N så i "LAMÖLMS. TIDNING -: Måndagen den, .4' mars 1968. ”Sörmlandsfallet” har nu pas- serat lantbriksstyrelsen; Med fyra Töster” mot tre. beslöt sty- relsen 'att' tillstyrka 3 milj. kr or kreditgaranti för - ”fabrikspro: duktfon'” av "fläsk och ' ägg i Sörmland. AB .Holin$' livsmedel | 1 "Malmö: som tillsammans med två närbesläktade företag står bakom "projektet har alltså "till |" en tredjedel fått sina önskemål tillgodosedda, -Företaget” har nämligen begärt att nio av de drygt tolv miljonerna > projek- tet beräknas kosta 'skulle finan- ierås "genom, statliga kreditga- rantier, Sörmland tillstyrker” . sex "milj, | lantbruksstyrelsen vs minskade sumrnan -till hälften och nu .är der" regeringen "som: skall” avgört ra. ärendet slutgiltigt. .Fön. första. gången | i -svensk "jordbruKspolitisk - historia; är alltså en; juridisk. person : (ett bolag),: ; på, väg att” få del: av stäteng stöd. till jordbrukets. in re rationalisering. s . Så hi ange ignaste "uppgiften för den |: srationaliseringspölitiken, ; jär: get ati uppgift för: stora . specialiserad eger mot: ipte. kall. .demonstr rä. É samman: red. a monstranter fan entiast innebära att" "feg ringen :gör sig skyldig" till :dub- belspel. Oavsett: verkningarna ut ät måste. ett sådånt” "uppträdande skada, dess "ställning:1 dens in- Hemska / diskussionenå: EN'regesl. ring "som. angrips; förren stånd, punkt.-den-intagit;och försvarar; + sig:inder: hänvisning till en, r saklig "Syhpunkt blir; ställningstagande lika” med” noll. : Man kan ha "vilken .uppfatt- ning, som. helst 'om regeringens Lantbruksnäninden ” så hb | Yngve Nord, » ch 4 Vabiss Att 150.000 hörsammat vårt! ferm wiände, :80:000:-som inte -brytt- Sig, om att; "byta lock.: MM frn sannolikt' tror att..dep «gäller |. "även uan reservationer inom en :. Islands. "gamla' lit- paralleller ” mellan 'mässproduk tionen. inom -skög- och” stålse ” "islänningarna & som” vi har att'tac-- ”ka' för nästan allt' det vi nu vet gumenten mot, statlig "det äktuelld. falle, > äredi » bruk. De' har bevarat berättelser- | "na :om den sköna Freja; den lis- | lige Loke ochTors obändiga kraft. : Sagornas och -vulkanernas ö-har en fascinerande . historia ' ;fylld av - strid. och - okuvlig frihetsträngtan, . Redan .930 inledde islänningarna sin . s K fristatstid och i berättelser från denna:;+tid kan vi läsa om 'släkt- ochi stormannafejder,: Landets öden här varit skiftande. 1262 ”gav” man | pig "under: Norges- konung»: Håkon Håkansson "enligt. ”gamli . såttmåli” . (=: gamla fördraget). Så kom den danska: härskartiden. Först! ;1918 var Island moget att förklara sie för självständig stat. > I. följande: artikel "ger. redaktör A ne Öijen oss bakgrunden tilj i ingårnås erivisa kamp! att ts shestämma på sin ö : -bruksnämnds ” animaliebyrå denna” "sägs att "överskotten: träffande fläsk och bringås. her 'snarast "möjligt; Re dan. nu” är produktionsöverskot; ten' mycket. "köstnadskrävande;” "Då: 'beslup att: bevilja företa: get 3 milj kr. ÄT statligt” garant lån. fattades” av'rlanbrukss g sen, yrkade tre äv' dess s ;å damöter avslåg med ' den moti- ".veringen, att : såväl; marknads: b å02846 KVKM Ö VID ”POLCIRKELNS GRÄNS ; Island ligger. alldeles' vid gränsen : ul det isiga . polarhavet, Där. bor- "Mom: dessa. K -Köservanter men likväl har naturen kompense- rat Island. Låt oss besinna att-Is- . lands ; ,sydligaste- spets ligger unge- fär på samma breddgrad som Ös-' tersund!. Men hela. "ön. omges av renar av... Golfströmmen. Denna varma havsström både mildrar kli- natet och ger ett rikligt' (och ofta | omstritt) "fiske. Just "fisket är, den grundval som ländet bygger. "hela sin ' ekonomi' på. "Hela :ön' är: upp- byggd åv vulkaniska bergarter: och Ännu; mullrar det i underjorden” och vulkaniska öar föds. Ofta till be- Eränsad slivslängd.. De. varma : käl- : Xx Uppe finns” i (1961-67, "här, nu” fö bsetts! heter. PLandnåmabök? som: "skrevs Thétstanklockets under” "1200-talét. och rskildrar;: hur attt ROS Tänder ”Orsäkken il + till island var, at samheten” ee vid: fn glädjande”; mänga, - långskepp lastade! med -alla' ödenheter de kuride' tänkas -be- | höva till den fjärrari vulkanön. "Han |. landsteg. Vid foten av'Vattnajökulls än i dag kal- | i och; tillbringade. i ska nu telefonledes:: söka, komma. Är kontakt ,.) ånga. a ” I stolpar i ”Rökarnas. vik”.1—. Rey- evi kjavik” "och blev” den förste: bebyg- äv garen på platsen för Islands kom- : mande huvudstad. fa Efter Ingolf kom många av "Nor ges mest -högäftade. män 'med sina kvinnor: till Island. Den politiska hållning i Vietnamfrågan; . men |? man char rätt att begära att dess inställning fårselt entydigt ut- tryck: och. inte ett dubbeltydigt, tycket,” 'Upsala. Nya: Tid- et håller: "sig nu regering" det” gäller vietnamfrågan,. med vå” utrikesministrar; en för 1 "och en' för' invärtes | bruk: ”De' bekymmer hr: Erlan- cder:och hans parti hyser för hr Hermanssons > nafsande . i: hälar- na är'ingen ursäkt: för att -rege- --ringen - bedriver -. utrikespolitisk supbelspel.- Finärsmirister Strängs ” krav BIN en tvängsintegration av vatr- ven tilltalar: inte. tidningen Fö- Lagar en, ' som ; undrar: vad som "är; det verkliga motivet: "Det allvarligaste . med. rege- ringens 'krav är att man fordrar att Uddevallavarvet skall ingå i samarbetet. Uddevallavarvet har in — sedan staten trädde in:i bilden — fått vidkännas det ena bakslaget ' efter det' andra.-- Det har "väckt "uppmärksamhet : att ett' av statens företag, SJ, fått känna av'att Uddevallavarvet, f. n.' knappast är konkurrenskraf: . tigt.;:Den tågfärja, ”Skåne', som SJ .beställde vid Uddevallavarvet levererades åtskilligt ' försenad och .var dessutom felkonstrue- rad. .Dén andra färjan, 'Drott- ningen, "skulle ha levererats i fjol. Ännu är den inte färdig och från -håll: har det 'sagts, att färjan inte på långa håll.fyller de krav, som ställdes i kontrak- » tet. : ” Anbuden "har. tydligen varit |. : alltför låga. Eller också — .och det är mycket värre — har man tagit beställningarna: till de låga priserna .med den lilla' baktan- ken, att: staten .i 'alla fall, mäste betala och. att, varvet har'staten bakom ryggen. - ... I När man har kungen till a mor sus: om” hans” hans: lära; - larna när. han rensade templet.!"” angrep Jesus inte endast överste- förlust: = >= Sea få tillfälle att få: ge kom när Jesus såsom fånge fi deg ' inför "honom . för: att . svara på. ” frågorna om. Jä verksamhet. ” sus"ni rädda, fängelse, för hang: skull, idag,” underlåtenhetssynden? För summar vi inte skulle göra, skulle vara? Tänk'tså my cket som: tio ger: kristendomen” dåligt anseen! de geno Vv skulle: finna oss på vår post.så i," att han kunde. +säga till var-och | utvecklingen ' i moderlandet var in- te” den” bästa. Efter endast 20 år kunde. hela 930 män ställa upp vid | Thingvollir . och för första gången amn i. i templet var en ”lönand nledningsvis konstaterat — gi- affär. .Genom att. driva ut: mång vit oss många upplysningar om den | s k:fristatstiden och den rika kul- ns turella.; «blomstring landet genom- männen en. stor: ekonomisk;' gick: Trots. alla fejder mellan släk-' terna” så ökade ländets'befoikning översteprästen . väntade på ett till, Uppskat/ ningsvis: dryga 80.000 igen, Det "invånare" "vid "> 1200-talets början. | 262 ingicks fördraget med Norge men, islänningarna” gjorde "e ett” vik- igt.und gidet: > - Sent ”Hålla ; vilja vi och' våra arvin- ar call. trohet mot. eder, så länge och edra: arvingar hållen. detta 5 drag" gentemot oss. Men fria. sko-. NA "vara om det efter. bäste mäns ippfåning I brytes”. . ee ; I det här" sammanhanget" ska' vi heller” inte" glömma den kolonisä- om "från Island "bedrevs "av 1 Grönland. "Heller: inte. att. Leif Eriksson romkring å år 1000, upptäckte & öiltal- Vinland, - nuvarande Amerika, Vid ÄR samma tidpunkt antog också alltin- get "kristendomen som 'statsreligion! nn isländska "litteraturen bloms- de spch i mån tog "ett jättesteg 3 för- bi dett övriga Norden." ” sin OL rjungarna hade övergivit Je han blevsgriperi; De: nu: inte redo"'a inte detta .vär. största .k tt göra vad och vara, där na så..0 ftå att Kristus EC Väl gjort» du” go Go MEN. MÖRKA TARHUNDRADEN KOM. "liteten' att Island förvandlades från en fri och suverän stat till ett skat- teobjekt för norrmännen, Från' 1380 inleddes det. danska" väldet, Fem .Jånga:och mörka århundraden följ- ” de ”och' eftersom en' olycka sällan "kommer; ensam så fick islänningar- nå uppleva" pestens fasor, misslyc- kat "fiske: och ; hur ”isarna. stängde « till de; livsviktiga” fiordarna. Vid sett utbrott, som ..Hekla hade . 1341 totalt ' fem"" isl sAcka ulkanuikaviuen: ljde teratur, ej bevarats? Det är just - "om-våra förfäders gudar, seder och ' + ättelikén" vara” ett klimat. som . : föda befrämjar : mänsklig ” odling, be ovanligt" lång tid: dentskrivningarna” & ; Avtåler” med Norge innebar i.rea- |- dska- naturen: heta :källor; oci i det s s kr Sydlandet täckte snart : vulkanisk ' aska "all matnyt- tig:;jord. Genom :vulkanutbrotten sinälte . glaciärerna; och/ 'de väldiga vattenmassorna skalade” bort : det som; ; fanns, kvar; från ' berggrun- Lid inte. an>, n kund självständig? stat; Den” danske kun- gen ändrade”, då "sin titel" till ”Ko- d nung's av Danmärk och Jsland”” och ar en speciell "och säregen tjusning. Huv, ” karga hedar. och. mäktiga" fjäll. 'Bilden'. från : Olafsvike et fiskeläge på norra-kusten av halvön :Snaefellsnes :— ger allt : detta i ett, (Fotor. MW- Lund). . sted 30 "maj: ;1941 "och":den '18--juni; vals ' / sidensvi: Bessastar i = Somnar 0 och nt v vulkanernas c ö de två rades "förhållandet mellan staterna av eh förbundspakt: Det blev "det andra världskrigets . barbari 7 "som slutgiltigt . åstadkom " Islands 's. självständighet. ” ockuperades . av; tyska armén” och de .-man : sin "riksföreståndare: i: re- publiken: Island . som : fick [sitt "re= "Snorre. Stur= stater” håde' fötts efter fem långa århundraden OÖKHOLM' (TT) Onsdagen den 6 mars kommer att bli något | v ett. historiskt datum. för svenskt 'skolväsende, Vårens "sedvanliga - ' :studentprov i i.svenska skrivs då för sista gången i traditionell form - och vid traditionell tidpunkt. Drygt 25.000 abiturienter vid de'all- + gymnastiksalar om i landet ; modersmålet, - - Årets . sistaringare har | å: sig från stu- som avslutas sina håll'startåt redan omkring den 20:åpril. Fjolåret var:ett' undantag sedan "lärarkonflikten "hade förryckt det. som 'nw förkailpas "med: stu? dentexamen borta. Hur inycket, av traditionerna” som, stannar, kvar återstår att se, men den koncen- trerade skrivperioden ' i, början av mars och den nervösa, nimbusomn- givna 'muntan. försvinner. En drygt hundraårig: institution är ;då "ett minne blott." : "Själva studentexamen" & går' annars tillbaka '. på. de. inträdesproy 'som från” slutet. av -1600-taleP ordnades vid universiteten, I den nuvarande formen är den betydligt yngre — 1862 förlades: den. till gymnasierna och de- första .gymnasiestudenterna examinerades två år sénare.' NO År 1878 — några år tidigare hade kvinnorna” för. övrigt fått. rätt. att annars. 1 mänhna gymnasierna' och en del andra''skolor, bänkar sig i anor: och : för att begå sitt exame Sprov i il 4159, ; 35 proc: "och totalsiffran "Den . utvecklingen le Förra', våren '. hada 1945 års siffra mer ;än 'ferndubblats . och” "uppgick till. 23.218 "och" ännu mer anmärkningsvärt var kanske att flickorna nu kommit i' majoritet —+ 11.806" nykläckta "studentskor läms« nade då gymnasierna.' «vev ! i MANGA FAR KOMPLETTERA " Det 'står redan nw' klart. att årets studentexamen kommer att visa en. ovanligt hög procent kuggade;,: elier rättare sagt. kommer ovanligt. mån- ga att få komplettera siri examen senare, Detta har émellertid en fullt haturlig ” förklaring. som "hänger samman med ti komsten av det nya gymnasiet. ' en Åtskilliga” avi. " sistarin ngarnå har nämligen” flyttats. upp. i sista års- kursen : -trots att-de"efter-tidigara bedömningsgrunder: skulle ha' tvins - gats gå om.'I- många fall har de iv stället fått läsa s k mindre studie= kurs, dvs de har befriats från mel= lan ett och tre ämnen. ra som inte klarar en fullständig examen i vår kommer. det under nästa läsår: att ordnas s k förlängd. undervisning, Detta + sker -i form ta studenten — - ändrades! av. trati visning vid till 'maturi eller "mog hetsexamen. ' Några" år in' på' det nya sseklet. var. det 'dags : att - åter införa :" benämningen ; studentexa- En” blick på litet statistik. över antalet” studentexamina ger en rätt god: "bild ' av samhällsutvecklingen ur två: aspekter:. "dels utbildnings- 'séktorns "enorma" expånsion : under senare” år, "dels den. starkt ökade andelen kvinnor med högre utbild- ning. ; "Under åren mellan 1911 och. 1915 ades 'i itt drygt 1.700 'studenter, pér' år. "Därav "var hara "ca J4 proc kvinnar, Är 1945 milde -ktinnvandelén "stigit till "ca gymn: eller kvällsgymnasium |— hur bestäms av .skolstyrelserna, Kompletteringen' . måste " emellertid vara klar. till den 30 juni? 1969," ” see .LOTS HUSTRU: -: H Men närmast gäller det alltså stu= k den gamla upp: etsningen som snart får stryka på foten : för modernare former av prov. Därmed försvinner "också en muntratlion .. som. traditionsenligt följt i skrivningens spår, > nämligen de -ytterst ' speciella ämnen : som elevkåren -vid ”Fjellstedtska skolan i. Uppsala brukar prestera Det räc=« ker med att erinra om ett par god= bitar: ”Stilla oceanen — en över= blick” och "Lots, hustru / en. till= bakablick”, : - Danmark ril : 19417 beslöt island, att. - förbleknar > dock -" mot : expansionen '; under. ' efa | terkrigstiden. ;: För dessa kategorier och för "and- : sv. - VIGELSBO: .. dyrbar utredning har på kungl... kanslihusets bord. - Den gäller, nu den' ekonomiska makt- koncentrationen,” hur' den ser ut, hur "den arbetar och vad den rent "allmänt Innebär. Det är sä- kerligen . för" den svenske med- borgaren” en' rätt "intressant av- handling" som presenterats, Utan har man likväl genom pressens recensioner erhållit förhandsupp- gifter.” om, dess. rent principiella innehåll, ' Det är klart, "det är alltid in- tressant att. från. ringside få en inblick 'i hur de stora har det. Efter 30 års, socialdemokratiskt regerande kan det.ju vara intres- sant att närmare skärskåda re- sultatet," att ' undersöka hur 17 familjers ekonomiska" maktställ- ning stärkts under. tiden. . Nu är bara 'frågan den, vad'skall man göra” åt” detta? På den frågan har frårr regeringens, sida -förklarats, man har ännu inte detta riktigt klart "för sig, "men; något. måste ju göras, så. mycket. vet man. Ati svenska "folket" skall vara med och dela vinsten, det är väl. vad som skall. ställas. i: utsikt 'i den stundande valrörelsen... Om' man Kan, byta” ut. dessa” 17 : maktfull- komliga finansfamiljer. med ;- 17 statliga generaldir ktörer med var och en sitt ämbetsverk. så lär. det sedan: inte -blii:så mycket' över aft” dela" ut.” bland. folket. Luleå strier -har :sannerligen inte : "gett någon: utdelning" åt. folket: Den utdelning "som" getts :”r' den" lastning. skattebetalarna fått i da "sig för. företagens driftmö heter, Hur :skulle det ha varit 'om det funnits även. en. adeftonde fi nanskoncentration, som tagi; hand om "även. dessa? Det ;Kunde väl ir varje fall inte ha:varit: sämre. "Nu. bör man” väl inte' allt för mycket häckla” socialdemokrater: na för. at: man”velat göra en in- n på detta område. Tem- porärt / för. att. 'nåkalla "väljarnas Intresse och anslutning samt. att på, flytta utj den het. som bankerna bedriver, den att>ha tagit der,av” aktstycket' järnverk och' Stateris'” skogsindu- gäl eller iannat |. MAKTKONCEN TRATIONEN En stör" och säkerligen mycket ; inte bara boxare som kan '] Slåcera sina "pengar i Schweiz, den möj- ligheten står: ju öppen. ävgn för andra. Det skulle följaktligen för->< våna om vi inte" även, ; när det. gäller: den" ekonomiska maktkon- centrationen, Å. Dass roende av'en friare (omvärld ”att” vår rö- relseförmåga” på. området är gån- ska begränsad, Om våra förhopp- ningar om en vidgad Internatio- nell ”handelsgemenskap - infrias kommer väl-förhållandet att yt terligare accentueras. —'- Nu är 'dét 'ju-sinte säkert: att allt socialdemokratiskt - folk tror på de "spöken : som, utrustas. I demokratiska: tidningar har. ju gjort framställningar om att börs- noteringarna bör” införas I arbe- tarpressen,' Många av tidningarnas prenumeranter anser detta vara en brist ati'de- inte i sina egna, tidningar, kan ” få: en . «redovisning ' för bolägsaktiernas' värdeväxllng- är, »Kupongklipparni na är: följaktli- gen inte: lokaliserade eribart till | det borgerliga lägret, . "Enligt .;' centerpartiets Pppfatt-: ning. börsinté enbart den "ekono- miska.: maktkongentrationen, be- kämpas. Man> har” anledning att ' ta 'i-tu. med även den, politiska, All "maktkoncentration är av on- do och måste. bekämpas, » oavsett om dem är av ekonomisk eHer po- litisk ” natur, "Varje, '"maktkoncen- tratlon "kän :.om den" får tillväck- lig' tid. Hå sig "missbrukas, Om 'de båda maktkoncentrationer som nu växt upp parallellt med varandra, får fortsätta att, utvecklas vå sätt "| som 'skett,' "blitt gtarkare och 'star- kare, .kan i detta” innebära allvar liga: ”konsekvensér för både Jndbe vider: och samhälle, Man”. kan kanske lagstifta ” be "träffande "den ekonomiska ikon- löst” det än' kan anses vara 1 da- gens" starkt iInternationaliserade värld. Mot den "politiska :. makt- könpceehtratiorien ébbjuds inga :lag- stiftningsvägat," men där har den börgåren Nkväl' ett för "utveck: - Em Yvaärie. pelikan från Rho- dos. vid namn Jasons flyger f.'n. jorden: runt som. goodwillambas: för. svenskön i Medelhavet. .reséprogram innefattar "London, Paris, Zörich, Am- sterdam, 'Frankfult, . Bryssel och New -York :och' i alla" dessa stä- der ' bor.” han bara på lyxhotell där han' deltar ett dubbelrum med sin vårdare, , Jasons säng "blir. emellertid "orörd .— mesta. tiden: tillbringar han i badrummet; Han ' fisk om dagen men” kan ju. också. flyttas, Det är ju... ; reser jorden runt på” de: -coéktailparties, . söm" "ges | till hans ära i de olika världsstä- derhåy nöjer han sig med .ett glas vatten. Jason - är -hedersmedbor- gare ' på. Rhodos. och anses :så värdefull: att han på simvlångre- sa försäkrats för 120000 k XY. Lägom till" turistsäsongen är' värl- dens: mest bereste pelikan tillba- "ka » då : Rhodos - där de: många åvénska ' turister, « som: :i”sommar "besöker ”solön,” träffa". honom, frn i kanslihusets itegi. 'En«del soclal- - centrationen, oavsett hur menings- ' kert kommer art A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.