Måndagen den 18 mars 1968 ' 1968. LT = Re geringsnej til Medan tjänstemännens arbets- | marknad under hela” efterkrigs- "tiden "fram till mitten av '1960- talet "präglades av' underskott på arbetskraft med' kvalificerad utbildning har senäri årens ar- betslösket drabbat även" tjänste- mannagrupperna, I fjol berör- deg '5 200:" tjänstemän av" före- tagsnédläggningar "och > driftin- skränkfiingår: mot. 1400 år 1965. Detta påpekade ' inrikesminister Rune: Johansson i "riksdagen |" häromdagen i svar på interpel- lation om allmän ”arbetslöshets$- försäkring,. Arbetslösheten inom tjänstemannagrupperna '. - hår mötts med”: intensiva: arbets- marknadspolitiska åtgärder be- tonade "inrikesministern: och 'erinrade ' om ratt av samtliga , starthjälpsärenden ; under ' 1967 berörde rlära '30 procent tjäns- idare; "haft: . ärbetsmark- nuari 1968; deltog 4100 tjänste: män i sådan ' utbildning och t.o.m. -30 juni 1968: har: kur- - nerats. för 2600 tjänster 'Dg sysselsättningsskapan- de; sätgär erna” här bestått av arkivarbeten och beredskapsar- beten.- nr > Beträffande: huvudfrågan. om allmän? i . konstaterade,. : inrikesministern "att KSA:utredningen undersöker dessa rågor;, men när den kan mräma ' med "förslag är Med"' ippenbar ”irritå tion bemötte hån i den påföljan: de debatten krav på en skynd- "sam lösning? av frågan. På. en direkt fråga” av, Bengtsson i Jönköping: (cp). o . regeringen |: . är. intressera en allmän. sysselsättningsförsäkring.. sförkla-t. " rade "inrikesministern ' att” det var . rimligt: att först. Jåta . ut- - redningen. ta ställning.” "Dessa "glidande bortförklarin- - gar. "tyder, på att regeringen in! te är beredd att - ge "sitt" stöd våt! "sådan -reform;-.Inrikesminis- tern" förklarade att. tjänstemän- nen, kan pilda” arbetslöshetska ”arbetslöshetsförsäkring . I trygghetskrav Fälldin (cp) erinrade om den reservation han som ledamot. i 1960 års arbetslöshetsutredning . bifogat utredningens . betänkan- de och .som innebar: krav. på allmän: "sysselsättningsförsäk- ring i föredrog inrikesministern att tala om annat. Dit hörde äldrestödet som ' KSA-utrednin- gen med "föredömlig snabbhet arbetat fram förslag: på. Ingen har självfallet. kritiserat” detta, men om nu regeringen : lycka- des med konststycket att få'ut- redningen ' till att snabbt be handla denna fråga,» varför "tve- kar man att göra något ät den « viktiga frågan om allmän sys: selsättningsförsäkring? i Anledningen till 'denna tvek- samhet: kan rimligtvis inte va- ra att söka 1 kostnadsfrågan, Kostnaderna för de människor -'som drabbas av arbetslöshet får samhället under alla. förhållan- "den påta sig '— genom : allmän , försäkring kunde resurser : ska- pas som kan sättas in när ar- betslöshet uppstär; av "den. art Lö; så starka: som” nrikesministern " betonade, 1 likhet” med ':tales- "män + för" regeringen tidigare, berör: päå-att de” fått verka un der en-lång tid av full "syssel- »'sättning. . Att:.nu. bygga upp nya .kassor blir längt svårare och "löser; inte problemen för "alla grupper. Det är, | "ningen - som . brådskar 0 den. :sittande ' utredningen;. bör ges ' förtur” att söka « komma fram tillse i "Några andra skäl & --geringens - negativa . a inställning till". frågan. . -Man ; ; sneglar. ängs- . ligt åt de löntagargrupper: som N redan försäkrade; Hr: Sträng .-hade" den ; dåliga" smaken vatt i « remissdebatten. i- januari «ge. ut- - tryck: för detta. när "Gunnar Hedlund '- upprepade 3, 3, centerkra- U ver om allmän - sysselsättnings- : försäkring. »Sträng "menade .att dessa löntagargrupper- inte :skul- je se 'med :sså blida ögon: på sår an reform. Det är en häpnäds- ckande'. brist.' på . solidaritets- änsla "den ;socialdemokratiska : regeringen avslöjar” b 'en.-väsent. ända DET FINNS INGET HEM- LIGT VAPEN SOM VINNER -HÖN 2 KAN T.O.M VAPNET SoM ver ade a ; RA — : " ÖMHETL AA EN MJUK GEST KVINNAS GUNSTIL De ÅR INTE TENS KÄNSLIG re ELEGANS SOM BILAR —HÖN KANSKE KAN” SVPO: ver Över vAsENS « VARA FARLIG RASKANDE FÅR HENNE, TALTIDNINGAR: öd aktionen för taktiska: föreligger inte för. re ; - artongemänget,, sora: pågår till i och med 31-mars, har tillkommit på:sinitiativ' av”, förste ” vägingenjör " Stig Nordström, : Halmstad. Det är ; den största 'satsningen . hittills” av. Hallands konstförening och Halm- : stads kulturnänind, söm "samsas "om ' värdskapet, Klokheten," framsynthe- > ten och- djärvheten': i beslutet ' att ' och kulturnämnders sida, Sett inte minst i 'mot bakgrunden av den stän : digt och överallt ”lurande provin -siella 'instängdheten, kan 'man en dast hälsa en. utställning av -det » här: slaget med. största tillfredsstäl . delse... Som” Tedan. framgått oinfattar ut- 5 gar ay, modern svensk "och inter . nationell konst. Samtidigt kan man av » betydande konsthistoriskt” in tresse : RR ”TRE RUM” - Léger, "Ängkvist och” Kåks fram- "träder med var sitt rum, ' om "man så vill, som representanter för. tre olika epoker, » »I Légerrummet visas som sagt en smått sensationell möbel, aldrig ti-' manget — soffa, fåtöljer och soff- : bord; ett par hyllor för böcker och : "andra föremål och ett skåp, ett "skrivbord med: stol och taburett — ritades och komponerades äv Léger "1919. Det är ett av de allra första genomförda ' verken enligt det funk- " tionalistiska idealet, den konst- och, | idériktning,'. som fick sitt genom-' brott i Sverige med Stockholmsut- ställningen 1930, och som fick en genomgripande konstnärlig och in- te minst social betydelse. Möblemanget förvärvades i bör- jan av, 1920-talet av Rolf de Mare, " skapare. av bland annat Svenska baletten i Paris. Det stod sedan placerat i ett rum på: det av de ''Mare likaledes grundade Interna- tionella 'dansarkivet i Paris till i . mitten av '50-talet, då de Mare tog det till Sverige. Det övergick sedermera i Bengt Hägers' (rektor vid Koreografiska institutet i Stockholm) ägo. Efter utställnin- gen skall det placeras på Tiarps slott, dit Häger, som är ordföran- + de i Tiarpsstiftelsen, deponerat det, - "På Hallands! museum 'visas möb- lemanget tillsammans med en rad Léger-målningar fr å ' skilda perio . MÄLERI/SKULPTUR - I RUMSFORM . je Ängkvist representerar mel- . fangenerationen i dagens svenska i konst. Han visar ett rum — ”Fin- ' rummet” — helt uppbyggt av må- :-leri "och skulptur. Utan -att göra alltför stort våld på sanningen kan man helt enkelt beskriva verket som en målning/skulptur i form av tre väggar och tak, Den situation som Ängkvist skildrar med sin spe- ciella ironiska distans, kommente- rar 'han i katalogen helt stillsamt på följande sätt:M Yo > ”Satt vi och kom stormande Be, Bi och Bo och alla ungarna Plötsligt jävla liv ungarna larma- a i i digare utställd i. Sverige. Möble- :- Sensation & är I i dessa dagar ett slitet begrepp. Icke: desto mindre är i "Iicera det på den utställning (de utställningar)” som på lördag öppnas. på Hallands muse-. .-um.i Halmstad. i arrangemanget ingår bland annat ett av de första kända funktionalis- ” tiska verken, en möbel av Fernand Léger, aldrig tidigare: visad "i: Sverige. - Léger bildar » tillsammans med Olle Ängkvist och Olle: Kåks .det triumvirat' som med. utställningen Tre rum” svarar för tyngdpunkten i arrangemanget på museet, Därmed är också sagt att "det är årets konsthändelse som står för. dörren. . Omdömet framstår : "när det noteras att ”Tre rum” kompletteras med: en" 'oputställning, i i.vilken internationel-" Ia Kometer som "Vasarely; Le Parc och" Soto står. för innehållet." Lägg därtill: satt: det: vid ' : sidan av (opkonsten. visas is grafik. äv några äv dagens främsta" "europeiska" namn, så” "fram: . genom Légerinslaget visa 'upp verk .h M 1 Olle K de radion bölade/ vi måste SKRI- KA för. att: höras Nu tar vi fin- rummet i besittning sa. jag storma väggarna :slå”i glasen OCH VAR SOM MÄNNISKOR sa jag Be vräk- te sig i stol ryggen knakade ropa- de för full hals Lyckoriket jag har det. befria --fåglarna från sina vin- gar. Men alla drickande dansande ropande sina frälsningsläror ao Mormor låg och sov.” . "”Ängkvist' gjorde rummet vidå års- | skiftet för en separatutställning 'på Svensk-franska. Det har sedan vis- tats i Umeå samt 1966 i Warszawa och Berlin i en, svensk ,vandrings- utställning.” | Ängkvist fullbordar sih | avdel- ning med 11 målningar från des se- naste fem å åren. / EN AV, DE FRÄMSTA Na Olle Kåks, sedan ett par år an- sedd som en av de främsta'i den yngsta svenska konstnärsgeneratio- nen (han var en av de fyra som representerade Sverige ' på ung- domsbiennalen i Paris i fjol), läg- ger beslag på det största ' utrym- met i utställningen. Han visar det arbete — ”Olle Kåks konsttillställ- ning”.— som han gjorde för Sunds- valls :museum förra" året.. Från Sundsvall har: ”tillställningen” gått via Gävle och Lund till Halmstad, » Kåks vill - med sin utställning — skulpturala, pappersklädda frigolit- former, bilder och inslag av. annan art —" beskriva den" process, som” Jeder fram till de — enligt hans mening— primära villkoren för det konstnärliga skapandet. — Utställningen , är en form" av självporträtt, säger -han. Den be- skriver ' mitt, sätt. att. göra . konst, blir en exponering. av "mina" egna förutsättningar...” I katalogen skriver han bland an- nat; ' si centrum av sin: ”konsttillställning” An det motiverat att. app- än skarpare relief, ' PE det yktre har jag. givit ut- ställningen ' formen av en process, eller rättare ett led, ett avsnitt i en process, En utvecklingsprocess kanhända, Att jag visar just det här ledet beror på att det är här jag befinner mig i min egen pro- cess som 'konstnär” ”, Någon definiti lösning säger .sig Kåks emellertid inte 'ha, Däremot olika alternativ. Vilket han illust- rerar med sina bilders du' bla tit- lar: :”En. blygsam början” eller ”Den slutgiltiga sanningen”; ”Cen- sur” eller ”Ett av många misslyc- kanden” ete, ' s . Ängkvists och Kåks rum 'depo- neras. efter utställningen liksom Légermöbeln på Tiarps slott, = / fd Ao. OPKONST " Opkonstexpon är självfallet i sitt slag en minst lika 'stor händelse som .”Tre rum”? Opkonsten” kom — som alla vet — i centrum för intresset 1865, och det är. dess tre främsta ' företrädare som nu visas på Hallands museum. Hos Vasarely — - strömningens. andlige fader — | nella mekaniska ' uret. «I klocka, Elektroniken har nu gjort sitt intåg även i armbandsuren, Där med kommer våra vardagliga tid- mätare att undergå en revohn tion, som innebär en ny epok:1 urteknikens historia. Det 'tradi- spiral — den välbekanta .”oron” har fått träda tillbaka för en ,principiellt helt ny anordning: kristall, vars elektriska sväng ningar medelst frekvensedelare i form av pyttesmå integrerade kretsar ”växlas ned” till så läg frekvens att. därmed kan årivas en motor, urets : visarmekanism, Än så länge föreligger den nya ”Kvartsklockan” endast. i några få prototypexemplar — samtidigt men oberoende av varandra fram- ställda dels i Schweiz, dels i Ja- pån — prov ippvisat häpnadsväckande gångnoggrannhet, Det rör sig här om avvikelser, som kan inskrän- ka sig till någon tiondels sekundaå Pr dygn, dvs. att klockan ”drar sig” -föga mer än 30 sekunder pr år! : Som sagt: ännu befinner sig kvartsklockan i begynnelsestadiet. Enligt uppgifter från ' Schweiz, som återges i marsnumret av Svensk Ur-Optik Tidning, är in. dustriell seriet lverkning av en sådan klocka förknippad med en rad Viktiga och. ömtåliga teknis. ka problem, På ett område, där det gäller hundradels sekunder, erfördrag största omsorg i utför randet av de i uret ingående de- taljerna. = = Därför kommer” det att ua rund: lig tid — sannolikt åratal — in- nan kvartsklockan. kan föras ut i marknaden, Men ej heller då så skett kan. den för, överskådlig tid framåt ”siå ut” det traditio- Å Snarare blir dess 'roll, ' framhålles det, att komplettera de mekaniska klockorna — om ock på ett högst magnifikt. sätt. - CEN HALV KUBIK. "CENTIMETER Till det yttre ter sig den kvarts. som. efter ',6 : års ' forsk- nings-- ' och utvecklingsarbete framställts - vid” den” schweiziska urindustrins gemensamma "center för elektrisk -urforskning (CEH)|. i Neuchatel, helt 'lik "ett "vanligt armbandsur i” kvadratisk :formgiv- ning. "Innanmätet 'skiljer sig där- emot. totalt" från ett. vanligt ur: verk: fee "Ingen ”oro”, "ingen gånghake, inga ”pubiner”, inget: lönverk av Jolika "kugghjul — bara ett minia- tyrbatteri, '' som räcker för ett ärs drift, en liten: motor 'och en rad elektroniska komponen- ter: kvartskristallen ,inbäddad . ett. plasthölje, och ' de' till; denna ' kopplade frekvensdelare,: som ' be- står "av "integrerade. kretsar, så små” att två enheter”: får rum -i ett plasthölje i storleken 6x4,5 mm. ' Ändå "är de elektroniska komponenterna "inom dettå hölje 100 ggr , mindre än höljet! >” . Summan av de -korhponenter, som. ingår" i kvartsklockan, är sistor-radiomottagare innehåller — men alltsammans ryms inom "ca en halv kubikcentimeter! Motorns strömförbrukning. inskränker, sig till-några få mikrowatt, dvs un gefär miljondelen av vad en or: dinär glödlampa drar, ” . Tack vare all denna mikromi- niatyrisering har kvartsklockan. kunnat hållas :i en verktjocklek av föga. mer än 5 mm :' och så lunda ges den eleganta exteriör, som / är så väsentlig: i nutidas formgivning. Sa ie. i ULVECKLINGENS GÅNG : Kvartskristallen, som utgör det reglerande organet i - den "nya klockan, är den mest éxakta tids- normal : vi har till ' förfogande näst atomnormalen. Dess 'sväng- ningstal är 10.000 pr sekund.” Sedan balanséns och 'spiralens tillkomst på 1600-talet har det bärbara urets gångprincip varit praktiskt taget oförändrad. I ett ”vanligt” armbandsur gör balan- sen 5 halvsvängningar pr sekund, dvs 18.000 pr timme; för att nå större gångsäkerhet har sväng- ningstalet på senare år ökats till 21.600 och 36.000, dvs från 2,5 helsvängningar till resp. 3 och 5. När det första s.k. elektronis- ka armbandsuret tillkom för någ: ra år sedan (ännu ej lanserat + Sverige) presterade. dess ”stäm- gaffel” 360 svängningar mnPr se- kund — ett stort framsteg, Långt tidigare hade dock kvartskristal len (med ett :frekvenstal av 10.000) tagits i bruk för störr2 ur; så t. ex. är det ur, som förmedlar radions tidssignal från Televerkets tidkontrollstation vid Upplands Vallby utanför ' Enkö- ping, kvartsstyrt. Senare lyckades man tack vare förminskade frek- vensdelare pressa in kvartsstyr- , ningen i bordskronometrar om ca en decimeter i kubik, och 1966 är opkonsten sannerligen i ti nytt. Det är många år sedan han började söka uttryck i optiska ef- fekter. Argéntinaren Le Parce och venezolanen Soto har blivit inter- nationellt stora namn under de se- naste åren. Le Parc fick stor ”pri- set på biennalen i Venedig 1966, då också Soto blev mycket” uppmärk- sammad. ' Namn. som "Fautrier, "Arp, Jorn, Matta, Miro och Tapies kan väl vara passande som avslutning på den här ' artikeln? "De ingår alla i den grafikexpo, som avrundar ar- rangemanget. på Hall2nds museum. se: Mäns Holm . > i kom de första kvartsuren i fick- ursformat. Att man nu kunnat driva mi- niatyriseringen så 'långt att kvartsstyrning kunnat ästadkom- mas även i armbandsursformat får betraktas som en enastående prestation. - REKORD I PRECISION - För första gången har nu der na kategori deltagit i den årliga internationella s.k, kronometer- tävling, som sedan 1866 varit an- ordnad vid observatoriet i Neucha- tel. De tävlande uren indelas fem kategorier och under 45 da gar underkastas uren en rad ol ka prov, som poängsätts enligt vissa -regler, "varpå man . m tionella reglageorganet balans och. urets gång styrs av en kvarts. som i sin tur driver men har vid officiella . jämförlig med ved de flesta tran-. ELEKTRONISK REVOLUTION : I VÅRA ARMBANDSUR > Den ariss styrda, klockan ser till . deg yttre ut som ett vanligt arm- bandsur (överst), men innanmä tet (nedan) skiljer sig totalt från ett' tvaditionellg urverk, Här scs t.v. den elektroniska modulen, t.h.' motorn upptill och batteriet . Vv NX nedanför, ' slutpoäng för, - urets precisiån, Den absoluta: precisionen beteck. nas med 0,-som i praktiken är ouppnåeligt. ' Inom katgorin armbandskrono. metrar slog nu kvartsuren alla rekord. Schweiziska CEH hade lämnat in 10 kvartsklockor till tävlingen; bästa poängtalet blev så lågt som 0,152 medan de- öv. : riga. visade olika läga värden upp till 0,292 — detta 1:jämförel- se med rekordet förra året för elektroniska 'ur, nämligen 1,64. Den japanska kvartsklockan' nåd- de ..poängtålet.. 0.301." ma. s: I "AM "goda" urtekniska' framsteg gjorts. även. beträffande, mekanis- ka "ur. med - balans; och" "spiral" framgår av att" bästa 'armbands- "uret :i' denna: klass: erhöll" poängs siffran "1,73, I väntan på' att kvartsur-revolutions : verkningar. skall. göra big: märkbara på mark- nad . kan "vi tydligen tillsvida- ungt förlita oss” .på de” tra- ditionella. mekaniska uren '— :för- utsate” att, de är. av god" kvalitet. ; Lönsparandet snart 2. miljarder kronor Antalet deltagare 1 Ungdo- mens lönsparande och. Allmänna lönsparandet ökade kraftigt un- der. 1967, söger sekreteraren i "lönspararkommittén avdelningsdi- . rektör Karl Bunner, Riksgälds- kontoret. Antalet lönsparare i fjol, var 840.330, vilket innebär en ökning med 104.100, Lönspararnas: sam. ; manlagda sparbelopp var vid ärs- skiftet 1.907 milj. kronor. Jämfört med 1966 har sparbeloppen i fjol ökat med 345 milj. kronor. Avdelningsdirektör « Karl Bunner, cv [ETT ORD - PÅ VÄGEN Fader, förlät dem, ty de veta icke vad de göra, (Luk, 23:32). Scenen är en liten afrikansk by. En hop människor står i ring runt två män som gripits för stöld. : Snart ven piskorna. över derag nakna: ryggar. Den ' ene förbannade hopen. Den andre började bedja., När jag gick närmare för att kunna. höra hans -bön hörde jag honom vls- ka: "Fader förlåt dem, ty der vet inte vad de gör. 4 När männen hade fött: femtio piskslag var, skildes. man "åt. Jag gick fram för att tala med den som bad, :När han' blödande gick tillbaka -tilk sin by sade han: ”Vi: blir ofta förbannade och avskydda, men Kristus har lärt oss att älska: våra fiender”. Senare uppdagades det att han. "Ivar oskyldig till stölden och man bad honom om ursäkt, Trots "allt han : fått genomgå visade han ingen : bitterhet mot" dem" som några "dagar tidigare hade :sla- git honom så obarmhärtigt. - Jesu: förlåtande kärlek .uppen- barad vid Golgata hade givit den- ne man kraft. Frälsarens kärlek kan hjälpa. oss att älska .våra ed | fiender, om vi -öppnar. vårt sin ledning härav räknar fram en ne för dem;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.