+ Måndagen den”19 tebruart 1968 > EAHOLMSTIDNINd f MÅRKARY DS-BYGDEN » Platsredaktör: Sven B. Jönsson, Villagatan, tel. 101 350 Markaryd AM Kate k Ma TN rkaryd/$ trömsn invånarantal inriktning "för ovan. omtalade kommunblock. Yttrandet har föl jande' lydelse. ”Länsstyrelsen/pla- neringsrådet redovisar för Marka- ryd/Strömsnäsbruk, kommunblock en gynnsam utveckling för den tid "planeringen avser. Samarbets- nämnden delar denna uppfattning, ”VAtt. föreslagna” befolkningsramd värdet är väl uppbyggt talar det faktum att, invånarantalet i kom- . munbiocket, redan. .den 1 jan. 1963 uppgår till, 11.391 : invånare, Be- folkningsprogramvärdet : år 1970 har : satts till Möjligbet föreligger. sålunda, att utvecklingen .kan, ske snabbare än; beräknat, -j eo. so pole Frånsett Växjö - kommunblock «sker. expansionen snabbast inom de. i den västra delen av: -länet belägna Ljungby. och Markaryd, " Strömsnäsbruk .kommunblock, En förskjutning mot" väster sker så- ledes även I vårt :län liksom i Skåne. En bidragande orsak till denna utveckling torde bl. a. va- ra . bättre .vägförhållanden, . Väg E :4-as betydelse är i detta sam- manhang unppenbar.: För Marka- ryd/Strömsnäsbruk kommunblock torde även det ringa” avståndet till, Örestadsområdet och konti- nenten. spela. en avgörande roll. Med. ett... effektivt stöd av läls” myndigheterna. avseende dels -tryggandet, av bostadeförsörjnin- gen. och, dels. lokalisering av ”in- duetrier och erforderliga samhäl- leliga serviceanordningar ser sam; arhetsnämnden ljust nå kommnun- blockete framtida: exvansion. Tät- orterna 'Markaryd och Strömsnäs- bruk: torde ha, a'la möjligheter att absorbera +: friställda arbets kraften. från dåls. blockets land hygdédelar, dels och från blocket "omgivande" landsbysd i länet ock » deesutorå: från ansränsande detar . av. Skåna och Halland: Denna, -arbetskraftstillgång utgör ett stort plus vid.,industrilokalisering.. E - ; H Kontorist för självständigt arbete s ;PR-värde har visat sig vara : na 4rans ;PR-värde har eg. hos verkstadsindustri i av: etov. hetydelse för industrien. : aDetskorta: avständer till örestadst området och de:goda kommunika- tionerna,;- bl, .a. väg E 4 utg sen god grund enligt. samarbets- nämndens men'ne: för fortsatt ut- veckling av.befintlig industri och "Lions" Club; => . Markaryd, har hållit samman- träde och. beslöt, därvid bl. a. att ” "anslå ' 1.000 kr till brunnsborrs - . ning i Indien, Tillsammans' med . övriga, klubbar: inom zonen kom; mer man att svara för en brunn; "Eventuellt kan det bli frågan om två brunnar. Dessutom beslöt man att ärets loppmarknad skall” äga "rum "under senare delen av 'åpril månad, Till att: förbereda: valet av styrelse för nästa verksamhets- är utsågs Kjell 'Olsson,' Anders Henling och Lennart" Falk, :Markaryds Yrkesskola. : ”. startar under den närmaste da- garna ytterligare kurser nämligen i :maskinskrivning I och II, bok- föringskurs samt :en fortsättnings- kurs i matlagning. EE '. Observeras' bör.att matlaggnings- kurseh äger rum .i' högstadiesko- . lans nya. skolkök medan maskin- " skrivarna och: bokförarna håller till i Gula huset, vo os oa 'Timsfora kyrkliga syförening '-- har. hållit. årsmöte. under : örd- förandeskap av komminister Uno Mårtensson, Ordföranden gav en kort redogörelse över det gångna årets verksamhet, . Syföreningen - har 23 medlemmar: och samlas till arbetsmöte en gång i' måna- den. Auktion avhölls-i november månad tillsammans med Ekhults syförening. . Nettobehållningen av denna auktion blev 3.000 kr... 1:a söndagen i advent överläm- - nade: ..syföreningen en. dopmatta till kyrkan. Under året har man dessutom anslagit 6.000 kr: till olika "ändamål, främst missionen, Lutherhjälpen; IM, och Stiftsgår- den Tallnäs. 'Syföreninger har dessutom bekostat blomrrior till ett' 20-tal sjuka ' och gamla för- samlingsbor i samband med" jul- helgen, ' Kassan har haft en om- slutning på 16.471 kr. - ” » I styrelsen omvaldes komminis- ter Uno. Mäårtensson,. ordförande och kassör, Greta Pettersson, v. ordf., Anna-Stina Kallerhult, sekr; "Inez Andersson, Y. sekr. Revisorer - blev Tekla: Magnusson: och Anna : Blomnår, oe 0 "Vid årsmötet ' beslöts att anord: na samkväm på 'Sjögårder samt en församlingsafton i ' Tirosfors Folkets Hus. Vid församlingsaf- tonen . blir ;kåntor ". Wallenskog, Berga; talare, Denna. församlings- afton. blir. i sångens och musikens tecken. Komminister . Mårtensson avslutade , årsmötet .med en he- traktelse och till, sist sjöngs uni- sont. pa: 241. - : . Civilförsvarsutbildning i ': Affärschef ' Thure :Svensson, Markaryd har genomgått en' kurs " för stationsehefer' i ledningskåren | » ett bostadsrum oräknade,'. Inflyttningen till Markaryd a 3 tet blo äsbruks, ck... två år före prognoserna | "Befolkningsramvärdet för 'Mar- karyd—Strömsnäsbrukg kommun: |dustrier inåm tätorterna. Utlägg- block är att "blocket 1970, skall|ning av legoarbeten från öre- Ka "11.400 invånare. Redan nu är stadsindustrierna torde också öka man i det närmaste uppe 1 detta mer och mer i framtiden, on och ' utvecklingen ' Väg E 4ans betydelse för de sker således betydligt snabbare än västra blocken torde i framtiden vad man .räknat med, Dessa in- = tressanta. siffror finns i' det'ytt- leden, med ' planerad broförbin- rande . som Markaryd/Strömsnäs-' delse över Sundet förverkligas — .bruks samarbetsnämnd ingivit till bli. än mera väsentlig, inte minst länsstyrelsen angående planerings- för turismen, Vägförbindelsen är rådets preliminära planeringsmål- sättning med Jlokallseringspolitisk jämväl för nyetablering ' av .in- när .. Hälsingborg/Helsingör: ju inkörsporten, från kontinenten. Utvecklingen pekar också på ökat behov. av, serviceanordningar. för iurismen, FA as se ON Samarbetsnämnden” finner det redovisade handlingsprogrammet "för kommunblocket positivt och utvecklingsbefrämjande..och utta- lar . förhoppningen. att länsmyn- F digheterna. måtte utvidga . plane-: ringen och . koncentrera densam ma till, de kommunblock. där handlingsprogrammen. kunna för- ;' verkligas med: största möjliga ef- fekt.. N : ) - Markaryd/Strömsnäsbrukblocket 11.400 - invånare, utgör. enligt 'samarbétsnämndens enhälliga ' uppfattnin g ett sådant kommunblock”. CI utl. fN, cos or . Boendetätheten i Ma "+ landskommun Ay, en i Statistiska .Meddelan- den 'framlagd rapport från" den senaste folkräkningen framgår att i. Markaryds. landskommun fanns inalles: 1927 bostadshushåll med 5575 hushållsmedlemmär,' Per 100 hushåll fanns '401: rumsenheter (riksgeriomsnittet var 361 ”rums- enheter "per '100; hushåll — "som rumsenhet ' räknas, såväl bostads-; rum som kök), Per 100, rumsen- heter var antalet, hushållsmedlem- av '76).. 58 hushäll om minst tre personer. räknades 'som 'trångbo da enligt 1960 års 'definition” det. att. antalet; boende översteg två 'per' böstadsrum, köket. oräk-] nat.” . Enligt 1965 årg definition var 371 hushåll om. minst två personef;” trångbodda, varmed av- seg att "antalet boende, översteg två" ver bostadsrum,. köket och Arbetsförmedlingen + Inom » avdelningen tjänster ef terfrågas = chefssekreterare. "Två tjänster "som : tandsköterskeelever åt. vetgiriga riksdagsm Diskret uppl | 1 --mar 72 (mot ett riksgenomsnitt i i | :) jektivitet - präglar . denna service i . gens källarplan: . : är lediga för tillträde” omgående. | stadeindustri sökes få are me knisk inriktning. Kokerska till älderdomshem "och en 'praktikant till lekskola. För” sökande som fyllt. 20 år: och har'intresse-eHer erfarenhet, ' av ... byggnadsarbete finns: möjlighet. att. söka in på en betongkurs i Ljungby, :: = Inflyttningen till Markaryd fort- sätter” 1i.-öförminskad . takt : men trots detta så -har. antalet. lediga platser ökat, Fortfarande finns möjligheter för familjer: och :;en- samstäende" att snabbt erhålla en bostad i samband, med anställning men det överskott på lägenheter som. man . hade för bara en må- nad sedan -har: krympt högst. av. sevärt, at Så fat "Vid arbetsförmedlingen finns 19 personer anmälda' som arbetslösa därav 3 kvinnliga., Övervägande delen, 12 st, är normalt syssel- satta" i -"byggnadsfacket; Antalet lediga platser är för närvarande 49, 26 platser inom industri och hantverk... ÖN GG Inom metall: och :verkstadsin- dustrin 'söker "man i första hand arbetskraft - med : yrkeserfarenhet t. 'ex;. bilmekaniker, pressgjutare, siipare, polerare, ynglingar i 15 —17 års åldern efterfrågas även. Pappers- och wellpappindustrin har" rekryteringsbehov för man- liga arbetare. : sr Inom konfektionsindustrin har man behov "av momentsömmers- kot, " helst med tidigare vana, Yngre sökande med intresse för att lära yrket kan erhålla an- ställning; ' . ' Träindustrin har behov av 2 verkstadssnickare. Dessutom kan 15—17-åringar = erhålla arbete i första hand. över sommaren, Framtidsförbundet avd, 799 har hållit årsmöte under ord- förandeskap av Josef Svensson, Amot, Kassan har balanserat på 1723 kr och lokalkassan på 205 kr, I medlemsavgifter har :'inbe- talts 1371 kr och i sjukhjälp har utbetalats: 1425 kr.' Antalet med- lemmar Var 27, Co - | Till ordförande återvaldes Jo- sef Svensson, Åmot, sekr. Hilding Melin, Markaryd och kassör Ar- vid Svensson, Misterhult. Revi- sorer ' Per" Svensson, Sjöängen, Wictor | Eriksson, ' Bexhult' och Sjunne Andréasson, Berghem, Till att representera avdelnin- gen vid distriktsmöten utsågs Arvid Svensson, ” me Svenska Pappersindustriarbetar- " förbundets avd. 103 i Timsfors har hållit årsmöte under ord- förandeskap. av. Folke Sverisson. 320 medlemmar., Kassan har bar lanserat . på 112.000, kr.. Avdel- ningen har haft en god mötes- verksamhet. och samma, har för- hållandet . varit med. studieverk- samheten, : Nio... medlemmar - har bevistat kurser och konferenser ;som anordnats av LO och -”för- bundet, Cl eesss a I styrelsen omvaldes Hellström, Anders vid civilförsvarsskolan i Katrine holm, st; oo. orka a Avdelningen 'hade vid ' årsskiftet Viking + Kristensson En riksdagsman ' hade ' av , sina : Avdelningsdirektör Tryggve Byströ ta upplysningstjänst, som i fjol utförde mer än 2.500 uppdrag åt 273 RE FöNa- riksdags Yu SN "Det talas ofta om, att. de sven- ska riksdagsmännen här urusla ar- betsförhållanden — saknar arbets- rum och sekreterarhjälp m.m — men i ett avseende ligger de långt före andra länders parlamentariker: de har en: upplysningstjänst med 15. anställda, som i :fjol utförde 2.585 uppdrag åt' 273 riksdagsleda- möter. Endast England har en mot- 'svarighet till denna parlaments- service. Riksdagsmännen vill ha hjälp med det: mesta — från in- vecklade och tidsödande: utrednin- gar om dansk markpolitik till lämp- liga debattcitat att slå i huvudet på en motståndare, Diskretion och ob- det tysta«— djupt nere i'riksda- » Chef för riksdagens upplysnings- -tjänst är avdelningsdirektör Trygg- ve Byström; Med diskret cch var- sam hand "lyfter har: en 'sruula på | örlåten och. berättar. vad riksdags- | männén "kan" gå.. och ruva: på. för | olika uppslag. I' bland "resulterar upplysningstjänsteris arbete i kon- kreta motioner, interpellationer el- ler enkla frågor. Men många gån- ger ' används ' materialet som bak- grundsstoff i debatter eller i det interna riksdagsarbetet. . Av upplysningstjänstens årsberät- telse framgår 'att de större utred- ningarna främst. gällt sysselsätt- nings-, lokaliserings-» kredit- samt mark- , och, bostadsfrågor, - statlig förvaltning, forskning, socialförsäk- rings och zkatteproblem. Men då och. då kan man få: lika ovanliga som överraskande uppdrag. Sålun-" da ville en" riksdagsman veta en » del om 'väderlekens ogynnsamma inverkan på människors. välbefin-- nande. Då fick utredningsmannen gå till den patologiska litteraturen. PARLÖR FÖR SOVJET ':: väljare därhemma fått en delikat uppgift, nämligen hur det förhöll sig .med lagfarten till vissa kyrko- hemman, - som: drottning . Kristina 1652 antingen sålt eller pantsatt till en tysk affärsman. Utredningen vi- sade att'allt gått juridiskt rätt till och att de sentida ägarna inte hade något att frukta. Ärendet föran- ledde ingen riksdågsaktion... . Den ” danska 'markpolitiken var aktuell för några år. sedän i sam- band med folkomröstning om vis- sa . jordlagar. Upplysningstjänsten fick i uppdrag att. granska den daånska jordlagstiftningen, 'Det tog ett par månader för en tjänsteman och resulteråde i ' en promemoria på ca 100 sidor. . De internationella aspekterna har kommit allt mer i blickfältet. och upplyshingstjänsten "får 'ofta samla material och" sakuppgifter 'om de' länder och ämnen som olika' riks dagsdelegationer tänker :; studera. Sovjet: upprättade upplysningstjän- sten en PM-' om: förhållandena : i Sovjet: Den innehöll t o m' en li- ten ' parlör för konversationsbruk. ska underhuset. en motsvarighet till den" svenska -riksdagens 'upplys- ningstjänst. I. de' nordiska länder-' na bedrivs den'här verksamheten : i delningsdirektör Byström har” in-. / lett samårbete med ' andra länders ” parlament och to m gjort studie- resor till två" öststater. — . Polen och Tjeckoslovakien, : vänsterpartiet : kommunisterna - och folkpartigruppen som, har den hög- ' sta uppdragsfrekvensen. Båda grup- '' perna har 13 uppdrag per ledamot, ' Av de 273 enskilda uppdragsgivar- na. -—,; 71 procent. av; riksdagen — folkpartiet ' 54,: högern 49, center : partiet "48," kommunisterna 9 och : att MbS,' som. endast och allenast ' representeras av Bertil Rubin, Mal-- mö, begärt 99 uppdrag av upplys-' ningstjänsten under 1967.. Då det : totala antalet uppdrag var 2.585 vi- sar det, ;att.: Rubin. inte' legat: på latsidan — ”ensam varg” som han ' Eri riksdagshuset. Hans mandat och, : parti är emellertid "i: farozonen in- för höstens 'val' och ' aktiviteten kan därför ha sin naturliga förklaring, ysningstjänst än s si s Gl r riksdagens diskre-. m är chef män, > oci rö ENSAM FLITIG VARG, 0 Ip I Europa har "endast det engel-- s n oh Ave ok mycket ' blygsam skala. d [ST I. riksdagen 7” är ' "det främst g ;k k k ingen mellan” "partierna" Som en' kuriositet kan :;nämnas Sven fiärrskrivare, ska” a på fransysk visit Bland världens .”urländer” har också Frankrike en given plats, grundad på lysande traditioner ifråga om urtillverkning — även om dess nutida produkter på ur- området inte gjort sig särskilt märkbara 1 vårt land Nu har emelertid en grupp svenska ut. fackmän just varit på besök -i Frankrike och därvid kunnat kon' statera att den franska urtil verkningen står på ett mycket högt plan med avseende på avan- cerad teknik och: därtill en ut- präglad stilkänsla.” : Särskilt frapperades vi av de tränga kontroll, som gäller ur för export, berättar deltagarna i den svenska gruppen vid hem. komsten från det veckolånga be öket vid en rad franska urindu- trier, : | : Där fanns mycket av intresså att studera för de svenska. rese- närerna med ':ordföranden i.Ur- makeritekniska. Prövningsinstitu- . tet, fil: d:r Otto Forsman, i spet- »sen; vidare deltog ordföranden :i Sveriges Urmakare. och Optiker- förbund, urmakarmästare Bengt ” Dahlgren, Umeå; och vice ordfö. i randen - urmakarmästare' "Göran Kallerhult, «Nyköping, - förbundets ; VD. Knrut-Elis' Bergström, 'Stock- :-i holm, och dess yrkeskonsulent ur- . makarmästare 'J. Artur Johnsson, ' Göteborg, samt föreståndaren. för : förbundets yrkesskola i Borens- + berg, "rektor. Sven Sandström. su "Produktionen vid 'de franska urfabrikerna, ' huvudsakligen . för- lagda till Besan, och åndra: plat- ser :.I Jura-området, utmärker sig -| för. "högt "driven - rationalisering och ingående kontroll verkningsmoment,. .. :1I Besan, : strins gemensamma tekniska över. vakningsorgan, : som bl. 3, bedri- ver vetenskaplig forskning i syf- te att höja tillverkningens kvali tet" samt. testning" av nya kon. struktioner och modeller och av i varje till- finns också" w'ndu: rodukter för export. Av varje j för export: avsett parti armbands- ur, görs ett' direkt urval efter tatistiska . principer, . och först efter : godkänd . kontroll: överläm- ag försändelsen till tullmyndig- eterna för vidare befordran till öparen "utomlands: Om något el- ler några 'av de testade uren un- erkänns, återgår hela partiet till fabriken: -—— "ren. bakläxa, -alltså! ärskilt intressant var.att se hur från” ett ”20-tal ' tidsmikrografer ångresultatet -för varje ur på elektronisk" väg överförs: till .en där: kontrollanter an. avläsa resp, urs gångav elsé:i sekunder per dygn, — Den franska produktionen av armbandsur är inte så stor, i jäm- förelse "med t. ex; Schweiz (cl a 7 miljoner stycken pår'ä; "socialdemokraterna '112,':Ischweizarnas inemot 50 -miljoner | Istycken); men ifråga om 'kvalite- ten behöver man inte hysa några tvivel; f :) männen och tillägger: "Dessutom präglas. de . franska uren ifråga om. den- yttre gestaltningen och anser de svenska fåck- rfackmän | NN Notisen var varken stor eller iögonfallande, . Somliga såg den kanske inte ens eller ägnade den er tanke, Rubriken som sade att det läg ett finskt förslag om ba- ra ett grundspråk i skolan In- för den kommande grundskolan har alltså kulturutskottet godkänt en regeringsproposition som inne- bär att man ska ge obligatorisk undervisning i bara ett främman- de språk, d, v. s, engelska i fin- ska skolor och finska i svenska skolor. Där fanns också ett mot- förslag som gick ut på. obligato- risk undervisning 1 två språk, d. Vv. s. det andra inhemska epråket och ett främmande språk. Men vid omröstningen segrade rege- ringsförslaget med :9 röster mot 6. Ärendet är, inte slutgiltigt av- gjort men troligen kommer riks- dagen att följa regeringens för- slag, om :bara ett obligatoriskt språk, . ra Ingen behöver betvivla att det ska språkets ställning i vårt öst- ra grannland, Men det finns de som menar att det är riktigt, Med det engelska språket kan man ta sig fram var som helst i vida världen men det svenska språket är bara gångbart i Sverige, möj- ligen kan man sträcka sig till Skandinavien, Och Skandinavien är bara en liten bit av den stora vida världen; vi lever i en tid med allt starkare internationalism och därför. måste det vara rik- tigt att det svenska språket får stryka på foten för det engelska. Är: det alldeles säkert-att det påståendet är riktigt? Vi hade i | våras: en - språkdiskussion i all enkelhet i samband med Nordiska Rådets möte 'i Helsingfors! Vi, det ' var två isländska fruar Dora Gudbjartsdottir och Holmfri Holm- fridur' Gestsdottir, en |finsk. re daktör Kaarlma Kiittilä och fru Anna Winkvist, värdinna på Sak- sa gård i vars trevna sällskaps- rum ' vi : samlats, " Diskussionens vågor har ju länge gått höga men nu fick vi ytterligare en aspekt på frågan, Det var genom Dora; som talade så varmt för de, nor- diska språken, som kände det som ' en stor förlust om vi i de nordiska länderna "vid vår sam- varo ' skulle, använda oss av ett för: oss. alla främmande språk, i detta'- fall! engelska. Skulle man t. ex. föra Nordiska» Rådets för- handlingar ' på ' engelska? Någon svarade ätt i så fall möttes man så att .si på samma plan. Som det nu -är så talar tre länders delegater. sitt: eget modersmål, närtltigen 'de danska, norska och svenska. Men. de finska och is ländska. kan. inte använda sit: modersmål (utom när det gäller finlandssvenska delegaterna). Det är, ingen: tvekan om att det: är svårare för dem, som" i anföran: Frankrike till'den ledande: natio-; nen Då ”modeskapandets område. | Så. det är mycket: väl tänkbart: att.vi i sinom tid 'kan få se även formgivningen "av; samma. säkta I stilkärsla och elegans, som. gjort" : våra | SPRAK I NORDEN innebär 'en försvagning av sven-|. . - k u— den och debatten måste använda ett annat språk än sitt eget, .Vi svenskar har sannerligen inget att förhäva oss över, tänk bara vil ken folkstorm som orsakats av danska - TV-program - och hur många envist vägrar att ens för- Da förstå något av danska språ- set Men.l Island läser man danska som första främmande språk och Dora menade att det är nödvän- digt för att hålla den nordiska kontakten. Visserligen är inte av. ståndet till det stora landet i väs- ter så stort och det förekommer en del kulturell amerikansk in- filtration. men därifrån och tl att slopa danskan till förmän för engelskan menade Dora att ste. get I dag var alltför stort, Dora själv talar utmärkt svenska, ' hon behärskar engelska lika bra men hon talade sig varm för de nor- diska språken 1 vår nordiska ge menskap, N : Nu tillhör ju det finska språket en annan språkfamilj än de nor- diska och det betraktas av många som d det närmaste obegripligt. Det är väl som mycket annat en överdrift för &å alldeles omöjligt är det inte att "lära sig de enk- laste grunderna om bara viljan finns, men 'därifrån och till att tala och förstå ett språk är vägen mycket lång, = | Hur kommer det att gå? Kom- mer engelskan att tränga undan svenskan i Finland och vad kom- mer det att betyda för de nor- .' diska strävandena? Vilka är det som driver den engelska linjer hårdast? De' forna agrarerna an- sågs. avogt Inställda till svenskan men : dagens centerpartister intar en annan ställning, SA JÄTTERÄKOR I MASSOR TACK ' s VARE CYKLONER Räkor upp: till 28 cm länga o. på: ett kvartg kilo styck i fångs- ter" på "längt över 100 kg i tim. men har: håvats upp av fisketrå- lare "utmed Australiehs nordväst- kust den senaste tiden, Fiskeex- perter är övertygade om, att de enorma fångsterna är en följd . av de. våldsamma cyklonerna 0. regnen i. dessa trakter, 'Fiskarna har aldrig upplevt en så givande säsong, och exporten | är 70 pro cent större än under samma tid föregående. årv Man arbetar. unge- fär: 10” timmar "varje natt och kan under" den tiden bärga upp 300. kg' räkor per. lag. . "Dessa räkor ser nästan ut som vanliga räkor: och : det vita: köt- "tet: ären stor läckerhet, De'ex- ' porteras .i stora 'mängder till USA, : Frankrike "och Japan '—' över en, miljon : kg :under..1967, Den : vanliga ' storleken. är unge- j för 20. cm,. men. en särskild art” ; kan altså bli ända upp till 23 Gunnar Palin Bilskolornas .- lige sets s-länsförening > ändrade namn "Hallands Bilskolors förening ha= de på fredagen årssammanträde på Grand Hotell i Falkenberg under ordf-skap av direktör Gösta Berg- mark, Stockholm. Därvid beslöts att i linje. med. riksorganisationen ändra namn och i fortsättningen "heter den "Hallands trafikskolors förening. + te. i " Till föreningens ordförande om- valdes. Alf Andersson, Falkenberg, och" övriga -styrelseledamöter blev Sven Arne Svensson, Falkenberg,, Erik ' Andersson," Laholm, Sjuhne Karlsson, Varberg, Lennart Karls=+ son, Båstad, och Arvid Olsson, Fal=- kenberg. -' Revisorer . blev Harry Magnusson, Varberg, och Bertil Bengtsson, . Kungsbacka. Till . kon= 'gressombud utsågs Alf' Andersson och. Sven Arne "Svensson; Falken= |' berg: 0 ov å me ” Vid sammanträdet medverkade från | Statens' trafiksäkerhetsverlkc När den första svenska riksdagsde- legationen. 1955 var. inbjuden till Övriga i styrelsen är Folke Svens- son och Henry -Klingborg. Revi- sorer: Emil Andréasson, . Josef Karlsson, Kurt. Simonsson, - Om- bud till FCO: Sten Svensson, Len- nart Kristensson, Gunnar Svens- son, Thure Ekström, Anders Hell- ström, Einar Jönsson, Ledamöter i företagsnämnden:. Folke . Svens- son, Nils Rudolfsson, Erik Wär- nebro, 'Anderg Hellström, Gunnar, Karlsson, Arne Svensson, Gunnar; Svensson. Underhandlingskommit, té: Folke ' Svensson, Anders Hell- ström, '- Erik - Wärnebro. : Studieor- ganisatör: Jan-Olof Nordkvist; 1 | Föreningsmeddelanden | ., Ysby Röda: Korskrets har ar- betsmöte hos. Renate : Svensson, Kövlinge . måndagen" den 26. feb- samt: nyvaldes Erik" Wärnebro, iruari kl, 19..0BS, dagen, | ste bilinspektör ingenjör Engström, | närvarande och avtackades av före- trafikinspektör Bertil Arvesten, Gö- teborg. Även hans företrädare, för= som nu avgår från sin tjänst, var ningen, : vo oen ct rv se Po dr > Bridge: Ränneslövs, bridgeklubb 7 | ” har spelat" tredje omgången i klubbmästerskapet. Resultat: 1) Gunnar Nilsson/Sven " Karlsson 513 (162); '2). Gösta Andersson/ Karl ' Persson 448'(152), 3) Tore Dahlman/Karl Nilsson 443 (154), 4) Tore Eriksson/Robert Johans- son 432 (147), 5) Stina o Anders Jönsson 416 (125). '. : Äninonsera i LT | Skegrie" i . årets ; remissdebatt. Nu . sig ett annat arbete, kommer såle- > "Det är knappast försvarbart ur 4 II, bonden bli händlares Coor anl s lös? åtminstone” just för dagen, av ar- betslöshet. En sådan situation, med samhällsek i: kt att de nedlagda jordbrukens friställda ar- betskraft skall behöva ställa sig i arbetslöshetsköerna”, sade centerns riksdagsman Nils G Hansson! i F detta ' kanske ' inte: så ' aktuellt söderöver och i våra' bygder ännu, men norröver går” bortrationalise- ringen 'och nedläggningen av jord- bruk. mycket snabbt varvid jord- brukarna får söka sig annat arbe- te."Avgångsvederlag har redan bör-. jat "utbetalas : till sådana jordbru- kare, som 'vill lämna: sina gårdar frivilligt, Nu- heter det emellertid så vackert, att det skall finnas ar bete för denna friställda. ärbets- kraft på annat håll. Men det gör det inte i dag naturligt nog, efter- som -det ena företaget . efter: det andra inom olika" branscher hotas av' nedläggning och arbetslöshefs- köerna bara växer. .. ” cv "-Den .bonde,' vilken nu, i mång fall som en följd av statsmakter- nas 'rationaliseringsåtgärder, låter stänga sin lagårdsdörr för att söka | väl "egentligen 'småbrukarna, som des”ut på en mycket 'otryzg' ar- . betsmarknad, Ja, Kan hotas rentav, 'kultur. Det vore väl egentligen en stor skam för vårt samhälle om arbetslösa bönder, torde. väl vara] denna yrkeskår nu skall stå i 'ar-: något fullständigt unikt för vårt 'samhälle, Att man inom andra yr- j« kesgrupper någon gång då och då blivit utan arbete av vissa orsaker har vi väl vant oss vid. Det kan 't o m ha rört sig. om-strejk vid :en del tillfällen 'i "detta samman- hang. Men det finns 'väl' ingén yrkesgrupp, som varit så överho- pad med arbete från bittida till sent året: runt som just bönderna. Och aldrig har man' kunnat strej- ka heller. Visserligen har .känske |): en mindre period under vinterhalv- året kunnat erbjuda en något Jug- nare arhetsdag för en del, som inte har skog att sköta om, ja, kanske någon. ledig "halvdag, men denna får så gott som säkert arbetas in senare. «po sc ov Da "En 'småbrukares arbetsdag är så- ledes lång. I forna tider var den ännu längre, då man gjorde. det mesta arbetet. för. hand. Det var till stor del. odJade upp. den sven- ska åkerjorden en gång. Man et omänskligt hårt: hrät”ster de op gärdesgårdar och satte joden ål 1 betslöshetsköer.. De : idoga , männi- - skor, som, hör dit förtjänar ett bätt- re öde-tycker man. , | . oe Om en mindre brukningsdel:blir föremål för nedläggning av natur- ligg orsaker; då är det kanske in- te så "lätt att ha några invändnin- gar. Men om "statsmakterna med den nya rationaliseringsgiven skall tjänstgöra som pådrivare, då bör en samlad opposition reagera. I syn- nerhet som män inte har annat al- ternativ "att erbjäda för'dågen 'är befarad ' arbetslöshet. Ett av 'de främsta argumenten,' som man från ansvarigt Håll för fram, är ju'areal= - storleken. contra lönsamheten. Men det är, säkerligen oerhört svårt att avgöra - var gränsen går när det gäller" den" rätta "arealen - för. ett jordbruks" bästa -fönsamhet.; Det ' är allt för många faktorer, som spelar in härvidlag. Dessutom .-torde' det väl, ur samällsekonomisk synpunkt inte tära mer på samhällets resur- ser. att främja en näringsgren som erbjuder mat, arbete. och husrum först 'och' främst, än att främja ar- betslöshet, = | Plogman .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.