N ten Mos vinter spred allvarlig oro i - årets remissdebatt. Det. djärvaste greppet” på detta samhällsproblem : tog. centerledåren. .Gunnar. Hed-' lund då han föreslog regeringen att omedelbart ta bort omsen på industrins investeringar-samt tem--” porärt sänka omsen- på konsum” tionsvaror. Hr Hedlund. föreslog. - även att företagens energibeskatt- . ning” skölle. upphöra tills vidare; 3 i "Syfte "med: .de se Metder ine : lödaren "föreslog. regeringen vid ta, var givetvis, att mjuka "upp allmänhetens. köpkraft genom «en i . viax billigare varor öka "konsum- tionen och. på så sätt stimuler: efterfrågan »'och ätta. fart” på in dustrihjulen. " : .Hittills.har 'Hedlu; d bli hörd: endast ifråga' ningen. , Men den: halva: procen-! "ten som :riksbanken med ' finans- minister "Strärigs goda. minne ge- Hörnfört sedan: dess" är. otillräck- en halv. procents , reducering till." "Men inté, heller e aktion' är tillräcklig i nuvarande > kärva situation;: Något ännu mer Fach om: "temporära "åtgärder. och i "> effektivt måste tydligen! tillgripas; / ” Detta". har. 'LO:s; utredningsthef + Claes-Erik: Odhner ' och ett” elva: mår "starkt -utredningsteam;i LO +" klart' insett..På tisdagen" offent " liggjorde hr, Odhner | medarbetare” sin” giv” : dT; Fredagen. den 23 nd, LÖ-Odhnet och Cusänkitgen: nnesgode: | ”fidningsläsa-" 6 CSTV-tittaren : erinrar ' sig ” säkert att .den"stora arbetslöshe-', , sänkning av:-omsen; d:-v; s- att N m räntesänk- " lig och bör snarast följas av minst 7 sådan punkt- februari x kanske.till 3—4 procent: Genren samt : för: såväl.'hr : Hedlunds -som LO-i experternas förslag är, att'de tänker sig en temporär åtgärd; De , vill: helt "enkelt använda : . omseå” | "som konjunkturstyrande- medel, . precis "som. räntan "av trädition "ansetts, vara, , När . konjunkturen stiger markant och "överhettning i i 2 :samhällsekonomin i riskeras; då kan man skärpa omsen, menar de. När det uppstår en konjunktur-'. svacka red åtföljande arbetslös- . het, Bör” man” sänka den för; att. "stimulera : konsumtionen " och ge utrymme" »för ökad ; produktion? Nu skall Get; pli "synnerligen : intressant att se hur finansminis- der. Gunnar. . Sträng” reagerar ; på LO-given. , När : hr. Hedlund? «tog ; Upp inkningen i r " batten den -18 januari, reagerade . han --mycket - surt," Han >erinrade » sig'att hr Hedlund: var” en: mye? ket klok; karl när. han regerade. att hanne blivit miljöskadad st oppositionsställningen och ':av:mitz "tenpolitiken. Hr. Sträng : viftade även med argumentet att statskas-” .. san. skulle förlora: :cirka. en . och ' en. halv miljard kronor ds -inkomster iom hr: Hedlunc I slag" skulle" realiseras. Argu vitet « var långt ifrån adekvat Hr” H " lund, liksom LOZ Cexperterna,' talar > om 'pérmanent. omssänkning. Kan ske. skulle. ett par. tre, månadé inverka "positivt" på ”konsumtio) och ' stimulera "industrin "ti produktion och. sysselsättning.” "pressas." stillbaka, |: desta. mindre” kostar Jarbetsmark- olitik..I -En högre "arbets ; fjolårets” går nte. at ti las om till: Vi r, kört. tid på, 055, 4 CL . tankegång sont hf:Hedfund fram. förde i remissdebatten för en må na sedan: Centerledaren : precise "rade: inte - hur stor. dmssänkhin han tänkte sig. Ett" parjitrej cent föreföll vara -häris linje.” Hr Ödhner” spikar inte. hellersnå iså "måste också finnas jobb; att sko- sänkning” ve nomiska. 1 princip; är det precis samma A bär, det, våra, nädspolitiken i i syfte” "att lindra: ar; to S iffrå” på "15 ;miljarder kan? "allts reduceras mycket ki 'geringen; anamma dem' omgående är nä Hetvig, btäpkbart Väl Sexperter > Shu Ft » samma; idéer. som? ” centerledaren, Et TV reportern Ake? 0) och » högern" i de” ”se- naste 'valrörelserna, skriver Fol oket (sj: «Det 'finns” 3 år) olkpartiet; . boken: också: en : : intressant; Idring, av, samar. ; hetsformerna mellan företrädare för” dessa” mäktiga ' ägargrupper "och de börgerliga, politikerna. I -hemliga grupper "—' Présidierå- Näso; Hessnergruppen' : Pg storföretagare och frågot: Viv skall” inte insinuera > att;företagarna: dikterar de' bor- ” > gerliga partiernas Program även om" en del av. dem” såsom bi- dragsgivåre uppträder med såda- "na aspirationer. Men DN har väl ändock svårt att förneka att ex- ca empelvis folkpartiet inte får si- "oc na pengar för sina vackta” blå ".Ögons skull utan för att det .lik- som, övriga politiska "partier ' för reträder en ideologisk grundsyn, som'häringslivets dirigenter kän: ' nersfrändskap med. , Denna. grundsyn äg! . den borgerliga ” politiken under årtionden. ” Högern och folkpar- tiet har inte visat någön medve- tenKet.'om.« behovet" av en: för: stärkning av 'de kollektiva kraf- i terna för att' motverka: privat . maktkoncentration, n i storföretägsämheten:; Det social- ” dehiökratiska ” "Programmet", kan däremot läggas som grund, | ett konstruktivt. "samarbete mel- ) co "Makt. har alltför "ofta fått 'en : v. maktmissbruk, redningen'; > klargör oa - maktkoncentrationen. inte Inver- KS a är v MASS uppgifter. i boken "Makt , inte bortse från att familjen Wall: ga "Partiledare. i politiska I: : Jlenberg är, uiömordentligt ekono: 'L' M Ericsson, ochScania Vabis. har satts på" fötter: genom: lik. "nande rekonstruktioner, Såkkunelh : "skap av. det. slaget är nNaturligti "som yutredningen” själv Konstate».. .rarcat beslutsfattandet icett'fö "retaäg är .en' process. och. inte;en: 'ordergivning uppifrån "och 'ned- vv äls Ägarintrésset håller sig. NOT-. | halt i bakgrundén, eller som det, | heter i. utredningen: ”Det räder Aämligen ; stor; enighet ; om "at verkställande direktören mei trädande "av ' alla specialister organisationen: har' ett betydan!” t de inflytande” i det moderna 'stor: £ ir alticäg oavsett-.om-han 'sjä Gerd huslänningen : ett frågetecken: ing | / Men det är eri brist hos”utred- Mingen att-den inte. försökt Kart: lägga de informellå. kontakterna mellan '» styrelsens: "ordförande och . verkställande :. direktören. Ordföranden har ju ett högre:ar- |! vodé än övriga. styrelseledamö-7 ter, för: att, han närmare. skall, gysselsätta” sig" med företaget i. fråga och dessutom sitter han, of tast stödd av en majoritet i sty relsen. Om inflytandet från sty- " relsert "som grupp: minskat, är det" alls inte lika säkert att sty: I "fått ett minskat inflytande. Vi föreställer ” oss ” att |: miljardsats-” "att"; noggranha '' genomgågar gjorts i Svenska handelgbankens | styrelse. .och : bankers; förvalt. |, ningsbölag Industrivärden — det . vis'allt- främgentién tillgång, ochil: framstår så mycket värdefullare |: relsens ” "dominerande ägargrupp.; ningen på SCA inte skett utan” vill” säga ”att”'den:: dominerande |” ägargruppen haft ett starkt ä ägar- 0.-pro: i . Mellan: "glaciärer, de ; inflytandet "av." olikartade: väder- byggnader; kän” "få avkastning beroende - på: dess mängskiftande r ytan och ; Jura- "geologiska : sammansättning « "och ;regnrika' trak- oderödling medan. , "bergstrakterna ' 1 vanligen . endast av. betésmar- i eranider är pektive' Bros tecken” tyder "alltså okråtleka: y Eress hostas heter det :; Konsumenternas dag. de: re: spessinvistis organisationer. "har, imarknadssystemet - vitalt.” kurrensen, är hårdare än någon- sin. Och: detta gäller. inte . bara ; på konsumentföreningarnas vid- I detsamma ir fallet inom bensin: och ' oljebranschen, där : 1C-före- ningarna är intensiva pristrycka- |. ne; , ocH ' inom försäkringsområ: et” där Folksam får en ständigt "Detta hindrar givetvis? "inte — vilket mänga. gånger understru: kits'i dessa:spalter -— att staten åtsa betydligt mer. på kon- itfor: skning och konsument- De resurser som ex- . Konsumentinstitutet er är generande kle- jessa områden är. viktiga, in- inst "därför "att. de stärker rt pri :' kvalitetsmedvetande + hos” konsumenterna; vilket f ö i Sin tur”börr ytterligare stimulera hn » uppsiutningen kring : kooperatio- 'vanden, « . eligger en "nåturlig in: emenskap' mellan 'lönta- garnas : organisationer: och - kön 'sumenternas.: Vid ! en konferens .helt. nyligen mellan företrädare '-fackföreningsrörelsen- i -konsumentkooperationen . etta till uttryck: konsumentens i situation" 'skulle 'te' sig helt än- norlunda :om de konsumentkoo- I perativa." organisationerna: - inte Tr ett; sådant läge Kna. för- "+ visso /kraven på statliga ' ingri- . pånden 1 förm av pris-' ock kva- : 7 litetskontroll: ha; en .”helt! annan: a; görå”s av ca 1 800 000:-nötkreåtur | ; | och : 99.600 hästar. (varav: ca .6 600 ' Kon- Effektivare” statliga "insatser | kan nämnas olika « :slag ält. och 8 anpassade dias I. "och: iu otväster. ockerbetor; foderbetor, ter; osv.) olika” slågs ilken. gradvis: tillämpats? 8e- 940... har. med ört en: javse- et sschweiziska:'klimatet?'f: vor! oderodling och bete: och a Boskapsbeståndet : i” Schweiz" ut- (varav. 950 000, kor); 1360 000-svin avelsdjur). och, omkring 2 000 .ås- nor "pch. mulor." Fårbeståndet upp: går till'övenr 300.000 djur och get- til mellan / 0 000. och från Schweiz (45.5 Procent = av hela ”beståndet), : den” rödbrokiga rasen "från. Simmental. (50,7: pro- cent), : " den” svartbrokiga rasen från, Freiburg .. (1,4' procent) ' och den - alpinska ” rasen "från Herens (1,7. procent)... . Den" sistnämnda uppföds nuvudsakligast i Wallias. "De schweiziska ' nötkreatursra- serna” "producerar ' djur” vilka :ut- märker: sig - genom" mycket goda egenskaper, på "tre. områden: kött- och mjölkproduktion samt arbets-' "Ett" ”schsationellt inlägg i de hatten om vad vi människor får äta eller inte äta, för- att fort- sätta . att ' vara. friska” har. före- kommit i VeckoJournalen. Det sensationella- är att man nu re fererar forskningsresultat och ut- talanden " från ' framstående 'spe- cialister; - - vilka "utpekar en' helt ny bov i hjärtsjukdomarnas : dra- ma: det 'raffinerade 'sockret, Kon- tentan. är att 'det' stora felet i människornas diet och den mest grundläggande orsaken till hjärt- tid laintiaigt att man måste for- ska vidare på bred front. 1: sam: manhanget har. professor Werkö i Läkartidningen framfört 'kritis- ka : synpunkter. mot professor Haquin Malmros' i Lund, vliken så - sent som: i. december förra året ' hävdade ' fettets avgörande '. betydelse i berör da" sämmanhang. . Därmed ”' har / vi tangerat” en starkt . ogynnsam omständighet i debatten om våra födoämnen. Det ' är fysiologernas oenighet, Det är” deras metod att alltför lättvin- B "produktionen; : inklusive: getmjölk, kvålitet; Jännan ostspecialitet är den kryd: ekonomintrymmen "under ett. genomgående av medelstorlek.. och | dito. vikt,” stär- kas välvuxna och mycket .. .mot- ståridskraftiga beroende -.på' att de". under " sommaren 'går ;i' bete på: höjder som ' ibland överstiger 2 000 meter. De schweiziska” nöt- kreaturen "är "avi dessa. ''örsaker födarna är "organiserade i: i Jokal- och provningsföreningar; som med statens" Stöd. uppmunträr. "och kon: m lkprodåktion IRS ti Vöryat 3 miljoner: ton. procent: av: den duktionen "och "producerar i. sin smör 'och>22 100 ton” kondenserad mjölk;” torrmjölk:? etc." Hälften av den bearbetade mjölken åtgår. till framställning.” av ost. "(Emmmiental; | Gruybre: 'och', Sbrinz) vars höga . ärldsberömd och ' vil- "I har < gjorts ppfödning;, "starmtav- q "|sig at sjukdomarna skulle: vara den allt- för stora konsumtionen av indu- stritillverkade, - raffinerade ' kol- hydrater och inte —-som förut gjorts: gällande —. fettet. I den omnämnda artikeln drar man -inlednin gsvis” med det fram- lagda "materialet som "grund : den slutsatsen "att det inte längre är fettet som skäll ställas till svars för... åderförkalkningen och dess ofta förekommande följder i form av "blodpropp i hjärtat, : Sockret och "den alltför: raffinerade '.stär- kelsen : i : den industritillverkade maten : skulle istället. vara" hävud- orsaken,. ”Lipidernas : (=blodfet- ternas saga är all)” nu" börjar glykosidernas (=sockerämnenas)”. «Den nu :så drastiskt framhållna .| tankegången "att. sockret :. skulle » | vara "huvudorsaken är inte:ny, Den har emellertid nu blivit bätt- re :underbygd, anför -man. "Detta «av. en framstående amerikansk ' näringsfysiolog, - dir 4 Forrest E; Kendall vid Columbia- universitet i New .York, + Ett faktum är att den” av dir : | Kendall. '-uppbyggda-:, teorin- har gjort; stort: intryck'. och verkat övertygande; för flera framståen- "I de fackmän." En” hjärtläkare hår t:; ex... uttalat, ett. nu är det inte längre fett som läkaren. kommer att; förbjuda.” sina infarktpationter utan. socker. Den "nya synen på de: "berörda allvarliga frågorna gäller. "själva uppkomsten. av de avlägringar som -'sker i" "kranskärlen, Under. lårnig tid: har fett, och särskilt. det animaliska fettet, ansetts. vara o sak. till 'dessa skador på kärlväg- garna, som i sin tur resulterar. i Visserligen, spelar först: iv och? som: det :iraffinerade fn nan dir. Kendeal ”bomb”: sprängas: Det har: ti ex. ofta hade en:onormalt hög koles- terolnivå utan att visa teckeni till terat över hur? "det :kan””komrma >eskimåerna..' vilka": koneu- merar:» stora” mängder ' -animaliskt fett fråri både" säl och fisk; prak- " |tiskt'taget inte känner:till hiärt- LL Tillverkningen: av: "konserverad mjölk jär: av. vital Betydelse: för] landets; näringsliv. ; Den: började | 1866, med öppnan et av. "Europas första. fabrik: fö illverkhing: av] konderserad. .mjölk:.1i- Cham,. som; kantonen ; Zug: . Ett är ij 'mjölkberikad vällingpulver för barn. "Ett: ysterligarer steg ;i ut: - industri | « Schweizerost ner; man fn jorden. runt De schweiziska: os- "tillverkas. och> konserveras 'med yttersta” Omsorg . och? ofta 3 fettarters > skadlighet ; som fram-ip enlighet... med :;recept: som” 'garan Switzerland”; Bländ. .mäng; den: av. ostar :märker man i förstå” som "väger " mellan: ; 80 - och. 125 kg. > Till; en. tid Gruyöreosten, av! vilken man/;: bl.-a.;tillrbder. den: berömda . ”fon-' due”. 'som- äts . speciellt "i" de-. fransktalande delarna av Schweiz. Sbrinz," som mest: förekommer . riven form,. är livligt. Up akattad av mästerkockar jorden runt. En dade.”' Schiabzieger, -- förpackad : burk "och, med en hållbarhet: som gör att den" är. mycket. använd- bar. även 'i tropiska . länder... : På livsmedelsindustring område kan. man notera” att schweiziska kex, :'konditoriartiklar " och :. chok- ladvaror haft utmärkt framgång. Chokladindustrin' uppstod, först 'i den fransktalande delen av; Ian- ] 1 orsaker. Han framhåller emeller- «| cialister att de' inte. alls hade för infarkter: Ett” annat exernel char anförts. Det: gäller "vissa, "somali- stammar, som lever nå fet kamel- mjölk: men inte .käfner, till -hiärt- infarkter:i Istället char” man '| mit. underfund med att fre ;sen ”avis.kre kärlskador ; och infarkter, varit hög hos nersohej : | som vå grund av olika" "åkommor i AV stod: på: ven, mye et. kolhygratrik. a da inom olika läger av. och :som nu resulterat i'ett'ra kalt .:angreop ; mor.:de” till: syne något överdrivna teorier.:om olika" förts under "senare. år. :Kendalls';' kommenterats" av. svenska läkare, Professor, Lars. Werkö har. ti ex. "framhållig > att. Kendalls ' sock eori är ett tungt: -vägande inlägg ” debatten - om". kärlsjukdomarnas det: i början . av 1800-talet och sedan dess har, den snabbt vuxit. till:.att omfatta. hela. Schweiz. 1: dag tillverkar mer än 30 fabri- ker; ca '45 000 ton choklad ärli- gen, och märkligt nog: förbrukas fyra > femtedelar . av . denna "pro-]. duktion: i Schweiz, som är värl- dens : ledande - chokladkonsument med omkring '6 kg per invånare! ' Slutligen är -tillverkningen av. koncentrerade soppor » värt” ett omnämnande. .' Dessa :, -produkter har under. senare: år haft: emi- nent framgång både på: den" eu- ropeiska : och. amerikanska mark- naden., ne Ra — kommunister ställer upp i. årets: val sävén man- är: helt utan? chans - till mandat, ' : Ikning:. D:r. Kendall häv- ndra. hand; Han: hävdar att dessa bildar/ avlagringar ovan- på" skador," som; redan: existerar] bil 4 ckret |! konstaterats: att 'gemla människor sjukdom!” Vidare: har: man refleki|' ; bestämt sie före en äldre man,” .| vattnet :i- still "| punkterna. När de -.kommer sam- 'Iter det fram 'en-ljusflod genom -I ker, ökas ' vår ljuskrets+ genom digt släppa ut" spekulationer: i olika riktningar, vilka förstoras upp av. vissa, pressorgan och ma- tas ut til allmänheten som: hög- ' sta "visdom: i" ärendet, Ämnet är alltför : allvarligt för att använ-. das som föremål för' spekulativa artiklar, vilka 1: Vissa fall rentav förefaller vara avsedda att väcka sensation” och rikta blickarna på upphovsmannen, . Någon annan > uppfattning - kän" man knappast '' få, ”om man: under de senaste ären > följt ” de : i ytterligt: "stridiga . uppfattningar” som förts "ut i pres- sen och. som : många gånger. bli- vit '.snabbt- motsagda av "andra specialister . med raka motsatta åsikter. | > Det... vore ingen svårighet att rada :.upp ett stort antal klara. motsägelser, Som ett exempel kan nämnas att.under kort tid/ såväl mjölkfettet som margarinet av oll som” "skadligt ” "för" personer « med + anlag för kärlsjukdomar: > ” Många : exempel" skulle... kunna" anföras från s olika delar--av. näringsfysio- logiens: område. : täminpillerautomater : för de” as ställda +: blev « 'åtgärden . avhånad och > vitaminförtäringen” framhölls från "något. häll. som bluff, "Detta är förmodligen ett: ovederhäftigt : angrepp, Låt vara, att reklamen någon : gång "gått för "långt. Men . nog "har ' vitaminforskningen och — tillverkningen” glvit” mänsklig: : heten "stora tjänster,” ie «Det finns forskaresom här Var när: äldre människor från 3 förtä- + jöik under motiveringen d lkens: :stora, : innehåll : av kalcium "och fosfor; skulle; kuhna. medföra "en alltför: stark ring i" ske Ik NN. vi börjar. 1 vi öka "I StillYkroppen av” lättillgängliga mineralbestånds- i |'delar.— vilker är, särskilt viktigt: under” äldre dagar, d. SAR reforptionsmöjligheter: z :Exemplen.n kande: människa älvklara uttalandena => är > ti : brytas - i--et konbllodar samin hang sol här. gäller, "Det :ä ligt”att” en forskare som kommit : på: en "Viss, idé. öch även: ”anser belägg - för.” denna gärna vill. a föra t sina åsikt i le e har” fått de komp- - "sammanhangen hättre t | gfundregeln; att så länge : sen " frisk:, människa : äter . ängder och . eftersträ- vår "att hålla" sig" till :en allsidig koest,' sår finns detvingenting som ittills' bevisats böra" uteslutas ur matsedeln, Den" synpunkten över- ensstämmer ' också : väl: med” de synnerlig - mänskliga "aspekter på"de, rande Problemen som en: del venska : .näringsfyslologer ånhgav 'i en intervjuartikel i. Da- gens-Nyheter. den 10/12 1967; Det. förklärade. helt. enkelt en rad spe avsikt att avstå från julbordets läckerheter” —» men vatt måttfull- het och motion måste jakttagas. i— Jo fi resten," vet du att Inga har gift sig "med en barndon än?” säger den en — Det vär intressant, säger den andra. Då har hon alltså till slu "We ol « EN: kropp och en Ande, likasom I ock bleven. kallade till 'att leva i ett och samma : hopp, det som tillhör eder kallelse. (Ef. 4::4) -> " "Aftonandakten nere : vid sjön var.slut. Vi satt kvar på bänken och såg ut över det månbelysta tankar; Fullmå- nen--lade: sitt 'silvermönster över sjön. I centrum var ljuset så sam- - ' lat, i'. ytterkanterna syntes det endast , på de små vågtopparna, '' När. dessa blev” fler tyckte jag att det stora: skenet blev; allt tär . "Detta. är: ju en bild av. an I kristna gemenskapen” tänkte jag. Enskilda kristna som vittnar om Herren är. som de här små ljus- man i kyrkans gemenskap så fly- världen, I denna världens mör- I kyrkans, gemenskap, 2 ka forskare var för sig utpekats > När Sveriges: Radio införde vi et i lutsatsen att de: många '.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.