| nar i papperskorgen är en” an: nan historia, " Dessa” ställs ofta inför. svåra av- vägningsproblem : som. skapar ir- nasium, | . : Högerledaren Holmberg "har i 1ä Det, faktorer. söm sedan Medborgaren försökt / försvara I | : nee pa åa Ha lett ti i Mu set ”det. äldre tänkesättet”, "som "hr OCh SOM Horde ha lett till kra Rudberg: : angripit, + Enligt, hr | I garila skolan tillåtits och till . ken:” En "allmän "skaltereform,'! ip Fredagen -den' 8' mars 1008 | Fredagen" den 8 mars" 1968 Skattegräl 1. högern . I MitförBartterna och. högern är, ju delvis ense om skattepoliti- , om ” oniedelbara . skattelättnader "som kan främja produktion och arbetsirlsatser, är ett mål, ge " mensamt för de tre' oppösitions-' partierna. . Men : därutöver kan högern - grupper, .. Detta : har: föranlett c en skatte. politisk "strid inom högern, Hö- gerpolitiken har nämligen upp- kallat. ordföranden 1 Sörmlands- . högern, " bruksdisponeng”. Rudberg i Hälleforsnäs, till. hår- da och. upprörda protester. Hr Tudberg har slagit. till på två . sätt. mot högerns - orealistiska : skattepolt "Han. .har skickat”; en rundskrivelse till många hö- germän och . bett dem -furidera inte ' läta bli att hälla sig med en skattepolitik av gam-" mal typisk högermodell;. Så det. £ är ocksä. Dét|borde” vä vara "självklart, att' det i nuli-' get inte finns möjligheter till. omedelbara : beslut . om. . perma-/ nerita "skattelättnader. -Man bör: föra en expansionspolitik enligt. de linjer som dragits upp främst av..centerledaren Hedlund, Men, rde permanenta 'skattelättnader- na är: ett mål, "som man” först mäste skapa . underlag” för. Hör? "gern, kan inte vänta, på detta. Och han har skrivit en' med samma innehåll i. l förbundsorgan Medborgaren, där. han i någon mån får svar: på tal. ” av vå Holmberg. : Hr Rudberg skräder inte .or-' den, ' Alltjämt är det I högern, Hr. Mobergs - ”djärva mål” Som "ett Kompletterande in stiument ”för--urval av elever till” gymnasium: och - spärrade högre utbildningslinjer- bör: ett. lötteriförfarande. tillämpas, För detta 'servaste socialdempkratiska NM skolutspel står statsrådet "Sven .. Moberg som på fullt allvar dek-"' ” Jarerat,att Jotten skulle bli den . nyckel" tillj-lösning av de: svår- .bemästrade problemen som - -allt" skolfolket ; i 'så "långa tider gått” sx omkring” och letat efter, "Det är. lan det : äldre tän moderata metoder” sig med mate frimodigt ra. för huvuddragen skattereform man , vill genomfö : ra och:rmmot. den bakgrunden: be: ”gära. en parlamentarisk” "utred- ning. Det är ju så” mitténpa É -tierna har gjort. " Men 3 har inte kunnat frigöra sig från; sitt ”äldre tänkesätt”. Den: kräl ; ver "omedelbart beslut: 'öm/' på! alltså ;ingalunda. fråga" om ' när manenta'' > skattelättnader; Hr: got skämt.” Tvärsom förklarar Rudberg döljer inte, att.] ögern he; Moberg Hurtfriskt ”ätt han saknar täckning för: sin politik;' minsann ' inte är . rädd » för tatt. komma med ' ”ehockérartide ny] heter”. Med ar åin auktoritet. tillskansad” med” eller ' utan, lottens hjälp ävdär, hah att lottrhetodeti bör” "allvarligt pö vas: Un . Bkolöverstyrelsens. chet ”Med list! 'som nog inte” övergår: väljarras: förstånd. ; utnyttjats man "möjligheten .. tt. mot, ett; belt äre (så kallade) besparin rg ”skatte-; "Högerns Böspakingsrörslag. får: ett” grovt underbetyg äv lir Rud! det visar; sägår "hah, hur” vagai isar partiet har löckats ut på Högerbesparingarna : är i stort sett v inga. .verkliga "besparingar. "Det är omdömet ” om” högeftis söm" knappast "kunde meritéra' ht - Moberg till. den: post . hal ; här. om han inte redan satt di Men, nu-.är det ju inte, helle nr: Löwbeer, utan hr. Erlandei som: utser. (lottar : fr: ministrar; "Man, torde 200 miljoner kronor, som; igt. finansministern: - skulle.: gå; fr 1g :han- |] syn. från skolmyndigheters.:; ; Sir da dock bör i. tätsråds- "förslag, befängt : eller inte, Omd 'et därefter hamn: marklånefonden och : il: -sjuk-- >försäkringen sögern är rönte på Att def: nuvarande betygssy.; stemet är behäftat ediuppen- kh bara. . pristfälligheter. är. odisku: tatfert; Dess tillförlttligher som instrument” för bed' högre" inkomsttagarna, Hr. Rud- berg redovt är: att högerns "take uuella sskattepobtik'; "skulle « rige högre ” spärrade - utbildningslinjer har med rätta ifrågasatts. Missnöjet med systemet. ÄT stort inte bara bland; elever? utan. även. lärare. ett sätt som "ökar ks naderna: "Tvärtom. måste, vi, 8 ger han; ”skapa förtroende: för vär sil); gkattereforrm,' som inte mistgy bar: några grupper”. :.- lari”spädner över ett par tre år ih. för "elever med ambitionen "att . till varje pris söka: Sig. till -Bym- tag: för” ått ästadkomma ett full: gott” Komplement; till betygssyi stemét. Framförallt : måste - an- strängningarna inriktas på att i intim samverkan med arbets: marknadsmyndigheter . : kontinu:' erligt, informéra elevér om 'efter: frågan .på utbildhing, praktiska - erfarenheter och: kunskaper för.” att därigenom” få ett reellt un-:; "derlag ” ör en. förnuftig ”styr-: , ning” av. ” elevers utbildningsval. : ” Hos elever kan genom effektiv: information: intresset: väckas för ; andra. . utbildningsvägar än 'de' "svåråtkomliga > — och ofta fel. valda: — rent teoretiska och på: så sätt kunde också en effektiv dämpning av betygsjakten nås. | ' Det är minst sagt bedrövligt att så. stora 'svagheter från' den' let: kan: väl ' vara "riktigt. : Men det är ju knappast något "försvar: a "snarare tvärtom!” Så ”myi ket mer" ”får hr: Holmberg inté sagt med sina mänga, långa ord. Han lyckas inte genomdriva den Rudbergska. anklagelsen att: gern för en skattepolitik, ' som är orealistisk och orättvis. Sörmlanidshögerns starka. man över högerns skattepolitik. Och han har inte dragit sig visa, att högern bluffar vissa valda delar. Kan man v hoppas, att den nu öppet . av. >, slöjade ' skattesprickan i "höger- partiet i någon mån , skall kun- na få Yngve” Holmberg & Co låts .medfölja "de stora skolref merna. En av. de:främsta fö delarna” med dessa sades. yt tryckligen vara att de skulle: eliminera ; allt ” vad” : betygshet? hette! as Mer ännu bedrövligare är att: landét$' främsta företrädare för, | tepolitik. är, nämligen så utfor-]- mad, "att. den än en gång kan . bli en stor tillgång för S ciar] "demokratin, : LT = ” Den "har "alltså även i år” Kom-i | mit med sitt orealistiska förslag” — främst «för- högre inkomst "Hans . över "vad högern häller på mied.' i förslag ; att: lägga. beslag ;Bås det 1 som grymt a att finna vägar för "en : Holmberg är högerns skattepo-j- litik ”en' konsekvent linje, som | partiet följt under, hela 1960-ta-] liksom. dessförinnan”. ” Det |: har fällt en mycket hård dom |; på. bättre tankar, Högerns .skat-+) ä sedan Elsa Brändström, ”Sibi- " riens ängel” dog i Förenta Sta- : "terna. Under sitt arbete i fång-' f lägren i Sibirien lär "hon haft kontakt med över 700.000 ös- terrikiska ' och , tyska fångar, För, många av dem var hon den sista och den ends mänsk- liga kontakt. de fick under - fångar . skulle kunnat ' ge ota- liga vittnesbörd om hennes mod stilgeh barmhärtighet. eN under första vär! Idskriget. de jag dött! — gicksut:skolan: och” semiina S:t Petersburg! -d kom” till S:t Petersburg; ' den österrikiska statens krans nedlades av ML jnrdes av- Erland von Hofsten och generalsekreterare Bengt Åhman, Tyska krigsfångeförbundet lämnade e en . krans genom överste Anders Grafström, : mn I.dägarna är det tjugo år fångenskapen. Många av dessa . ” under -. dessa grymhetens år ? Sibirien > :: Hälsa till: min mor, men' be- rätta aldrig för henne i i vilket elän? — Tag: ;hand om min. loka, hon -Igöh 'som tjugoåring kom ' hor till är Hennes far :var Sveriges 'minister, "Hon skulle: leva i den glada, petersbj: gska socie-; : teten, När .en..dag. Selma, Lagerlöf källe. den b På Norra kyrkogården i: Stockholm vid Elsa Brändströms grav hölls en minnesceremoni i dagarna över den för tjugo år sedan bortgångna svenskan, Fyra kransar lades ner på hennes grav: tyske förbunds- "president Liibkes krans som bars av chargé d'affaires Rowold och militärattachén överstelöjtnant Schwartz, dö S. 1 för henne. >. Under färden började denna unga | landsmaninna tala med mig om :sin längtan att få lämna det otillfreds- ställande nöjeslivet, att få kasta sig in i något strängt. och . krävande arbete, att få göra bruk” av 'sin begåvning, att få bli något av: egen kraft, — Så sade Selma Lagerlöf i ett tal i Svenska Akademin ' när hon erinrade' om Elsa Brändström. EN SVENSKA I SIBIRIEN. 1915 > Redan ett år efter krigsutbrottet "började ' ryssarna att evakuera fång- ”arna' till Sibirien.” Till "en början hjälpte rysk- yska” societeten "att ut-' . rusta" dem." Elsa "Brändström och | Ethel von Heide É am övertog an- utrustades” med nehöll allt - från "X Elsa indströ öm en fångförläggning i Stretensk,> Chockad över: fångarnas totala ”utarinning och brist dicinsk hjälp; fattade hon nart sitt beslut: hon skulle inte: "upphöra att arbeta ute bland” dem tills sista (dagsniorgoneri och'$a;” > hatt förstår jag " Grännfrun” mötte" fru A” på sön= ent' i fånglägret hade. tömts.: I: fem" år vandrade ' sedan ”Sibiriska 'ängeln” bland de sårade -uthungrade, hjälp lösa o och övergivna människorna och 'sträckte ut, sin 'hjälpande hand utah någon som! helst rädsla för | unga ministerdottern = visa staden |” siukdom ellér krigsfara, - te tidens strider ty terlilgare hjälp: CO ningen 4 Självklart sär: Vi positiva till ler” oss Undrande: inför: motta: : : hjälpen, 'sydvietname-- nämligen hjälp till: : tagare. Och andra "vietnameser ttäckerat av” kom- unisternå”, . Inför. detta "frågar vil oss "om" nte" vietnameser," av, amerikanska rigshandling. sär, ”också skall "fål hjälp? För-- mödligen ligger det” till 'så" I sydvietnämestiska LÖ ” rat" p 'regeringssidan «och det därför” opassande att nämna låta" hj älpen "bara, gå till ena si dan! är oklokt med" tanke på ”iopiniorisläget inom; FFI:s, olika" 'medlemsorganisationer: : känna dn T”kormmu! äller.. nationella” befri- ; slutar tidningen. : jön a HG OCH GREKLAND tt diplomatiskt rk nnandé' om” Berlingske Tidende 'på kar, icke ett uttryck för något i moraliskt. eller rolitiskt. ' ställ- 'ningstagande- till en regims ka- "raktär! eller kvalitet” utan bety- I ärå .. att” man godtager en faktisk: maktutövning 's vens- Dagbladet (nb) ; apropå allet Grekland”; Skulle Sverige. ha diplolmatis- ok Ka relationer ..endast med” län- "def" som" har samma styrelse- skick” som vi bleve i dagens värld” våra diplomatiska, kontak- ter, kraftigt reducerade till an- " talet!"Det kan i detta samman- "hang erinras om ett uttalande (av förutvarande utrikesminister "Undén I november 1950, då han " på tal om den på sin tid av FN ” rekommenderade ; men -. sedan : en. deklarerade att denna boj- kott praktiskt aett inte wvisat ' sig: fylla något förnuftigt syfte. utbildningsväsendet på fullt al-- PFLHJÄLP TILL VIETNAM - var si "dag rekommenderar :ung- ". Fria fackföreningsinternationa- domen att lita till lotten vid val; Jen. (FFI) har. i ett .pressmed- av utbildningsväg. Vilken stimu- ” delande omtalat att man sänt tresset! > Vilka . jer tusen dollar till Vietnai M > I för att hjälpa de löntagarfami) t 4 : 'Hati tillade att den från mera principiell synpunkt var ”föga förenlig "med den regel -som 1 : allmänhet tillämpas bland annat i Sverige — nämligen att diplomatiska och "andra förbin- ” delser ' 1 fredstid upprätthälles tnamesiska Ma : hjälp. åt Vietnam; men vi stäl. Denna ' organisation « ”lön- som > skädats amerikanska: krigshahdlingar, ” NS t vi tycker att FFI:s åtgärd att upphävde bojkotten mot Spani-; genom ny. årsbok - : "> Svensk folkhögskola” fyller i år: "högskolan är inte: många 'år yng-. re. Det finns följaktligen många år- ” gångar | folkhögskoleelever, och det kan ha' sina problem att:upprätt- ' vx: : resp skola; : Katrinebergs Elevförbund, som Tf ö fyllde 75 år "förra året, har "ett: "utmärkt kontaktorgan genom "sin årsskrift Vi Katrinebergare, vil- ..ken nu "utkommit" även ' för :' 1968, - Där kan de forna eleverna få rap- porter" om livet på skolan och i viss . mån. också om varandra, I -all. syn--- ”nerhet. för. de senaste årgångarna elever, som ännu har:skolan och ” kämratlivet i färskt minne, kan det- . ta vara högst stimulerande. Att skrif- . ten dessutom förmedlar nya stänk av kultur och samhällsdebatt är gi-" .vetvis så mycket bättre, Vi 'Katrinebergare har under de senaste åren. fått" ett modernare snitt än "tidigare, . Den är . rikt il + ”lustrerad : och bjuder på: övervä-. gande korta och lättlästa artiklar, Bland årets inslag kan nämnas rik ' Joh Antonsson: synpunkter på . målsättningen för det framtida ' Hallands län. Rektor "Bo .Walli. erinrar ' om folkhögsko- lans sekeljubileum i Sverige, och: fysisk ' spänst, > Katrinebergarnas studieresor till England och Hol- land presenteras i text och bild, och likaså får man följa årets gång vid den egna skolan. Några dikter bry- ter av mot bokens prosatext, och likaså har några av det' senaste årets elever bidragit med ”uppsat- ser i skilda ämnen. " Årsskiften distribueras direkt ge-. nom elevförbundet men, kan även erhållas genom bokhandeln, ” pd OTROHET ? " Han: — Att: du inte skäms! Be: dra mig med mina gamla vänner! Hon: — Ja, jag var ju inte;pre- senterad för några andra. med "ana åtåter, oavsett "deras politiska regimer”. Utrikesminister Nilsson - hade gjort klokt i att innan ' han. sva- rade: på frågan i tisdags ta reda "på hur den egentligen ligger till. Men då hade det förstås ic- . ke, blivit någon inrikespoltisk , poäng! . "100 år, och den halländska folk- - hålla kontakterna både mellan des. jsa inbördes och. : mellan dem. och . Kurt Löfstedt propagerar för bättre . Röda Korset företräd- MOD OCH BARMHÄRTIGHET En av krigsfångarna. berättar - i sina minnen!. — Så levande som. om det var i går, ser jag henne' framför mig, hur hon. stod mellan de båda in- v fektionsbarackerna och sydde halm-, säckar i 40 graders kyla, so. När krigsfasorna äntligen var slut återvände - Elsa Brändström . till Sverige, där en' ny uppgift vänta- de på henne. Hon. ville hjälpa de. föräldralösa "barnen! I Neusorge i Tyskland öppnade hon et hem för ' dem i ett 1700-tals slott. - Ark torier för och flera hem för krigsfångebarn var resultat av hennes arbete när hon 1933 måste lämna Tyskland” med sin make professor, R..Ulich, Hitlerrégimen satte punkt för hen- . nes humanistiska Bärning i Tyska: sin Forpral förts. att stånda till an= " svar inför, kompanichefen, avleve- Ja, svarade granen med en »[blinkning, ty. han, förstod schä sen. .: M Gumman törnde "gläset” DV oo, het att 2 däSh or på "konjak av en gränne, Hon” vil- - "He dock inte riktigt låtsas om att hon, smakade starkt utan: frågade : ”sonts ursäkt: er Trädgården i Av t - nämnden, Årstidernås växlingar medför i och för sig en rad skiftande ar- beten i trädgården och inte minst förberedelser till vad som komma skall. Just nu är t. ex. insam- lingen av ympkvistar för vinterns och värens ympningar högaktu- ell. Ympkvistarna brukar vi skä ra i samband med vinterbes "ningen, .Då har vi ännu möjlig- välja lämpliga ' kvistar och få, dem. i riklig mängd, Ympkvistarna måste vara sortäkta. Det är mycket viktigt att vi tar ympkvistarna från sortäkta träd, d, v. s. från, träd :som vi absolut säkert vet att de är av just den sort, som vi avser.att "ympa in. Det räcker således' inte i detta fall med att vi tror, att det" är . rätt .sort — det måste också . våra det! "Alltför många träd har under årens lopp ympats om med - sorter. av tvivelaktigt slag "bara därför att man inte ta- git reda på kvistar av. rätt sort. /' Namnsäkra ympkvistar, kan man" få "köpa från. välsorterad: plantskolor och. från. intresserade trädskötare, som ett. visst lager av de bättre. och "mera efterfrågade sorterna, Vet man att man har välutvecklade fr uktträd av. önskat sort och i Pp kan' man mycket väl ta reda på sina ymipkvistar 'själv. Detta till går så, att vi skär av väl, avmog- nade årsskott av drygt en. bly- ertspennas tjocklek. Skotten bör tas då det är mildväder och i kro- nans yttre, - där de är bäst ut- vecklade och de” lämplig skotten sitter. = vs ; tikettera noga. : Sedan man skurit. er lagom stor bunt av den-önskade sorten eti- .- ketteras denna, . så satt: ingen, tve- kan kan vppstå i. fråga om. sort sortnamhet. red, anilinpen- na. Se”. till "att: buntarna > binds, samman med: starka snören som tinte går ' a Annars kan .buntar- nå gå sönder, och: kvistarna blan: +; Buntarna ”jordstäs . vå en frost- fri. och för > Smågnagare . säker plats. Denna ikan: vara: en jord- ; källare” eller: liknande förvarings- "plats, där Kvistarna ' täckg med fuktig sand.” Huvudsaken är” att de häller sig: friska och inte tor Se: upp sned sorka "och harar. På: tal: om sorkar så är risken för. dessa marodörer: liksom andra + -.gnagare inte över: ännu! De an griper, som regel när” man "minst väntar dem, Därför är. det rikti, gast” att. alltid söka - förebygga ' skador och dessa fruktträdens fi "i: regel "håller |. 1 vintertid | Mästväskonsulenten Gösta Engstedt, Lantbruks- Kalmar, 3 ender, Harplågån- kan visa sg ganska tidigt öm vintern, ibland innan snön hår kommit, Det vér- kär. tidvis som 'om det är: rena okynnet at: fruktträden angrips, för” svåra ' skador kan” inträffa långt "innan brist på föda har sjort sig gällande, ” - I de fall det rör sig om ett få- tal fruktträd så kan man rekom- mendera att behandla varje träd enskilt. Detta kan antingen ske genom att stammen och de. gröv- ve grenarna skyddas med ett fin- maskigt kycklingnät eller genom » att man vivar tjocka lager pap- per kring de mest utsatta delar. ' na av trädet. Tjocka” lager, med tidningspapper eter kraftfoder- säckar hjälper bra.” A v Nät kring hela odlingen. jär det fråga om större antal träd så är der säkrast att omge hela odlingen med nät till betryg-' gande höjd och med en maskstor- lek, som inte tillåter hararna att ta sig in. Detta nät måste "kon- trollerag vid snöfall, så att inte bryggor: bildas och hararna kom- mer in; . Fr Mot : sorkarna kan man som al- ter nativ till inbindning av rothal- sen och den nedre stammen, med papper," rekommendera en krage av tjärpapp, som liksom en ring . skyddar 'stambasen, Vidare . bör man, efter snöfall trampa till snön under trädet, så att Jorden tjälar till ordentligt och hindrar sorkar- na att gräva . gångar i jordytan. Giftbete ' av” modern typ, t. ex, warfarlnbetad säd, utlagd i drä- neringsrör "har 'god. förmåga att decimera sorkstammen. tv : degäva från "Gud, finnes: ir dig (2 Tim. 1 EB tis: vär” "beuridram, - vid - närmare |eftertanke:' fylls "vi. av. en. större vördnad” för debh: Gud, 'som har begåvat' dem "så rikt: Dock. bör vi betänka, att desså” människor som har:'så mycket att ge oss of- ta' har fått ge många är till mål- medveten utbildning. — Y - "Jag tänker på. konstnären: Be- misi på Fidjiöarna. Hans shänder som var vanställda” av. spetä ka vilade i hans knä. För många år sen -hade han, fått, upp ögonen för naturens skönhet och kunde verkligen uppskattå den. Nu upp- | muntrade en sköterska honom att : | börja måla, Hah ”målade sin förs ta tavla med en pensel fästad vid hans enda finger, ;utsidan av ham- dön:' och armbågen, Det kostade -horiom mycket möda. Sedan dess har han målat mycket som idag hänger i "många hem. Hans'konst både griper och inspirerar. Otill-. freds”, och . tvekande : var :Semist” cLiD: att” börja ' med men han upp- ;livade sin ”nådegåva, Låter vi nå- BON, gåva som Gud har givit oss hut; tesa och förfalla? - ha . Elrådet sammanträdde på onsdagen för första gången i Halmstad, Elvådet, som är | ensamt sitt slag. i landet, är ett' samrådsorgan för frågor som rör alla slags översiktlig samhällsplanering i södra Sverige. ” , Det är sammansatt av företrädare för Sydkraft och de sex sydligaste svenska länen . — Malmöhus, Kris- H tianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Hallands — en region som sammanfaller med Sydkrafts di- hildad str åde, Or rarna och planeringsingenjörer, : . — Det var som före detta lands- sekreterare, ”som jag tog initiativet till. Elrådet, 'säger direktör Wet- terlund. Jag såg nödvändigheten av någon form av samarbete i kraft- försörjningsfrågor och andra 'spörs- mål som hör samman därmed, na- turvård och vattenfrågor till exem- pel. . Ordföranden i Elrådet, landssek- reterare Gösta Hanning, Kalmar, framhåller att länen haft stor nyt- ta av verksamheten i .samrådsor- ganet. Mor — Vi ersätter faktiskt i viss mån storlänep, säger ban, och vi fun» 1964 på initi och sammanträder en gång om året, I sammanträdena deltar bland andra 1 derar på att bygga aut arbetet yt- terligare. N — En av våra stora uppgifter har varit att skapa en beredskap mot störningar i elförsörjningen i verk- samhetsområdet, För närvarande finns det inom Elrådet tillsatt en arbetsgrupp, som skall verka för att av Sydkrafts direktör Sune Wetterlund” Direktören i | Sväkraft Sune” "Wetterlund, flankerad av! landssekreterarna i Hallands och Kalmar län, or Må : Torsten Segrell (t vu) och Gösta Hannng, le . eterarna, fär Ne : i driftsh Aningens " kraftbalan är för 1967 av överingenjör Yngve Larsson. Ombudsman Lars Rein- gardt och överingenjör Bertil Sjö- | strand orienterade om -Sydvatten. De tog bland annat upp tillstånds- . frågor Hat. samordningen med och. . dsregis intresse. Rök- öka resurserna för detta ändamål En annan fråga som diskuterats livligt inom Elrådet är atom- kraftsverken, Här har man bland annat framhållit vikten av em riks- planering, : a "Under onsd: i träde i gasutsläpp" från ångkraftverk be= rördes "av direktör Anders Björ- : gerd; Hjelmqwist talade om beredskaps- frågor, : Länspl "och "landssekreterare 'K G ” Slutligen presenterades - 67 för deltagar, d . behandlades Fr äde SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.