"LAMOLMS TIDNING X "Onsdagen 'den 20 mars 1968, = LT v "Onsdagen den 20 mars 1968 LT -— T rygghetskrav som bör beaktas "Medan ”tjänstemännens = ar- betsrmarknad under hela efter- krigstiden fram till mitten av. 1960-talet präglades av underskott spå arbetskraft med kvalificerad utbildning har senare årens ar- » betslöshet drabbat även 'tjäns- temannagrupperna, I fjol berör- des 5.200 tjänstemän av företags- nedläggningar och driftinskränk- ningar mot 1.400 år 1965 Detta påpekade inrikesminister Rune Johansson i riksdagen häromda-: . n k svar på interpellation." och som innebar” krav på: all- gen i. Mat; om allmän arbetslöshetsförsäkring. redd att ge sitt stöd åt en sådan reform. Inrikesministern förklara- de att tjänstemännen kan: bilda arbetslöshetskassor om de så' vill. " Men att strukturomvandlingen med åtföljande arbetslöshet drab- " bar även andra grupper än lön- tagare är ett faktum som man på regeringshåll förefaller blunda för. När hr Fälldin erinrade om den reservation han som ledamot i 1960 'års . arbetslöshetsutredning bifogat utredningens betänkande, män syselsättningsförsäkring, fö- Arbetslösheten inom tjä nagrupperna har mötts med in- tensivå ' arbetsmarknadspolitiska , da Inrikeemini redrog inrik n att tala' om annat, Dit hörde äldrestödet - som "KSA-utredningen med före- Jömlig ibbhet arbetat fram - åtgärder, t tern och erinrade om att av samt- liga starthjälpsärenden under 1967 berörde nära 30 procent tjänste- män. Vidare har arbetsmarknads- utbildning förekommit. Under ti-. den 1 januari 1967—15 januari 1968 deltog 4.100 tjänstemän i så-, dan utbildning och t o m 30 juni 1968 har kurser planerats för 2.600 De lsättnings- skapande åtgärderna har bestått arbeten. : "Beträffande huvudfrågan om all- män arbetslöshetsförsäkring kons- taterade inrikesministern = att KSA-utredninger: undersöker dessa frågor, men när den kan: väntas komma med förslåg är inte” klart, Med uppenbar irritation b ”batten krav på en skyndsam lös- ning av frågan. På en, direkt frå- ga av-hr Bengtson i Jönköping, om regeringen. är. intresserad av, av: arkivarbeten och beredskaps-. - ot en allmän sysselsättningsförsäk- Find, . förklarade. inrikesministern " tte han i den påföljande de- : förslag om, Ingen har självfallet kritiserat detta, men om nu re- geringen lyckades med konststyc-. ket "att få utredningen till att snabbt behandla denna fråga, var- för tvekar man att göra något åt den viktiga frågan om allmän sys-' selsättningsförsäkring? 2 " Anledningen till denna tvek- samhet kan rimligtvis inte vara att söka i kostnadsfrågan. Kost- naderna för de människor som drabbas av arbetslöshet får sam=" hället under alia förhållanden på- ta .sig — 'genom allmän försäk- ring kunde resurser skapas som kan sättas in när arbetslöshet upp” står av den art vi nu upplever. Att befintliga arbetslöshetskassor lyckats bli så starka som inrikes ministern betonade, i likhet med talesmän för regeringen tidigare, beror på att de fått verka under en lång tid av full sysselsättning. - Att nu bygga upp nya kassor blir långt svårare och löser inte pro- blemen för alla grupper, Det är att det var rimligt att först låta” - den lösningen som brådskar och” utredningen ta ställning. - Dessa 'glidande' föfklaringar ty- | > gom den sittande utredningen bör ges förtur att söka komma fram . der på att regeringen inte är bes > till. + -: : at NEUTRALITETEN INTE , :BORTSPELAD «7 sc Neutraliteten "kan" aldri; innebära att 'vi stoppar huvudet i busken och/-underlåter att:ta ställning till: centrala världspoli- tiska ' frågor, säger statsrådet Olof" Palme'1 en intervju I V ec" kojournalen:. ..; I — Jag anser det som en själv. klar” plikt för en politiker. att . företräda” sin" övertygelse. Och de" här problemer har” jag in- tresserat" mig för i :tjugo år —- de: fattiga: folkens" frigörelse. Och jag har inte sjungit: ut” här annat än 'efter'- moget : övervä- " gande, Vid, två, tillfällen .—' en. : gern sliger | däg.. .+ Rång 1965 och en gång nu.:Jag: fingrar inte 1965, för ,då blev Jag fruktansvärt mycket : värre angripen än jag blir ;nu;' Nu framstår: det jag sa-då som mo- dest även jämfört med svad hö Org : + Jag 'kan. Inte Inde ätt. ånle rikanarna skulle ha förlorat för- troendet: för. Sveriges neutrali- tetspolit!k. "Döm är Urpiteradej tydligen, över kritiken mot Viet- namkriget, Men vi bestämmer vår ”heutralltetsbolltik":' självå. Jag har-inte' hört hägoh-amert- kar :på-allvar säga” att” det "här skulle..stå .i strid med vår neu- tralltetspolltik. .. +: Won fa NL. ångrar, Inte att nl kanske - spelat .bort förtroendet för Sve- riges, neutralitet? sy vc — Nej. För get första har jag Inte spelat bort något förtroen- de för, Sveriges neutralitet, För det ändra fir det Inte bara mitt tal söm” hatt varit avgörande — utan" det är en' irritation: över huvud taget. För det tredje så ängrar. jag inte ett ljud av vad Jag sa. | : VAR”HERRES KVARNAR Lv "Den 14 april 1967 ingav Sve rigos Köpmannaförbund till Nä- ringslivets "Opinionsnämnd en anmälan mot Nordiska Klädfab- riken" (NOFA). Anmälan: rikta de” big' mot en”annonskampanj som -.NOFA 1 mars 1967 satt i gång i Uppsala och som inne- höll, uppgifter, vilka enligt för- ” bundets mening måste anses strida mot god affärssed, Den 4 mars 1968 — alltså i det allra närmaste elva månader efter an- mälan — fick förbundet Opinion- nämndens” yttrande, enligt vil. ket. NOFA handlal 1 strid mot god affärssed, Givetvis var yttrandet till så- väl: innehåll som form en utom- ordentlig - högklassig produkt som måste imponera på både lärda och lekmän, Men man måste tyvärr konstatera att den praktiska. effekten av ett ytt- rande om en försäljningskam- . panj inom detaljhandeln elva månader efter det att denna ägt rum är totalt obefintlig. N Tyvärr har man inom detalj- handeln erfarenhet av att ock. så” behandlingen av andra ären- den som hänskjutits till Opi- nionsnämnden tar så läng tid, att. när nämndens yttrande änt- ligen kommer har ärendena för lorat.. sin aktualitet. Det ytter- ligt: omsorgsfulla och ambitiösa arbete som nämndens ledning och kansli ägnar anmälningarna står därför ofta inte I någon rimlig proportion till den nytta iom uppnäs 1 de konkreta fal. en. : of der att vidtas som gör att man kan - hoppas .på 'en viss. förbätt- ring.” Det. skall: bli--möjligt -att snabbehandla' rutinärenden där ställningstagandet: kan ' baseras på en klar praxis: som inte "vål. .Jar.:några. större komplikationer. Vidare tillskapas' en särskild'an-. mälningsbyrå 'som skall: kunna. ta. initiativ ' til anmälningar” i frågor "av. principiell. betydelse Å för alla dé; företag. —-och,. de "är natur- lingen. flertalet -—' som bedriver ; och vill bedriva sin reklam 1.en- ' ligt: med. gällande : grundregler. » Kvap, står" dock:-att: någon; fullt + tillfredsställande :effekt.yay' åt- ; gärderna' "mot ” konkurrens som ' bedömes . vara otillbörlig., inte "kommer att uppnås förrän den nya, skärpta . lagstiftningen. på . detta. område kommer till stånd. Det. är först genom. en sådan lagstiftning som' det skapas möj- Yigheter. till ett'effektivt ingri- pande och som ' följd härav ett verksammare: förebyggande : av Otillbörlig «konkurrens, ice +/ Det. är därför ytterst'beklag- ligt att någon proportion härom : tydligen: inte kommer 'att 'före- "läggas 1968. års riksdag: Detta . medför ett dröjsmål som ur bå- de konsumenternas och närings- "Nvets synpunkt är otillfredsstäl- lande. Med hänsyn härtill är det dock tacknämligt att. under. mel- Jantiden «+ -:- Opinioönsnämndens verksamhet. effektiviseras såsom en lämplig förberedelse för den |- nya lagstiftningen. EN LUGN VÄRLD .. ' sans Vi lever I en lugn vråvav värl- den, tycker vi, men hur lugn är den. egentligen? Varje år om- kommer . mer, än 3400 männi- skor genom olycksfall, mest tra- fikskador, och det betyder att vart tionde år utrotas befolk- ningen i en stad av Lidingös storlek, skriver Veckojour- nalen, Ne Barneng värld är inte' tryg- gare än de vuxnas. Mellan 320 och 350 döda om år et genom olycksfall. Det betyder att sedan "19358. har vi förlorat vartenda barn i tre storstadsskolor genom olyckor: . | N Och det betyder att av tio per- soner som omkommer genom olyckshändelse i Sverige är en ett barn under 15 år, . Värst utsatta är pojkarna,>i alla åldrar. De är tuffare, leker våghalsigare leker än flickorna och betalar ett högt pris: för detta: i åldern. 1-4 år skördar olycksfallen nästan dubbelt så många pojkliv, oe 1 åldern 5—9 år mer än dub- belt så många och i äldern 10—14 år tre och en halv gång så många. ' 1 Uppsala-Malmöområdet fanns 1964 340000 barn. Av dem be- handlades under året 2300 på sjukhus för skador genom olycksfall, d v s 0,7 Procent. Om skadefrekvensen under 15 års ålder är densamma i hela landet innebär det att 12250 av våra en och tre kvarts miljon barn förs till sjukhus under ett är. Av dessa dör omkring 3 pro- cent, vilket är hög mortalitet. De allvarligaste skadegrupper- na, räknat efter dödligheten, är — för både pojkar och flickor — Desskåttre kommer nu åtgär. trafikskador, drunkning ” och kvävning. I I Höks härad har hembygds" intresset på flera områden ökat under senare år. Flera socknar, t. ex, Knäred, Hishult, Laholms landsförsamling och Laholms stad. har goda på forskningar grunda- de hembygdsböcker. De är en ovärderlig källa för intresserade, ty uppgifter av olika slag hinner man ju inte själv'ta reda på i gamla handlingar och protokoll ten i Ysby var Hov och inte Ysby på ebt par punkter hat jag kun- Egentligen - borde varje- pastorat är tidigare känt, I byn Hov har eller: socken ha sin egen utför- liga beskrivning, som också kan användas - vid hembygdsundervis-; ning i skolan, Östra Karup, Skum- meslöv och Hasslöv har också. fått sin beskrivning, Den kunde naturligtvis kompletteras av kyr- korerde Ewalds stora beskrivning över Östrd' Karups pastorat. Handskriften till denna utförliga pastoratsbeskrivning — finns på Varbergs ' museum,' Karups kom- mun, som många gånger visat stort intresse för. sin hembygd, kunde låta trycka denna beskriv | ning, så att den kom ut till all- mänheten. Det vore också en vär j förtjänt hyllning åt en av pion järerna för hembygåsforskning, nämligen kyrkoherde ., Victor Ewald, Han hade noggrant stu- derat pastoratets historia ' från i Ysby. Genom brevet får vi bl. a. j upplysningen, äldre 'tid fram till nutiden. I flera :år har undertecknad samlat ' material om Ränneslövs och :Ysby socknar. och bland de gamla” handlingarna framkommer många intressanta saker, som är okända för de flesta. sa När Ysby kyrka. restaurerades för flera år sedan, gjorde jag flera iakttagelser. Jeg bad redak- tör Bertland på Laholms Tidning komma. till kyrkan, så att han med egna ögon fick se och ock- så göra en del. iakttagelser, som jag visade. Tillsammans fann vi också flera intressanta fynd. Säå- lunda ;hittade vi på någon meters djup i koret, där: man just höll på att gräva, stockar och plankor av. en "tidigare "kyrka, en stav- kyrka, Jag gjorde också en liten uppmätning över - fynden " och | FÖRETAGSSAMGAENDEN rå över "Sveriges : gränser "kom under "1967 i "större antal än -på flera år,. Framför, allt var det 'dock - svenska "företag : som ; köpte "utländska, 'skriver' /civil- . ekonom Bengt :Rydén 1. en ana- lys av föregående års företags. ' samgåenden i senaste humret' äv "Industriförbundets' Tidskrift: ” Oavsett” formen den var det'1i fjol:liksom tidi- - Bare med - amerikanska "företag - som" industrier: i. Sverige. träffa- de det största antalet avtal, näm- ligen '12. stycken. För. första gången finns också ett par öÖst- stater med i -det. material 'som Bengt - Rydén 'bearbetat. ' Tre fjärdedelar" av :fusionerna: sked: "de "mellan : företag . med "1: stört "fett samma produktionsinrikt- "ning och på samma nivå i, pro- duktionsprocessen: Tidigare år har, sådana samgåenden utgjort drygt hälften av samtliga vilket "visar "att storlekstänkandet — vare sig det gäller produktion eller .marknad — är en mycket viktig drivkraft i fusionsvågen, skriver Bengt Rydén. Detta möj: liggör också en rationalisering av produktionen. Att möjlighe- terna ofta tillvaratas framgår av att en inte obetydlig del av den senaste . tidens många nedlägg- ningar skett inom företag som bildats just genom .samgåenden mellan företag med samma pro- duktionsinriktning:' v En betydande del av. de se. -nabte årens kraftigt ökade före- tagssamgåenden har skett med deltagande av mindre och medel. stora företag, Ått den processen ens. på mycket lång sikt skule :innebära familjeföretagandets elter det fria företagandets hä- danfärd är troligen en: alltför pessimistisk slutsats, ” VS I. jämförelse med de närmare :15000 små och medelstora fö- 'retagen. är siffrorna för antalet företagsfusioner fortfarande blygsamma, skriver förf. .- HÄRT UTNYTTJADE - ' HUVUDLÄRARE Mycket tyder på att man in: om skolöverstyrelsen är inställd på att huvudlärarnas arbetsupp- "gifter skall ytterligare utvidgas. Ett föreliggande utkast till ut- bildning av huvudlärare tyder på. detta, erinrar. Skolvärl den, organ för Lärarnas Riks- förbund, om och fortsätter: Även På det lokala planet har rektorer. .och = studierektorer kommit underfund med att hu- -vudlärarorganisationen kan i viss utsträckning. utnyttjas för arbetsuppgifter, som hittills ävi- lat dem själva. Den kartlägg- ning, som LR verkställt av ar- betssituationen för huvudlärar- na i landet genom inhämtande 'av förekommande instruktioner, tyder på att huvudläraren hål- ler på att bli ett skolväsendets allt i allo och risken för att ar betsbelastningen skall bli över- mäktig är alldeles uppenbar. Det finns al anledning att reagera mot tendenserna till ut- vidgning av arbetsuppgifterna inte minst därför att huvudlä- raruppdraget inte utgör ett fri villigt : åtagande ' utan ingår Ur Ränneslöv och Yshy historia av rektor Bror Jansson, Helsjöns folkhögskola, Horred prickade in hur stavkyrkan hade bevarad och ligger vid Ifvarssons legat, men tyvärr blev; aldrig | kvarn, Jag har flera gånger sökt eventuella spår av ornamentik efter. äldre inventarier från Rän- eler bilder på stockar och ' plank I neslövs kyrka. En del målade undersökta på museum, Det gam-]) bänkdörrar från 1600-talet. har Ja murade altaret hade ett fyr- funnits på några gårdar. Men jag kantigt skäp för nattvardskärlen, | känner tyvärr inte tilll om nä- men tyvärr revs detta ned. Detta gon sådan bänkdörr är bevarad skäp hade annars varit mycket nu. I Ränneslövs kyrkas -:sakri- unikt. Att, der gamla huvudor- stia hänger series pastorum men nat komplettera namnen. sälunda församlingens första kyr-| Ungefär vid sekelskiftet foto- ka legat och den omtalas också graferades Ränneslövs kyrka av som - Hovs: kyrka. Det var en Emil Novén, Karlshamn, Jag har stavkyrka och en sådan träkyrka en exteriörbild men jag vet, att är naturligtvis inte så stabil, att det fanns också en interiörbild, den i regel kan stå sig i flera som skulle vara intressant att få hundra år. Grumdstenarna efter. se. Kortet togs nämligen, innan kyrkan är inte kända, men det den gamla altaruppsatsen fick sin Hallands centralförening: msatte 191 miljoner 1967 0 12 JOner 1797 Också under 1967 kunde Hallands Lantmäns . Centralförening notera omsättningsrekord. Penningmässigt steg omsättningen jäm- | fört med ett år tidigare med 114 miljoner; kronor = till 191.421.08 - kronor. Den omsatta varukvantiteten ökade S med Nn ton. Siffrorna framgår av den årsredovisning, som HLC-styrelsen framlagt inför årsstämman, vilken hålles i Stadsteatern, Falken= berg, onsdagen den 3 april. vt re Nm : Antalet till HLC anslutna Iokal- föreningar utgjorde vid senaste års- skifte 58. Medlemsantalet i de” an- slutna föreningarna uppgick vid samma tidpunkt till 11.123, brukan- de en areal av 132.458 hektar. Med- Jemsantalet hade sjunkit under året med 67, medan den. brukade arealen uppvisar någon ökning, deln med k ödselme; var under fjolåret ungefär lika stor bruk. I Falkenberg har HLC köpt "tomt, på Ågzgård för en ny maskin- verkstad, och i Varberg har man gjort framställning om ett motsva- rande tomtköp. Kapåciteten ' vid kvarnen i Halmstad skall utökas, och arbetena beräknas vara. färdi- ga i juli i år. Totalt är föreningens fastighetsbestånd : taxerat. till. 13.6 milj kr, medan :brandförsäk värdet uppgår till 37.8 milj. =: => 3 1 medeltal under året har för- del före- |. har väl varit endast mindre ste- nar, som tagits bort vid odling. Dock är -Tvästenarna och :grav- fältet i' Hov kvar. Redaktör Axel Ejwertz påpekade för en tid se dan, att han i det stora danska verket med avtryckta medeltida dokument funnit ett brev ”Givet i Rannersslöff Aar och forskre- vet 1505”, I detta tidigare inte uppmärksammade brev står, att kyrkojorden till Hovs kyrka skall överföras till Sankt Knuts kyrka att Hovs försam- -ling- byter namn: och blir Ysby församling 'med den nuvarande kyrkan byggd ungefär 1225. Vi får. också upplysning om ' kyr- kans narin, nämligen Sankt Knuts kyrka. Namnet är efter den dan- ske . helgonkungen Sankt: Knut, com ju är välkänd i historien, Det ger oss också möjlighet att när- mare identifiera bilderna på kalk- -målningarna i' koret. Där finns , sålunda em bild av Sankt Knut, en av Sankt Erik och en av Sankt Olov. Sålunda är alla de tre nor- diska .' helgonkungarna . represen- terade bland målningarna : Dess- utom finns de en Mariabild och en bild av Sankta Gertrud. Man kan också med goda skäl anta att kyrkokällan. invid kyrkan, i vilken. han. hittat. många: gamla mynt, haft -namnet -Sankt Knuts källa,' Kyrkokällan. fick ju namn efter, kyrkan, .' mr teen BETRÄFFANDE - RÄN. NESLÖVS KYRKA : 7 ar, jag. gjört nägra, ytterligare" Vid närmare under-, le, det, sig, "att den: sökning "vis vigvattens- . sten- stora" stenfunten vid kyrkans väst- «lades skutsmanr och bodde på Väs- nuvarande plats. Tidigare stod ett träkors Då altaret och detta kors står nu i sakristian. Finns det nå. gon, som har den nämnda. exte- riörbilden, så att den kunde av- fotograferas? oo Sedan gammalt är det känt, att Skottorps gods på 1600-talet anla- de s. k, scheferi i Perstorp. Me ningen var, att mar skulle upp- föda får där i stor skala: Men försöket gick dåligt. Dock upp- stod Perstorps säter! som en ut- gård till Skottorps gård och fle- ra gårdar blev arrendegårdar un- der godset, där bönderna fick gö- ra hårda dagsverken, Jag har sett listor över dagsverkena och de visar dåtida bönders' hårda lott. Namnet Säteriet är ännu; inte bortglömt i "socknen. En . period hade ägaren på Skottorp t. o. m. patronatsrätt över Ränmeslöv- och Ysbyv os oc = En intressant historisk uppgift framföreg . av redaktör Axel 'Ej- wertz- i årsskriften Halland för år 1965. Han har också välvilligt meddelat: ytterligare. upplysning- ar om sina forskningar. Vem har tidigare känt till att vi haft Rän- neslövs län. Visserligen var. det inte -så stort men det. omfattade sju hemman i-Ränneslöv och två]|- i Våxtorp, Dessa. gårdar hade en gång .donerats. till: Lunds .ärkesä- te -eller.. domkyrka. Vem ' donator, var. vet: man. inte säkert men det har” tydligen” varit en ,av : 1400- talets..jorddrottar, 'som » hade "råd att avstå från några gårdar: Skat- ten. på , dessa. gårdar 'gick. till domkyrkan, : som. naturligtvis. ha- de stora utgifter för olika ända- mål, Der som uppbar skatten. kal tergård "i- Ränneslövs .by. Denna gårds. "gamla. namn. i. handlingar som ett år tidigare, medan däremot försäljningen av kalk ökade kraf- tigt. Försäljningen av oljekraftfoder minskade med hela 17 procent, vil- ket dels tillskrives det minskade” koantalet, dels en under året god höskörd. Försäljningen av färdiga fodérblandningar ökade dock kraf- tigt, såväl beträffande kofoder som svin- och hönsfoder. Den försålda kvantiteten - suggfoderblandningar "var nästan dubbelt så stor som ett år tidigare, . - : " Potatishandeln i HLC:s regi öka- de under året med ca 4.000 ton, me- dan försäljningen av drivmedel och "oljor steg med ca 1.500 ton. : Ett: nytt magasin har :färdig- eningen - haft "anställda 232 arbeta= re och 92 övrig personal. . : Enligt balansräkningen '" '> för 1967 uppgick omsättningstillgångar- na vid årets slut till 38.1 milj och anläggningstillgångarna — till 618 milj. Skulderna "uppgick totalt till 40.9 milj kr. Vinst-”och förlusträk= ningen pr.den 317dec, balanserade på 12.676.728 kronor. ' Md Före: bokslutet" har "medlemmar= na gottskrivits 0,8 procent för :åter= bäringar och efterlikvider, och det ger en summa ' på 1.512.000 kronor, Till föreningsstä = förf d står —.vinstmedel på tillhopa . 1,179.100 kronor, vilket styrelsen föreslår att'i huvudsak skall fon= deråg för oe sienna ställts i: Varberg och nu tagits i . Många gamla: bor i'svenska slummarna"” STOCKHOLM (TT) > "5 CA. En särskild .. arbetsgrupp skall tillsättas inom' byggnådsforsknings- rådet, för” att; utreda 'saneringspro='. blemen. Den, skall få stora resurser : för att kunna arbeta -snabbt;' >. : - Det > omtalade” V.intikesminister "Rune Johansson” då han "inledde allen konferens: ön slum: och sane- «. ringsfastigheter som" Riksförbundet för "allmän "hälsovård öppnade” 1 ETT ORD "PÅ VÄGEN Medanr han ännu var långt bor- ta, fick hans-fader. sé honom: och ömkade sig över honom och skyn: dade emot honom och föll honöm om halsen och . kysste honom in- nerligt, (Luk, 15: 20.) ÅA En -kväll , när. jag kom hen fann jag - att.. valpen -:hade lekt . med min makes nya. hatt och , med vår. bibel, som: låg på" stora bor- det "i 'vardagsrummet. . Hunden hade, alldeles" trasat' sönder den. -Min' första impulg var att straf. fa "honom : strängt. ”Denna» kväll | kom” han "mig inte: till mötes som ” Stockholm” på "måndagen. ; Ca” 500 »-ledamöter från hela landet deltar. .r — De svenska; slumområdena: ut« ham brukade. Han: hade gömt: sig under: en byrå: och när: jag kal lade på: honom. stack : det. ut”. en "Vi hade en. gång en hundvalp. > dop i är-. Skutsgård. .Några.. bestående . rför få minnen från Rärmeslövs län-i pas- en bättre .placering.. Ränneslövs toratets kyrkor -är inte kända. kyrka hade två namn. och. sådant 'Men .man kan -tänka sig, .att det förekommer - ibland, : På : 1600-talet "funnits. kontakt... mellan -- Lunds lomtalases dess." ramn Sankt: Cle--.domkyrka: och. pastoratet. på .olika mens, : Har tillhörde' den - äldsta sätt: men 'det,,är inte” känt ' i) be- kristha tiden och i Utgåvan De Vårande dokument. Hur' länge var "apostoliska ' fäderna förekommer rade Ränneslövs län? Vi kan räk- Sankt. Clemens brev, som beva-' na. från, början -av- 1400-talet. Ar rats till vår tid. Namnet visar en 1629 står namnet. Ränneslövs län "mycket tidig. älder på Ränneslövs fortfarande kvar jordeboken. a | gamla: kyrka, 1100-talet. Av den-Å>-I- Laholms "Tidning : har - man na kyrka återstår tornet och en väggarna, särskilt på dess syd- Våxtorp; där godsen uppmuntra- västra. sida. Men inte, bara nam- de'och-även' delvis bekostade så- net Sankt. Clemens "finns kvar 'dan- undervisning. I: Ränneslöv utan även, en källa, som bär hans :-håde€' man slöjdskola för: flickor .namn. Det är der källa, där Rän- på 1870-talet, Min mormor: gick neslövstvätten tar 'sitt vatten. på en" :sådan-. längre: slöjdkurs liten tass, Då talade något inom märks ' speciellt för "att så många .. mig om den förlåtande" kärleken n redogjort för hur: skolslöjd och | Idel murrester i de. nuvarande sömnad : bedrevs '+ Skottorp' och il Platsen ligger strax nedanför kyr- kan vid den'.s, .k. Fårabron, En annan källa "är Sankta Helena 1878. .-Det' årtalet. står På en stor broderad ' minnestavla, ': som - hon: fick utföra i 'skolarn: Det är en källa, som flera gånger "omtalas "minnestavla, ' som ' har fordrat gamla människor bor, där, "framhöll professor ”Gunnär. Inghe 'i en. jäm-« förelse mellan utländska och svenska förhållanden, "70447 CC8 Tia os " Vanvård av fastigbeter,' fattigdom, kriminalitet 'och 'ett stort antal fy- siska och psykiska sjukdomar, utgör gemensamma drag i alla slumområ- den, sade professor Inghe,: " : NÅGOT FEL j ;— Vad: är, det för fel på den där tändstickan? Den 'går'ju inte att tända. (cf CT ve SS — Jag vet inte, Det. gick ju för en liten”stund sedan. -" ma slöjdskolan. fortsatte 'vet jag inte men: troligen . kom slöjden sedan av äldre Ränneslövsbor. Den finns mycken-tid och arbete. Hur länge Gunnar Oldin 20055 1. (ereral George Armstrong Cus--: . ter är ett heligt namn för vilda västern-vännerna, Det var han som "modigt bekärapade indianerna” i rödskinnens sista stora kamp un- der det sägenomspunna slaget vid Little .Big Horn. I film efter film : r och TV-program efter TV-program : har vi mött Custer.' I vår får vi träffa honom på nytt: han "är hu- vudpersonen i- en av säsongens a största — biosatsningar, Cineramat 23; ”Slaget vid Little Big Horn”. ” För de minnesgoda är och för- blir Custer densamme som Errol Flynn i ”De dog med stövlarna på”. - En hjälte ' utan vank och tadel, ädel från hjässån ner till lilltån — ädlare Jilltå skådades sällan —, en” man som med stjärnbanér i blick" försökte hålla stånd mot illasinna- . de indianer. - I "Slaget vid Little Big Horn” spelas Custer av Robert Shaw, Rik. . tigt Errol Flynnig är han väl inte '' ”— han anfäktas av samvetskval' och uppträder t o m vid ett tillfälle berusad — men i stort finns hjäl- teglorian kvar. Och själva slaget (eller slakten) vid Little Big Horn, där de vita för sista gången fick bita i präriegräset, visar Custer som stålmannen som blev martyr. Inte | BRRrerMeRa er are . Robert Shaw som general Cus en del av TV-männen) försöker in- billa oss — snarare tvärtom, I verklighet inerade: Custer som en av de sämsta ele- ver som någonsin lämnat :kadett- skolan West Point. Men alla solda- ett öga är torrt, och violinerna i en jätteorkester snyftar fram en melodi med den talande titeln ”Hjältar dö”. : . Egentligen är det synd att den endimensionella bilden av Custer skall leva .kvar ännu ,90 år efter hans död vid Little Big Horn. För - George Armstrong Custer var en fascinerande personlighet. Bara in- bland tjänsteåliggandena, te på det sätt som filmmännen (och ter behövdes under det amerikans- ka inbördeskriget, också Custer, Han klarade sig hyggligt och blev föjtnant. — .' : = Det var: sedan nipprigheterna började. George Custers bror skul- le utnämnas till general —- men av misstag noterades hans namn på papperen i stället Plötsligt var löjnanten general, till stor över- raskning inte minst för honom själv. Var Custer vid Little Big: Ho och: jag. fick. fram .: honom: och klappade: ömt om: honom "i.:stället. Vi” har Ordets: försäkran, -att Gud hör'en ängrande: själs' bön ner till: berättelsen om den för- lorade - sonen som kom fhåg sin Fader och - gick - hem till; honom. Knappast hade Fadern fått: syn emot honom för. att förlåta, När vi allvarligt ångrar och sö- ker frälsning,' förlåter Gud oss. Ingen" kärlek. är. större än. hans, ..stadshåla . där. absolut [ ingenting . kunde hända. Där fördrev hån sin tid med alt ganska omsorgsfullt su- pa ner. sig, tills han lyckades trassla och sjunde kavalleriregementet. Vid det' laget hade 'de: vita gjort intrång också i det område som högtidligt avskilts åt indianerna för all framtid, Vid det laget hade ock- så någon, optimist ”inbillåt” Cister att han kunde bli presidentkandi- dat om -han bara tog chansen” att slakta ett antal indianer på ett till- ” räckligt spekiakulärt sätt, - =" " Tillfället kom. Det rapporterades att ett antal indianer brutit sig ut 1 ter i ”Slaget vid Little Big Horn”, För att om möjligt begränsa kata. ” strofen gav man honom i uppgift att bevaka ett I'stort sett värdelöst indianreservat. Det gjorde han så bra — genom att med jämna mel. lanrum låta slakta värnlösa india- ner, gärna- kvinnor och barn — att han i Washington fick tillnam- net ”indiandödaren”, :, os Samtidigt trasslade Custer in sig” i politiken. Han sprutade ut ba- rocka .. anklagelser mot ledande amerikanska statsmän, och var på vippen . att ställas inför krigsrätt, Men han ,var nationalhjälte vid det laget, och männen i Washington vågade inte ta steget fullt ut. Custer deponerades till en sdÅ= je ur reservatet — där de inte längre : hade'någon chans att överlevå' — och givit sig i väg på egen hand. . +» Custer jublade, : Ean gav sig inte tid att ta reda på hur många in- ' dianerna var, utan utgick ifrån att - det ' rörde :sig : om högst ett par >» hundra undernärda rödskinn. Han gav sig heller inte tid att vänta på de = kavalleristyrkor: från , annat håll. sora "skulle" hjälpa honom att ; :slå ner ”uppropet”,. Det skulle bli Custer och ingen annan som frara- stod som den store segraren, annars var presidentkandidaturen i fara. Custer slog till. Till på köpet de- . Jade han "upp sin styrka (655 man enligt filmen "Slaget vid Little Big Horn”, 267 man enligt säkrare käl- dor ) i två avdelningar, 'varav den > ena skulle hindra indianernas flykt. : . Vad Custer inte. visste var att det inte rörde sig om några hundra in- laner utan om minst 4.000 krigare, Att hans ”spektakulära : anfall”: var militär idioti. . i Slaget stod vid Little Big Horn, och Custers avdelning utplånades till sista man, En del av'de solda- ter som avdelats' för att avskära indianflykten klarade sig "=" tack vare indianernas nåd. Men Custer själv, som fullbordade sin märkli- ga bana med att förstöra alla chan- Ser genom en svit” ovanligt' mé- prseslösa orde; EV nationalhjälte på kuppen, + >- . Det är han fortfarande. också om retuschen har börjat flagna av. Er- a Flynn gjorde Custer till super- jälte, Robert, Shaw nöjer 'sig med a söra onom till hjälte — alltid , en MET ANP SER general Geor en riktiga” bilden av >> Nej, den lär vi få vänta på så länge "Holt örblir Hc wood,” > Ywo0d förblir. Holly och" förlåter "varje synd,” Vi kän | på. sonen ' förrän. han skyndade sig. tillbaka till" indianreservatet - r på själva slagfältet, ' ge Armstrong, Custer -Detta. är: undret i evangeliet. . ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.