gäld kunde både han och-hustrun ta en fridag alllvdå och, då, Att år efter år gå i samma "invanda tralll utan någon frinet, var:omöj- ligt. Man: slet ner sig själv. Kor- va vår inte oumbärliga. Lönsam- heten med mj produktionen var ganska dålig; i Den andra: möjligheten. var att Köpa - in kalvar. som ' betesdjur. Det hade för många bönder” pli vit vägen. till "mer frihet; och ändå nästan samma inkomst. som då man 'hade mjölkkor: Meda de förbättrade konstgödsel medlen kunde kogödslen : undva- ras; Btt' hundratal: svin gav ock-: Isa öödsel, "De var "dessutom ana att- sköta om 'man' ordnade svin- huset: efter” modernt "mönster." REN ' SVART FÅ ARBETSHJ ÄLP Denne bonde: "hade ganska, sto- ra boxar med ungefär tjugu svin i "varje, Det farins rinnande vat- ten, "Trummor gick :upp, i loftet där "fodret " blandades, Automa- skt rann det ner' i svinerns.hoar efterhand som de. åt upp. :'Svin- husets: skötsel: krävde "inte. många timmar; per .vecka; Och: svinen gav: "ett: bra netto.” - es ör » di Å äller det n tid. Mycket: har i morfars ' dagar. Denne: bonde | och: morfar: skulle aldrig:'ha' 'kommit överens, Gene- rationsmotsättningarna har ju sysselsatt flera av våra bonde- författare, Falkås och Moberg gamla att förstå de” unga... Men mekaniseringen är nödvän- dig. Man kan säga: av minst två skäl, Det första är att det nu- mera är svårt att få arbetskraft. Rationaliseringen kommer som en följd av detta, Ingen kan be- gärå ' att en. bondefamilj är ut och. .år in, söndag 'som vardag, ska orka' hålla sig i selen. Det måste "liksom andra människor i vårt samhällsliv ha rätt till av- koppling och fritid, Hittills, hade lr i allafall den. bonde jag talat med haft möjligheten till en vec- kag 'såmester om året” Då reste han och hustrun. och barnen til någon : plats; 'di; de länge längtat att få komma. Detta var... möjligt eftersom hustrun hade en: bror. som arbé- tade som bilmekaniker i ett sam- hälle .intill och som älskade jord- bruk och som gärna offrade en semestervecka: på att passa" går- deng'-djur och att sköta. det nöd- son ges'altar. Soames i. Forsytesagan är 39 år: gammal, hår ' skildrat svårigheten för de = . i På initiativ av buternationella utskottet inom» Sveriges Kristna Socialdemokratiska Förbund — Broderskapsrörelsen — har ett antal riksdagsledamöter inlämnat ett förslag till: Norska. Stortingets | o: Nobelkommitté att 1968 ärs freds- pris måtte” tilldelas Kyrkornas Världsråd, Överst "bland: förslagsställarna står landshövding Ragnar Eden- man och .Broderskapsrörelsens tf. ordförande Evert Svensson. övri- ga undertecknare » är: Gunnar Gustafsson, Uddevalla, Ulla Lind- ström, Stockholm, Hilding Jo- hansson, Trollhättan, Olle Dahlén, Stockholm, Nils G. Hansson, Skeg- rie, "Th. Källstad, Göteborg, Blen- da Ljungberg, Uppsala, Bo Tures- son) Mora, Tekla Torbrink, Kai- mar, Henry ' Allard, örebro, K.G. Andersson, Storfors, "Thyra Li qvist, Mörrum, Elsa Lindskog, Sö- derbärke, Erik V. Johansson, Sim- rishamn, Fridolf Wirmerk, öÖre- bro. N Skrivelsen har följande lydelse: Tre skilda motiv synes oss tala till förmån för detta förslag. För det första är Världsrådet en fri' gemenskanp. av. cirka 225 självständiga ortodoxa, -anglikån- ska' och protestantiska kyrkosam- fund "över hela världen. Det är i hög grad :representativt för den världsvida kristenheten. och för; kroppsligar dennas medvetenhet om att tillhöra en övernationell enhet ur alla folk. Detta drag har under senare år ytterligare et Eiksdngsmön föreslår fredspriset - | åt Kyrkornas Världsråd der benare år hotat att "ätvickdas SS till öppet krig i allt vidare om; fttning. Genom : att söka fram- föra det kristna samvetets utslag på det "internationella politiska området, i' former, obundna, av bestämda partipolitiska eller: na- tionella förutsättningar, ; har Världsrådet visat sig 'kunna' "med- verka till nya skapande initia- tiv i fredsbefrämjande.. riktning. För det tredje har Världsrådet alltsedan sin tillkomst genom en mycket omfattande kyrklig hjälp- verksamhet, gjort.:-en. praktisk fredsinsats : av betydande räck- vidd, I samarbete med” Förenta Nationernas flyktingkommissariat har man kunnat bereda: otaliga flyktingar ny "och" stadigvarande" heémvist. Genom sin välutveckla-- de distributionsapparar. har . man haft möjlighet att kanalisera kyr- kosamfundens: insatser" till”hjälp för . katastrofdrabbade områden runt om i, världen. Lidanden 'or-' sakade av översvämningar, jord- hbävningar . och krigshärjningar etc, 'har därigenom kunnat lind- ras, Slutligen har man på skilda sätt engagerat sig i betydande utvecklingsprogram i de: fattiga länderna och överhuvud” medver- kat. till att väcka de - rikare län- dernas:' ansvarskänsla 'för' hela den internationella .. ekonomiska och sotiala utvecklingens problem. . Världsrådets expertkonferens -om dessa frågor i Genéve sommaren 1966 har väckt berättigad .upp- märksamhet i vidaste kretsar. [förstärkts genom Världsrådets in- av några begränsningar av etisk, kulturell eller. bolitisk art, Därför har. Rådet genom själva sin exi- stens stora möjligheter att främ ja : internationell förståelse och fotkförsoning] Det: vill. dessutom vara ett forum, där företrädare för skilda länder med högst olik- artade samhällsordningar och no- litiska system kan mötas till för- utsättningslösa rådslag. och ge: mensamma ' insatser, : ; För det andra har. -Världsrådet struktiva : lösningar .nå interna-| tionella konflikter och att ” engari gera kyrkorna i. ansvarsfulla. llitiecka insatser. för: skapande av]! en internationell ' gemenskap; Matj. kan, "erinra om . vad detta” organ. (Kyrkornas kommission. för inter- nationella : frågor) betvtt' för :För- enta' Nationernas deklaration” om de: mänskliga: rättigheterna. eller om dess kontinuerliga insatser I | form: av - uttalanden. :och . person- lig "rådgivning nå ala de vunkter; där internationella konflikter ” un- ; Under: seriens gång en fan: fastisk prestation. I denna artikel berättar Eric Porter hur han ser på 15 år sedan då. jag. lyssnade Il en. radioversion av Forsyte- sagan, ,, tillsammans ” med 7 min amma, borätter Eric Porter” : som” nu "spelar Soames roll i. I TV- -serier om Forsylesagan;” ct aturligivis hade jag ' läst: Orsylesaran som barn, men . ide inte reflektera över - Zestalten, ' förrän min i, knäna arimälde ; han sig efter tre dagar — fartyget” var då re dan längt ute i öppen sjö — för befälhavaren. "Denne: förbarmade sig över. den stackars; pojken och ne. son I Mindre förståelse för "den lille äventyraren: visade! 'tulmänrnen i Brisbane, som tycktes helt obe- vekliga, då David. varken hade Något pass eller andra identitets- Båpper som" kunde "visa varifrån. han kom och. inte heller hade han något sundhetsintyg. Därför | måste han förpassas ur landet. |: M Som” hjälpare” i i "nöden Lippträd- de då ingen mindre än premiär: | ministern själv., ”Sända. tillbakar” Kommer. inte :på frågan! . sedan han av tidningarna. fått veta om Dävlas öde "VI ger varje är: ut miljoner”bara” föratt” dra” till oss 4 immigranter, och här kommer: nu en: ' präktig. ung” man: utan vår Kjälp, : och... ni vill.. skicka, väg. honom -- ige Nej” > pojken - star "ett: leende. till fogar: han: ”Vem vet, kanske blir han en. dag min, efterträdare?” | : Tore Leth. sa one en förfärlig törst och darrande: berättade att hon ha- - ade : denne man, som är, is- » heräknande, > egoistisk ', Å atisk och to m våldtog.» : i sin egen fru. st firat Det "där intrycket sätt = i: och när jag senare" "började :spela Soa- mes i "Forsytesäågan; trodde "jag "ätt - 128 skulle bli den mest hatade man- nen i England under de: sex "må- nader serien gick i TV. "Men till min”stora förvåning blev 'detta alls "Tvärtom ” var det:en n engelskor . som, för 51 Soames- och tyckte lonom samt ansåg att han "Kunde vtinas upp” genom kär- lek::Det-kom rmassor av brev från kvinno r; "som hade medkänsla med "Så es, speciellt" efter episoden då våldtog sin. "fru. Men :det .var knappäst någon. som hade :medli- nde; med Irene.” ”Hon: har "sig lv att. skylla? var den allmänna attityden. . Fö I Breven från b undrarinnorna- till- tog i mängd, ju äldre .Soames. blev i' serien. Det var då. som moders- komplexet kom fram; Allä ville ”ta sig. an' den stackars gamle .Soames”. Galsworthy- tecknade Soåmes som en hård och osympatisk människa, men 1, serien har: han blivit. en smula mer mänsklig: Kanske det är Eric 'Porters' tolkning av Sca- mes-rollen : som har. gjort: "detta. Han berättar: TN > — Jag'ser Soamés' som en stolt, egoistisk ” människa" som ' tror att | man brukar finna hos framgångsri- han alltid har-rätt, Men -han-är es ling krävande" inspelningstiden. På tvungen att; ändra” "sig, ty annars skulle livet vara alltför smärtsamt; Han saknar" humor, men har fanta- si inom ramen för den trångsynt- het ” och" maktfullkomlighet . som ka affärsmän. Han är självtillräck- jig, och han har svårt att få kon= takt med sina medmänniskor. De enda ' som han: verkligen vill ha kontakt med är den första . frun lrene samt dottern Fleur... - . Å . MÖTE PÅ FLYGPLATS . Innan serien började, drog! sig Erie Porter; tillbaka till 'Malta för att tänka igenom rollen. På vägen tillbaka fick han vänta -fyra tim- mar på Maltas flygfält och där såg han' något som gjorde ''att hans uppfattning om Soaries mognade. — Det var en gammal gentleman som satt där. och väntade tillsam- mans med oss. En fantastisk man med. snövitt hår 'och en : militär mustasch. Hans rygg. var rät s im en linjal och han ville -aldrig visa för någon "att. han vär/trött, uttrå- kad eller på minsta :sätt "berörd. Det 'slog mig att detta. också var en del av Soames.; I. I serien åldras Soames hela -40 år och han är den ende som man ser från dess början till dess slut; +. « — När det var tid för mig att bli ett par år äldre i' rollen : bör- jade jag iakttaga gamla herrar no- ga. Den där herrn på Malta var bara en av dem. Jag uppmärksam< made hur de rörde sig; hur de satt, hur de åt, vid vilken: tidpunkt. de- ras mage och haka började sjunka nedåt, hur de lade på hullet eiler krympte ihop. | ' -— Jag "tycks ha levt mig” in i rollen som en gammal man så väl att en .åskådare, som tittade på filmningen av en scen under dåligt väder sade: ”det är väl ändå skan- dal att Ni ska låta en så gammal man stå utomhus i'sådant här vä- der”. Jag levde mig in i rollen så 1; onsdag kväll får vi se. den” "23: e väl att jag i flera timmar varenda dag. faktiskt .hade: mer av Soames . än av Eric Porter i mig. Och när jag: träffade de övriga skådespelar= | na privat, tänkte jag alltid på dem; i: deras roller. :Susan Hampshire N var hela tiden” Fleur för mig. När > någon av de medverkande dog'i serien, som "ju omspänner 50 år, kände vi det som om vi faktiskt hade. förlorat en familjemedlem. Att vara tillsammans med så mån- ;..| ga skådespelare i ett helt års tid var i och för sig en märklig upp- ievelse.. Det är säkert att genom serien har många ungdomar upp-= täckt Galsiorthy, vars | budskap är tidlöst. 39-ÅRIG UNGKARL Den 39-årige Eric Porter är ogift och det är bara naturligt att han ideligen tillfrågas varför. Har han samma inställning till kvinnor som Soames? rn, sr bitr : ar mycket ung, ha- de jag en olycklig kärlekssaga, 5e- dan dess är jag försiktig. Jag blev bränd och är ingen pyroman. Jag kan inte bli kär om det finns mins- ta risk för att: min kärlek inte blir .- besvarad. ' Jag tycker faktiskt -om att vara ungkarl. Jag har en massa - hobbies; som det skulle vara svårt för mig att hålla. på med, om jag hade maka, bårn, och ansvar. Jag seglar, simmar, intresserar mig för arkitektur, . arkeologi; astronomi, Yoga, Zen, Botanik, Japanska tusch= teckningar, » Medan Forsytesagan inspelades ha= de alla de kvinnliga skådespelarskor= na kommit överens om att ingen - av dem skulle bli med barn un-> der ' tiden, så 'att det' inte skulle ” behöva bli något avbrott i filmnin= gen. Men det blev ändå avbrott — ty Eric Porter mäste in på sjuk« hus för att opereras för blindtar= men. ' 5 Björn Hallström vändigaste arbe et vå Akrärna: Denna vecka. var varje 'somm: lika efterlängtad.. Man 'kan tycka om "sitt. arbete. hur mycket, som helst, så: måste "man is varje "fail ha sin. fritid. Annars nöts' ens ar- betskärlek "ner, man i blir. trött och irriterad :och . det" som - for- dom var: något :av en lidelse blir monotont och: tråkigt slavgöra, s MASTE” LÄTTA PÅ. "> BÖRDAN :- Jag är .rädd fått morfar. inte skulle. förstått 'ens . inför dessa argument, Sålde :-bonden 'sina kor var han en dålig” bonde,.. Men det har som väl är 'skett en om- svängning, så" att man numera inte räknar på samma ' sätt. Den bonde jag talade' med visste vad han ville. Hån hade räknat rent ekonomiskt på 'saken, Han visste att förlusten ekonomiskt sett var nästan ' ingen, och rationaliserings- åtgärden skulle ge. honom och, hustrun en mycket lättare arbets-' börda, : ' - Han ville "inte att” de en dag skulle känna vardagen, som ett fängelse. Nej, :han ville ha kvar sin . arbetsglädje och sin kärlek till gården, Då /' fick. det. kosta mjölkkorna. Det var det billigas- ; te” priset han kunde betala. : Ingvar Wahlén. ett eget organ med speciell upp-|'. gift att ' söka ' bidraga till . kon-F "Eftersom allt detta arbete sam- tensifierade relationer till den ro-| manhålles i en enhet av kyrko- merskt-katolska "kyrkan. Medlem- | samfunden : själva genom deras skapet i Världsrådet hämmas ej'engagemang "synes det oss vikti- gast, att Världsrådet” som sådant och ej någon enskild företrädare för detta tilldelas priset: . När kyrkornas -Världsråd som- maren 1968 samlas till sin" fjärde generalförsamling i Uppsala står en” rad frågor, som” gger "inom ramen för Rådets fredsbefrämjan- 'de verksamhet : nå : dagordningen. Att just detta år tilldela Kyrkor- nas Världsråd : Nobels»sfredspris I förefaller vara Synnerligen ". väl motiverat; "Och b ttida. om morgonen : mer” dan det. ännu var: mörkt;: stod han upp och gick. åstad bort:till en öde trakt, och bad (Mark, 1: 35.) an = .> Herren Jesus: Kristus gick. sin väg rakt fram. Han; kompromis- sade aldrig, Han sade: alltid "rent ut. Jesus” var - verkligen . Mannen. täs om en sabbatsdag ; imed" Jesus, Han undervisade "i synagogan i Kapernaum, och drev:'där ut en ond. ande ur en människa, Han gick till Simons hus och: botade hans. sjuka svärmor, ' Efter: sol- nedgången var han förtfarande. i verksamhet och' botade 'sjuka, vik ken dagt - Visserligen. var han ju "Gud, men också. människa. Hur orka- de han ständigt. vara i farten? Vår text” ger svaret, Han umgicks med sin Fader i morgonens tidi- ga timmar. Då” mottog han, kraft, mod, visdom. och : ledning. vän ring. När vi begrundar ordet och .beder samlar vi andliga tillgång- ar. I den. dagliga andakten fin- ner vi hemligheten. till en kraft "som aldrig sviker och ' en förbli- . vande frid. "I Markus' första” kapiter berät. - . Guds ord ger. oss andlig nä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.