- EAHOLMS TIDNING... 1 Den 3 april är det 1835 år sedan det första-fördraget -om fred och vänskap slöts mellan Sverige och Förenta Staterna, Fördraget un- dertecknades i Paris den 3 april -1783 av den svenska skalden och ambassadören, greve Gustaf Filip Creutz, och de tretton amerikans- kd kolohiernas sändebud, som var ingen mindre än Benjamin Frank- lin, sat Det. gamla kungariket Sverige blev därmed det första i frihets- krigets neutrala land som under- tecknade ett fördrag med, den un- ga amerikanska" republiken, . Det svenskamerikanska fördraget kom till på svenskt initiativ. Någon gång i april 1782 uppdrog Gustaf II åt greve Creutz i Paris att ta kontakt med det amerikanska sän- debudet där, Benjamin Franklin, för. att inleda förhandlingar. om ett: fördrag mellan de två länder- Första vänskapsfördraget - oh Sverige-USA slöts år 1783. Marstrand av 20 amerikanska far- tyg. Silke, te och porslin som förts till Sverige av Ostindiska kompaniets fartyg skeppades vi- dare till Amerika. De. svenska skeppningarna till Amerika ökade avsevärt är 1783, även om: detta inte var en följd av det nya för- draget: Redan i början av året av- seglade sex svenska fartyg till Amerika. Svenska varor började snart bli kända i USA. Amerikans- ka handelsmän fann det förmån- ligt att särskilt meddela att de sälde beck och tjära från Stock- holm, svensk spik och segelduk samt ”bästa" svenska järn”. Se Usis, I Torsdagen” den 21 mars 1968 1 däg: BENGT; Solen går upp kl, 6.13 och ned kl. 18.2 pl 1 morgon: VIKTOR | Solen gar, upp kl. su och ned kl. 18.29,. Te . OGJORT Smeden" Alsterlund,- som redan har sju flickor; väntade den åt. tonde lyckliga i Häragelsen i fa miljen. . Denna ' gång är det s i , bli en pojke. i H När allt är överständet och 'pap- pan får komma in på: BB hälsas han av' sin fru! med orden: Ja Gu Erik) nu är det lika ogjort Igen, AA wa | DARK PÖR! ot . Nyligen hölls en. auktion på ut. tjänta parksoffor il Santiago, Ma- nuelo Garaz. var där. När en av sofforna ropades utt hängde han med -i buden til! det, bittra slutet — trots att priset blev högt. När han väl fått soffan i sin hand chockerade . han lomgiyning- en med att tända på det inroparde föremålet. "Det' hann fullständigt sbrinna AY RPP Annan -bbandkären kom: till platsen. Manuelo förkla. rade att det var på: deh soffan han träffade den kvinna, bom se. inställd på att det äntligen skall . vå Deltagarna i jordbrukaredagens estradsamtal. Fr'v lantbrukaren Bror "Andersson, inspektor Bertil skilt spännande, för nu är har i ; Petter. ssON, Jordbruk Nu kar de 'kalktrocnde åter tagit leduingen i den lantbruksvetenskapliga d debatten. Följ ; .aktligen skall det kalkas i'år. Tidigare under 1960-talet har det halländska lantbruket inte ' fått mer än tredjedelen så mycket kalk; ; som det borde haft. För landet i dess helhet inte” ns en sjättedel,: Detta förkt konsulent Eri ic” Månsson, disponent Sven Bjering sämt agr onomerna Paul vig”. se e och Lars-Erik Johnsson. Sven LJ ade prof från Lantbr ukshögskolan i. "Uppsala — landets främsta kalkningsexpert — vid hystälningssällskapets jordbrukare-. "dag, som på onsdagen hölls på Stadsteatern i Falkenberg, : Det har sedan åtskilliga år va- - rit tradition att Hallands läns hus- i . hållningssällskap "under Vårvintern ordnat en länsomfattande jordbru- 'kardag i Falkenberg för belysan- de av aktuella yrkesproblem, Un- der: det senaste året har sällska- pet genomgått en betydande omor-|: » ganisation, men det vill likväl fort- i 1 i i teri l känslighet -bi N : Numera anser man i vårt land dess hantering. Samtalsledare Vår | brukaren att ha konstgödsel hem- stadig, obrottslig och allmän fred Mot nm jä a eg Rider fil” Innehåller ytterligare 25 vartatloner. att ett pH-värde av 6,5 är lämp- |jordbrukskonsulent Erie. Månsson, | na i rätt tid. Han bör också göra |och en.sannskyldig och uppriktig | at försöka få hjälp med'den-en- på gräddfilsrätter. r den utan kos a sätta sin informations-' och råd- givningsverksamhet - till karna. Som ett led i, dessa' strä- . vanden har' också årets jordbru- kardag anordnats, framhöll Jantbru- karen ' Richard ' Andersson; Lere- gård; då han i'etenskap av ord- förande 'i förvaltningsutskott hälsade välkom- men. .. Dagens huvudtalare var profes: sor Sven L Jansson, och han, hade rubricerat. sitt föredrag ”Kaiken i 1569-talets - jordbruk”, -: Talaren medgav att kalkningens vara eller inte vara blivit flitigt debatterad i vårt land och. att förbrukningen därav visat störa svängningar. Man har dock funnit att kalktillståndet efterhand försämras i de flesta av våra odlingsjordar och att kalknin- "gen därför behöver förnyas. Jord- artsbestämning och undersökning av. markens pH-värden' är ' viktigt för en rätt kalkning, ” ligt i fastmarkjordar 'samt något lägre . värden i lätta jordar. Kal- jordbru- | hushållningssällskapets | . ciumhalten sjunker årligen genom utlakning "av växternas förbruk- ning, ' och : därför kan 'det' vara lämpligt "att tillföra 100—200 ' kg CaO pr ha och år. ' Årsmängderna .kan dock : :sammanföras i fem-" å tioårsgivor. I dagens läge torde 40 procent av 'den svenska åkerjorden vara i beov av grundkalkning och 80 pro- cent av underhållskalkning. Totalt torde det krävas bortåt en miljon ton jordbrukskalk. pr år i landet, och det är drygt'sex gånger mer än vad som nu förbrukas. , Många ' orsaker samverkar till det ökade ' kalkbehovet.' Förutom den hittillsvarande bristfälliga kalknin- gen kan ,nämnas den ökade an- vändningen , av ammoniumhaltiga eller fumbildånde göd = del, den ökade svavelhelten i luf- ten ' samt ' högre odlingskrav och ensidiga driftsformer. Talaren 'an- såg att: den :hittillsvarande ”sur- jordsfilosofin” 'är "förlegad, i 1 1960- talets jordbruk. ” - ESTRADDEBATT OM GÖDSELFRÅGOR 'u Tifter professor Janssons kalkfö- rédrag följde ett estradsamtal om den moderna handelsgödseln och Halmstad, och i övrigt deltog re- presentanter för konstgödselindu- strin,' hariäcln och det praktiska lantbruket. ”Agronom Lars- Erik Jehnsson från Salpeterverken i Köping inled- de; och -han' redogjorde bl a' för distribution 'och handel med. Konst- ' gödsel. För att pressa priserna. har man från industrins sida eftersträ- vat "kontinuerliga leveranser och försäljning "i' lös vikt. I de flesta: fall är det också lönande för lant- brukarna "att: lagra konstgödseln' hemma på gården. : vs " Agronom' Paul Vigre från För- enade Superfosfatfabriker i Lands-> krona visade med hjälp av kartor, hur lantbrukare i olika delar 'av landet köper sina handelsgödselme- del: De som bor! närmast fabriker- na köper oftast lösvara, medan det i t ex Halland endast är de allra största gårdarna, som kan utnytt- ja: denna möjlighet, En framtids- möjlighet, är måhända att man som i bl a Östergötland skaffar special- bilar, 'som direkt från fabrik eller depå kör”ut konstgödseln och spri zz der den på åkrarna, : ” Disponent Sven Bjering från HEC, i Falkenberg . representerade han- a". | deln, men han berörde också, distri- butionsproblemen. : Ju : fler. gånger varan' skall omlastas,- dess dyrare : blir 'den.' Det är viktigt för lant- upp en växtodlingsplan för "att I. förväg kunna beräkna, vilka kvan= titeter som behövs. ' ; str na. I september samma år beslöt den amerikanska kongressen att ge Frariklin fullmakt att sluta ett avtal med iSverige. Fullmakten . undertecknades av John "Hanson, ' som . då var kon: gressens president och därmed be- kens högsta ämbete, John Hanson farfarsfar hade stpat vid ” Lät- zen den ödesdigra 6 : november 1632. ver en | Innan ett. avtal mellan” Sverige och. Förenta: Staterna kunde slu- tas mäste emellertid de forna ko- loniernas självständighet vara ett fick greve Creutz underrättelse om att. de brittiska. och ameri- kanska förhandlarna hade. nätt en : preliminär .. uppgörelse . som gjorde Förenta Staterna oberoen- de "av: det :gamla . moderlandet. Creutz tog då omedelbart kontakt med Franklin och kring ärsskif- den slutliga'. ordalydelsen. ' Doku- mentet 'signerades någon gång i januari eller i början av februari 1783.- . HÄNSYN TILL NEUTRA. > LITETEN . H "När Gustaf IIT nåddes av: kurte- budet om att: avtalet : underteck.> nats börjäde han frukta. att hans bud hade handlat alltför. snabbt. Det formella' vapenstilleståndet mellan, Storbritannien och Fören- ta. Staterna häde inträtt först" den 20. januari och" kungen befarade att engeismännen skulle betrakta åtgärden 'som "oneutral, . Då ' Creutz fick meddelande om kungens oro utverkade han Franklins samtyc- ga dokumentet och sedan under- teckna en ny kopia av. fördraget, men utan '. datering. et. skrevs... slutligen , undér..den..3 "april. 1783. Den, brittiske ministern i: Stock- holm :var ' emellertid välinforme? rad och tät Gustaf TIL" förstå att han! visste att Sverige varit tidigt, ute.” 1 i Dne första artikeln i fördraget gade att mellan Sverige och Förenta. Staterna ”skall::vara" en vänskap”. Avtalet omfattade sam- manlagt 29 :' artiklar, som huvud- sakligen "handlade om sjöfart och navigation: Det skulle gälla för klädde den ' amerikanska republi-]. var fö av svensk börd och hans |, faktum. Den 12 december » 1782 |. tet enades: de, två sändebuden om |- ke till att. bränna det ursprungli- | ; . Doktorn svarar. "Ej "frågat tidigare” Operation äv. parkinsonism är tyvärr ett ingrepp, som visat sig "användbart endast i en "del fall av. alla de. patienter, som plågas av dessa symptom, RARE » Dessutom ' är” apparaturen så "komplicerad vid detta ingrepp att "det hittills endast mobiliserats jäm”, förelsevis få resurser för att ge- nomföra operationen i vårt. land och väntetiderna blir därför oer- hört långa . för utredning, och even” tuell operation. Dåremot bör man veta,. att' vi på senare år fått en rad nya bra mediciner mot dessa besvär, samt att individuell pröv-: ning !av olika mediciner . . alltid är ; väl värt ett försö ”sonlig undersökning vågar. jag mig inte 'på »någon gissning angående den. -; bakomliggande ; orsaken till, dessa » egenartade svullnader som » uppträder : på: extremiteterna. Ni :bör nog fortsätta att visa er på la- ”sarettet ' till dess. klarhet vunnits -och ni fått besked. Nerell ”Oroande ovisshet” Mitt. råd blir att ni tar' kontakt: med. hans -lä< kare för' klarhets vinnande. Vida- "re' bör ni "kontakta denne "så”sriart” «provet visat att esvitghalten sti git avsevärt, .' "gen vara, lugn vad gäller -ljumesk- bråcket. Möjligen kan det röra sig. om »: ärrbildning i operationssåret : eller en liten lymfkörtel, ++; ., +! visa 'snuvan, Det finns numera en - medicin som sväller av :näsans slemhinna effektivt och underlät- tar tömning av sekret, >. "Orolig Bibbi” Ni kan. säkert dan blev hans höstru'... i Falukorvskålar fylle 1 ss: hackad, ättiksgurka och Mi ' ningen. Servera mod; nyko : Gräddfilssäs med "Blanda I dl gräddfil med i H i Skär tunna skivor, (ca 12 cm) av falukorven med skinnet kvar, . H : Stek I smör. 1 varm panna, så kupar sig eklvorna. Blanda 1 dl ua. gräddfil med 3 mak konserverade ärter; morötter, I mak grov: salt, Enkelt, eller hur? Särskilt gott till Inkokt fisk, aladåb eller nykokt fisk som färsk sill eller torsk. 1 . + Vårfärgglada broschyr”Trollan med grädd- - ida med gr dafil ' tsk salt. Fyll skålarna med bland-- kt, potatis, gärna också med satlad 'pepparrotssmak 1 tsk tiven pepparrot, och !/« tsk | danstående kupongl fäbodarna : Skällorna ringer, flickor- han någon. stund när: det. blev för i Inspektor Bertil Pettersson . - 15 ärr Ör draget. Merappiivades il Till LMG, Fack; Göteborg 5.- Sed : oförändrad form den 4 september ”Trätande” Det finns. en ” " ! Nog Sa om konstgödsel." .|1816 och den'4 juli 1827, då: med helst övre gräns för vad öm "f får : "Sänd recepibroschyren; Trolla a med gräddfil tll : "| vissa ändringar. ” förekomma när det gäller ooxuellt ” - : | hanteringen på Vapnö egendom. Al : Den : svensk-i amerikänska han: samliv.” Vederbörande. är , väl sna- Män Namn 5 : : : kali-' och . fosfatgödsel köpes hem /' |delm hade börjat ta fart redan in-' rare att gratdlers till sin förmåga vå ; ' : och lagras i lös vikt, medan salpe-" |nan avtalet slöts och en del varor | att leva ett rikt och fullödigt liv : Bostad. ” ? V a ter lagras på lastpallar. Fullgödsel, "I från Sverige hade nått fram till upp i hög ålder, och något mora- . P tadress.. a användes inte på Vapnö, Amerika även under. frihetskri- |' hserande om, att det inte' skulle | 08 ; vetet TEE a 2 Lantbrukaren Bror An dersson get, trots den brittiska blockaden. | passa sig eller fisnande finns Åin= - d ” >... | Under åren 1775 till. 1780 anlöptes' «en anledning till. vr sere r ren Väröbacka, . slutligen var familje- - : jordbrukets representant i debat-, i ten. Han var hänvisad att köpa hem konstgödsel i säckar, och det fann han något besvärligt. Bl a ef- . : terlyste han mindre lastpallar, som : : Md | ' i kunde lyftas med vanlig traktorlas- = |; : d tare, Likaså. framförde han önske- » |. - mål om konstgödseltransporter i 3 bulkbil och ville ha kalkyler för. L spridning med flyg. + . I fortsättningen fick deltagarna i M : samtalet komma igen med ytterli-. Av gare inlägg, Det framgick bl a att . N ” man inom industrin och distribu- . . tionen ville behålla de stora last: - » Lantbrukaren Richard Andersson (t 'v), som hälsade välkommen, pallarna och att nya konstgödsel" N U och professor Sven L Fansson, som | talade kalk vid jordbrukare-'' spridare ä är på väg." . c81s Suma Nan 8 HG + [Mäta : . oa wo . » s fon - ed | för den man flytta hit. När man sli-jlängsamt. Han sade inte mycket, sliter och binder säd till dess nävar-, här jobbet” ska väl vara Cint okel — byggnad or leän ine. Här Anna ter från halv fyra på 'morron och/men ögonen lyste och han visste näs-| na svullnar av tisteltaggar varenda | Frälsarn . a vid en ben I likna Uskade mjölkflaskorna, som kom till- till sju på kpällen, så lockar det inteltan i förväg vad man tänkte säga, kväll, Varför ska Anna och jag skaffa | herde. rd a rg ika dumma, baka från mejeriet. Jan Fride ård med nåra ”utflykter” som herrskapen | Dum.var han inte...” - ,hit. ungar till samma helvitte som vilmännis Där kommer Konrad", hörde An-' E kallar det. Mellan baekarna kom en väg ochihar och- alltid har, haft? Svara mej men' mera jävliga. rk i, ga år lite|na köksan säga till sin kamrat. ”Han Och långt till stan. Anna gillar det,|slingrade sig mot väster. From följdelpå det? Där se och tittar fer jag går 1 "är. | brukade alltid få nånting att äta un- "förstås, och vi hade aldrig fått råd|den längtansfullt med ögonen. ”Den| Det. är inget. fer på att ungarna närmare och tittar e valtnin en själv der förra herrskapets uid. I Dom här 4 PLYTTF Å C L N RN A till skänken om vi hade bott kvar går mot stan”, tänkte han, ”men det binder säd eller vallar kor = domlJohan klarar nog opp al 1A har sagt ifrån” -| därborta, det har hon rätt i. Men man | är den jävla väg dit. Två och en halv|ska göra nytta. Men, varför ser her-lunder Hdens ov. då MH 'och såg "fa En tiggare. ..? N Å levde förut också, före skänkens tid.|mil. Om det varit bara en mil somlrarna på oss, som vi vore under deras Sohn stod Pp. mm Fn skulle nog| Ja, men snäll, Lite tokig. Det sägs , En människa behöver lite uppiggan-|därborta vid bondgården, så hade jag|kor och hundar, varför ger dom ossidern. lämna aina ” också om korna| att. han var kär I en bondes dotter H .|de medel ibland. Till och med Anna|kunnat skena dit efter en skvätt me- inte betalt för arbetet." ”Arbetaren ärj|klara av: den sit I okså och när hon gifte sig med en annan oo , . - > -|— hon har sina droppar och jag mi-|dan Johan sett efter korna. Ett jä jävla sin lön värd", män om väl på vågade sig över. Då höjden och såg blev han så där” . n 5. 3 s ar komme til -|I bibeln, - ” ? gr : ot vore näntlag. Men finns det nåt jäv "Det blir nog' långa dagar ' 'härute, "CE man opp på höjden där,, så|sitt sätt eftersom prästjävlarna alltid|sig omkring. AN förden via skett äger, ör tj dee han ser sä han | ti tort vallområde somjligare än en herrgård? En patronlingen att prata med, Johan är förlser man halva bondsocknen närmast. stått på deras sida. Aldrig har get käppen hi hängt rocken på den. Det|kanske, en stilig karl Han ser oss ' RR las vd Å äng rätt h gapar, en massalliten än, men allting går. Jag gör det ett tag -— korna går ing- funnits en: präst som hällit med ar-|korna;ochi häl liten gumma skulle loch kommer in...” sv skule betas av mek Bå dit. träl: r som fjäske ch lyft r trälluvan| - Vackert är det härborta I utmar-|enstans och klövern är inte farlig,|betaren och andra fattiga: +. >-. |såg ut som om äg H sn Föch de när.| Anna hörde en ”skrovlig röst som | Om "nätterna skulle korna så kvar på längt häll, Fytan. Det är inte att|/kerna, täta hagar med bassel ståt, ker i inga NS 2 den Den T ti alärlg octt en refäl årbetare som Jan maste Men ytte iblana huvudet, ] hälsade, Flickorna började nojsa med äg! H intelker inga kor av den. Den är farli- a . ' ohm hage och Kan meon och och inte en sup fast det är hög- Dä oe OR ont a där det gast innan, när bladen står som enllem hos baptister eller - missionare. tuggade och såg begrundande i på "mn Konrad ha en kolv?" - I : kvä Il. Med flaskor, hinkar och silen. |tidsdag. Ett jävla ängsligt gnäll ba-|förr legat ställen. När korna går stilla |fällv.. +" HATE dä mmde sr. utt dom är ena nå Marken sänkte sig bortom höjden| ”Jaa”, svarade han med hes och 4 vä : saga skulle han|ra.. "From ser väl efter så dom intelkan man se sej omkring i backarna| Ja, där ligger, flera bondgårdar, innerst :känn er. a ir lä 2 tod och han syntes di-|ängslig röet. Anna tittade nyfiket ut rm cr be med sig mid- föräter sej nu”. Nej tänk bara omllite grand. Samla nötter till jul lite|men ingen Har gere | å något och Kö värdar. Och är en vanlig ar- ekt Nöt himlen. Han såg ,stor ut,|på honom. Kors, det var samma Ar ' dagsmaten åt From och Johan. . en koskrabba skulle spricka. -Dålsenare, när dom mognar, ..” med ROnaE nar Fiktisare: 2 nn PM vetare med, så är han en fjäsker och som en jä:te, och Johan kände sig|gare som gick i socknen då kom po i, From behövde inte locka — ledar-|sptack väl ägaren också. Sqart "var de framme och FIsrjria sävel rå om såna "vidder? Det en tasker. o. Men en gång ska domistolt över honom. Synen fastnade ilifrån. Honom kände man Sn upp ” kon traskade så tätt bakom MOnom djuren när dor "år trumsj an avbetas Törst. Det var gärsgård DA Lv känner han själv att "det är fel —Istå som fittor inför guds ansikte. ..|hans minne och bön far te Tänat en ne förr ar den kokande stor- : H att han ibland mäste varna henne. tri 2 dom lider för jävligt Innan domlhåll och lätt att hålla korna i styr.|därför springer han och glor och ga-| Att en kan komma på såna här senare att tider gom skulle komma grytan. Konrad tog. den mellan sina é He inte så bråttom, du. Det Nr N dör. Men här har.jag kniven, jag|Snart hördes endast mumsandet frånipar dan i ända, ängslig att nänting tankar fast en inte sett en sup pål|vision. Th n'så ofta siade om, Som|klor,-men i samma ögonblick hördes - | sveckor. innan du får se lagårn igen et sätter in den, när|de många käkarna, surret från hum-jska gå över styr, nåt öre trilla breve | veckor. Det är väl ensamheten — där och som å han; > skäggig; vis och|steg på gruset utanför, aa joch är Pakog hemlängtan Innan man ser att buken sväller opp så att lor och bin, hojtandet från någon soml fickan hans. . Z de vidsträck bort I sällskap. Och sånt här är öre NE Såg in n "det förlovade land, . - (Fårta , s a Eg iggt i . m en av hagarna,| Och From säg ut över de vidsträck-| bor! arv DEE s mina. . (Forts. mjölkkorna ska CR stage festda g när et är som Jag skulle ångra att tuppens galande trän torpet i skogs- ta herrgådrsdomänerna i öster och för den Pt begrinä da FN får en dit, hon Sv oh sö Köksen ; akne i "” h läst .om norr-tjag inte tog ut betygena och. flytta. |brynet, a MI Rn TA får räta på ryggen |paltbröd: och.-kokade..korv. AX .bagar- : "ileadofolmet ber fr med korna till Det Te inte så. äro sx sm är mest ”Jo, nog kunde man tala lmed Jo- 3 s/ Det mäste bli Ennortanda en Erde och Nänaa älg som mäan ka Det Stugan, s0m, Var farymd, i en fygel- . sjön munar 'm- 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.