4. os LAHOLMS TIDNING IT Måndagen; den 26 februari 1968 IT= = DIKTAREN OCH DEMON- = = i STRANTEN SS a Expansivare politik - Den-ökade. arbetslösheten in- ger bekymmer, Vår socialdemo- kratiskå regering ” söker dölja lägets allvar bakom arbetsmark- naäspolitikens siffror från om- ! skolningskurser och beredskaps- arpeten, I verkligheten är det väsentligt mer än 100.000 som saknar; ordinarie: arbete. Det be- - tyder, att vi dåligt tar tillvara våra” resurser och vär produk- : tionskapacitet, Det är enighet om att. vi mås- te bygga, ut arbetsmarknadspoli- tiken ytterligare för att klara situationen. Oppositionspartierna krävde: det vid fjolårets riksdag. slag, som nu ligger i den: nya 'statsverkspropositionen.:Vi mås-|- te ha effektivare 'omskolnings- verk ämhet och fler berédskäps- : Det blir. knappast "I "när gon strid. om den saken, .. Men det "väsentligaste är ju, att vi får näringslivets hjul i gäng effektivt "så snart. söm möj- ligt. Det behövs en expansivare politikisHär går : en.” markerad skiljelinje . mellan: . »regeringen och oppositionen... De' tre Oppo sitionspartiernas, krav. är Ven. e pansivare., n ringspolitik, . som kan stimulera näringslivet” .nu när det verkligen. behövs! ov Särskilt fe ar ;-Hed- hund. har gå d en expansiv. p ett, fempunktetsprögräm för” så- ken,: Mitt npartiernas motioner anknöt: ti " åtgärdet; i föreslagit, vesteringsy | redan vid” h Vä staten. skall stimuler; vet3. avsättning” gerlorå ökade -bestäjdingar. Då tre" olika "orärå- som, "mittenpartierna är att omsen på” in- Regeringafrågan. i Finland += 55.5 kryddades” ned. en överraskning då "det socialdemokratiska partiet utsåg, generaldirektör K A Fö .. perioden för presidenten 'Kår' va- rit uppenbart. "Det. :socialdemo-' kratiska, nederlaget i elektorsva-"' let ll. presidentvalet” "Kar bl fram ;i' "rampljuset vilket fyder på, kerhet i det social- Partiet.” Fagerholm är: en beprövad politiker” med ' ti- i digafe” ”jerfarenheter avi > chefskd-. pet för ”Koalifonsregeringår. "Men han är 57 år garamal. och krap- past "Själv: så. pige Påsen "Bolitisk come back, "Det skulle" förresten 'vara 'in- tressant: veta: vad. president: Kek- kötren" "tänkte när Fagerholm -no- ij ill 'statsministerkandi- dåt, DE två har 'samarbetat förr. de utkämpade också en bit-' ter strid i presidentvalet 1956, 'då Kekkonen, fick 151 och Fagerholm 149. röster. De: finska politikerna är”emellertid. vana: vid att ta hår-, då: täg "imed' varandra. och :det. finns ingenting som säger att hrr Kekkonen. och, Fagerholm inte skulle kunna etablera ett frukt- bärande” samarbete- om den: sist- nämnde återigen blir chef för en finsk.. regering. Hans samarbets- talanger är välkända, och de.be-, hövs”i en koalitionsministär 'med ON den, för försvaret, vägupprust- | - ningen och u-hjälpen. Dessutom bör man enligt mittenmotioner- na överväga :temporär avveck- ling av näringslivets, energiskatt och sänkning av omsen på kon sumtionsvaror, I Hedlunds ”fem- punktersprogram ingick också . räntesänkning. Sänkningen m den halv procent för litet sedan får väl sägas vara en halv:"bön- hörelse, en 2 Nu. har LO slutit upp "på de n expansiva, linjen. "LO:s -utfed- ningschef Clas-Erik Ohnerishar för tidningen Arbetet" uttalat; Vi borde föra "en expangivape betslöshet än fjolårets" gär: inte märkt Ci sen... .Det räcker inte me n skolning Det måste också finnas jobb att "skolas. or. Ain vi har en omssänkning : under. 'en Tiknande tongångar har" jer, "regeringen och finansmi- nister Sträng. .är” "inte. intresse- rade av en sådan expansionspo- litik; Hr Sträng. "säger, ” att han "skall vara "selektiv. Och dej 'be- : tyder, att han "endas nker. på punktåtgärder” -via ” arbetsmark- -» nadspolifiken och :kanske inve teringsbankeri En expansiv, vä Pngspolttik (funderar ” han på. - Dete som tm sker: den "soci- aldermokratiska” ” regeringspolit ken är. ; passivitet och on: : Man väntar, på till... centerledären .Hedlurids. . mittenmotionerna : :någo: senåre ; > sökter- Tfnansministern.: : komma Han: sangrep mittenpartierna för: deras: - 2 exX- ” föra ökad statsupplåning'1 möjligt, att det - skullé-. bli . så just: nu — men .det är ju fall helt; -med ;den 'äktiva' Konjunkturpo- litikens. idé, Det väsentliga, ä På ett normalt sätt "Ett" expan- derande näringsliv betyder: ock- "så" Ökåde statsinkomste: I "minskade ; "statsutgifter, snart bör résultatet bli -en, mins- kad statsupplåning. Hela .det Strängska:' resonemanget: ligge; vid 'sidån av.och har inget'stö " re intresse i sammanhanget; ;; cialdemokrater, folkd krater | - och" öenterpartister son underlag, Sträng ' inte diskutera." Nu -har d. ekonomisk politik. En: högre' ar-| ; En: ; expansiv. politik vill. nr |: Md ia åsikten" att det gie slag. :I' .en TV-kommentar” till a ifrån det' hela, genom att atala i |; rom något annat. -pansiva "politik" nu "skulle 'med- SA An ;överensstämmelsé - att man, får- näringslivet i; gång Mycket tr I samma vecka söm Jan Myr- i dals - TV-film 'Hjälparen upp- rde tittarna och förmodligen -i 1 högre grad oroade de ansva- riga, publicerade My rdal i Afton- bladet. en uppgörelse med fadern Professor Gunnar Myrdal. En skribent i Jordbrukarnas Föreningsblad menar i en kommentar till ”Hjälparen att : man inte bör göra för stor affär : av unge Myrdals två roller: De som uppskattar JMs förfat- tarskap skulle önska det mesta av JM- temonstrationerna ogjort, en människa ånnorlunda än. hon Man... kan . -uppfatta demons- ' tranten;: M som en karikatyr på » ; diktar M' och i övrigt glädja : Sig ät/diktaren. Ms livliga. verk- samhet. Det finns -hos lymmeln I IM. en äkta radikalitet,. en för- , måga: att uppröras av” orättfär- I digheten:som-gör honom oförli |; nelig och : därmed oumbärlig i "samtidslitteratureri. - "Hjälparen' åstadkom något av , en folkväckelse” kring menings- lösheten i vår u- landshjälp: .. Filmen. har med visshet en be. : stämd. adress, nämligen . det Sys- lem och "den praxis som gäller to för” vår "u- landshjälp: :Filmens avslöjanden 5 vr: diktade; -men det : går vilda, rykten. om verklighe- fen, ärbakom, och sedan detta | demonstrerats så verkningsfullt som 'i'”Hjälparew,. måste. tiden - vara inne för en omvärdering., . Så kraftigt fungerar. sällan : värt: näst: "vecköpressen ; inställ > 7 sämmaste. : massmedium, heter | det”till sist.I Föreningsbladet.” i KAMPEN FöR- MILJÖN ' Att vi mäste slå vakt, om: vår åven av; de: politiska partiet I visig: en. rad initiativ-på” det » miljöpolitiska områ : :s der ”1950stalet. ra jöar.. och. vattendrag otioner; ANigående rikspla- 950. et aktuell: fråga. Det Viktigaste. mn ed Seaterpartjets I ” has sida Trän Gocialde mån "Jängö 50 C Satt få. till: i helhetssyn, id É stånd: . någon: "kdaeligt a att det inte fönns någon : helhetssyn. på miljöfrågorna och = attiman måste. skaffa sig en så. fan som. de vill ge > Ekenfavi har: de; chansen att be LI ”Arbétarbladet (sX kommenterar; " miljövårdskonfe: ser” F Gävle. Tidningen" ger ndustriförbundet bör gärna ; «en debatt med naturvärdsver: | 7 ket om. dessa angelägna, ting. LO" påsden punkten. Hrr Hed- Jund”och' Odhner får jänga, ef- Vi behöver en expansivare” fl : nansminister — och en, hand-' "Imgskräftigare regering. men .vad gagnar det att önska Vv Men. inte; för att anklaga verket ; kö Måndagen den 26 februari 1968 S | I dag: SIGVARD. ” Solen går upp kl. 7.19 och ned kl. 17.32, I morgon: TORGNY, : So!en går upp kl. 7.16 och ned kl, 17.35. s VARGFYLLA VN "En tjeckoslovakisk bönde satte örra veckan ut några liter. hem- bränt på jäsning, men' för att inte doften skulle locka nyfikna Iands- fogdar- till gården : gömde . han brygden ute på ett fält. Tre vargar sniffade sig dock fram till det som i frargtiden skul- lé bli" många liter god slivovitz, drack sig berusade: och 'upptäck- tes av hembrännaren själv, som genast såg en god förtjänst, i sina objudna gäster.: .-. > "Han hade inga' besvär med att lasta vargarna på en kärra och sätta. :kurs : mot närmaste ' stad, Michalovee,' för: att- inkassera be- iöningen 300 Kronor per djur.” Nu: bar. det sig. inte: bättre än att" vargarna” nyktrade' till under resan och ställde till med ett oher- rans.. Vv. då bonden” med sin kärra | körde: in i. stader." Brandkåren ryckte ut och tog död på vargar na. Bonden” inkasserådé” ”färigstpån- gårna.— 900 kronor — och styrde glatt :kösan hemåt." ta väntade lanäsfogden” "med r Herrens; och” ant väd jordens” krets” och ' de Ä 2). sik Som: blandade. sig . med -kväl- "Jens”stillhet.. En: välkänd pianist "i spelade känsligt e en komposition av; Chopi nder en Särskilt mjuk ge hörde jag något som lär en liten: spröd . violin Så natur- ligt flöt: detta! ackompanjemang Fin att jag först. inte märkte: att t det var "något extra.. Sedan insåg jag att detta tillägg kom "från den. lilla. svarta syrsa som : till- bringade vintern inomhus” någon- stans 'i' närheten av min eldstad. Denna lilla. .varelse,, skapad av den ellsmäktiges. hand, hade gjort tillägget med dessa eteriska över- toner, "För. mig blev" det en ”påminnet. om att. Gud är skaparen av något så stort ..som . universum och något så: litet som - syrsän. En': skymt". av” hans: skaparmakt och helighet kom över mig som en.. välsignelse. ..Jag - böjde : mitt nuvud och : viskade: Tack Gud". se alltför. stor iver och ambi: tion' eller 'rättskränkning utan -för att erbjuda; sin aktiva med- .verkan att lösa miljöförstöring- "ens. problem. - Eftersom, . indust- rins: skuldbörda,' hopad . genom decennier, är stor måste också dess roll i det 'fortsatta 'rädd- ningsarbetet våra väsentlig. Men den bör: gestaltas i en 'an- nan och mer positiv anda än 'in- lägget vid Gävlekonferensen. Fortfarande bär Warszawa spår. efter krigets nästan totala förstörelse h ghettot. AN Det här en det av det foria Judarnas. dödskarip i i ghettot ett. ohyggligt tjugofemårsminne De judiska. befolkningen i War- . szawa existerar inte längre, Med de orden avslutade general- majoren i 55, Järgen Stroop, sin rapport till Hitlér : om "nedkämpan- det av upproret i Warszawas ghetto i maj 1948, 0 7 : Kampen' hade varat en månad. "Mot de tiotusentals välbeväpnade tyska SS-männen och deras strids- "vagnar och artilleri stod en decime- rad skara” uthungrade män, kvin-' nor och barn beväpnade med'kni- vår och. hemmagjorda handgrana- ter; Stroop och hans män fick tap- perhetsmedaljer; de få överlevande judarna ett skott i nacken .. - Lik ideringen. av Warszawaghet- Tot för: 25 år sedan är något. som egentligen 'inte går att skriva om: fantasin. och. medkä inslan” räcker inte till. "> När Hitler Erövrade. Polen hösten 1938 "var: hahs beslut för: länge se- dan fattat: landets tre miljoner jus dar: (nära: tio. procent : ay 'befolk- ningen). skulle "utrotas samtidigt som hela iden? polska. Kälturen ut?” plånat e åre en” nefipolacker livet: Sex r av : 35; miljoner”, invånare! . Mer: än var sjätte människa! : ; I Warszawa fick judarna sin döds- dom den 16 november 1940, då tys- karna meddelade sin avsikt att sam-' manföra dem i ett ghetto, en stad'i staden. NS "svårt ”: förslummade' kvarter” mitt i Warszawa utrymdes och dit" transporterades. 590.000 ju- dar;; sedån uppfördes' en mur med" -kulsprutetorn runt det hela DET PERFEKTA HELVETET '. Ghettot var det” "perfekta helve-' H tet, värdigt en Dantes fantasi, Folk-'|. tätheten. var”enorm: '110.000 män- niskor "per ' kvadratkilometer, "13 människor i varje tillgängligt rum; Livsmedelsransonerna skars med” vetet. ned till en så låg nivå att] folk måste dö av svält på några månader. ' Bara. genom smuggling under muren kunde de som ännu hade -några tillgångar köpa sie. yt- terligare en tids liv. os "Tidigt om mornarna körde spe- ciella . renhållningspatruller' runt i staden : och. plockade upp dygnets skörd ' av ihbjälsvultna, som lagts ut nakna på trottoarerna, Skelettmagra barn gick 'på gatorna och tiggde eller "letade 'efter "avfall i soptun- 'norna.' De; fotograferades av upp- rymda tyskar som for i sight-see- ingbussar genonr staden :(efter kri- get har man påträffat mer än 4.000 meter. Zfilm från Warszawa-j ghet- tot!) ! - Fratn. Hill våren 1942 dog 100. 000 mänriskor i ghettot” — nästan. ella av svält. : a I juli 1942 började man trans- portera judarna till ' utrotningsläg- ren, där de moderna gaskamrarna Warszawajudar. Formellt fördes d var att man överlå transporterna, . togs ut. fick löfte om extra livs medejsransoner.: "DE TAPPRA 60. 000 gjorda ape jat. : Nazisterna reagerade. hårt, "De gick till” motängrepp me ofattbart : mod. De med knytnävarna, självi i sin rapport! = - vi GHETTOT BRINNER - chocktrupper dygnet runt; vartenda kvarter'..' Judarna krö hettan; brutha' armar och, ben försökt de... "krypa över -gatan' och in' De tög t,o m sin tillflykt till'kloa kloaktrummor och jordkulor . ..”".. hade tagits i bruk, Mellan juli och oktober 'detta + år gasades 300.000 bort för att.arbeta i jordbruk och industrier, Det verkligt djävulska åt ghettots s k förtroenderåd: att välja ut folk till men "rekryteringen var inte "särskilt. svår, då de som "Snart började ghettots invånare förstå vart den svällande strömmen av ”frivillig "arbetskraft””tog vägen och. vårvintern... 1943 . begick för- troenderådets "judiske ledare själv- |: mord. ;Det”. "blev. signaler till upp- roret — det hopplösa,' det heroiska. Ghestots befolkning hade'då' deci- merats till 60.000. Der 197 april 1943 tför inte” mer" än .25 år sedan möttes, de. tyska patrullerna ör] första gången av eld från hemma- Slutstriden hade. böj rutalt :och Vv artilleri, med stridsvagnar. och", -pan- sarbilat; : med - :kulsprutor; och - eld= |: kåstare.” De:"trodde "att" de skulle] kunna 'rensa' ghettot på 'ett par dar gar, 2 H -Men judårna'" försvarade sig med : bekänipade stridsvagnarna", 'med molotovcock- flaskör fyllda ined bensin — spett; de 'slogs' med stenar och knivar, 'de. gick till angrepp] Fruktansvärda scener : sutspelade” sig. när tyskarna systematiskt: jämnade hus efter hus -j med "marken. 'Stroop skildrade "det InJudartas " motstånd kunde" bara brytas. genom utnyttjande av "våra Jag beslöt därför att förstöra hela” ju- dedistriktet genom att sätta. eld på fram ur :sina gömställen och jord- kulor; I'flera fall .stannade de kvar i de brinnande husen, ända tills » tvingade dem att' hoppa] från de övre" våningarna... Med hus” som - ännu inte stod i lågor. kerna, men efter den första veckan var, det 'inte så behagligt för dem att stanna där längre. Ett stort an-' tal judar dödades.när vi sprängd För tyskarna vår . det hela enl - . .. san fråga om att ”avlusa Warszawa”, som Himmler uttryckte det. ; el Vecka efter vecka gick medan ett system av underjordiska” bunk= rar och tunnlar, som likt de första kristnas katakomber grävts ut djupt under .det sammanstörtade ghettot. Först den 16 maj tillfångatogs 'den = | sista . organiserade 'stridsgruppen, Det var 180 män, kvinnor och barn, som omgående avlivades med nack= skott. Den 'segerstolte Strodop rap- porterade: ”Tack vare ett outtrött= ligt arbete lyckades vi bevisligen tillintetgöra - 56.065 judar, därav 1 000 med vapen i hand”. " "Men ännu i flera veckor forisat- te små dödsdömda ' försvarsnästen att bjuda motstånd från Warszawa- . 'ghettots ruiner. Av.de 60.000. som d ten”: Snart; drabbad: . också de övriga Warszawa, Det är nog "inte så mån= ga. som i, dag hår klart för sig att Hitler dömde Warszawa till döden! Det. var i samband med der polska imotståndsrörelsens uppror: 1944, Detta" uppror innebar dels att 'sta- den systematiskt sprängdes, kvar= ter "efter kvarter, dels '— och detär mer: än man vågar: sätta” sig in i — att invånarna lika systematiskt för-' des”ut på | gatan och sköts kvarters- Väs: +. När 3 ryssarna tog staden fanns det ' tjugo - (20) : människor kvar 4' det egentliga Warszawa. . 95. procent! av staden var totalförstörd, 800.000 .in= vånare: dödade. Det häde. varit bil- ligare "att bygga en ny huvudstad någon annanstans än att börja grä- -va i det enorma. ruinfältet:.. Pp. de äldre kvarteren i :detalj rekon- struerade. :Warszawa är i dag. en modern storstad med eri miljon in= vånare, nästan lika många som för el re: kriget; Ovanpå . ghettots " grus= man "spårat som historiska. doku- = | ment — reser. sig' ett .nytt och fräscht bostadsområde, med” barn som leker i idylliska planteringar e skilt: mycket om , den ; gränslösa ondskan? i världen.” . Björn Nihlén judarna fortsatte motståndet från ' ' Nu har staden byggts upp igen, / ijöken — utom några ruinfält som : Stöd aktionen för TALTIDNINGAR S åt Sveriges Blinda: POSTGIRO: 900326 — barn som ännu inte vet. sär- ' får ha den här Jackan på fig föl "resten av ditt liv... Han grep. henne, hastigt ” om mid- aft” FE - iNej, hej, hej Lämna” "mig inte. 1 sticket! Jag ska vara snäll..”. Snäll! Han fick lust att kyssa hen- ne. Så smal hon var :Finlemmad " att vara” mager. Och vad det|' : van tjusigt -med mörkblå... ögon .till|' "den! där sydländskt varma hyn: "och "det nästan svarta håret! — -. >< Usch,- jag ' är rädd för ätt: jag har sönder halsduken för dig, sade . hon; bekymrat. Det är en tråd, som ha fastnat. i låset och. jag kan inte et, :drojde.: Att stå här med händerna m Cias midja och bli lite Ompyss- lad av henne' var en välförtjänt be- Henning hade .' ingenting emot att Jöning.. efter. "kylan. och ”snälvinden" där uppe -på Lisskarlsåsen. Var; det inte så, här han ville ha. det? Komma » — Du är väl inte arg på mig för det där jag sa när du och Max'kom hem .från - bilturen" va? Jag- kunde ha bitit tungan av mig, men.jag... jag var på ett Jäkla humöj — Var du? ;, - : : Hon såg. scenen för sig," Henning tätt bredvid Sonja som just bättrade på sitt läppstift! - De hade sannerli- gen sett ut att vara överenst Cia knyckte. litet på nacken, | de hastigt upp! på honom. Det. skälv- de till i hennes ögonlock . Hon hade en oklar föreställning , om att "hon hade tänkt fråga honom om nägon- Men Han höll fast hennes blick och hans armar gled runt hennes midja. "Ingen av dem hörde stegen i övre haller Inte tassandet på mjuka mat- . tan-1i trappan. Märkte inte heller att stegen avstannade, Sonja grep tag I , ledstången och.'lutade sig över den. Det. började brinna i ögonen på hen- .'ne. Henning och Cia... slutna intill varandra." Snart 'skulle' han väl kys- sa henne! Hon rätade upp sig och tvang sig till ett leende. Så sött då! ropade hon i dét att fortsatte nedför trappan. Nästan "På: bio. Tur "att det inte var mammä zeller "farbror Volmear som kom på” er. De har lite gammaldags uppfattning. : "Henning släppte” taget omi Cia och lät händerna falla ned utmed sidor- na. Och Cia 'Brep återigen tag 1 trä: den som "satt fast i -blixtlåset, ' Men s] fingrarna kändes som förlamade på henne och hjärtat bultade så att hon ficl; svärt.att andas. Över sitt huvud | hörde hon «Henning berätta för, Sop- ja, att kylan. där uppe gjort honom så otålig att han ryckt upp låset ända in i "halsduken, ' Cia höp hårt om "träden med, nag> larna öeh ryckte till. Äntligen! utbrast hon när blixt- äterigen fungerade. Sonjas lina skratt gjorde henne het i kinderna, — Det var bestämt inte så svårt, ting. Men hon kor ihåg: Och hon borde försöka få" loss blixtläset. pet sade Sonja” försmädligt. I detsamma tittade hon ut genom fönstret, Regl- na Ullman kom 1 full fart runt knu- ten på Kavaljersflygeln, Hon hade händerna nedkörda 1 ulsterfickorna och höll huvudet nedböjt mot blås- ten. Som av en tyst överenskommel- se blev de stående i hallen och vän- tade på henne, ' ” Så snart Regina kommit in genom dörren spände hon ögonen i Cia. — Jaså, där är ni; Det var er jag ville ha tag på, sade -hon. Nu har ni allt ställt till det snyggt. Cia blinkade av förvåning. — Har jag...?. Vad kar: jag då gjort? — Sprungit hos Karna och oroat henne så att den'stackars gumman inte vågar öppna dörren för nån. Jag gick dit för att titta till henne. Men hon släppte inte in mig! Det är ju oerhört! Man kan inte ens få reda på om hon är sjuk och 1 behov av läkarvård. Hon måtte ha biivit all- deles tokig. Regina skakade på hu- vudet, Men hon borde väl begripa att hon inte har rättighet att stänga dörren för mig, eftersom hon bor il en stuga som tillhör Hedenäs: Cia stod som förlamad och sti..a- de klentroget på Regina Ullman. Hon var fortfarande het i kinderna efter Sonjas insinuation att hon kunde ha klarat upp Hennings blixtlås tidiga- re om hon velat och nu kände hon rodnaden stiga igen. Hon försökte hitta" någonting att säga för att för- svara sig mot den orättvisa beskyll- på henne. Till hennes lättnad svara-' ningen, men det stod still 1 huvudet de Henning i hennes ställe, kom hit; sade han lugn4 Men i sam- ma ögonblick slog en tanke honom: det var strax före Cias ankomst som gumman ' hade börjat - och fråga vem det var innan hon öppnade! Tidigare hade 'hon inte alls varit så där skygg och rädd. Var det Jen tillfällighet eller fanns det något samband? Det, ' verkade ' otroligt... men å andra. sidan' hade ju Karna blivit. vit i' ansiktet och börjat stam- ma, när Cia kom 'in till henne. Kun- de hon av någon anledning hå fått för sig att den nyanställda kontors- fröken skulle bo i hennes stuga, ef- tersom hon” hon: inte vil bli utkörd därifrån och bli tvungen att bo på ålderdoms- hemmet? 'Var det rent av någonting sådant: den goda fru Ullman syftade till? Var: hon inte lite väl ivrig att framställa Karna som konstig och så åderförkalkad att'det bara var en tidsfråga hur länge hon. skulle kun- na klara sig :ensam? Stackars gum- ma!-Henning hade fäst ne. Hon hade varit så skämtsam och finurlig förut. låsa .om sig örjade :mumla om att big vid: hén- När Reagina Ullman var uppbragt blev "hennes röst metallisk, Godsäga- re Stenius kunde inte undgå'att hö- ra ' henne, " Han "kastade en blick dags. Han reste sig och gick ut 4 hal- len. Regina tystnade när se honom, men på hans fräga vad - — Kärna :var sän redan innan Cia som, stod på måste hon ju upprepa hon fick] sina” farhågor. att "fröken Lundberg): hade skrämt gumman Karna så att hon hade blivit folkskygg. Cia' stirrade ' med vitt uppspärrade ögon på godsägaren. - Jag... jag har ju bara varit in där en gäng, stammade hon. Det ryckte i mungiporna på ho- nom. Plötsligt sträckte han ut' sin hand och grep henne i armen. X- Skulle Karna vara så dödsför- skräckt för en sän här liten katt- Kd Cias arm som han höll i Det "är har. du fått. om bakfoten," Regina. Är maten färdig? < Han höll kvar sitt grepp om Cias arm medan han gick in mot matsa- len. ' Henning kastade jen blick på Regina Ullman, Hon stod orörlig och såg efter den massive godsägare Ste- nius och Cia som just tittade upp på honom ach log. Undra på att hon var' både lättad och förtfust! Han ha- de ju viftat undan beskyllningarna mot henne. Fått dam att upplösa sig -som en rökslinga. . — Förlåt... mår fru Ullman ' inte bra? frågade Henring förskräckt. Hon var ju askgrå i ansiktet igen och ögohen glödde på henne... av hat eller, rädsla? Kanske- båda. Han unge? » sade - han - roat: och skakade] - Pågick det inte något underligt spel under ytan av de vardagliga händel-'": serna? Eller inbillade han. sig det, därför att...” Han gick tillbaka och bämtade den sura pipan, stoppade den otåligt och tände den. Gott sniakade den inte. Men han måste ha en rök. Någon= stans inom honom fanns ett ord som han inte vågade 'uttala ens för sig själv." Och det var inte heller. nöd- vändigt ... för på så här kort tid.,. det var ju bara nägra dar sen Cia kom till Hedenäs! Han kunde väl hälla ögonen på henné' ändå, för Re- gina Ullman var inte att leka med. Ska. du in till stan? frågade Sonja efter lunchen dä hon såg att Hen- ning tog på sig ytterrocken 1 stället för anoraken. Så bra! Då kan jag få följa med? Hon lade buvudet på sned och" log ”bevekånde. Jag måste få håret tvättat och lagt. Farbror Vol- mar" fyller ju år och. .— Då fär. du allt skynda dig med att bli färdig, för jag har bland an- nat ett bankärende så jag måste va- ra i stan i god tid före klockan tre,' svarade Henning. : OK: Jag springer upp och by= ter på en gäng. Cia, var snäll och ring till frisersalongerna och beställ tid! Alltid finns det väl nån som är ledig. Det är ju som väl är mitt 3 veckan, . på klockan. Det var ju ändä lunch- N kände sig alötsligt orolig för Cia, ; a 2 Wortaa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.