» "LAHOLMS TIDNING - ”Torsdagen den 14-mars-1963 =. Torsdagen den 14 mars ; 1968 4 LT.= = "Klarspråk på L Då årets Lantbruksvecka öpp- nades höll chefen för Jordbru- : kets utredningsinstitut,, dr Sven -': "Holmströrn, ett föredrag som på ett utmärkt sätt klargjorde ani- ' malieproduktionen vid det sven- .ska jordbruket contra de s'k ani- maliefabrikernas roll, i Dr Holmström underströk in- ledningsvis det självklara i att animalieproduktionen på lång sikt ' bedrives på ett sätt som ger kön-' ” sumenten de bästa förutsättnin- garna" ifråga om pris och kvali- tet och samtidigt ger producen- sten en rimlig ersättning för kapi- tal, arbete och ledning. Han fram- höll därvid att man bör ha lätt för att komma överens om den- na princip. Talaren erinrade även . "om ssvårigheter . som' tycks före- ligga att enas i bedömningen av "vad som rent praktiskt kan vara : mest riktigt. "Han ' började "sin analys" med" påpekandet att vi har "ett stort antal. ekonomibyggnader La inom jordbruket, vilka saknar- al . i ', företagen. med . växtodling ternativvärde och som ibland. med rimliga, kapitalinsatser: kan -göras om "för modern 'produktior i till- . räckligt 'stor - skala; Under ' en : övergångstid; då brukni he- id långtgående mekanise= ' ta är för små för att möj- ull sysselsättning, kan "arbetskraften i.en:del fall alternativ nvändning, ' -.Härigenom , blir; sen specialise- . ring inom. jordbruksföretaget ef- . ter modernisering av de -befintli- ga byggnaderna ofta ett” fullt ' "> konkurrenskraftigt. alternativ till" den sk animaliefabriken:" SS Därefter gick, Holmström i in. på den mera långsiktiga aspekten .oph--påpekade. därvid-att-den -di-: srekta. sammankopplingen mellan . växtodling och animalieproduk- : tion" även : generellt måste erbju- . da en fördel därigenom, att fo- ' dertrarisporter delvis : undvikes i det kombinerade företaget och att en del "av foderberedningen. kan vara en lämplig fyllnadssyssel- | sättning. för växtodlingens a betskraft: ., "Det finns ingenting som , säger | att animalieproduktion' inte "skall kunna - bedrivas "lika -effektivt--i-- kombination med växtodling som” utan. denna kombination, Tvärtom : är det tämligen uppenbart att det "kombinerade företaget med pro- duktion av foder och djurpro- . dukter vid lika teknik kan nå en - högre effektivitet än det icke fo-" derproducerande företaget”. == I Dr Holmström unders rök, att i'det kombinerade fö- retaget, eftersom detta' erbjuder" de flesta alternativen till arbets- utjämning. Han framhöll. också att detta betyder mycket i ett land, där ett d ke kos-" " lika teknik och "skicklighet, Det aritbruksveckan . der och samhällen eller utan kom- bination med åkerjord, som kan ta hand om de: stora kvantiteter-- na avfall på ett ekonomiskt sätt. 'Talaren ' betecknade det med dessa, fakta som bakgrund när- mast” egendomligt att vi i' detta ' land för en debatt, där det t o m ofta göres gällande att samhälls- . "ekonomiska " synpunkter = eller konsumentsynpunkter skulle. tala för att skilja betydande delar av djurproduktionen från sambandet med foderproduktion. Det är ef- fektiviteten i företaget som är av- görande' och "inte organisations- . formen. Effektiviteten kan' inte förväntas -bli högre för att ani-' - malieproduktionen . skiljes från växtodlingen; Däremot " under- ströks, att en omfattande korn- " plettering med inköpt foder i det enskilda fallet ur företagsekono- misk synpunkt kan vara riktig för " att nå balans i företaget. ' - "Beträffande beräkningarna 'av lönsamheten i:de ;komhbhinerade och djurproduktion” respektive ani-. maliefabrikerna — främhölls 'att fodret svarar för en domineran- de andel av kostnaderna i fläsk-, ” ägg- och broilerproduktion': (60—" + 70. procent) . och att. prissättnin- gen på fodersäden därför spelar en stor : roll i lönsamheten vid det icke växtodlande företaget. .' Varje förändring i prisrelationer- na mellan fodersäden och de fär- diga ” produkterna slår igenom i liefabrikens . 1ö: het, : Därför bedömes också lönsamhe- ten bäst i det kompletta företa- get. Om kalkylerna till äventyrs : skulle visa på generella fördelar animaliefabrikerna, så måste": bero på att foderpriserna' förhållan- / "dett inte är, rätt avvägda i de till 'animaliepriserna. " Talaren gjorde även en aniy- dan om att man i debatten ofta utgår från felaktiga förutsättnin- gar, nämligen att företagarna vid animaliefabrikerna "skulle". vara skickligare, Han gjorde detta, när från den -självklara. förutsättnin- ' gen, att alla jämförelser” sker vid är endast "under den förutsätt-' ningen som företagsformerna kan' ” jämföras. Vi vill gärna instämma ' "i.den för vissa debattörer troli- gen svidande slutsatsen att det "skulle vara till stor skada för den samlade - jordbruksproduktionen . och. dess utveckling, om ett ur 1 för ka kter "omotiverat särskiljande av” djur? produktionen ' från ":växtodlingen skulle favoriseras. exempelvis: ge-" .nom statliga åtgärder. —. Påpekandet saknar inte aktua- "litet i dessa dagar! - SynP tär-omkring 140 liter mjölk i'pro-" ducentledet. Vidare -är det: själv-- klart "att transporterna” av: foder och avfall blir billigast. ani- | malieproduktionen ”bedrives där fodret produceras och avfallet kan: betraktas . som ;.en'-tillgång istället för' en "allvarlig ekono- misk, belastning. som det ,blir vid ' der "s" k animaliefabriken, ' Ett ' exempel som anfördes” var tä- lande ; .nog: ; vid äggproduktion med -1v.000 . höns i besättningen » erhålles; en .gödselkvantitet, som :- motsvarar ;:- kvävebehovet ' till minst. 100. ha åker, Var och en .-kan lätt förstå det vansinniga slö- «seriet det innebär att placera dy- lika enheter :i närheten "av stä- MILJÖPOLITIKEN i Tegeringspressen - lägger m n näméra ner ett väldigt är- hete på . att. bevisa, satt centern inte var. först i fråga om miljö- politiken, - skriver ME äx i öbla- det (cp): >Man' har gått igenom I tidnings: "lägg, ”riksarkiv och "andra: göm- mor för att dra fram exempel » på ;soclaldemokratiska: miljöini- tiativ,:. Som. om det skulle vara någon konst att finna sådana sa- ker! Det kan varje politiskt par- | ti. Och man -kan fortsätta att gå tillbaka så länge det funnits par- « tier och : organiserat samhällsär- hete.” Sedan mycket: länge. har det: funnits t ex hälsovårdsstad- gar, byggnadsstadgar och brand- stadgor..och , naturligtvis också initiativ till dessa. 'Ja, man kan gå. ännu längre. Man: kan: säga att den som först byggde ett ute- dass var en miljöpionjär. . Men all denna bevisföring om att socialdemokraterna skulle ha varit först i fråga .om miljöpolj- tik är naturligtvis inte annat än ett” ofruktbart : käbbel, en dim- bildning för att dölja det faktis- ka. förhållandet. Som inltiativta- "gare. i. fråga om. miljöpolitiken måste man räkna det parti, som först lade fram ett samlat pro- gram för denna politik, det par- til som, först presterade en 'hel- héetssyn.: Och det var ofrånkom- nee n enterpartiet. . : NYA SkATTER «Hr "Erlander har visserligen ofta visat' sin okunnighet när det gäller 'näringspolitiska frå- Bor," men har kan väl ändå inte vära ”Skunnig om att sysselsätt- ningen upprätthällits sämst 1 s0- elaldemokratiskt styrda länder, skriver Borås Tidning (nh). Hans medel mot: arbetslösheten är förbryllande, fortsätter tid- ningen: ' et -.- Som .enda recept mot syssel- .. sättningskrisen har statsminis-, tern menat att samhället skall få ökade resurser, d v s ytterli-: :' gare "skattemedel till: sitt .förfo- gande. Har hr Erlander verkli- gen inte tänkt på att ingen rege- ring 'i världen, relativt sett, re- dan fått så omfattande resurser genom ' väldiga : skatter. som de' svenska? "Regeringen har ändå misslyckats i sina försök att be- . mästra arbetslösheten, Från bor- gerlig syn punkt är det dock endast tacknämligt att linjerna j” klarna genom att socialdemokra- terna avslöjar, att de vill driva skatterna ytterligare i höjden, | ETT ORD PÅ VÄGEN Bären då "ock 'sådan frukt som tillhör, bättringen. (Luk, 3:8). Den unge mannen som var fälld för. våld och rån stod in- för domaren för att mottaga sin dom, Det var äkta rörelse i do- marens röst när han sade: ”Det- ta "är . ditt första brott,, unge man. Jag skulle. vilja straffet och ge dig en ny chans. Men du har ju inte visar nå- gon 'ångér för ditt brott, Inte någon enda gång har du sagt: ”Jag är ledsen att jag gjorde det”. Du ger mig inte något an- nat” val annat än att sända dig i fängelse från två till fem år”. Tänk vilket pris att betala för falsk -stolthet, Många äv oss får lida: hela :livet. för att vi under- låtit. att säga: ”Förlåt mig”, Det kan inte, bli. någon ånger utan, ödmjukhet, . S - En. del. av bättringens frukter är en iver att rätta till'felsteg vi har gjort och ett fast beslut att' inte upprepa dem. Guds:för: låtelse - är en 'välsignelge' fritt och för 'intet,. men den fördrar vår allvarliga ånger, NM i LTTE TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka ÅR SK ÅN NN OR. Kontrol! vat Runts + 900519 de: fullvärdiga foder vi idag, har”, + chef . för utvecklirgssarbetet på . att märka är ätt' dessa 'foder, - testats” praktiskt » på”. hönsbesätt: - han :underströk att han "utgick : -J dar uteri, Jande H I utfodring inne; :| sammansättning: ta. bort]. Aterigen har 'Smedsmora' För- ' söksgård: presterat ett i svenska sammanhang beaktansvärt : pion- järarbete på" äggproduktionens ” område; Den. här gången , gäller sa det. s.k, fasutfodring, som ;.ak- ' É tualiserats genom att äggproduk- - tion numera i allt större utsträck- ning sker med importerat djur- f material, - värphöns. av s.k. hyb- rid- rEyp. FE Utn kande” för hybridernå är deras kraftiga produktionsökning i. :-värpperiodens början. Vid ca 32 veckors ålder: ligger produk- ' tionen mellan: 85 och: 20 procent. uu ”Det stora: näringsbehovet un- Aer : den" tiden : tillgodoses ; med ån . Harald Fors berättar . agronom ,.C-O östholm, ning. - SET Fors &, Co AB, "som - är "företag som finansierar om mån vill nå. bästa. ekonomis- försökaverksamheten. kan hu, er- 'Ka' resultat är alltför Koncentre- bjuda - sina kunder kompletta rade för att användas under den uppfödningsprogram (inkl, - ljus: senare delen av produktionsåret, ' program) inte bara vad det gäl- då produktionen ligger. avsevärt ler fasutfodring utan även. kyck- lägre”, > : | linguppfödning.” Fasutfodringssys- Smedsmora : F öksgård, : ”Men fFåsutfodring av: höns. ger större : vinst. för äggproducenterna & Co AB:s föl oc öksgård 7 / Smeäsmora, ” | temels' principer framgår äv ne. danstäende' figur och kommenta- rer." För den som . önskar ett mera praktiskt arbetsinstrument tillhandahåller företaget en ut- förligare sammanställning, där ”lämpligaste foder” är direkt 3v- läsbart för resp. ålder, årstid, värpintensitet etc, - i L Insatt för fr amtiden: Av Märta Leijon - Je börjar med avsikt att först " tala om något annat, Mitt förs- ta barnbarn är en flicka, som nu är fullvuxen, När hon var liten vil- 1e hon ha en hund, Men små barn kan varken sköta eller fostra barnet "blev går inte att beskriva. Hon blev så glad att hon grät, "Senare, ” berättade” kennelägaren att han ” brukade . köpa hundmat - en hund, därför fick hon nöja sig med. att få en liten katt i stället, Den var också kär men överkör- des i trafiken och: omsider ansåg föräldrarna att hon var mogen för en liten hund. När födelsedagen kom åkte jag till en liten kennel och köpte ett litet lekfullt hoppan- de knyte som med tiden 'skulle bli en silverfärgad dvärgpudel, Min husvärd lät sin son skjutsa mig till In och på ef dd. var föräldrar och barn inbjudna att hämta födelsedagspresenten. .' Jag måste åka tidigt på dagen för att få valpen innan den ätit på mor- gonen så att den inte blev sjuk i bilen under. resan, När den kom hem till mig måste” det lilla livet ha frukost, men det” var inte lätt, Den åt ingenting söm jag försök- te bjuda den. Jag hade köpt en li- ten ostkaka till födelsedagskalaset och till sist kom jag på att bjuda "den lilla valpen en'bit av den. Det gillade den och när-den blev mätt började den hoppa och leka och småskoja, Hur "hänfört födelsedags- För. tre. år sedan "startade på Smedsmöra' ett . utvecklingsarbete |, i som .syftade till "att. kartlägga fasutfodringens möjligheter och i' samband därmed utveckla. spe- ciella ' foderblandningar för fasut- | Nya böcker | PRAKTISKT OCH TREVLIGT :rade alltför mycket.: Den dubbla bosättningen, som vi. i-väårt. land är tämligen ensamma om, kräver tillräckligt av oss. Inte nog. med Som " vanligt" när Smedsmora La vän skal Klara värt. vanliga RA hus: gra månader : under Försöksgård presenterar ” någon; helt "andra och ofta mycket pri nyhet har "inget lämnats ål'slum- i mitivare förhållanden än dem vi pen. ; Såväl foderprograrimet som lyckas -med de-återstående: 9— de "nya foderblandningarna” har 10 månaderna av året. Det. krävs: dessutom: av” oss. att vi. skall spralla upp oss, ' bli smala, ”vack- a” nya, mer: s innande och ha tid för annat” Ovanstående "Nilla utgjutelse- är en del av Maud Reuterswärds in- ” "ledarnidé text till: veckomatsedeln Våra "undersökningar. a bekräf- för vecka 28:1' iden nya och 'sjät- tade redan” på ett" «tidigt stadium: te årgången:av. Ärets. recept, utländska” "erfarenheter! att Iden utmärkta : bok" söm. matpla- ringsbehovet ' värierar inte vara NEFar” hela: året= åt ."husmödrar ill ha med ålder och värpintensitet utan” "detta besvärliga Plapiter med också med årstid och inhysnings- Reuterswärds ord tyder på djup förhållanden”, - berättar agronom inlevelse. i den verkliga." innebör- östholm vidare. ”Begréppet fast den -avj.att,, varar delägerska ij . ir Y'D, ett” Kall :som in: "således enligt! galunda ” är så, 'genomsusat: av vår upp fattning, att man "Ber" sommarromantik ; -som:: ' veckotid- hönsen - foderblandningar av olika" ningsreportagen gram : tillsammans med för :fas! utfodring speciellt Kömpönerade foderblandningar.” n ningar på. Smedsmora: (man håtv .000 -värphöns för teständamål) > och : på . olika gär . låter”. förmoda. beroende: "på Mensa -med mat a burk CET. 3 FR or se, "serverad Dp apperstallr kombinationer 'av ' dessa fyra fak- "kare har det likväl dina poänger torer; djureng ålder, värpintensi- tills ,det är: dags att ta: itu: med tet, årstid och - Änhysningsförhåt sophämtningsfrågan. lande”. I: Något mindre präktig i ingress- texterna. mén betydligt ..roliga' att läsa och: till. det sakliga” innéeKål- let lika givande ' som sina f re-| gångare ..är Arets recents''n årgång. Utöver menyer . med .re- ecpt för helg och ”söcken . året om finner man bland matartik- larna en serie om- internationell restaurangmat som . förmedlar :en hel del trevlig lärdom — både Största fördelarna hed detta nya. fasutfodringsprogram . ligger” 1 att man vid sammansättningen, av ' foderblandningarna "i högra grad än tidigare kunnat beakta behovet . av essentiella aminosy- ror och, essentiella fettsyran lino:- syra, vilka rätt: avvägda som be- . kant” påverkar både värpintensi-; Clalitorerna lagas "Och Pjör "än teg: och äggstorlek i positiv rikt- man efter läsningen kan: bestäl- Gärna en cigarr” på 105-årsdagen L ”Granny” Wilcox firade sin hundråfemte födelsedag i ”jet åldern”, Hon har överlevt tro makar, och tio av hennes 1ret- ton barn, ”Granny” hjälpte som ' mycket ung flicka sin pappa att bygga på järnvägen i Missouri. Hollow Manor Nursing Homo Y Dallas, säger alt hon började, . röka majskolv i pipa vid tio års. "ålder. Uon siger att hon röker två cigareltpaket om dagen nu och att hon gärna njuter av ti- garr då och då, fodring.” MM | - OM' MAT OCH HUSHALL Idag är utvecklingsarbetet klärt > ”Man skulle önska: att : som- Ett: komplett" ” fasutfodringspro- marens (mat-)! tema inte: varie- |. "lårens dagar att likna vid solens |hem och hushåll hittar man go: "Tlen;: La . 7 Y REFLEXER och "”Mods” — vad är det för rä. got?. Långhåriga är de, både flickor och pojkar. De är 1 bryt- ningsåldern, ”de besvärliga åren”. Det är våra barn, våra ung- domar, vilka inte funnit sin livsstil. Tonårsåldern är en” be- svärlig tid i människors liv, Det är' inte, lätt att bryta sig loss och .”bli sin egen”, En skald har sagt att det gör ont när knop- par, brister. Det.gör ont, är en väldig påfrestning, när, ,självstän- dighetens . sav.: sväller i "unga hjärtan. - Under .denna .tid behö- ver de unga mycken kärlek och mycken. förståelse, . Vad. de inte skall ; utsättas ' för - är Har eller dalt. Där gemenskapen - hem- met varit jsoöm” den skall vara under -barnaären,” blir i regel in- te: tonårsproblemen så svåra. Att leva med barnen i 1ek och all- vär, att lära” känna deras Kam- rater och : umgängesvänner, följa deras” undervisning” i -:skölan — där finns så mycket nytt bland det som barnen ' får lära som inte vi fick lära, då vi var unga, som. vi behöver tillägna ' oss ”— allt detta bidrager till att vår och våra barns gemenskap blir sammanflätad till ett. av: oss : och .:vi av. barnen. Det blir "inga klyftor: ömsesidigt gi- vatide och mottagande river ner murar och bygger. broar, - förbin- delseleder som förenar olika 3l- dersgrupper:; so -" Tonåren och natureng vårtid är i mygket släkt med varandra, Ofta” vr våren i naturen storm- fylld. Stormen sopar bort mul- len från de besådda fälten och den ädla säden ligger oskyddad och - utsatt för skadegörelse av frost och fåglar. Tonåringarnas hjärteåker är mottaglig för alla nya intryck, Vad hem och för- äldrar sått i, barnahjärtat blir utsatt "för livets hårda vindar och ofta bortspolat. Nya intryck, nya lMvskrafter väller fram i samband med kroppens utveck" ling och mognad. Förstående för- äldrars skyddande hand är i ton- livgivande strålar :I vårens tid. Inte alla ungdomar åtnjuter ett ' gott hems ' oskattbara stöd. Och inte alla ungdomar med ett gott hem vill. veta av hemmets stöd, Och även de ungdomar som har och söker stöd hos goda för- äldrar, känner- sig ' osäkra, räd- da, tveksamma inför livets all- var. De skall finna sin livsstil ute bland människorna, ute i samhället, -finna .'sin livsäppgift. Det är mången gång svårt för dem, lika svårt som det. är för sädeskornet eller fröet att bryta sig fram genom en härd jord- skorpa, Vi som är äldre, välanpassade och som vunni, en Karriär I livet, må alltid ha. en " vänlig Ja t. ex, en crime Agnes Sorel eller filet Soto Mayor nästa gång det' "beger sig utan att behöva äva inför resultatet. "Bland pokens allmängods för 'ddåt. förslag till redskap som gör 'matberedningen lättare, fotvårds- råd," en klarläggande artikel om alla de nya sängklädersmateria- söta — förklädesmönster. för småbarnen, tips. om blommor 1 vas och rabatt och beskrivningar på hur man skapar en skön och hälsosam reda i linneskåpet och på vinden, Grunny,' som nu bor på Brook N ÅRETS RECEPT årgång 6 REFLEXIONER | Barnen lär). : blick, ett välvilligt > leende och ett gott 'ord att ge alla ungdo- mar i brytningsåren, Det stärker de unga till självförtroende och det. hjälper 'oss själva att. ”följa med vår tid”. Vi har så slätt att stagnera i värt inre, i vår känslo- och föreställningsvärld, Dagens ungdom är öppen, ärlig och fram- åt, men” den här det inte Jlätt. Det fordras mycket mer .av den än vad det gjordes av, oss äldre. 1. bondesamhället fanns ; det: ar- betsmöjligheter för både ung och gammal, I: "dagens industrisam- hälle ' med vikande: tendenser är det trångt "på. tarbetsmarknaden och det är inte lätt förde unga att, veta' vad de; skall' bli... När vi äldre växte" upp hade vi. ont .om "pengar; ' Och vi. be- hövde inte så mycket 'av den varan heller, . Vi hade små an språk på livet och” fick: lära 0S3 att roa oss själva. :utan. stora och dyrbara" arrahgeémang” . Nu finns det :ett otal lockelser som förleder de: unga att ödsla bort sina pengar på sådant som: är från socknens ålderd res- . ter av mycket gott, som de. gamla inte 'orkade eller vågade äta, Folk N var så frikostiga. Vanligen är vår" den utmärkt på ålderdomshem- men och de garola får vad de be-' höver och tål:att äta. Denna epi- sod gav mig er tankeställare. Det är så kärt med besök på, ålder- domshermmen, men det vore nog klokt om folk inte kom för ofta i massa utan hellre en och en eller två till någon bestämd person. Vid de stora 'besökskalasen blir det inte mycken tid för personlig vänlighet till någon, det blir för utslätat. Den som har familj längtar efter de sina och de' som" ingen familj har blir ofta mycket. ensamma, Jag har of- ta tänkt att det vore en god ide om de som inte har egna" åldrin- gar att besöka, men ville göra en god 'gärning,' kunde ta sig en fos- terfar . eller fostermor, allt efter läggning och börja hälsa på just” denna enda, En stadig bekant, allt-. så, "men utan att glömma de and- ra. Sådan, som världen nu är, kan sällan de yngre ha plats för de äldre i släkten i vanliga familjebo- städer,: De flesta av oss' har ålsn derdömshemmet som den sista sta= tionen i livet, Det voré en god gär« ning att bygga en. tradition som kommer en själv. till gagn. Man be= höver få tala ut någon gång, man =. -behöver få ärenden. uträttade - och > behöver kanske få höra'lité om vad som .händer utanför hemmets väg=', gär: Personalen har inte” mycken tid över för sällskaplighev och det: ingår kanske heller inte i deras för- värvade kunskaper om och intres= se för människorna, Det är ord- ningen o.' hygienen de skall sörja för, Man kunde nog göra en annan fördelning”; än .det nutida .schemat och avsätta tio. minuter” åtminstorie ett par gånger på dagen. för sam- tal och vänlighet mot. dem” som -är gäster där: för livet. Vi kommer :ju "dit själva "och" det 'vore gott "att' ha litet insätt i barmhärtighetens bank, om vi själva får' gott av när un ren kommer” till oss. och för and- ra, när turen kommer till dem, Det finns så mycket ävlan efter pengar och är så bråttom för det som hör till... ens”, eget,: enligt. "traditionen 'skulle , man - vinna.-på en sed som är” barmhärtig för" ålderns dagar. - "De. unga : kan. också "behöva: lite tröst 'och råd av dem som 'är ä re. och har ' prövat "mycket här i i li- gåvor som kan utlösa sig i nya gengåvor och gåvor som är av stör- re värde än de flesta nutidsmän- mer till skada än till gagn. : . (Forts. å sid..7). . niskor. tror, om -de' inte. år till fälle” att försöka det, Stek-1 smör I varm panna, så och tomater. - nykokt fisk som färsk sill eller. (Mc — sänd bara In + ”Grädadfll är gott till så mycket. Pröva Sin exempel / Falukorvskålar fyllda 'med gräddfil Skär tunna skivor (ca 13 cm) av falukorven med skinnet kvar; " gräddfil med 3 msk konserverade ärter: morötter, 1 msk grov- . hackad ättiksgurka "och 14 tsk salt, Fyll skålarna med bland- ningen. Servera med nykokt potatis, gärna också med sallad Gräddrfilssås med pepparrotssmak "Blanda 1 dl gräddfil med 1-1 !2 tsk riven pepparrot och Yi tsk salt. Enkelt, eller hur? 'Särsklit gott till inkokt. fisk, aladåb eller Vår färgglada broschyr "Trolla m med grädda! 2 fil”. Innehåller ytterligare 25 variationer: på gräddfilsrätter, NI får den utan kostnad soc es Till LMC, Fack, Göteborg 5 . " . Sänd receptbroschyreh. ”Trolla med grad till > kupar sig skivorna. Blanda 1 dl... torsk. . nedanstående kuponal'. Namn ” Bostad ' Postadress ; ICA-förlaget, Inb. 12:75.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.