LAHOLMS TIBNINE SA "Torsdagen den 22 februari 1963 = IT Horsäagen den 22 februari 1963 - —=; I Sockerpris som Jordbruksministern Erik Holm. qvist' här i tidningen” Fackför- eningsrörelsen nr:1-—2 1968 ' pre. . senterat..en artikel, där han sö- - ker försvara: den; attityd "som hansYparti har intagit "till de horgerliga ; gruppernas: åriställ- Ting ifråga om jordbrukets 'pro- duktionsvolym. Han spetsar, till problemet . och påstår att det i vissa” sammanhang i såmband med diskussionen om hänsynen till utvecklingsländernas:. livsme- delsbehov skulle ha gjorts" gäl lande att, socialdemokrätérna” vi sat en bo stande "solidaritet, .med folken : 1: de: fattiga , länderna. Hans motargument går emeller- ud i tänga stycken vid "si av, de: .propåer . som -framkom- mit från de” borgerliga partier”, näris tä fora Peta bar. Vånte ; från något. hall föreslagita att - vi: > skulle, 'upp- rö thälla. en betydande:, svensk det: för éxport. såvitt vi känner till. har: ingen: ens främkastat kärr; ifrågasättas, huruvida det en riktig och önskvärd ut- vdlkling? att avsikt! igt . pressa” ner » jordbrukspröd tionen Sverige. ex. mot, självförsörj:.” ningsgraden 80". procent; som, "föreslogs av. en.majöritetsgrupp: . inom - jordbruksutredningen - och: som även arit det socialdemo-j kratiska I från: borgerligt hål :med "andra ord inte” velat ställa en produk: i Het finns. en läng. rad? jäv: sk . för detta i ständpunitstagnae . detta. "sammanhang u eri inra om så självkla värdet av tyngaridé : jordbruksimport; "att" kunna, utnyttja våra” resurser 2odé! "framställning bi äktuel duktionskostnaderna, Det "gäller altså Intel:sådana priser.. som "Sådan Import, är en utsugning och, inte något stöd till u-län- derna. "Det. är ”ockerpris. "Detta har” néd skärpa framhållits oh det är förståeligt att detta för: argari,. sossarna. ten;:iisen: del. socialdemokratiska tidningar: har: just: sådan. import framhållits som ett bevis. för vad" Sverige" kan tjäna genom att köpa billiga livsmedel från äfderna och i'stället expor- te industrivaror som ger oss bättre valuta för insatta :produk- tionsmedel: än . vår jordbruks- produktion ger för tillfället, : En? annan -synpunkt: som ock- sä: fråmförts från borgerligt håll är att" det naturligtvis i inter-| nätiohella, sammanhang ' kan :+te ;, egendomligt att Sve | Anser sig ekonomiskt” sett set att 'vi” inte skulle vilja befatta oss med någon produk- " tiort.:'som "kan" vara 'oförmånlig. Detta "lilla" land ' skulle ha. den ; förmånen att få tillverka. indu- strivaror. som ' är väl: gångbara på den. internationella marknar Om "detta är en på läng” sikt möjlig väg, finns det nog folk andra”: industriländer. -som är I vulgärdebat Sat 1 - form av åkerjord, befi ste betraktas. som "värdelösa." Det! TT = blir öckerpris på. de Synpunkter - som . här framförts. Det "gäller Änte” en livsmedelsproduktion äv stort format. för att. Sverige ska" bli storexportör av. livsmedel; Det kan vi inte. bli. Det, gäller. frå- gan: om” vi. skall. -utnyttjä' "vi a resursef”. i ”Jordbruke: id re! --surser. som, redan finns där — ; eller" om "vi skall fram .med' en nedskärningspolitik; som kan- ske: om ' några är "kan" visa" sig: vara felaktig. : . Jordbruksministern exemplifl- erar med spannmälsskördarna som - bakgrund, vilken: liten". be” tydelse" vär" export skulle Jän duktionerr "Kan - utgöra. sett" par: promille :av ld$produktionen; ifråga "om bi ie! éni liten” det av vårt behov! Ty' mer; än en: liten. del "av; värt” behov ii kan. det, ju ändå inte; pl tal. om,: eftersom: vi måste "Upprätthålla; en; "hetydande produktigk äv be-: redskapsskäl' Det "vi diskuterar | är ju-inte: mer: än den; obetyd-T liga" ' svenska” produktion. som ' kan, "ligga ovanför | c det vstreck,' där” ”deh? nedre” gränsen” med? hänsyn; till" . beredskapsbehgvet ligger!” Det. går.sinte att hävda: att. vår export” inte”: skulle". haj. någon betydelse för > världs sörjningen utan; att sa att . godkänna att-vår obetydliga . dm : port också skulle vara av. ringaj lär betydelse”. för. vr 1 Det nämnes: vidare. artikeln, ants det endast är ett fåtal ven-i i olletändigt a ” resursutnyt: Det finns inga. bearbetade rävar: ror. till de” ; nämnda: : Varugrup- perna , SOM saknar. -alternati kanterna” för dé priser som g ler” i "marknaden: "När det sdär- emot gäller att t, ex, pressa nedq - sltvsmedelsproduktioner landet, rör. vi'”oss ”iniöfft” ett "råde, "där I nedpressningen, nödvändighet innehä nomibyggnader och även lantbruksmaskiner. vt: sytt jade, En Hrästisk” och betydande . : iligångar' helt enkelt blir. outnyttjade” och måäs- första hand hög ålder, inte” kan « tänkas bli överförda Näringar.! Det” råder, som I "precis" "samma ' "förhållande" med äldre: jordbrukare som med äld- . re industriarbetare! Det är -svårt | ifråga: om båda grupperna att överföra. dem, till, andra. näring- ar, Man kan ”alltså säga att en nedpressning av jordbrukspro: | duktignen går ut över såväkrar betskraft som: ;produktionsmedel, " vilka £7 nn. knappast j föras ' till någon alt vändning. Om hr Holmqvist vill hälla» sig till vad :som verkligen 'fram- hållits från de” borgerliga grup- perna finns det sannerligen" inté |: mycket kvar av. hans: motargu- mentering — -om "ens. :något.z I < Andersson, ha I « dermera att få: en: mycket st ro-2 betydelse 'för mig, särskilt genom. så java] 1 GÖSTA JAHN; Det var nagon? gång i nove ber. 1918. Vädret var ovanligt isigt och regnigt, då -jag prome- «nerade hem från. en aftonguds- tjänst i Maria församlings kyrk- sal i Stockholm... Jag hade näm- ligen " vikarierat för den: kände organisten Custaf Heintze. Då jag vid 10-tiden på. kvällen. öppnade | , dörren till "min våning fick jag, i tamburen se några ytterkläder och- herrhattar, Jag stegade di- rekt in' i mit; musikrum,, där "jag? i farm. en för "mig "okänd person? samspråkande med: min vän Carl" August |, Bolander, . vilken ' redan på den tiden var 'en' uppskattad” |litteraturkritiker i: 'Dagens' Nyhe-' ter. 'Jag blev 'presenterad” för "min: nya gäst, som befanns vara ingen: mer eller, mind än diktaren Dan: Detta: sammaåntri fande kom: S "de" dikter, .som . han . dedicerade” mig.ech som jag tonsatte för stor orkester. -' - Emellertid :' pad jag min. välkomna. varpå: . vi. . omgående började diskutera, musik, konst; och "diktning "av : : olika - "slag. : Det! slog gnistor : den gången. Jag er-; inrar. mig, särskilt Dan ”Anders-” sons. stora beundran för ryssar- na Dostojevskij ” och . Tolstoy. | Bland. >de svenska" diktarna, som han; ofta. återkom till. i sina tan- kar och! sitt' val, var. han särskilt ' förtjust.i Karlfeldt. och österling, | liksom » alltid. när; inspirationen. komiisöver.- honom promenerade:' han fram och. tillbaka. över !:gol-: » vet : varefter han med: en. skruv- "und och i liknande: rörelse gled hed; i.min korgstol ::. Efter: denn. Andersson "kom "ned "till. Stock" holm; sätt fick, jag : många tillfällen att” sckänna hans, originella, ”sär- 2 personnr -Ens vinter kvä jande: år; "när skilh i föbruäri störmen : var Ag hård: och" bitande: och - br trätt 'sorh s.k mods; provies; hip: plesvochTalt,vad.de,nu - kallats de'-lösliga, moderörelserna. på”se areas "FNL-gruppernas:består äsentligen äv mycket:medvetna' "fingdomar; dé flesta: studerande, tionerna,: v "äggkastrilngen. . och ösa. SI bord utan planerade Inslag en propagandakampanj.| DEt är en "bred och djup klyfta” "mellan dessa ungdomar och -oss | andra, och det förefaller ' omöj- vligt, att; S qmma, till tals över "klyftan .talar [inte samma språk, ilyffan blir bara bredare och : djupare, samtidigt .som :de På... andra - sidan”. sannolikt ; Snabbt ökar i antal; : Situationen är . en ” anklagelse imot. och en. utmaning: till poli- tiska” Partier och andra 'demokra- "ska" organisationer och hela det jemortatiska -samhället, Vår hu- svudsakligen' på materiella ange- ägepheter inriktade :inrikespoli- ik saknar tydligen helt förmår ga alt engagera stora grupper . den unga generationen, Att; återföra öpinionsbildning- inom lagens och demokratins - gränser är enförstaharidsuppgift ; för hela, samhället, Det kan inte + skes bara med, polisingripanden, 2 Vi måste försöka förstå de ungas äl, sätt, att:tänka' .och känna och vi mäste”. finna: en plattform för samtal. Och det är bråttom. = KAMPEN FÖR MILJÖN 2. Att vi mäste slå vakt om vår ; Hvsmiljö” är numera allmänt ac- : cepterat:ö «även av de politiska par- ”tierna” Så har det minsann: inte "alltid varit summerar. Svensk "Politik (cp) som även ägnar ig ät” én liten historlebeskriv- ning . När centerpartiet” 1962 lansera- de miljöbegreppet hade partiet bakorm-sig en rad initiativ på de miljöpolitiska områden bl a un- r: 1950-talet." Här ' skall : bära ämnas sädana initiativ-som mo- tioner: om ätgärder mot förore- ningar, av sjöar och vattendrag "och "motioner angående. rikspla. |: prominenta "gäster, våra. hjärtligt: d jen: båhälsning "och : på sår av: runt: Söderg: -höjder,: varunder. han insterkrossningen inte ' är. plan-' ken jag slängde in de: "brinnande vedstumparra i 'kakelugnen, var- efter : jag: gick: och öppnade" far- studörren och fick där då till min stora glädje 'se Dan. Andersson, Det första han sa, när hen kom jinnanför dörren var: - — Du måste spela Beethovens Appassionata för mig, annars siår jag ihjäl dig. > > Inför ett. så- kraftigt hot måsta jag ju falla till föga, för jag gick. till flygeln ” och :"spelade. hela so- naten i följd. Då jag hade slutat störtade han upp ur stolen och sa: ” =— Nu är jag . nöjat Hör. Du Cösta; jag har:just'.såkt en dikt till" Tidens' förlag, vilken inbring- ål mig 25 kronor så låt. oss: nu gå ut: och ta en'drink, -.: " Vi tog"oss. ned till Öperabaren, är. "vännen Dan genast beställde in två. präktiga. peppardrinkar, När » vi. hade inmundigat . hälften -&v dessa inträdde "genom ' dörren den unge och mycket lovande må- | Jarem Martin. "Åberg; som omgå- . ende slogNsig ned:vid vårt bord, där han beställde en biffstek och en stor.sup. Vi vokulerade liv- i ligt och när han hade förtärt sin biff stack: han hastigt ned högra handen: i. kavajfickan ur vilken han drog. upp..en fyrkantig ost- bit, som med mycken: stor <andakt avåts/ till dessert; , "Det. var. inte utan” att hans ap a tit kom 'att inverka :på Dan och mig. Vi. gjorde. ett hastigt över- slag. av kassan och fann. att den skulle räcka till 2: 'parisaré, Efter en stund. anlände i -sällskap vän- ; nerna "Erik Lindorm, . Ivan Olje- Carl-August. Bolander och ytterligare om en liten: stund I bankiren: Aschberg vilken, med Ken generös gest. inbjöd. oss samt- + Jag nästan varje månad.: då Dan SE JO s Sal liga. till. Operakaféet .nå en dun- dersupé. a Diskussionen ' tillspetsade : "sig "och dess vågor gick ovanligt 'hö- 'g2.. Kvällen slutade” med . att. vi skingrades -- på. Gustef. xAdolfs 1 torg, varg Iyktsken liknade jätte- "stora solar i den dimmiga natten, Dan: följde: emellertid med mig , hem för övernattning. Följ nde morgon] drack". vi. kaffe vå: "säng, I varefter: vi” tog” n. ångpromenad EN J når ett. utomordentligt "sätt in” deklaration.""Det; förvå- n de. mig om. denne: Skåld on bo- dagar: och: vi studera: diktens z och i förstnämnda ledd :vårdskommitte stätsråd” tiksplanering är uNucen -myc- med” cent bärtiets' initiativ. un- tvär: den höälhetssyn M på, miljöträg rna som :man -efter-' ämpade'; man. länge åsikter - att: det: gick" att få till ånd.-”nägon:'' helhetssyn.” gjorde::man ändå" tilg statsrådet : Palme. sade ifrån att det var be- klagligt att det inte fanns någon « "helhetssyn: på miljöfrågorna och att man mäste skaffa sig en sår . "Om; 'socialdemökraterna verkli gen numera: är så” intresserade av miljöfr ägorna som de vill ge sken av har: de" chansen att re- Parera. en del: sav. sina tidigare 'försummelser när 'årets center. "motion i ämnet "så småningom "kommer ” Jupp till” behandling i riksdagen. " ” =. vv i ALVHJÄLP TILP HJÄLP) I New Delhi "där" en stor. kon, ferens om u-ländsproblem f n på- går har svenska handelsminis- tern deklarerat, att Sverige i allt väsentligt ansluter sig til, u-län- "derrnas krav på åtgärder i-avsikt att förbättra deras| handels- och 'hetalningsbalans, noterar Fri Kö penskap men: tycker att till större delen är" de' begärda "åtgärderna knappast ägnade: att "hjälpa vare sig u-länderna eller . världsekonomin: Mer. kan då Sverige ingenting särskilt göra. — utom välmenan- de deklarationer vid konferenser — för att hjälpa u-länderna med "deras handelsbekymmer? Jo, nå- got kan vi faktiskt åstadkomma menar FK. Vi kan gå längre och snabbare fram på den väg vi re- dan slagit in på och.sänka eller . helt slopa alla tullar på kolonial varor, till båtnad även för oss själva som konsumenter. Och vi kan påskynda rationaliseringen "av vårt jördbruk; så att vår eko- nomi som helhet "blir. sundare och vår förmåga att lämna effek- tivt bistånd av alla slag därige- nom ökas.- Men då måste vi ock- så slå dövörat till mot de röster som: ihärdigt försöker övertyga oss om att det är ”fyniskt” att lägga ned oräntabla jordbruk tf Sverige, medan folk svälter i In- dien eller på Java, Om något är cyniskt i detta sammanhang, så är det att åberopa svälten I u- länderna som motiv för högre gränsskydd åt inhemska jord. X : ket; aktuell fråga: Det Viktigaste | sr Dan Andersson och appassionatan Jag. höll vid den här tiden på med” komponerandet av en del av Svarta Balläder, bl, a, En spel- mans. jordafärd, Visa vid kolvak- ten 0: s. Vv. När han denna gång reste hem anade. jag ju inte att det var sista gången som jag fick träffa ho. nom. -Nu blev:det. så, att somma- liska Akademin professor Lennart Lundberg = godhetsfullt- genom Kungl. Lotsstyrelsen ordnat att jag. min familj och" mitt- piano med .:. lotsångaren - ”Stockholm” fraktades ut Mi: havsbandet , till Korsö utanför -Sandhamn, där jag vädret "dröjde mig kvar till slutet av "september innan, Paris: De a sommar” inviterades jag av ”Ahders Zorn ombord på hans segelbåt. ”Mejt”. Hans modell Ols- Marit spelade ofta för oss "på lu- -tan i kajutan, Det blev ju också Anders Zorns" sista. sommar; : ' Då jag efter' sommarvistelsen återvände till min våning I Stock- holm låg det en lapp riven från kanten aven tidning: i brevlådan på vilken följande ord stod skriv- na: ”Var "häller. du hus Jahn, är du på "Västkusten, eller var finns du nån stans!. Dan”. Jag hade .då 'redan. telefonledes dagarna före. fått reda på Dans tragiska död och kände dubbel sbrg" över "at; jag inte. kommit till stan tidigare. Fick osökt den tanken, att' han då kanske. som vänligt kinesat hos mig' och den ha--undvikits; ' ren .1920 min lärare vid Musika- M på grund av det otroligt vackra |. SS jag. skulle; startå min” första studieresa. tillt "nen 'minskar år från är beroende | sorgliga olyckan på | hotellet kunde: . ” + i NM v NÄ STRÖMKARLEN Uti sägen som i: dikt bygdens. folk: mig ofta -nämnt- 'med respekt och. tvivel uppå. samma gång. Jag vär nattens $peleman, « jag i 'moll min harpa stämt, . det vår vemod, det var klagan i min Sång. vv Varje mussla stod ' betagen . ; -intill > gryningen av "dagen, oe medan axen över forsen . tog "ett äbräng. : Fast. min "sång Var som ett smek emot: Fög 'edalens” ek och till skaparen en enkel hyllningsgärd;. ve hördes; ifrån trädens: topp hur en uggla Ängsaligt skrek — men se, "Månan,. log. uppå "sin himlafärd, . Melodien | i min drapa : kunde ' ingen. efterapa,,” - : : den tillhö de icke” människornas” värld Unäer allfarsvägens bro invid lägaförsens styp”, jag min boning : ;haft i många tusen än. ; | Där njöt jag frid: och 'ro:i' det: mörka vattnets nu, jag hemlös” inför yttervä riden står, NU brong, min: kropp är gjuten," «> munnen . skall "förbliva sluten, « . ingen "ton jag. mera på min halpa slå djup — Nicanor, «tv:s: UTDÖENDE BÄR . .-plockningen ställer: sig- för dyr. Åkerbär har sedan länge varit Mekaniserad Plockning ären do: sällsynta bär” och" när jordbru- möjlighet, | kets modernisering hunnit : till- Världens största "hallorodling räckligt.. långt försvinner denna , finns” i.den polska staden: Plonsk. delikatess. Därmed upphör också , Odlingarna omfattar en areal av framställningen av åkerbärslikör 3.000 ha, Vetenskansiän 1: Plonsk i Finland. ”Mesimarjar. -likör blir ! arbetar för att. få fram. bättre ett minne blott. - > I hallonsorter ' och större skördar Från Polen rapporteras' att hal- per' Kektar? I Polen - -räknar. man lonen är i utdöende, Produktio- med att hallon med tiden skall bli en. betydande exportartikeli när så” "småningom, hallonen dör på att det inte. lönar sig att odla: Fe läckra. bären; Den manuella ut på andra håll i "världen, Som: 0 1 en, bländad av: ljuset, .be- . .dövad av knallen och själsligen svedd, inuti som, av en blås- - lampa. Man reser sig ur filmens Vattsvarta . mörker och" går" ut : 4 en värld där solen ännu ski- ” ner.” Man måste nästan vänja = bruksvaror," i sig vid att tala. - . > När de första intrycken sjuni : kit undar börjar :-man att und- : ra vad som skapat fascinatio- . nen, man vill titta ner i troll- "karlens svarta hatt, hitta kne- pet med hans konster, Gott. om ;..knalleffekter — ylande vindar; knarrande ” dörrar, kraxande kråkor, " mörker och "skräckens ljus. Mest är filmen ändå som ett sår i en öppen hand. ' : H oo | ”Vargtimmen” kallar "Ingemar Bergman sir film som på måndagen : hade . världspremiär :i Stockholm "Timmen mellan natt och gryning, det är timmen då de flesta män- «niskor dör, då sömnen är djupast, då" mardrömmarna är verkligast. Det «är timmen då 'den sömnlöse jagas av sin svåraste ånger, då spöken och demoner är mäktigast,” så skri- ver han själv i filmens inlednings- ord. Det är också en film om' en besinningslös mörkrädsla” inför li- vet, en skildring 'av den sinnes- sjuke konstnären Johans — Max vor Sydows sista dagar innan han spårlöst ' blir" borta. 'Hustrun, som spelas av Liv Ullman är den sista rottråden som" binder honom - vid livet. Han skjuter sig fri från hen- ne "och störtar ut: i en: oändlig frånvaro, det sista förfärande mörk- ret men även försonigen — döden, Att .referera innehållet i filmen är egentligen meningslöst. De. två lever i, ensligheten på sin storm- piskade ö, de gör egendomliga be- sök på ett slott, där ägaren till området residerar, träffar dessa le- vande döda, ett skräck- eller vax- kabinett mer än verkliga männis- kor, en projektion av Johans räds- la inför människorna" och berörin- gen med dem, De vakar nätterna igenom, delar sömnlöshet och spök- rädsla, stirrar in i syngrå intighet. Liv Ullman grubblar efter kata- strofen över om hon gjort rätt, om hon älskat honom tillräckligt eller kanske för mycket? Hon fram= ställs som en underbart sund och msiåénd filmkritiker: från. olika delar äv "världen! såg. pre RMVen”, hans 28:e film, som redat före premiären sålts" till. én lång "råd "olika länder. Ingmar Bergman vär. själv” inte :med. premiärkvällen — tillsammans... med. filmens kvinnliga : huvudrollsinnehavare, den manliga” huvudrollen: — en framgångsrik: "målare som. blir sinnessj "blixten: slagit ner - - klarögd kvinna, "vacker som. Remi ren, på den nya Bergman-filmen ”Vard-> v Liv Iman, ssemestrår han just nu i Rom: Max von Sydow, som här ses i en :scen med Ingrid ' Thulin, gör Ru besträffning + som Ingmar Bergman) ' brandts Saskia, fylld av känsla, Än- då är hon som ett tomt skal; som om -mannen 'sugit allt liv ur hen- ne, utan” eget värde. Hon lever bara för honom och genom honom, När: han är borta går hon kvar som "i ett tomrum; endast grubb- lande över det som varit, ' trots att hön”under. sitt hjärta bär bar- net som kommer att skänka henne en ny verklighet. Men säkerligen inte heller den hennes egen, bar- |- net en spegling av mannen, en ny varelse att uppslukas av eller leva "igenom, Det : är en "ddldring! av en ego- centricitet "till. döds. Max von Sy- döws' gestaltning av den under- gångsmärkte konstnären är skakan- de, starkast kanske hans monolog om . pojken i garderoben, denna själv upplevt 'som "pojke och sol han uppfattade" som ' ett svek, en ofattbar. "grymhet av "dessa föräld- rar som. säger sig älska honom. Att kyssa handen som slagit sedan mad bett om. förlåtelse — en misstro mot .allt och alla' griper om bars nahjärtat 'som en kall hand, fort- sätter att krama, skymma, stänga vägen . till” kärlek, människor. och verklighet. Söm syns ch ljud-upplevelse är 4 filmen en enastående njutning. Sven Nykvists foto har aldrig varit'full- .| lödigare.. och Lars Johan Werles musik: ”undertryker känslan : och stämningen .i filmen. och stöder Egentligen finns det inga biroller. Skådespelarnå som" uppträder är. som själlösa dockor, Gudrun Brosts brunstiga' grevinna, Naima Wife strand —'så gammal att hon till- med den vidlyftiga hatten [ETT ORD Därför - må den: ene av eder vänligt upptaga den andre, såsom Kristus, Gud till -ära, här uppta- git eder.. (Rom, 15: 7): Kom. med mig! Jag är just på väg till vår kyrka i ett sjukhus, där jag är: kaplan, I vår kyrka är vi alla bröder och systrar. oavsett ålder, ras, alla nägot fysiskt, socialt eller samma sätt. "Kärleksfulla. hand- lingar: besvarar vi med vänlig: het, hatets gärningar "bemöter vi med harm, Eftersom jag ser "dessa männi- skor som bröder och systrar be finner jag mig. mitt i en grupp som har sina särskilda -möjlighe- ter och' sitt ansvar, För att bli medlem av denna kyrka måste jag ha. tålamod med dem som är svagare än jag och ge dem mir: omtartke och kärlek, : Dem som är starkare än jag måste jag se på med tolerans och för- ståelse. Kyrkdörren i denna gemenskap är öppen för mig, jag får gå in ägodelar " eller. ' karaktär. Vi harl: andligt drag gemensamt,. Vi'rea-]' gerar inför andras känslor, tan- kar och handlingar på ungefär|' kan ta av sig ansiktets pergament- liknande hud så att kraniet” blot- tats, Ingrid "Thulin, Georg Ride- berg och de övriga, Alla fuagerar de blott sor . bakgrund, symboler; För detta är en film som måste få skräckmästarén) Hitcheock ait blekna av” avund. 'Detta / handlar inte om rädslan fäbricerad för n3- 'jes' skull," som, kittling. Trots alia "teatrala" effekter är 'det en skild- ring av mänsklig. ångest till. döds, Ingen kan avundas Ingmar” Berg- HUNDUTSTÄLLNING "En: söndagsskola” ordnade ' en hundutställning” för sina Yngsta medlemmar, En sexåring anmälde [familjens tax:- När "pojken kom hem efter 'uppvisningen” frågade fadern. hur .det hade” 'avlöpt.' : — Hon. skulle”. ha" fått första pris i sin grupp, sa pojken, men så kom det en tax till. > - " APROPA VV är det konstaterat att en femö ing räcker mycket längre nu. än förr. Det kan gå "veckor utan att man och uppleva andens enhet och människor gemenskap. kan hitta något att köpa för. den, det sjunkande penningvärdet så - | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.