N . köpssystemet . "har: emellertid - "KAHOLMS TIDNING" Tisd agen den = Inköpskoniroll: för alkohol > l När det svenska nykterhetsfol- ket samlas till landsmöte i Stock- holm den 22—23 februari förelig- "ger ett förslag till alkoholpolitiskt 27 februari föreläggs. ländsmötet,' finns, även förslag att använda , åkatteinstru= mentet i..syfte att styra alkohol k tionen från” starksprit till. handlingsprogram, ' i vilket bl & krävs smödelbar obligatorisk le- gitimation vid inköp av 'rusdrye- ll sharåst' möjligt följs upp” meä”: allmän :inköpsregistrering. Vidare föreslås att ölhanteringen ställs. .under effektiv statlig .kon-. troll. i » En, sådan. legitimation - och: in- köpsregistrering kan sägas vara- eft. steg tillbaka i riktning mot- . bokssystemet,' Men 'en väsentligt nackdel ”hös' detta är dock” inte med i 'hilden, nämligen” en fixe- rad inköpskvantitet. hetsfolket = under; motk stembutik samt att denna | .- tik. Ju starkare alkoholkoncen: Tär nykter- svagare, alkoholhaltiga ” i och givetvis även ”i "syfte" attr”' minska : alkoholskadorna,.;': För några dagar sedan avslog riksda= "gen en motion :i-samma riktning, .- bakom ? vilken : stod ' tiksdagsmän. » engagerade '.i » nykterhetsrörelsen; : Tanken förefaller emellertid 'rik- ärycker i H trationen i spriten är, desto svå - rare. blir skadeverkningarna . » markant prispolitik skulle" säkert: : bidra' till att konsumtionen Jeds ir önskad ' Förmodligen. återh 'detta'-riksd: tiv” med. ökad kraft om det får. ; itia-3 pläderade mot detta. system, un-., derströks dén påykologiska' effek- . . ten av ”ransoneringsfaktorn,: som ledde till att: många människor, köpte: ut hela ransonen-därför att inget. skulle . ”frysa” inne. Det för "rekom även i viss utsträckning att. motboksinriehavarna ' ”självå ' inte fade” den : tilldelats,” utan " överlät sprit till andra, ; Det nuvarande: fria: dragit. till..att. de '.svårare. alk holskadorna ökat i omfattning på ' " grund av att det nu bl'a är lät- tare för langäre att operera än ”vunder motbokssystemets dagar. En enkel inköpsregistrering bor-, de kunna” bli en ganska effektiv, broms på nutidens. 'spritlangare, , vars verksamhet utan tvivel med-; för åtskilliga skadeverkningar ur. nykterhetsvårdande : synpunkter, Den olägenhet :som . såväl legiti- mation:4 som. inköpsregistrering ' kvantitet de” nykterhetsfolkets : stöd vid: "lands ; mötet, ;aersrait a Förbud :" mot : san” "reklam för. | > starksprit :och kontroll, av. annan, . alkoholreklam , är ett. annat krav: i alkoholprogrammet. Att de ofta :- skickligt utformade ' spritannor a "serna i tidningärna utgör en sälj stimulerande faktor är uppenbar: All: 'annan'arinonsering verkar i” den riktningen, varför skulle: inf även 'spritannonserna”, göra "det : samma. Frågan är emellertid :om ; de: leder inköpen: från"; sen. sorts; starksprit" till en arinan” sor om köplusten. ökar total modligen” bl ningarna: Att det : är angeläget" med e upprustning ':av vård" och ". handlingsmetoderha" är ”ocks : penbart," "liksom beträffande: fors 3 . allmänheten ; är säkerligen” ”ocks mer lyhörd ;för. propåerna frå nykterhetsfolket. nu, än:stidigare: skulle rnedföra, bör alla butikskunder. kunna bära med », jämnmod. Införs de så "är detta” "inte dikteråt av myndigheternäs lust att kontrollera för kontrollens ” egen skull; ; btan "för: att > ”akvdda + ve y : + har. förstorals.r och'. komplicerats under : det sen näste decenhiet.; Det är. ett" vitalt - . samhällsintresse att: det kap'h "las: under- kontroll.i största. liga. utsträckning:” Men fö a il ” ä om gatudemönstratlonern »- ges. Pyfsäde former, för att stanna; skriver. Vecko: fowibra rentpårledarplat . Med Undantag: för. enmansval- kretsarnas England: strävar den” etablerade": "parlamentarismen: överallt att fixera'de nu-befint- | liga? partikonstellationerna. för överskådlig tid: Så räven: i: Sveri ge.” Den författningsreform som |” riksdagen skall ta i vårroch som” 1971 ska ge oss enkammarriks- dag avskärmar” med sin fyrapto- cents:spärregel, alla: mindre grup- per frånsen rimlig /chanssatt ut- öva politiskt: inflytande på. parti eller 'parlamentsnivi Demokratierna här: bara dåliga erfarenheter. av valsätt:som-till- låter en massa instabila. småpar. |- tier att underminera regeringar- nas handlingskraft, . så. författ- rihgsreformens 'minimikräv "på politiska ”nybildningar: kan” för- svaras. Konstruktionens' svaghet. ligger i att de nuvarande politis- " ka partierna är 'så oerhört Wiscip- . Nnerade, ”partiledningarna så auktoritativa, könformismen” så långt driven att smågrupper som företräder... särmeningar.: aldrig känner sig välkomna, är. mjnd- |] re tycker, sig. ha. spelrum för intern opposition inom partier. na. Det intrikata är: således: att just föratt Sverige har Sveriges mest : helgjutna. socialdemokra- "tiska arbetarparti och Sveriges hbäst+sammanhållna. foikparti så har vi också de politiskt: utfrus- nas parlament som- är hänvisat till att operera på gatan; Det 'är hara, kommunisterna som har in- sett detta ' och idogt lägger sina nät i de exoliga vikarna, DE. STÖRA BLOCKEN ” FAVORISERAS + på. de mindres . bekostnad när r det Bäller. fördelningen - av bu- tikslägen i: nya : affärscentra, skriver tidningen Köpman- nen” bl'a i sin redogörelse för Koncentrationsutredningens 'del- studie om detaljhandeln Def är en, snedvridning konstateras bl a |” i utredningens 'sammanfattning av vilka faktorer som påverkar varihanidelns förändringar: Til” de institutionella . förhål- landeha räknas” ”bl ä den kom- munala: : bebyggelseplaneringen: Vissa "effekter -'av denna”plane- ring har redan gjort sig gällan- de, De är av klart konkurrensbe- gränsade natur ” och. påverkar strukturen. i: viss: bestämd . rikt- ela denna fråga framstår man:beaktar, de perspektiv på en | total ; styrning av. utvecklingen som. här öppnar sig. Enligt en bedömning gjord inom” Vatten- 3-4 byggnadsbyrån - kommer miljoner människor år 1990 -att bo i bostadsområden byggda ef- ter 1965. I nya, "Kostadsområden, sker” en "detaljerad ' planering av hutiksnätet vad det gäller "antal storlek ' och : typ. Man finner inte sällan att:planéring- en ätföljs av bestämmelser och hutiker, n mer. betydelsefull när - kommunala > beslu uppkomsten - ä 'dirfensionerade” för | eni stör. efterfrågan och dessutom gena' mycket" eftertraktade Det blir. därför: i réalitetén fråga" om Tensfördelning ;av: dem "och; prin. vöriserat:.de redan mycket stora. : enheterna inom handeln, Ett'an-> nat” problém. som” fått: öka munala myndigheterna: motarhe star oftå sådana projekt bla med ing vad. det gäller, . detaljhan elns tjänster, t ex genom 'massdistri; futiönskånaler och ”Senilige längre "gande difföre tiering, : Den" "konkurrens . ' lägenå ' kan förutsättas” ske ' ger nom "förhandlingar. och påtryck: ningar.. Det! har . framförts... att att vissa filialföretag får en pro- Portionellt mindre andel nyallä- gen än deras storlek på markna. den skulle berättiga dem till. På- ståendet äger med all. sannolik- het sin- riktighet och utveckling- en får ses som ett .resultat- av blockbildningen. och inriktning- .en -på färre och större butiker: den. -- begränsat” antal butiker "vilka" i förstå hand" går till” de” största” Zz blocken. Eftersom ”fördelnings- principerna tycks vara liknande ialla områden uppstår. den ten- dens som” påtalas att de: stora " Blocken favorisera på 'de min res "bekostnad. et Dist FINNS KNAPPAST, något .område : där individens avskärmning. från den" 'bistrå "verkligheten fungerar så väl söm på alkoholfrågaris, skriver IOGT-. och > Informåtionssignalerna når. "fram, de. finns där dagligen i massmedierna och iyden per: sonliga " «erfarenheten, men ide trängs undan: . NH Dét är så bekvämt att i reak tioherna på . verklighetens: vitt-, : nesbörd” om. alkoholproblem" far "Ia tillbaka på sedvänjor och tra- > dilionef, 'ätt' sila” informationen, att. utöva sj älveensur, Fakta om alkoholskadorna passar. så . illa "ihop: med. den traditionella: bil- den av alkoholen-som den: nöd- bilden måste. ;värnas, ty-c om den : ” den”motiveringen att det :säknas | det sker en snedYridning genom |: : Det förhållandet spelår också in. |: att. det -saknas. samordning. av k ; fördelningen - mean, olika områ: ål : . 'de; anser tidningen, eftersom he - Varje nybyggt område får ett I NTO-i :organet Ac-] ov in? | " Nn Av trädghräskonsilent 'GÖSTA ENGSTEDT, Lantbruksnimnden, Kalmar, - i -Tytrapporterna den senaste som. är spröda. och ömtåliga lik-] vi förekomma angreppen, som naden... har ' berättat om : rikligt med snö över hela. landet — från söder till norr: Detta med myc I ket snö, ger :som regel ett gott "I vinterskydd ,-och - därmed '. bättre övervintring för e& hel del väx- ter, men. — för. mycket -och' för litet, skämmer: allt — .så. som. det gamla, ordspråket säger. De sto- ra snömassorna : kan . bli till: all-| "I varlig skada. för smänga växter | bara. genom 'sin typgd.. . SNÖ BETYDER OFTA LDSAMMA TYNGDER Det är faktiskt så. att snö är betydligt. tyngre än man tror 'och orsakar. just . genon "sin tygnd på växtligheten allvarliga skådor., I.en facktidning" stod "alldeles. ny-' ligen- en uppgift, att ett lager av 10 em' lös snö. väger, ca, '10. kg/: m”, medan: motsvarande blötsnö ger en 'vikt! på öa 100 kg/m”, Det- Jtarär ganska övenraskande men. högst troligt, speciellt om ' man studerar "de: skador, som ” kan åstadkommas: nå träd: och bu : B. RRTRÄDEN v Po UTSATTA. . Framför ällt..är- det: barrträd, som, skadas:'av alltför stora. snö: massor, Detta: särskilt om snöfai- let sker i anslutning till ömväx- lande tö och kyla och kanske där- till kraftig « sblåst... Då ' kan: ska- BST, 1] ligt som - häckar . av spirea, . berberis eller ölandstok, som alltför ofta ”klyvs”. eller välts' av :enh okont: rollerad :snötyngd. FÖREBYGG SKAÅDOENA "Alla dessa skador. kan till myc- ket stora »delär förebyggar eller lindras genom at; vi i tid.befriar träden .-— ofta, de större. nerlig- gande grenarna — från snön.-Det- ta "bör göras så snart som möj- genom: att. skaka ner". snön från träden ” med hjälp .av' en lämplig ': lång stake »eller räfsa. Vi bör göra. detta flera. gånger, om snön "fortsätter ' att. falla — något som vi har anledning att vänta oss, 7 En annan skadebild för: vi of ta; såväl i plantskolan som" på unga" fruktträd: eller -andra väx- ter "av liknande typ. Det är då snön -smälter . undan frampå vår- vintern, : Genom att: de undre re; greharna' är fastfrusna i'snöh följer de: helt enkel med. den smältande snön och fläks av in- till stammen.” Tusentals träd. har på: detta sätt : fått ' livshotande skador;. Skador av, denna typ. lik- som” på långväxande annträd, som '; bressats -ner' av ”snömassor- nå, kån.. vi: lätt "undvika genom att: lossa grenarna . eller skotta hort. snön. I ; Posen dorna i ferm av. stam-' och. gren-' tb fläknén li både..stora: och svå-s IX ra Hå” harrtr äd' i-alla "storlekar: åvr stallgran-.s och" ensläktena.' Därtill kommer ' sädana. ' känsliga ” buskar "som Rhododendron. m. fl! der Kommer: ändå gl ett, erhetstillstånd, beträffan-; » de” sitt "eget han idlingsmönster, Det, är. trots. allt inte så” lätt; ia vda att, den 'egna' trivsel. | känslan: i, den .sällskapliga -sam-; + varon kan uppväga invalidise- i ingen av: mer än. er: tiondel'av. Cacka | äv ländrängen eller. "Verklig. i hetsför vanskningen genom:alko- Hhölvörkait fyller -behowv.-för länge man allér:: main: för tt: betrakta falkonöl- a Iden di själva” verket är; : Man: kommer att underskatta "det ps kölogiska'; motståndet =: | farjöl ”införmation: CB! jlighet att :bedöma kobolproblemst: utan vatt: ö löreren Industriförbund - vid. en k ;!& nien Hr uttalandet är. fa gene- tingelighet är förvånah- "Paulsson har. rätt i sakt. cc: . Industriför) unders utspel gör -. den unge. industriförbundsdirek- ztörens: ord. vid: Gävle-konferen-' Sen inte innebär något definitivt : »ställningstagande' : "mot..." natur- våräsverket; En: öppen konflikt mellan "industrin och verket fö- vefaller helt överflödig, även om industrin” i- framtiden "kommer t:få vänta sig hårdare tag. Att : mycket stort inflytande är 'helt klart- beh: någon: anledning till misströendet mot dess chef, Val- i ”Psulson, finns. det inte.. andra. 1 vissa fall måste. natur: Vvärdsverket vara hårt och vidta K astiska'åtgärder." Det är'uppen- bart. Och:det. betyder att indust- in inte alltid har rätt, å hoppas:på att. industrin är, + införstådd med den mälsättning kr som", Paulsson deklarerat... .Det : bådar . gott. för: framtigen, :-ty "många hot” mot , naturvärdena vändiga och förträffliga 'trivsel- |: - skaparen "i: sällskapslivet, + ;Denz «a intar och det. finns mycket "Valfrid . Paulssons . turvårdsverket måste ha ett |: Men på det .stora hela. konamatt KN SMAGNAGARNA HYPERFARLIGA"” "I höstas" gick - genom er. alarmerande: rapport ör Jonskador: av sorkar, främ: I drabbades: Detta hindrar inte; ätt vi. måste vara: beredda ; spå skador även .söderut.: Jay detta -medrsor- |: karna. är så. betydelsefull man. sedan en':del år. to. på gång: en: utredn ng om dessa smägnagaret. st 4 Som" regel.ri Kn ur vå mn dor. oss 'som'Treger-: ge U sätta. Nr gar sorken sig inte gärna ovan- sker under snön, just i gränsskik tet mellan marken och snön, där de också övervintrar. På grunc av. sina naturliga fiender, +, ex. ugglor och andra rovfåglar, vå- för snön! Är snön djup och .där- med. skyddande för sorken, kan djuren gnaga av barken på träd och buskar från stambasen till ganska längt upp på stammen. Det är huvudsakligen de. -Yngre träden och buskårna som är i fa- rozonen framför, allt .då växter tillhörande släktet Rosaceae, dvs. de flesta fruktslagen, oxel, rönn, spireor, . rosor .m. fl Men också | barrträd angrivs och: naturligtvis de . värdefullaste .. och' mera säll- synta "sorterna vi'har av t.-ex. Juniperus, Thuja, m. fl. "I MOTATGÄRDER > Vv -ss "ÄR: NU AKTUELLA. "Vad vi: kän göra nu mot de svårbekämpade: . sorkarna är främst. att tramna till snön un- der träden, så att snön fryser samman ' och försvårar djurens framfart. På så sätt kan vi räd- da ' de .: värdefullare > träden ' och buskarna. antingen -det nu gäller en: plantskola, , park? eller. privat. trädgård. 7 .s På. jordslägningsplalser, i plant» skolor och rosrabatter, som brus kar 'skadas, "rekommenderas. att strö. "ut! naftalin.:' Detta skyr dju- ren, ..Det finns. "Också. ; möjlighet att lägga ut bete, mer då måste detta läggas i dräneringsrör 'el- ler. liknande," så att inte fåglarna kan nå det. I specialbutiken finns sådant lockbete; som, är Warfarin- | flertalet smågnagare "en kömpast,- 'samla "dem. förruttnat kt gödning har ” nu: förhandsvisats för pres- sen "och: Philipsons- filialer och återförsäl- jare över hela landet. Denna nya representant för praktiskt, franskt biltänkände iden populära pris- klassen mottogs med stort intres- se. redan: när den. första gången visades på Bilsalongen i Paris. Den: "svenska: publiken kommer | : som ävgick med. segern' efter en dragkamp som pågick i. 32 tim mar sedan , Don, Heatley häromda- gen .hade fått ett kraftigt: hugg, i draget” under" en fisketur utanför Tåurunga i Nya Zeeland, ir sön dags, - . utrymmet inom ramer för de mo- ser Simca 1100 ändå inte ut som behandlat, och :begärligt äts. av ii a ade: "dem: att-var och! Simea 1100 1 nu i Sverige. en Den nya Simca modellen 1100 särskilt ” inbjudna hos särskilt att uppskatta 'det : goda derata yttermåtten liksom möjlig- hete -natt snabbt förvandla bilen till en : kombi... Trotg bakluckan en” kombi... Den Har en; ”ärtig” accent. i. linjespelet och bör ha goda. möjligheter "att hävda: sig på - mårknade Simca” 100 ; kommmer” "att. finnas i fyra: Lölika iversioner . på” -den' svenska! marknaden, EN ':Priserna= på gatan Svealand. och ..Götäland : gäller "inkl: .selar, reg, plåtar, och" lev.trimning. ent, öljande: "1100. LS' 2-dörrars kr. —, - 1100: GL 2-dörrars kr: Gud. : och . Genom ' Jesu deras T hjärtan? Ni, deras: därför att de når "den levande: Guden; elige,'ykärleksfulle Fa-; tre” Sker ti ras omgående ” med undantag | för modell LS, sorir' vid introduktions- tillfället. endast” finns + begränsat antal, ' "SJÖ0DJUR” VANN DRAGKAMP Det blav den okände jättefisken : ; Heåtley xom i hamn på tisdags. mor gonen och 'omtalåde då” att han hade lyckats konstatera att besten "kraftmätningen med släpade iväg hans båt stansminuter 'innan Hyckades, komma 1088 ogjort! Se Scans nya förpackning g gör det ännu lättare för hu Man behöver bara klippa upp förpackningen, klämma ut innehållet i en strl, I, krydda. och « värma, Det är hygieniskt. Det blir gott! Förpackningen förvaras som färskvara i i kyls. Frå, råga efter Scans sfördiglagade mat i er livsmedelsbutik, usmor:att ”laga middag”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.