vv nistiska:”konferensen i Ungerns 7 huvudstad Budapest utgör det” senaste och hittills mest fram- gångsrika Jedet i Moskvas mång- ” åriga "strävan att få till stånd ett ' världsk iskt topp för | att återföra den splittrade ideolo- gin till enhet Toppkonferensen ". ska nu bli av enligt rekommen- dationer från en överväldigande majoritet av de 67 delegationer, ' sa som bevistade Bud ätet. Det . Moskvas nya givå för. kommunismens enhet Den just na avslutade kommu- "+ mindre- kommunistiska partier " har den tvisten- varit: värdefull.” De har kunnat balansera de:två jättarna : mot - 'varandra :. och ».å | skuggan därav har ”nationalkom- & ” munistiska” tendenser kunnat ut- vecklas på flera håll "med ökad”. " rörelsefrihet som följd. - Moskva tycks att döma av Bu dapestmötet nu vara. berett ti «en -viss' återgång- till ”stalinistis. ka". metoder : för; att stärka : dis- ' ser alltså ut som om- Moskva mot . slutet av året skulle bli'skåde- "platsen för en jättelik ideologisk generalmönstring, ' i 'så .fallsden märkligaste i sitt slag som . ägt rum i kommunismens, historia: Det" amerikanske - krönikören ' ” Sulzberger drog nyligen i Herald ' Tribune. en .slående parallell. med ' '. regi framfördes en rad öppna an ipli » Mötet tycks" hå ägt rTum': parallellt med starka påtryckninz- . "gar för att främja 'sovjetiska syn- punkter. Med Moskvas goda min= "ne och utån-tvivel oftäst .i dess” - » grepp mot. Kina, trots: tförsäkrin= - gar i förväg "att. Budapest inter , skulle bli scenen för ”kritik av ”' broderpartier”, "Östtysklands man. den tidiga kristna 'ideol si- "tuation — Moskvamötet bör bli vad det Kistoriskt betydande kyr- / komötet i Nicea var för 300-taleis kristendom, Dåtidens kristna ide- ' ologi hade stora framgångar bak- . om sig. På några decennier hade -- kristendomen undergått 'en snabb expansior; i den antika världen = :« precis 'som - kommunismen : i; ; ” våra dagar på ett. halvt” sekel kommit att. behärska, en tredjedel : av jorden: :Men' dåtidens 'kristna ? « biskopar liksom komnmiunistleda- . ve av i dag gjorde erfarenheten . att snabba framgångar:tunnar ut.” läran — de kristnas splittring kun- » : .« de inte hävas genom Niceamöte . Det återstår" att se: om Moskvar mötet kan Iyckas' bättre här -det > gäller "att återföra dagens splitt- rade » världskommunism . het. fö "Om. Möskva tycks haft fram- gång i sina strävanden;'att, få. till”: stånd en toppkonferens, så är: det ' en triumf som döljer: 'mycket bitt- : ra: "motgångar.: I 20 år har ledar- ' na i Kreml ' försökt 'motärbeta ' den; splittring som uppstod 'iiriom : : kommunismen när Jugoslaviens ledare Tito slog in på. jnational<. . kommunismens” ' väg- '1948.: ” säd som då såddes'bar' efterhand mögnat till en "utbredd: strävan 7 från rader av' : kommunistpårtier : att frigöra sig från "Moskvas i ceri-- traldirigering, ST "Den senaste effeki en av "den ut: | vecklingen.. har - blivit" "Rumäniens ” gradvisa. frigörelse. Vid . Buda- ' pestmötet 'tog sig den" rumänska - revolten - så k +, även andra ”kommunistregimer - — "400. 000 tinma pr arbetsdag - gruppen. r allmänhet hår de mä; 2 . övriga delar .av "landet. För att fa : två, Hi ker, pålitligt "Moskvatrogen, levererade en: de=' .klaration där lojalitet mot va var ett bärande tema, ologisk rättning 'av leden i Mosk- "vå i höst. Det "återstår 'att's "ka följderna blir för kommunist mens. framtid. : Den fraktion som” öppet: 'står Moskva emot' rmaste. sympatisör . Albanien är ' Nordkorea,” "Nordvietnam, och hu? « senast" Rumänien :— mötspänstis :. ga mot, Kremls' anspråk på: att” även” för framtiden bevara sto; delar av sin” traditionella domi nans i" kommunistvärlden. | Utgör ..de - anställd estid , från -- bostaden - till arbetsplatsen 'enligt.; «en kalkyl som : arbetsmarknads- ;: . styrelsen står- för. ' Den -som " vill -> kan räkna om den tiden i pengar.” ' Det- blir en ”aktningsvärd - ”sumråa ' "Av atidets. 3,2 2 miljoner anställl - da :bor :mer än. hälften högst: 15: minuters” väg från arbetsplatsen. : Fördubblar man” restiden ' till... högst 30 minuter” faller: 82 prol ' cent äv alla” åhställda inonv den » former som bojkott åv -förhand-, bart att det viktigaste” skälet för rumänernas uppror är evilja 'mot 1 som kan tänkas rikta någon. form; av bannstråle mot Peking Der växande schismen mellan > Kina och. Sovjetunionen har. na- - turligtvis' kommit ätt bli den fa-' talaste äv alla de många faktori som i "dag splittrat "kommun Fi inng. "det. anledning rätt be hälla: betygen..på: gr undsköla: låg- och. mellanstadier? frågar vä Lärantidningen/Svensk Skoltidning. Där fyller de ingen"-funktion "som ”' urvalsid- . ”strument eller som inträdeskor: vslivet: de" för "denna ' rekommendera atbetsformerna - måste. givetv ligga till:grund för. en .diskus- sion, av; betygens vara,eller icke - vara; Mot denna bakgrund te man konstat att. om b gen används: fi : tävlingslusta.” mellan . elever detta, inte kan vara förenligt " med grundskolans principer vil i ket. stadium det än-, gäller - och framförallt inte" lå. mellanstadierna. -Konkurr ment -öleverna: emellan bör r inta införas. Det försvårar såväl sam- + arbetet mellan 'dem som metlan elever. och lärare "och hindrar” dessutom grundläggandet av go-r da: arbetsvanor vilka" vilår på, samverkan — inte- på konkur- rens, "r på låg” och: mellan- - der” sätter . Udningen.: Ett totalt sto : pande av betygen skulle 'emei lertid”. innebära äta skolan: avi svor "Big en "kontaktmöjlighet ” med hemmen, varför andra. ligheter, måste + 7 1 'färdighetsäminen, ' exempelvis från årskurs 3, medan införma- tion om, elevernas prestationer i orlenterings- och övningsäm- . hen ges på annat sätt. Överhu- ! vudtaget skulle: betygen. hö kunna" ersättas' med” skriftliga omdömen avlämnade av lärarna med viss : periodicitet. En | a i. LE / nan form vore ' att .de skriftliga omdömena ersattes av eller kompletterades . med muntliga sådana, lämnade direkt till måls männen av lärarna, ' Det finns olägenheter även med” de två' senare "alternativen, ” , "ett € . måste 24 av "100 offra mer” "sparad restid, utan snarare tvärt- " Iokaliseringsdebätten; Ty tid är .nöm ”atp jordbr ruket Upphöj - Pågår som, här. utsikter:att vi 1 'härpå.: kan . nämnas "att i skogslänen, härlktydigt med ; .de sju nordligaste Jänen, .har;llav ; 100 -aniställda:. längre. restid -än -en halvtimme. .I- storstadsområdena > är 'ovan "visar de vägetr "ob ragar I 'där 1107 km/tim'koanm mycket stora” tätorter inte” "med-. . för ; några fördelar. : beträffande | Skoltidningarna "Itas för” att sätta stopp. a hålls” det? i . ' gen. i lillä bönboken STOCKHOLM (TT): - Ett: hundra av de nuvarande två "hundra bönerna. i. den sk Lila bönboken, som ingår i den svenska '” . kyrkans evangeliebok, har gallrats ut, I stället lägger de sakkunniga, som granskat " bönboken, till två ” hundra nya böner, framför allt så- dana som "berör aktuella. problem 1 . vår egen tid., Förslaget överlämnades på freda-' gen tilf statsrådet Olof Palme. De sakkunniga, som hoppas att förslaget skall hinna behandlas på årets kyr- komöte, har varit författarinnan Britt G. Hallqvist samt professorerna K.G. Hildebrand,” ordförande, och Ragnar , Holte. » Till; : nyheterna ä förslaget” hör en rad böner. som. sysslar med arbetsliv, Samhällsansvar v och "internationella problem. ' Tanken . har' varit att en bönbok som ges ut nu måste ta: kon-' kret också : på sådant. som oroar människor eller vållar konflikter i den aktuella situationen; tex världs- » svält, 'rasproblem H eller. fara, för ätomkrig, 2 - Bönerna har: tagits från "många länder - och" kyrkor, bl a kommer en hel del från de- unga kyrkorna i Afrika; I Sverige är-bla Bo Giertz, Olof Hartman och Bo, Setterlind 3 rep= resenterade, En "lång rad böner har nyöversatts eller, nyskrivits för det: nya förslaget. : och tryckfriheten s I Stock holm : (PT) : : Stendilerade'”; skoltidningar bör jämstättas med tryckta.” Detta' an: Malmö, ” socialdemokratiska ungdörnskrets.” som; hös skolöver- styr elsen begär satt åtgärder. v vid- hetslagen. V ryckfrihete en rättighet, igenom på sko säven-. gäller ; skoltid ngar, men itydligen: kan man - ndå på ter tidn ngar vara ' tryckta för. att; avi denina.: Vissa” rekt : Dir Rolf. Andersson Hallänning: chef « för. centralkassan. i i Gotlands län: ”Utbildningsledaren i Sveriges jordbrukskasseförbund Jantmäs- . tare Rolf Andersson har utsetts "till verkställande direktör i Got- lands centralkassa, ' "Dir. "Andersson är född i Fjär- 35 Eftei anställning som biträ- ” dande uhgdomskönsulent i Hal- : land företbg han en halvårslång ' ,;studieresa till USA; varefter han "anställdes som "konsulent i Hal- lands 'centralkassa i Halmstad... Han inträdde för cirka )två år 'sedan i jordbrukskasseförbundet: "4 Stockholm, där han huvudsak= . "ligen handhaft btbildningsverk=" samheten, fe -'.Han' tillträder sin nya befatt- . ning den 1 maj. . "Han" svarade och sade: Jag vill icke" meni efteråt ångrade han sig cl Bick., ; (Matt; 22: 29.) ut : d. ur. Jesu like nelse” om. de två sönerna som V'kab, - : :.de . äldste, - 8 s-deni. hur mycket de knade den "andra sonen, : som 10- OVE vägrar a t gi som" kostar” oss tid-eller. ansträng- ining. men dlätårioss för” över 8 "Ston Guds barn möter vi dag: ”Hligeh kallelser 'från : vär. himmel: = ske-Fader,” men "bryr inte om . M ig tjänst. Varje dag betiöver vi "göre. bättring inte "bara för våra onda gärningar. Utan också” för; det Som svi har försum- é 2 > tu vår 7 ”sväghet . och ovär i ljuset av Guds kraft och. hahås fullkomlighet: Då inser vi vårt "behov; av bättring och ropar till Gud :öm barmhärtighet, ' "om," vilket "inte. bör - förbises- i låta ekant” engar! ' [Ug aväl, som ”byggnadstradition Nej, konstaterar. Allt i 'Hemime: uned' bå köpet. "Det. kanske” bara , itt "marsnummer” DECSEN att” flytta: if; "eller "att lägga terar "årets .stora:; storvöversikt "1: nor ett ' minimum av. -pengar och form: av .en- faktaspäckad 24-sidig "eget. arbete. för. att få:det hela. i : betungande bilaga med ” mass av ;exempel. llgott: "skick... detta. för; ett I eller -mind- tyler: Tåg och. niellanstadier' "tion; kan dé ersättas” -ler. En: följd av den ständigt”. -pägåen: de . Jjordbruksrationallseringe el ts "Utöver bilder och "detaljbe | typ; ningar "av "och? kustregionerna «man ofta tänka sig att. lägga. 1 .repara-]- oner 'som "ställer kostat för att i. i det cbebollgt.” Eiler att: starta |” man. går: ll Säga. vid: köpet; 'vad ett: livsverk rav! egen insats: i man : bör upp: med m,m, ärdefulla: inehållet som beskriver läget. i Skåne, -Ble- Förfulningen: av naturen . Västman : ämtland "och EN. ENKEL SPORTSTUGA, A. "t Inte" alltid är äet fråga "on: ett gamnialt ställe:;i" den : här ' pris- spor tstugor na, pårninrieg ""JÖördbrukarn Föreningsplad: NM > denna: "insikt: förts. t char det.-på, somliga håll . . vållat, irritation, men en rad ut: g det. "gäll ” tälahden från andra än jordbru-: den + väster - kets talesmän har Då senaste.ti-, att "plockar : den -vittnat 'om.-att en väckelse: (utom längst i norr). > vatten "skymtar, : även :om det är allt i landet, -kryper fram ,i>” ett sådant här nät Några kan. vara bra, många. är: det inte. "Där ha" » ofta. slumpen "och okunnigheten tt bestämma” för” mycket. Men det :kan också i det här. bestån- - det visat sig att en hel akademi” "Ilimätblogiska” ..liga- former ',.fö .- duktion. till fö. ”samhällssynpunkt ... jordbrukspr hån för sen. u exempelvis" :'köttdjurspr duktion” och » ökat > deltidsjordbruk, . "det är nog'så' man bör. men från: Dalälven set från en, "naturvärdsexpert att ,Ayvet,.; det. Och & ; hår svårt att” "klara, .det. en tor- påt som, man par e skötte, ensam. . Lantbruksförbuhdet” som ytt - rat sig över ' motionen. framhaål |” att: landskapsvärden. 1. bet stora. rört” avseeride är" helä. saml lets problem; vari I. ÖöDEBYGD; i kta serna, snabbt,” Värfi . sig. .I- tankarna faller. yttrandet. så : ensidig," söder -vara :beskaffat hur; som helst och -ändå :gå aft sälja, Då finner "ekonomisk . man ingenting i den här. prisklas- « Jandskapsvård, Åtgärderna som :sen om : man: inte: har en otrolig öreslås är inte. originellare än; tur och ramlar "på. nägot..' Går "man. "norr ut. på .kartan, "ALLTID "BILLIGA: ak Så: har vi'också' dét. faktum” att Belar av "värt lanä håller|' "på "att förvandlas: ”tilr glesbygd. Då" blir det för: varje. år ett allt "större utbud, på avflyttningsgär- i frå- "dar med :en' bit avstyckad, tomt. "Lagom för 'en sommartorpare att över? Det är -Dikaså' kan 'man finna: åtskilligt i: tågprisläget som inte. står, på 'k. fri grund. Där .kommer”mark- pålaga, När- detta skrivs är ännu inte nyå arrendelagen fastslagen. Här gäller det alltså att själv in- formera, sig : grundligt . om hur den. sidan av saken förhåller sig och 'vad kostriaden blir. Arrende- mark är i och > för. sig inte en nackdel, , men man måste veta villkoren: och ta ställning till derfr iinan man bestämmer sig. "sjunker ;pri- 'stirrar. man vill tro. "15.000 '—" ELLER 65.000? .'. Avslutningsvis kan, det vara” in- tressant med. ett prisexempel: en av. 'de. mäklare ' vi ”haft kontakt 'méd 'var för en tid sedan på be- sök hos en kollega i: ett västkust- distrikt! Där såldes.-just .då en fritidsfastighet för 65.000 kronor, är det dock. tillbörligt att- hysa 5. respekt. Om. de åtgärder ., som motionärerna ' föreslår. kan 'pra tiskt- genomföras; så skulle" ori- gel: nog samhället därlgenom e äsamkas dryga kostnader uar tvärtom -lämna:- ett visst ekonomiskt utbyte, Det är an! låtit förstöras, Även för samhällets kost nader, "hälla? reda” Pär Här finns ofta en . nars inte vanligt Cath vi vinna- för- delar, utan kostnader, . : Annor lunda i skulle "det. våra - om "iman + "en "gång skulle "se big ” tvunged > att” återställa der man ev i ma i sitt eget avfolkningsområde i inlandet hade han högst kunnat få ut:15.000 kronor för motsva- rånde : ställe: ju inte -heller något vågglitter att ;locka med?” .. Vår man var lätt 'skadad, Hem|" Men så hade han]. NN - | dét' finnas. "utomordentliga: lös- na en ;allg "bredare -opinio den "osundaste. gyttjepön; . så” sti-|C - I en, motion till. vårriksdagen sger priset, för" att ”folk betalar ningar. på problemet fritidshus. yrkas. att Lantbruksstyrelsen, rt . ä e samråd :..med . :Nafuryärdsverket eriss let i nära . sen: av. vå]. SATA ARRBSDERAD > -skall utreda. och , föreslå, lämp- ra storstadsregioner: ,kan det.ock- a rendefrågån in 'som "ytterligare SN | | sammånfattning, I . heter det. 1 Allt: 1 Hemmets |” i IT miursmorgons timmar glittrar c och glimmar tusen kristaller på "mark och på "gren. Gnist ar - ker fraglen äom stänker givmilt- från molifria. vällen aitt 4kem "ve toi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.