LAHOLMS TIBNING Tisdagen den 20 februart 1968 —= HT Ti ning under det .sistnämnda året "nat, ytterligare. Pear terna | Deg en Minskad Statistiska centralbyrån” har of- fentliggjort . konsumentprisindex för december 1967. Därmed kan göras jämförelser, beträffande prisstegringarna i samhället med det' "närmast föregående året, 1966. Utvecklingen är något an- norlunda än 'den vi” varit vana vid. Om ran jämför medeltalen för ,mänadsindexerna under 1966 - respektive 1967 erhålles en "höj- med -4;4 procent, Om man i stäl- let - utgår : "från" december 1963 och jämför med december 1967 erhålles en höjning med endast 2,9 procent, Det har helt. enkelt inte värit någon höjning av totalindex un- der-det senaste halvåret.: En viss avvikelse uppåt förelåg under september” och "oktober, men un- der, de två sista "månaderna ” av året. var: indexläget . äter. nere. i samma nivå som I juli. 1967. Delposten för livsmedel. visar de” också” samma läge i decem- CA jul 1967. Här har tydligen den fö ssämrade världs- marknaden haft ett finger , med] i "spelet., Världsmarknadens "in verkan: på . priserna inom lan- det" Har” förmodligen ästadkom- sdagen den 20 februari 1968 IT= inflation procent. Vad det i verkligheten blir är svårt att förutsäga. Det är i varje fall: klart, att den nu noterade indexutveck- lingen har stor inverkan på många punkter i samhället. Kon- sumentprisindex har : "med, ären blivit allt mer tillämpad för oli- ka regleringar. Pensionspristalet är ett. användningsområde "som direkt anknyter till indexutveck- lingen, Regleringen av. jordbru- kets' gränsskydd är .ett annat ” område, som just nu är föremål för överläggningar mellan jord- bruksnämnden och jordbrukets, förhandlingsdelegation. De många- användningsområdena ställer sto- ; ra krav på indexberäkningarnas |] - noggrannhet. Det råder . ingen tvekan "om" att ' vanskligheterna är betydande. Särskilt..,kritiska områdeh "är - exempelvis "priser på bilar och teknisk apparatur för hem. och "hushåll. .Indexex : perterna . har "där stora sv - heter, när det gäller att avgör "vilken del:i- eisförändringarna | söm skall "hänföras till förän rad standard” respektive” vér NH lig: prisändring; " on X Förutsatt att indexberäkni; g arna; är pålitliga .: jär "självfallet | en pressning nedåt på de "de svenska ”produr häller. pro of ån” " december ill: december 1967, Liksom örväntas:. med hänsyn $starkå” "[ konkurrensen (3 blev” 7 brisstegringen mycket hov-|. sam” (2,6 procent); föl arugrup- pen xlädér "och" Sk : Diverse "index," som & bar" för "en stor a e pargtiohsarbeten Ser "med / (4,9 "procent. vi ett: utslag. f 4 rensläget på markiiad är. väl. knappast "någon i tndexutvecklingen 1: rätt ' grad står. rmbänd.! med: ;det nya, "konkt Å . huvudtagét iden förändra äde” ek 3 ndömiska ssituatiorfen, Konkurreh- sen mellan företagen har | härd: t åa sin sida har = ;vilk kerhet s som "uppkomm t. helt ”anna benägenhet. än tidi- i många : fall. uppskjuta pen, gvilkert yptexligare” bidragit” till "eh nibbbrätare prisuppgång. | 1 den "praktiskt i täraligen. lå, ind under 21968. -Som, "bekant har fi- nåhsministern : räknat. med 27 UTVECKLING I , SAMVERKAN . . ävån om: Sveriges bönder val: de; två. "organisationsgrénar ? är "det faturligt att målsättningen blev. densamma, skriver Jord- b karnas.. Förenings- blåd: i frågan om sambandet m Nan. RLF: och den ekonomis- . ka för ehingsrörelsen: : Inom : den "ekonomiska' före- ningsrörelsen har. en fortgående omdaning ägt rum, som främst kännetecknats av .sammanslag- ningår.-och. ökad mekanisering. Denna omdaning är nu inne 1 ett intensivt skede, som leder till en omstöpning av Hela förenings- strukturen, mom själva. "jordbruket ” har också förändringarna. varit dra: matiska, Mot” denna bakgrund- är det naturligt att sambandet: mellan det 'organisationernå, "den eko- . nomiska och den fackliga, aktua- liseratsj eo, >> Utgångspunkten mäste givet vis även: här ' våra utveckling. i samverkan för.att stärka effekti- viteten och slagkraften. i våra an- - slrängningar samt möta stigande organisationskostnader. | Den. nu. aktuella frågan är inte att rationalisera bort den ena el- ler, andrä organisationsgrenen utan i vad mån man genom ut- byggd amverkarn, framför alt på läns- och" riksplanet, eller sam- gående i en enda jordbrukaror- ganisation kan nå kostnadsbespa- ringar samtidigt som effektivite- ten i de gemensamma ansträng- ningarna: stärks... "Detta mäste: bli utgångspunk- teh för de fortsatta mera detalje- ingar. av de nu 1 fram- Från decem: r”o "en; :hovsam utveckling "helt 'en-, kelt ' det "vi länge har väntat | ch ” hoppats ' på. För” exempel- : vis jordbrukarna betyder, en.; ten” höjning av.: indexen likaså: en liten höjning av "gränsskyd-: ": dexhöjningar och .mera betyd de” höjningar" av. "gränsskydd har ibland lett till "att, jördbru ket, inte har "kunnat :tagaiut och Hilgodogöre 'sig'de > Bsyftade pri ör done vara Lbätt få en liten. prishöjning,” . verkligen : kan genomföras, så «den 28 "februari; ; mal "hävd så, är. det. på /”askons: ' den ' sjunde veckan före nig: hur uppsluppna " kraft till. ”den. tuktade. ed stora in. mångt och mycket med fastan. |] var instängd. ”Den" som fick kraftljan av 1600-talet blev' också of- get. Tidigare. ärm - nog att. splittra tunnan så katten | fentliga fastlagsspel förbjudna i (CC PåS od Sverige omtolkadeés, det fedagen”: ne NU BÖRJAR : FASTAN | 'Prunkande fastlagsris: För. mig : personligen en- vision om att snart är åren här med ljumma: vindar, smältsjuk snö och bläsvart, öppet vatten efter. strandkanterna; På torgen 'i. städerna så flammar regnbågens färger från de olika stånden med smidigt björkris som” -, prytts med mångfärgade dunknip-4' Vi har ju vårit lite s.a.s. ”grov:| också. var" festligt. ; pen, Och i år så infäller fastans korniga” av oss här i Norden och helt enkelt i att åka kälke utför f första dag noga "räknat onsdagen det gick igen även i firandet till; branta backar. Lekens namn. på- fastan. Medan man i södern hade minner om allvaret bakom: man karnevaler så skildrar Olaus Mag-| ville åstadkomma en rik årsväxt. För: enligt 'gam- dagen” : påsk: som ' fastan ska inledas. 1 människor tänker på: det? . Eller den » innebörd : fastlagsriset - har? Säkert » inte var. och varannan. Men : med fastlagsriset : brukade man förr vänskapligt slå varandra på fettisdagen;' En väntjänst:som: skull ka över "det smidiga risets växt- "Det > är rå Den ..kom”'till Norden . med . kris: i ; tendomen och till. åminnelse av: kom Ut fick hederstiteln . Jesu: fasta" i : öknen. ska den : vara; fyrtio, ;dagar. Men. eftersom man "våra "sex. veckor. plus fyra extra" dagar! Den sista. dagen före påsk då, ma erkligen skulle: ha kul en tisdag: (fettisdag): yska skallar man: ;dagen för | fasteafton. Men ”Fråstelabend” : ; tidigt” med att. kostnadsstegri: g- arna i säd: nt. fall "plit mindre ”Jämkonkurrens;: i mer ti idning e n "+ Priskonkurrenseri. är::givetv den konkurrensform som enklast nionsnämnd blivit' fällda, ofta på» tämligen. formella ' grunder. lersom vi inte tillämpar ; priser hamnar Jlågprisanno i ett dilemma —' skall. han j ning med?. Säger. annonsö; man 'hös honom kan” köar "ti priser : som”. ligger .. 10 "ble -procent lägre än hostutdra de taljister, -fälls 'han il närhnden. Hans. ' påstående” gårtrnämligen ; svårligen att. bevisa, :beroende på” avsaknaden av fasta priser! An värt med en ny praxis i" opinions-'. nämnden, Den tidigare formella; hedömningen borde ersättas” med! en mera generös som tar hänsyn? : till annonsörens svårighet att ve- tenskapligt” bevisa att han har; rätt. Resonemanget: betyder inte fritt fram för ovederhäftig pris- jämförande reklam. mäste det i stort sett finnas täc ning för påståendena om pri: sättningen — annonsören I mäste alltså vara en verklig, lågpri nal. - : Eller för att tala med NO — konkurrensåtgärderna skall va ra sunda, men inte så sunda att den fria -konkurrensen sätts-ur spel, slutar tidningen, söka . + F SEMESTERRESOR soc oo . till utlandet är en svårbedömd : produkt ' för konsumenten: Det framgär av en del stickprov sor"! : tidningen” Vi redovisar: - viktiga: eo 1. Det är en dyrbar semester: form för en barnfamilj, trots all: reklam som lockar med låga pri- I ser. Därföre är det fortfarande angeläget att. stimulera. till att-| raktiva semesteralternativ inom” Sverige med tanke både på famil : jer med bögränsade ekonomiska. " resurser och landets underskott” i -handelsbalansen. ” Det senare: beror till inte ringa del på ut-' landsresorna, pla 2. Sällskåpsreseutredningen b: tonade på sin tid behovet av kva litetsmarkering ' av sällskåpsre-' sor; Vi:s inventering visar myc-, bara med hjälp av priserna och' de allmänna informationer: som: ges i resebyråernas kataloger få ett begrepp om reseförslagens | kvaliteter, Det är. därför angela Met!” Her, stycke: Vär ch, effektivast vägleder 'konsui: . Det är här som det vore önsk-Å., k » Givetvis. ' "Två erfarehheter tycks särskilt. : " ket” Klärt huv svårt det är att! lycka | genom : att; L”fas ; Dehn: här" bl senare tid från LÖ. NKAMM/ (ARFÖRSLA C i Regeringens” förslag "til riks- lagen? om: "ändringar 4 i regerings. ndringsförslag: skall” 1 tif tätt regeringe arean skall ändra treårs- oden (och: minska” antalet le älpa hela lasset: Särskilt detta ifråga om "författ- örelsens andra ”skön- andatantalet i en- njär ” Därvidlag tuvades - buden "av .centerpar- et nästan genast upp till 350, "trots, ihärdig kritik från alla sen har varken rege- ler. övriga politiska reagerat. Ingen har för- rneka, att en så stor för: samling blir mycket ohanterlig vd denatter och beslut, Man ti- ger .- bära ; och låtsas inte höra (fb) söm erinrar om, I hyresreglé- : ringen, Barometern (h) har samma tankegång och” reköm- mendcerar: återhållsamhet . ”ned . ändringsförslag. ' Detsamma > gör: iVestman- är inte sannolikt:att tre- årsvalen: på gemensam dag blir värst” långlivade. Förre folkpar- tiledären: har för länge sedan an- , tvttatt man får. göra om den :delen :så snart man fått enkam- marriksdagen till stånd. Men det kanske är säkrast att hr Wedén -”och hans partivänner inte knys- > tar' för högt om 'den saken nu; inte ers förslag om en så uppen-| " bar ' saklig förbättring . som ett män till 300 torde vara riskfritt. "Hr Erlander antvåde i en radio- kommentar i går att avvikelser "från "kompromissen: skulle riva | upp helå frågan och' göra 1970- tålet "till ett ”statsvetenskapligt 'seminarlum”, varmed han inte kan ha menat annat än att hela |. författningsreformen åter skulle stoppas i(utredningskvarnen, kan nédskärande av antalet riksdags-' NV I Tyskland fick de ogifta kvinnorna ara, en plog genom gatorna. N Det var innan fastan påbörja- des som det gällde att ta ut allt man -skulle få försaka under de kommande fyrtio dagarna, . Och nog gjorde man så gott, man kunde, Det - minner : ”fettisdag” ;, bullamändag”, ”stinnkaketisdag”: spökade ut sig till bockar, oxar flickorna blev synnerligen :livade Men hur. många av" oss nutids-' och fruntimmer. I vårt grannland | och att han ”fick taga, vilken han man ännu mer På alerten.|vill ur pigoskaran till drottning”, var om. namn; som eller ländsmän «Historien ' berättar att i: Köpen « hamn "så var. att >” tunna i. kung”. I Tyskland var 'man: lite vält Nu har inte. fastetiden någon spe- — elak mot, de unga. kvinnor som i ciell mening för de flesta. även rel djedagärna, — så fick. fastan inte” blivit. gifta under året : som | om det i nästan alla hem prun- -samledes' "framför. enjkar "ett grannt - fastlagsris plog som de fick: dra :genom ga-| små, spröda, utsprickande pjörk torna.. under. åskådarnas: spefvita löv, gått. De vilken” sprang folk: omkring beständigt. Prästerskapet tyckte splitt nakna med«-bara en mask att: för ansiktet. En skånsk. lek (som långt. Det var inte étt'lämpligt numera. kan |ses . på - Skansen: ”slå; katten” ur ;tunhan”. Ryttare slog med klubbor mot én med "allvar. och andakt se den "en : kattstackare ”katt- tillmälen. 1500-talet. Ja, man hade roligt under fast- lagslekarna. En populär .syssek sättning var kapplöpning mellan en man och ett dussin flickor som fick: avlösa- varandra, dy ”Aka rovor"och långt liv” tyckte! man Det bestod Detta skedde under Carl von Linné. berättar 'att Men säg den glädje som varar. fastlagsupptågen — gick : väl sätt att inleda den kommande fastan på. I stället 'borde man kommande tiden an. Och. i bör Stockholm. - Allt detta hör svunna tider un. méd VS ( Schäfern toppar Även i år toppar schäfern hun- darnas egen tio-i-topp lista, Det var förra året som ”ständiga två- an” schäfern ryckte upp till tät- platsen, och dvärgpudeln har ing- en chans att kunna konkurrera i är, 674 registreringar skiljer: de båda åt, meddelar HUNDSPORT i årets "första nummer samtidigt som tidskriften publicerar stati- stik över de 156 raser som nu finns registrerade i Svenska Ken- nelklubben, Hundarnas tio-i-topp lista top: pas som sagt av schäfern, inte helt oväntat, Men listan i övrigt bjuder heller inte på några stör- re förändringar. Tio-i-topp listan 1968 ser'ut så här: Nr 1 ( 1) Schäfer 4.267 (—206) Nr 274 2) Dvärgpudel, . I.593 (-—722 Nr 3 t 3 Tax korthårig 2.457 (—155) Nr 40 a) Tax strävhårig 2.333 (+ 5) Nr 5 ( 5) Drever 1.787 (—180) Nr & (5) Hamiltonstövare ' 1.458 (+199) Nr .7 (6) "Mellanpudel t a 20 1464 (355) Nr 8 ( 7) Boxer. '' 1.170 (—323) Nr 9( 9) Tax längharig ” 1.003 (+ 85) Nr 10 a Cocker "spaniel + 7382 (+ 0 Totalt har fegistreringarna min- skat .något under 1967, åch det' tio-i-topp listan | | registrerade i Svenska Kennel klubben.” : Om vi ska se på 'de tjugo första så följer som nummer elva före- gående års nummer tio nämligen. jämthunden, och -som nummer tolv kommer den, "populära shet- land sheepdog (dvärgeollie), som även i år visar ökande siffror, Nummer tretton är en jakthund, nämligen beagle, som gör en sen. sationell god framryckning, den ökar från 469 till GSO! Sedan träf- far vi på en dvärghund som num- mer : fjorton, papillon, den ökar också kraftigt. Nummer fomton är collie, som den här gången visar minus-siffror,. Bostontérriern har under de senaste åren ökat hastigt, men nu minskar den nå- got men hamnar på sextonde ) | plats, Ytterligare en dvärghund förjer som nummer sjutton, pe- kingesen, och den ökar något, efter följer två stövarraser, först schiller Då adertonde plats med också den — liksom hamil- t varen — en fin ökning, därefter: finska stövaren på :nlt- plus-siffror, En hund som verk- ligen har gjort en procentuellt förnämlig framryckning är labra- dor retriever — från 271 till 413! Och därmed hamnar den på tju- gonde "plats, Labradoren har un- der det gångna året gjort sig känd bl. a. som framgångsrik har drabbat raserna något olika, Orsaken till nedgången i antalet registreringar beror på de avgifts- höjningar som företogs vid års- skiffet, Erfarenheten visar att fö- re én avgiftshöjning ökar regist- Taingarna kraftigt, vilket också hände i december 1966, I. januari 1967 märktes en motsvarande ned- "gån D yudeln - "har minskat med 722 jämfört med" 1966. Också mel- lanpudeln har rasat ner med 355, känt vid en kraftig minskning, 4 medan . både" strävhårs- och . lång- hårstax visar plussiffror. Den snyggaste framryckningen . gör hamiltonstövaren och som där- med klättrar upp ett par pinnhål på listan, 156 ”raser- finns nu. in- Medelhaver«som vina 20885 "Semtlans; Historia; T längt. bak :i'hedenhös "och "ordet . snäras . från / ” "litet" bakverk av” finaste sö som "Betyder franskan: 's lebagare”; der gamla.” derna hade bi dei Köper ärm dagsdieten, .Detz I Sverige möter. senare "hälften av "1600-talet , lätinets similå,. Det :finns i men "ännu "längre . tillbaka: des denna vår: käraste, bulle; NELvägg. Att den fick denna märk- liga "benämning förklaras med en fe'aktig översättning från get tys- "Då pr 'otestanitismen landet såg det. illa ut för fastlags-... hullarna, men underligt nog kla- rade .de.sig trots. polisförordning-” ar och förbud mot att fira fastar. :' Det var” inte lätt.att rucka på ordningar, bland: allmogen särskilt semlan un-' kalla- ka ”heisse :Wecken”, som i "sin ' hu stammar . : från lågtyskans ”heetweggen': like: med ”varma bullar” NIE infördes lan; var ett kärt avbrott. i vär: beslöts” att mån-j dagén skulle: få kvarstå .som fasv! Mjölk.” " Under, de senaste hundra tedag — folket tillråddes att styr-" fär kä sig med god och närande mat! be; och i synnerhet. gott. bakverky - »Sätten :att äta semla är mänga: > och redan 1638 hade man lärt sig, lufid'skriver bl,'a. ”På goda hwe- inte. att. fylla vetebullen med mandel | massa; och äta. ' den med varm- en skrivningar nå bästa sättet att baka. och "tillreda "bullarna. Den "| utomordentliga Gustafwa .Björk- oa RE | fa I mk Lavöring Toverbill. Toveraryla Lutfisk ges Löksoppa - Lövbill Makrill Matjesill Osbringa -JOxtilé [Oxrulad Öxsvanssoppa Pannbiff Pizza. 3 [Potatisbullar 4 [Pyttipagna Pölsa + 7 Razgmonkar Racu Ren ig Resbensspjäll rekommer "en rad olika | ; I bruten" servet”, | värda matvrak doktor Charles "Trécept på” fettisdagsbullar är. i > [det innebär av tjock grädde, ägg- te-simlor utskäres setts rundt häl, och en -del av inkråmet .urtages tredjedel "mandelmassa ' mot två tredjedelar af. brödinkråmet eller mer, allt efter smak.. Brödinkrå- met och .mandelmassan blandas nu tillsammans. med tillräckligt socker samt finstött kanel och så mycket söt.grädde, att det låter omröra .sig”. -Mämsell Björklund fortsätter med att tillsätta osal- tat smör och fyllå hålen med mas- san, och bullarna sätts in i svag ugnsvärme innan de serveras' för att vara riktigt varma, ”Vid an- rättningen. läggas simlorna”på en slutar" Gustafwa Björklund, vilket visar. att det inte. var. vilka, . bullar som helst som serverades, ' Vårt, som han, kallas, mest älsk- Em 'Hagdahl föreslår 'en' verklig Kalasfyllning till ”Fin Hetvägg”. Han. blandar det urtagna inkrå- met med grädde, smör, äggulor, socker och finstrimlat citronskal och -lägger 'suckat överst innan löcket läggs på. Han menar ock: så att man, kan. glasera ' bullarna med äggvita och socker och ser- vera dem"! med gräddmjölk” vari man" "kokat :”en” bit 'vaniljböna samt "något 'socker”..- ” - Det allra senaste belägget .för [att semlan hör" det' svenska kö- ket till ges .i Tore -Wretmans i höstas utkomna kokbok Svensk husmanskost. Wretman skriver bl. å ”Det är bara sorgligt att hon på senare tid gått ytterligare ett stycke på sin förvandlingsväg. Har fått. en kostymering, som illa klär henne 'då Hon förts ut på konditoridisken med pudersocker på der 'slätd ytan:och snirklar av virad vispgrädde under locktop- pen. Den lilla flisan av marsipan som skall föreställa. mandelmassa gör inte saken bättre”. Wretmans stort likt Hagdahls med allt vad gulor, mandelmassa, socker och citronskal. Under sju veckor kan vi njuta läckerheten, - för 'så” länge ' varar fastans Vad vore. Kommande tis- Korthårstaxen har: även den fått: 'med . er ,sked. -Derefter -tages en|. narkotikasökare, - Schäfern har under de senaste åren. gjort en snabb och jämn framryckning, Men kritiska rös- ter har höjts. under senare tid: dåliga schäfrar plockas ut på marknaden, det är olyckligt att » schäfern blir stadshund,:schäfern är aggressiv: och, onålitlig, och .tiknande andra negativa argument har förts fram, -: Det är naturligtvis svårt att ge- inerellt uttala sig om en så stor verkar farhågorna vara: 'ogrun- dade; Brukshundklubben - utför här ett. gott arbete, de flesta upp; födarna är. mycket: ansvarsmed- vetna, och de fäster största avse- ende vid schäferns mentala egen- skaper, Däremot kan' det. vara tveksamt öm: det, sir iiktigt att köpa . en. schäfer. om, man +. ex. bor i en trång 'st dsvåning och har "små möjligheter” ätt 'motio- (nera: sin hund. Det kan, då vara bättre med. en. mindre: hund. som här ett. mera måttligt behov. av motion; Schäfern belöver: "rikligt med motion och behöver en fast dressyr, fast schäfern är inte alls svår att dressera och är. en trev- sätter som sagt att man har gott om. fritidkoch öjligheter att. ras- tar "hunden "varje" dag, Dvärghun- deride: senaste åren, och det: är tydligt att mänga människor. fö. redrap "en Jiten nätt hund: som artificiella, mHjö vi lever i, . » Vi har hittills 'endast behand- lat de populäraste - hundarna. I Sverige just nu; i Men . glvetvis 4 finns, det mänga raser som oför- tjänt har kommit I skymundan, och förra året, förekom I Hund: sport en"artikel skriven av 'Kris serade : Hundsport, .för: vad. hon kallade ” Idoldyrkari: av: tio-k-topp hundarna. Hon. hat rätt då hon säger att det, är mycket svårt för ] dare att introducera en N as I. Sverige, den hundkö- paride allmänheten vet 1” regel väldigt: lite: öm' de olika hundra- ser som finns. Det är limpligt om den blivande. hundköparen köper eller lånar en hundhbok och studerar .den "mängd av hundra-. ser som 'nu- finns i Sverige, kan- ske man finner en mera ovanlig ras som kan vara mycket trevlig. Dej viktigaste är dock att man vänder eg till en ansvarsmedve- ten o. skicklig uppfödare, ta gärna med någon hundkunnig hekant när Nf, ska köpa hund. Akta' Er framförallt att köpa hund 'per annons, Ni bör absolut åka ut: till den kennel som Ni tänker köpa valp hos, Ni kan då själv bilda Er. en uppfattning om kennelns (Forts. 'A sid. 7) ' ans od |ETT ORD Ci PÅ VÄGEN ”Se jag är. "med éder: älla dagar intill tidens ände”. - (Matt, 28: 20). Förra året högtidlighöll 'rman minnet av den tjeckiska reforma- tionen. För fem hundra» är sen invigde Unitas Fratrum — ”De förenade bröderna” — sin förste präst och blev så en egen kyrka, Den fick föra mänga välsignel- ser till det tjeckiska -folket, Krig och svårigheter, drev des- sa bröder under jorden, Såsom en gömd säd, grundade de den moravianska kyrkan, Medlemmar av denna kyrka hjälpte John och Charles Wesley ”till en. djupare förtröstan på Kristus — och väl- signelsen spreds över hela värl den. I vår värld idag står kyrkan inför mänga faror. Hårda stor- mar försöker få den att gå I kvav, men vår främsta angelägenhet mäste vara 'att följa Jesus Kris- tug och: tjäna.” Gud och vär tids människor. Det rätta vi tnesbördet idag är detsamma som genom århundra- dena: Jesus Kristus är Herre, Han förvandlar människor idag . som han gjorde på reformations- tiden och under Nya testamentets tid. Han. skall vara med sin kyr- ka intill tidens. slut. Inget trons frö skall gå förlorat. det — man mäste ju håla på gamla traditioner - från”. fädrens dagar utan -fastlagssemla på bor- tid! tonde plats, med ännu tydligare ” ras,. men beträffande kvaliten så lig . familjehund, Men det; förut- . dårna: har gått fram kraftigt un- i passar ini den mer eller mindre , Sandberg där hon i kraftigt kriti- -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.