v TT Hd 4 KJ skydd; ' göra sådana manövrer som nu . ekonomisk. " socialdemokratiska : - Det är centerns uppfattning, att > jordbruket: "och "skogsbruket -så långt .- möjligt bör baseras "på - . företagsformer, 'där- den direkta £ oo ret jordbruk” än: tvåfamiljsjord- 4 [ LAHOLMS TIDNING | -- Lördagen den: 30: mars 1968 : LIT= = . He Holmqvists k, sörmlandsfället fick tgång man väntat och befarat. Jor' dbruksminister Holm: qvist. och ' regeringen ' har. be vilja t ”Holnis "Livsmedels ”AB:'i Mälmö åtatig - kreditgaranti för fläsk. och äggfabrik i Sörmland. Hr » Holmqvist var t.o.' m. så angelägen om. projektet, att han ”fiok” regeringen att .höja garan- tibeloppet, från 3 miljoner. kro: nor, som lantbruksstyrelsen. för- ordat, till 4 miljoner” "kfonor: Tidigare fanng" den "s.k. bo-|- lagsförbudslagen,. som. var ett för . familjejordbruket mor just bolagsjordbruk. . .Men bolägsförbudslagen .:/ togs . bort 1965, Den = socialdemokratiska regeringen ” genomdrev detta i(- samband med den nya :jordför- värvslagen . för att kunna i det & k, sörmlaridsfallet. 'Den nya jordförvärvslagen 1965 gav|. överhuvudtaget förord för- Bö-|- lags." och statsägande; Därmed har . man öppnat vägen -för..en maktkoncentration "och. för ”tinbåkaträngande. av bondebruket. " Allt detta var en stridsfr ga 1965 mellan "centern 'och den ”regetingen. brukningsrätten nära . samman; faller . med . äganderätten. De positiva” rden, ” som : den . fria företagsamheten. och det priva- ta. initiativet representeras, till-| und varatas bäst och effektivast på det sättet. Detta underströk! cen- tern. .Men det hjälpte ju inte — när. hr .Holmqvist. hade bör- jat. drömma” om stora bolaga i jord, och skog. "Nästa jetapp.- I "formen 1967. Då" I beslöts; att jordbrukets rationaliseringsstöd skall "känna: tgå även ANE stör- bruk. och även till juridisk "per: son, d. v.s, bolagsjordbruk, Dei var "ju inte så mycket. satt sär ga-'Oom det —ty: det var. bara en? konsekvens av” sitionen, att statligt stöd: själv]. fanet inte, skulle. NBA + Om - inte Holms” Tisodels "AB' inte. kan driva fläsk- och äggfabrik” utan |. : återkommer | Chef redaktör "Hi " hr' Hedlund i ens framtida .rege. : ring: Är Gunnar Hedlund ute” efter nya "public relatiori-framgångar ägfdbar let, nämnda |” « beslutet "1963, 'Jordbruksminister LA - Holmqvist, skrév dock i propo- att. få statlig krediigaranti på 4 miljoner kronor, . . Den ställning, som regeringen och ,socialdemokraterna tog vid jordbruksreformen 1967, . säger att de "har mindre. intresse för familje- eller .; » bondejordbruket.. Detta var en av. stridsfrågorna vi "foräbruksfrågornas behapd- ling i riksdagen 1967. Centern tillsammans med folkpartiet 'och högern ville ha ett riksdagsut- talande: om. att det 'fortsatta arbetet? för” jordbrukets rationa- lisering..i, främsta rummet bor- de. nriktas på bärkraftiga' fa- "miljejordbruk. Men det blev: in: get sådant” ”riksdagsuttalande'; därför att regeringen: och. soclal- ' demokraternå tHinte "ville, Hr Holmqvist” skulle ju. öppna"? dör- ren "för" bolågsjordbruket: ;' ti " Man. har: alltså" alls: inte "an: "ledning" att; vara "förvånad över "den: utgång det: 8. Ki sörmla "fallet "fick;s Det: var: -.mam. kunde” vänta. så "bruksminister, "Hölmqv: tr i "den? soclaldernokratiska” regeriin- gen, De > har. utformat: jordför- jordbrukspoliti- . " "bolagsjordbruket > iskall. få: säte? fram. : Nu" gälle? ” det: alltså ;etd bolagsjordbruk; i « "Sörmland + :för :produktion”av 000-59 000 gödsvin och för 'ägg- produktion ” vid en: hönsbesätt: "om minst 100 000 djur, Det » är förstås ' inte: överensstäm- "”melse, med: Jordbruksreformens ord om : att! ex' kostsam: över- produktion: 'så” vitt möjligt skal! . Det är över) produktion d och fläskprodukter. Hr : Holmqvist. vet : om det — så som. en; jordbruksminister bör veta, Mer det. var - inte nu rå- got skäl: för, hr ' Holmqvist” "till skepsis gentemot en ;stor fläsk: och ' äggfabrik;'- som "ytterligare - måste öka "överproduktione; till nackdel”, "för. jordbruket. x ";. Jordbruksminister :Holmqvist "och: den ”söcialdemokratiska” re- ”géringen 32 är inte "något. 'skydd för-7 familjejordbruket.: De ,.har uppenbarligen: , större + intresse bolagsjordbriket : såsom s.k.” sörmlandfallel visar. "inte att en viss förmögenhet :är ” bunden till "den" eller den grup- pen utan” det : inflytande : över andra människor som denna för- . mögenhet ger, Vi är därmed i . ne'på företagsdemokrati: och dit: : hörande. frågeställningar. = Nv "| Bor. Din Ande i värt bröst :|som en helgmålston Din röst Ur den enskilde "arbetstaga- = : VISION viskar genom ”stormvred tid" «;. till vårt hjärta mod och tröst: Där vise Dig korset "bära utan fruktan ol uta klagan 0 of I skymtar: målet saligt” nära.” a - | : "> Rudolf Zetterquist. Överste .... (Forts, fr. sid.-8)- 4 och pengarna och befälet att. räcka till för att nå ett gott resultat... Vi befäl måste få Er värnpliktiga att acceptera det besvärliga mili- färlivet! och arbeta positivt och: gå .0ss till' mötes. Under mina åtta år som chef "för 1:16 har många ål- dersklasser och repetitionsförband ; utbildats... Och jag. . kan : till - min glädje. konstatera att några egent- liga svårigheter 'eller problem i ut- -bildningen har vi inte. haft, Tvärt- . om; ' den stora majoriteten av' sol- dater är bra; ofta mycket bra; Och framför allt är jag övertygad .om att i fält, när det verkligen gäller; : då håller förbanden, Då finns sam- manhållning, lydnad och offervilja. Jag vågar hoppas att även de vpl, som ' under "fredsutbildning är pas- siva, ”. indolenta ' eller : negativa ' i "händelse av allvar svänger om till att bli goda soldater. I Jag tackar Er befäl för ett skick- ligt, ambitiöst och lojalt arbete. Er. vpl tackar jag för Er insats hit- tills” och "ber Er beakta mina "ord, så att Ni alla går in för. att nå ett "gott resultat, under Er rekryttjänst- ' göring... Ir - . Ceremonin på kaserngården 'slöt med : förbimarsch: 'och 'därefter- tog "överste Juhlin personligt fårväl av de ola personalkategorierna i.re- "spektive' mässar, InfKAS aula. och. » gymnästiksalen. "På'det :senare stället Elev skräd-. "daremästare Gustav Lindell. föremål . för,; speciell- uppmärksamhet, . Han lämnar ;nämligen sin tjänst vid re- En. sagovärld . (Forts, fr. sid, 1) för drygt 20 år sedan > göra! dräkter åt dockor, ät köpedoc- kor. "Men det var hon inte nöjd med, hennes ”barn” skul: le ha liv, personlighet, karak- tär, . vara" busiga, vara blyga, kunna kika genom nyckelhål , och se sockerbagaren August pussa Fina på kinden, kunna baka bullar — de skulle kun- na göra allt, omöjligt som möj- I . ligt, Och vad gjorde då Char- lotte Weibull? Egna dockor naturligtvis — hundratusen- tals.. Dockor som lever, som flugit över världens alla hörn. som älskas i Sverige lika myc: ket som i Japan och Amerika, Men det ena föder det and. |. ra, "dockorna ”ville mer” liksom fru Weibull, Det blev dockteater, en helt genialisl: sådan för övrigt. : Ett; enkelt '.scenmontage som: ställs: upp på två minuter och är. färdigt "för" föreställning. Handdockor | som kan säga vad som helst, : som pratar med publiken, som : är söta och snällå, som är nip- pertippigt näbbiga, som är ny- "fikna — dockor .som får en att glömma att .man kimnat " lekstadiet, som ger. oss tillba- ka den fantasifulla värld som oftast annars är barnens egen, Naturligtvis 'är alla ungar förtjusta i de weibullska dock- människorna, : Fru' Weibulls dockteater” "är : inte" en före . ställning, det är ett samspel; med liv där” både publik och dockor "agerar lika spontant, lika. intensivt från båda håll., « Nils Holgersson, Pippi", Lång- strump,. Emil i. Lönneberga, Åsa, Mats, Ida;' Plupp '— för att inte glömma" de härliga - "trollungarna som vär sådär.425 år gamla,, och Lotta Bullis som är pryoelev. hos sockerbåagar-, "August. s "En "-blomstervärld. skall det också bli för. ni vet väl gementet samtidigt som regements- chefen éfter' att 'ha" varit: anställd: där: i :46 år; Han fick möttaga" re- | "gementets fi rtjänstplakett i guld. . Han är fö född på Grunnebohed, regementets tidigare ;förläggnings- ' plats.” Fadern : var- skräddare" vid: regementet: Även” överste, Juhlins sista regementsorder "formades som ett. tack och avsked till regementet: Den hade följande lydelse sr .- Efter. åtta - års tjänst. vi urege-' vMedtetsjutfärdar jag: härmed". min sista regementsorder,. Den: utgör ett tack: till all' personal vid I 16 med ”InfKAS : officerare, underoffice- raré,-undArbefäl, civilanställda av alla kategorier, de många” ålders: ; klassernas värnpliktiga oc | ;vid InfKAS, ” Jag, tackar Er först ” : för ett gott, ambitiöst: och ansvars”. medvetet. 'arbete och för Er: loja= litet mot regementet, : meat :'” "Jag tackar Er vidare för gott och ; «stimulerande >samarbete., och för- I -ståelse för de ofta' svåra beslut, en i regementschef. har att frtta, sä - skilt vad gäller personalärenden alvården 'i' vidaste 'bema att” också blömmor. kan - prata? Fru Weibull. har. tusen. idéer .— och beställningar som hon knappt hinner räkna ' in en gång, Och förstås ' 'en medarbétarstab av dockföderskor, .: som: var: och. en ; är lika noga med 5 ”sinj "docka som frå "Weibull" själv: KAS BIBLIOTEKSTJÄN ST i. | "TEATER-AGENTUR” Dö jälv resa: lit ' för; att” visa: sin dockteater. » Bibliotekstjänst i Lund : trumman, 1 gång på. kornhalm, '. : har tagit hand: om en stor del; av den sidan — organiserar dock- i teaterföreställningar överallt - in-: : landet... 6.000 bibliotek” står under. deras "domvärjo,. så överallt får alla sagdälskande, ungar chan: att uppleva” "sina bökvänner 1 verkligheten, : + Men. fru We. ull skapar. inte Jenbart dockor. ur den redan 'be- ; fintliga . sagovärlden, Lever. man. öch ''sagomiljö,'" så skapar "man själv sagoscener 'också! - nt DOCKOR” FÖRMEDLA, SVENSK KULTUR" =] vallfor sl, Sockerbolagets : : ce (Forts. fr. sid..2) 05 HALLE ALLALLALLdAs karna, som . önskar leverera grönfoder, teckna: kontrakt. Bolaget .. sköter ' skörd .' och transporter från fältet till ”an- kiggningarna. Vid skörden hac- kas grönmassan i-längder om 3 cm, Vid torkanläggningarna Passerar "massan . torknings- där "vattenhalten minskas till. 10- procent. En tillsats av: 13 procent melass sker här, I specialpressar for. mas grönmassan till briketter i storlek av 32 mm. Dessa gär därpå genom en kylanordning för att närings--åch vitaminin- = nehållet skall bibehållas samt "lagras i säckar. Varan. går. se- dan ut i- marknaden genom centralföreningar : och privat handel." Den. swabba" behand- "lingen från skörd till 'färdig vara, jämte inblandningen av melass, har skapat” ett foder- medel, lätthanterligt för djur- skötarna och smaklig för dju ren, Just detta samt nielassens . ingsvärde.' bör man även "räkna med,' då man kalkylerar med priset på” vallfor. : > Lantbrukshögskolan. har ” vid Hallands seminförenings egendom Vallberga gård genomfört utfod- ringsförsök-.med vallfor,' Försöken skedde med en -försöksgrupp om 20 mjölkkor. av SLB-ras samt en kontrollgrupp- om: lika antak. Pro- duktionen hos försöksgruppen sade Att avkastningen av. mj uppgick till en: genomsnittssiffra]' I På 17 kg. per dag och 685 g i ögorfett. mot 16. .kg mjölk 7 och 633 'g. 'i smörfett hos 'kontroll- gruppen. : Produktionén 1 försöks- gruppen blev mycker: god med denna. utfodring, i vilken ingick 5.' kg: vallforbriketter, "Försöksre- sultatet: visar, att det går att byta ut: en del av: det traditionella vallfodret mot briketter,' om dju- ren ; samtidigt får". tillräckligt strukturfoder av lämplig kvalitet. Försöksgruppen fick" även valken: silage,: sent skördat, samt fri till - På Skånes Serninförenings tjur- station i Hörby pågår, sedan.” en sö ännu : ej avslutade, :men ledning- en anser att: vallfor och lämpligt stråfoder: måste'; kombineras. .på rätt sätt. :: Här”, "undersöks : även tjurarnas sperma, vilket givetvis har stor: betydelse för en slutgil- tig ' utfodring med... vallforinslag. Direk Malte Wijk" räknar med att' i vallfor” har” nan - fått ett verkligt! wvärdefunt foder. Melåss- andelen : svärd eventuellt merpris N På Flyinge Hingstpedå och stu- teri. i. närheten . av Lund "finns 100-talet.: hästar f.n. Dessa ' får skiftande utfodring med vallfor från 10: kg: för de äldsta hings- tärna och ned till ett kg per dag för . ettåringarna. Stuterichefen, kavten; OO” Kjellander, - anser att i med stråfoder' är en mycket pas- sande. -utfodringsform - för” hästar. Undersökningen omfattar, vilka j själv så hundraprocentigt 'i dock-; Kvantiteter som lämpar sig bäst. HALLAND "SATSAR PÅ KREATUR OCH MJÖLK SKOLMAT Laholm: ' Måndag: bruna bönor,- köttbul : dar, Tisdag: stekt fisk," frukt, ' ' ' Onsdag: ärtsoppa, apelsin, | - Torsdag: kokt skinka, - ; Brönsar - -.. ker, ' potatis. 7 Laholms landsk.: ” ' Måndag: "stuvad spenat, kokta ". Ägg, smörgåsar med pålägg. Tisdag: stekt strömming; gräd. - = "de, lingon,:apelsin. Onsdag: biff' med lök, : Torsdag: pytt-rpanna” med. röd» » betor, , : - Fredag; - eri önsakssoppa - "smörgås med ost, äpple; : Karup: : Måndag; köttfärs: med» grönsa: I > ker, lingon, gräddsås, potatis: "Tisdag: kokt ' torsk, . skånsk" se- och sin. Torsdag: grönsakssoppa, - bog. mplig > -kombination Författaren till: denna: redogö-. relse har vid ;en reportågeresa' Bin Upytti panna, rödbetor. NÄSTA VECKAS Fredag: spenat, ägg, stekt korv. | + Napssås; potatis, .råkostsallad:; ;-- - Qnsäag: blodkörv; lingon, apek Kokt; | Veinge: | Mänang: "bruna bönor, r.stekt isdag: strömmingsfunldr: CM Onsdag: : köttfärs, lingon. . a Torsdag: grönsakssoppa - e vitkälsstuvning, stekt "Ränneslöv Mändag: spaghetti, "+ apelsin. 'Tisdag: leverbiff, sås, potatis.” Onsdag: ” pytt panna, rödbetor, Torsdag: ärtsoppa, Tä” möröt! > Fredag: .. fiskgratäng, ..: potatis, > bvamps 3, "äpple... . - Knäred: ångar X k tistuvning” med. po is. : Tisdag: pötatismös. med wiener: -korv, lingon, ,' Onsdag: kålpudding - me tis och lingon: .. Torsdag: ärtsoppa' ned. fläsktär ningar, ostsmörgås; - - : Fredag: potatis - med . fiskpanet- ter, och sås; banan, j|- : as Kr potä- Text. I årg. högm. oh. n: 47. 57. Herren ' Jesus — Försonaren ."”Det intet finns, som icke vinhs av kärleken sorn 'lider”, : Så sjunga. vi i. Geijers ' under- bara passionspsalm, -- Om «den ,li- dande. kärleken talar. evangelium under. den -del av kyrkoåret, som nu - är inne. Vi .får. följa: Frälsa- . ren på -hans .lidandes . väg . mot Golgata, där korset reses, och den |-- mest kvalfyllda . död ';beredes- fö. den: enda människa, som levat. "utan: synd. på vår, jord. Jesu ” vandring till. korset är. fylla av bittraste : smärtor -'och, "kval. Men i:den- bittra" -Udandeshistorien mö- sig: positivt 'om fodret, t, vilket ä en framgår: av, denna :redogörelse.-: Halland är väl det landskap som mer” än' andra. går "in för : djur-: uppfödning och mjölkproduktion, En jordbrukare i trakten'av: Vall-' berga, som jag i förbigående kom : att. tala med, .upplyste om” att den. han -'ger sina ' mjölkkor en giva | per dag av 3 kg vallfor. Men han.” ville låta försöksresultatet . » tala. Det återfinns härovan, : Landstingsman: Richärd: Bengts. son, ' Ränneslöv, hör, till de hal- ländska jordbrukare, som : satsar” hårt på kreatur och mjölk. Han" driver 3 jordbruk, det egna i Rän- : neslöv om :-40 tunnland; :Peters- borgssegendom i Östra Karup om 125 tunnland," som han arrende- rar, samt -ett, betesbruk' på" Hal- landsåsen för sommarbete ät ung-7 djur. och slaktdjur.' Tillsammans! har' han: 160 nötkreatur, varav. 40. mjölkkor, : REN "MODERNISERING OCH LÖSDRIFT I LADUGAR DEN. H son gjort mycket för att skapa rationell användning av. ekono- i mibyggnaderna. Nu senast har + kärnpunkt. - Ty - allt, > ter Oss: det; söm är evangellets vad” Jesus gör och lider, sker för vår skull, I för. -vår ..frälsningg . skull; ”Han var. sargad för. våra överträdel- serg: -skull. och- slagen -för våra mMissgärningars skull; näpsten var .lagd-.på honom, för att vl.skulle få. frid, 'och genom. hans. Sår. bli- va vi.chelade”,, (Jes, 53:5). :. Söndagens texter. talar om Her- ren, Jesus som; Försonaren.. När Jesus stod. inför Stora. rådet, kom översteprästen. Kalfas, då "han , sökte "efter. argument - försatt. få "Jesus: "dömd till döden, - att säga några . ord," som faktiskt, på ett | utomordentligt - sätt ger .'uttryck å. betydelsen av Kristi försohings- «| gärninj " mycket; bättre att. en:man fatt » hela: folket. vilja.” klarlade' -' nings Inne] rden äv Jesu f sonlnigs- gärning. är "just denna, .Han. har - dött ' för: oss, förs att. vi icke sko- jla: förgås. Människan. är ' skapad Min att” leva: i :gemenskap. med . Gud, Men? genom synden .har hor; vänt: sin. Herre-.och-.Skapare ryggen och gått sina egnavägar bort: ifrån. honom, Hon; har av- lägsnat sig från :honom, som är ivets källa, . som ', är, tillvarons ' mening och mål. Hon har. över. givit livets. väg, och blivit en fånge under. synd och död." -- Men även 'om vi vänt Gud ryg-. i gen;"'har hair icke” förgätit OSS, j Vi: voro” dömda” att gå under, nien . i” sin ' förbarmande kärlek: har Gud tagit sig an oss, då Han sänt "sin enfödde:- - Son till en frälsare åb oss.” födde Som," på det'att var och en, "som "tror på” honom; skall icke förgås utan hava' evigt liv”. T, 'besinnen' ickef, huru ” | ; "”8& älskade. Gud - 7 "På hemmagården har hr..Bengts-, världen, att hän utgav" sin en. ' undrar" Blekinge Läns Tidning, av den allra -största bety- |” han infört lösdrift, omändrat den - Jesus "Kristus > har - helat - det : " han” har angivit för att ställa som. från "början varit mest in-|: tresseraåd av mittensamverkan. Man förvånar sig över hans tal om att en trepartiregering skulle] PSinte: ständigt: vara .beroende av vara” ”fängarbetad och att han själv inte är intresserad av att inträda i en trepårtiregering, . Jåg tror” inté alls att det är önskan om "en ny: pr-omgång som bestämmer hr Hedlund, Jag har fult" förståelse för 'de skäl sig avvaktande; men godkänner .dem”inte,-' Visst :'kan både Gun-|- nar Hedlund: och' hans familj åberopa starka skäl mot att in- träda. i.en regering, som måste kräva arbete långt över det na- turliga och stora svårigheter, men hr Gunnar Hedlund- har spelat en så Hetydelsefull roll vid förberedelserna för mitten- samverkan att han svårligen kan undandraga sig ansvaret för de rens synpunkt: är: det viktigaste -att. kunna- känna” trivsel och : få |: "möjligher att: påverka sin egen situation på arbetsplatsen, att 1: beslut«:' fattade. någonstans, där inget inflytande eller insyn finns för: arbetstagaren, Att ge de an- ställda; medinflytande i-närings- " livet och i. första hand på den egna arbetsplatsen: måste. vara väl så" angeläget som: att vidta- "ga förändringar: i ägarförhållan- dena. « Orättvisorna garfördelning- en får angripas genom beskatt | Ning "och . genom kollektivt > ut- |: - nyttjande, av de, senskilda förmö- genheterna hn En omfattande socialisering ' skulle. med: säkerhet inte inne- bära någon skillnad för arbetsta- garna.. Det skulle bara bli så att yttersta konsekvenserna för den en arbetsgivare "byttes ut mot delse och jag har alltid strävat ef ter att.så. långt. det varit mig. möj- ligt se till den enskildes bästa, Re- : gementets. bästa” måste dock i vik- er Jag uttalar slutligen den förbopä-! . ningen, att 'Ni. alla. även framgent sätter in Er energi och .Er-vilja på att hävda iregementets goda namn "inom. militärområdet! och ”inöm ar« , mén ' Sammanhållning, ' samverkan 'och samarbete är dén enda möjli- ga vägen till ett' gott .resultat.Per- "sonliga motsättningar och särintres= " seri får icke stå hindrande i,vägen. Jag "tackar Er allz wch änskar Er lycka till i framtiden, "den gamle kapitatistön. "Av sam- "ma äånledning synes högerns idé- ; er om 's 'k' ägardemokrati och en" annan minst lika" avlägsen !: politik som ett vegeringsengage-: mang är. : H ett. spritt ägande. inte .vara en :- Förutom "att. dockorna- har” son,.t:: e ten: medfö jande : skrift: venir, som - . också berättar - tradi tion. tor språk om . hans. egen historia, KE som - förhållandet är :med "andra av. de: Sverige-karakteristiska doc- hon. vet :det, mesta om sagor och kor som hamnar överallt.runt. om: sagovärldens fantasirika upplevel-; i världen. De är en, Sverigesou-; ser, H En permanent dockteåterutställ: ning står på: fru: Weibulls pro- : Det: finns .åmellertia en ditet gram. .- Hon vill .visa- gammalt: större docka med i sammanhanget" hantverk via sina livfulla dockor, också — rösten bakom alla hand-; klä dem 'i. den "exakta ' dftäkten,' dockorna, Unga fru : Gulldager, berätta i miniatyr om hur gamla "Thompson är fru ”Weibulls med- kulturer, i Sverige. fungerat en” hjälpare, Gulldager -— bara nam+= gång. net säger väl att hon hör hemma | i sagovärlden? Och. sagotant: har bland levande dockor — vi vuxna; hon. varit redan innan hon inför- skulle behöva en portion av detta" livades i fru Weibulls dockteater," allt emellanåt. Prata med Lotta iv i,olika landskap i Götaland. tagit: och "personlighet ' så - förmedlar de! kontakt med:' åtskilliga jordbruka-” även nägot.-av vår svenska kul! re för att höra deras uppfattning. tur, titta, bara på . Nils ; Holgers- om den nya skånska foderproduk-' Den- berättar” 1. en 1i-: tionen av. vallfor. Alla jordbruka-” . olika. re och hästuppfödare har: uttalat? avdelas .med ' järnrör En betagande tande över företagen, ”ägarsplittring. ges de stora ar. ”tieägarna endast ett ökat infly”'; stressade, trötta ' människor! : teva nde värld; Bullis eller den 850- åriga trollman- JB nen — en 'utmärkt medicin för” Gil ningsavdelning, enklad och billig. organisationens .tankbil, tionen uppgår till något öv: at: . Ja, berättar hr. Bengtssor : Ne nåcken, har lagts ett sådant. Detta” barn”, : hindrar : djuren vid resning att gens. text. Herren Jesus har li- smutsa ner i ”sängen”.' En mjölk- dit .1' vårt ställe. ; Han har tagit modell. fiskbens- på” sig våra synder och burit dem + mönster, har anlagts, men i för- upp på korsets stam. Han har form, Där finns vunnit seger över synden och lats för 8 djur, Mjölken samlas t I avläsbara behällare och. går se-' delse har Han fört liv oc : dan till. en gårdstank på 1800 gänglighet fram liter för kylning 'och förvaring. höva vi då' icke längre Varannan dag hämtas mjölken av Produk- er 6 000 förlåtna, Ty Gud har i Jesus Kris- kg x 4 procent i' fetthalt eller 244 - | kg smörfett: Omändringer till lös- själv. drift har rationaliserat arbetet, så O skulle jag. väl fråga vad: du en man nu sköter ladugår- - den på 4 timmår: per>dag mot Det är för mig, för 'mig ditt plod tidigare 7,. Nya förbättringar be- > . : träffande djurens utfodring' och. Din. smärtas mått, o- Jesu, själv ytterligare mekanisering är aktuel. ' ” konventionella. ladugården till fo: som .var brutet och för oss be- dåerplats, byggt ny. ligghall efter 'rett möjlighet 'att bliva Guds egen "konstruktion, Bässängarna barn; ”Han skulle dö för att sam- och : över" la 'och förena Guds”. örskingrade säger Johannes i" sönda- - döden, och . genom sin URpstå oför- i ljuset, Så be. förgås. Var och en, som .tror,. kan i Jesu Kristi namn få sina synder tus försonat världen med -: sig. . brutit? har flutit, jag fyllde, ..L. Bjärse .... Allt jag förskylide a : oe Md Å "Amen. NH öorrsken,: som ibland” sköt” "och :'främmande som någonsin framkomlig väg, Genom . ökad Hten blixt, "2. i 0 Den kom från' det elektriska :tå- get som går till Djursholm”, sade nå- gon, som : varit där 'och visste. Ja, Djursholm var en herrskapsplats och "|Isjälvklart skulle: det första, elektris- ka. tåget gå dit. Trädgårdsmästarens »Ikäring hade en dotter som tjänade där och ' sekrävlade ' dagligen om det. föll på henne; ge- 1u > Å 'Två torpar h derad fram ur skogen för att hjälpa! tilll vid storstlakten. De hade sjuttifem öre om dagen och följaktligen mås- - te frun se till, att de låg i ordent- ligt och gjorde rätt för sig. Det var en senhöstdag med mild avskedssol och två man beordrades att bära ut den knäspräckta ' herrgårdsfrun - med säng och alltsa så att hon kunde kon- trollera arbetet. När de kom kånkan- de med den engelska järnsärlgen stack den nya kokerskan ut huvet, blängde, och sade till männen: i. . "Bär ner fanskäpet 4: ” Och hon pekade -mot "viken, - DE ”Hå, det går fäll-inte an heller", svarade den ena trälen”häpet” och höll på att tappa sin ända. Men in. nerst kände de en rysande vällust,!- . som de ännu inte förstod. 'Så kände " också .torpargummorna ' Bom lutade mar och hjärtslag, för att dötja in glada förvirring. En .och annan tidning hade nätt grbetarna; på gården, underliga tid- ningar, som.' vågade: skriva som det var, som skrev vad. gom helst. om fint folk, Som ansåg det orättvist att patron hade en rösträtt för vart hund- rade kronor han tjänade. Visserligen fanns det röster som yrkade på att de skulle sänkas till tyrtio, men han kunde 'ju ändå; rösta ned alt sitt folk. Det var skönt att tidningarna vågade skriva om allt detta, men man fick : inte, visa dem:;. Det var något brottsligt med det, det kunde få far- -| liga följder. Man kunde bli utnämnd till. socialist : och--det. var värre än mördare; eller rövare, I Kanske kom” trälarnas' upprar med vinden som låg på från huvudstads- hället, kanske blålyste det vid östra sina ansikten djupt: ner bland tar- horisonten; där gasljuset låg Ukt ett nom pigan t det stora köket: Sådant var det. elektriska . ljuset. . Följetong u Och : " herrgårdéns ” ungdomar och barr stod 1 höstkvällen på stallbac- ken och såg kulturljuset sex mil bor- ta. Längtade, drömde. . Men From” läste de förföljda 'och avskydda tidningarna ” när: han kom över dem; 'Triumferade- högt Inför sin Anna,;, - "Här ska du få höra på fan... a 7” Och 'det' var 'som om något nytt läg över den frostbitna klövern, över den: leriga landsyägen, en ny melodi i de. skravlande vagnshjulen, när de nys s statarna' kom," Han försökte tala med” kamraterna; ; men” det" var för tidigt — inte många förstod honom. De tittade tomt och sade, att fan vet. - De ville komma undan honom genom att bjuda på snus eller tala om riån- ting ”annät, "Kunde: inte tänka :>egi sina axlar:utan träloketi «+, «Tr Under tiden hade. kokerskan' Sofi fortsatt sina Närrjningar” nere i ' det stora huset. From" skrattade "hjärt- ligt åt ryktena därifrån och även An- nas drag ljusnade, som en sky, som hastigast visar solen genom ett 'blå- hål. Inte ar det stora ord och händel ser om man tänkte långt och klokt, men på herrgården, denna lilla stat i staten, var de märkliga nog. Små, små föregångare och tecken på oro 1 trälstacken. Bara ett par år senare skulle myrorna,'på sina håll, gå till angrepp och försvar, Den oförsynta Sofi kunde inte täla sin härskarinna, som alltjämt, från sängen, övervakade sina underlydan-|, de. Nu glodde hon från serverings- rummets dunkel ut över köket, där Sofi stod vid den stora järnspisen och rörde 1 en gryta. Ankmamsellen hade flyttat — annars skulle hon sä- kert försökt medla mellan fru. och tjänarinna, ”Mamsel” gom fick ved- hästen att gå uppför trappan, sticka in sitt, långa ansikte i herrgårdsköket och smågnägga efter 'en brödbit. Men borta var mamsell och nu ro- pade, frun från bolstrarna: ”Sofi.” "Jag rör”, svarade Sofi oberörd, ”Sofi ska komma, när jag ropar. "Jag rör — har jag sagt.” "Jag kallar hit patron.” ”Ja > hit med honom bara, Jag rör ändå, jag.” På fruns rop kom, patronen ' från hörda köksmyterlet. De båda andra flickorna stod med ryggarna till, för att dölja :sin förtjusning, blandad med förskräckelse. "Varför lyder inte .Sofi, när frun säger till”, skrek patronen.- ”Pyssla om eran käring själv — på dan såväl :som på natten”, svarade Soft fräckt. "Jag rör, jag.” "Sofi blir uppsagd.” ”Det behövs inte. Jag slutar själv, när jag har rört färdigt.” Och strax efter tog hon av sig för- klädet och gick för att packa 'sina grejor. 3 N Dagen 'efter körde lilla, skånska vagnen fram för att frakta henne till stationen. Den,', som" statarkäringar- na åkte till doktorn 1, och som en statare kunde få låna om han skulle hälsa på en bekant ti grannsocknen. ”Den' där åker inte jag, i”, sade Sofi tvärt, "Jag ska ha herrskaps- vagnen — den lilla gula Och ta kuskmössan på”: . » ”Herrskapsvagnen?” frågade kus- ken bävande. ,”Det går fäll inte an heller, Och int mössan heller.” "Jag stannar väl kvar, då...” Förtvivlad lämnade 'kusken töm henne. Och ta "mössan med adels- märket. . + Uppskakad körde kusken uppför backen för att byta vagn. Och From skrattade, någon halvvaken log tve- kande, trälarna bävade ännu. Men något låg i luften. Sofi var en av trälväårens första lärkor över upp- landsslätten, ' Med stora ögon och fladårande öron iakttog Johan utsidan av allt detta, Han vantrivdes 1 skolan” och på våren hade han varit skolsjuk flera gånger. Men ingen visste eller kunde" förstå "att det berodde på blomknoppar. / När den första tussilagon lyste gul över smältvattenränniln på disksbott- nen, framstod” den mörka skolan som ett helvete och läraren som fan själv. Annars liknade han en valross med nosborst och ' gula betar usder. Han kunde dra åt helvete, i sällskap med både Karl den tolfte som han dyr- kade, Gustaf Adolf och Jöns Jacob Berzelius, Med Do re mi fa och tälj- ning av pekpinnar. Med rottingen bakom kartskåpet. . Det blev samma sak när blåsippor- na kom pgråblåludna under hassel- där fj ötternas ekal- marna till en skallrade in på kontoret med pr ärende. "Ta gula vagnen”, , gallskrek patro- nen. ”Eller ta droska, ta vursten, ta landån, ta trillan, ta vafan som helst, halvor låg strödda Och tredje gång- en, när gullvivornas knoppar lyste gröngula 1 sluttningen bakom bästa vagnslidret, När värlöken slog ut, lyc- ligt till skolan. Hickande och grä- tande mer än halva vägen. Grågul i hyn, i broderns urvuxna kläder och med halsens utsida full av ”Köttitar” som modern kallade tuberkulosknä- -- larna som gled hit. och dit under huden, när han tvättade sig på gön- dagsmorgnarna. ”Den där- pojken blir inte gam- - mal”, hade högädla fru' Pengander, ' sagt en gång, när hennes blick för-” irrade sig så längt ner som till 'en"v - arbetarunge. Grannfrun” hörde det ' och fick bråttom in till modern. Jo-' han lyssnade och kände sig betydel- sefull. Men modern gjorde, gom 'van-' ligt, ingen affär av saken — inte ens en pepparkaka fick han, ”Liv och död står inte i mi nia hand”, svarade hon kort, och inför. :,, denna hårdhet kutade granngumman -" rakt över förstugan och in til kus- - kens, där rösterna sänktes. Der Mer I flera dagar kände sig Johan mallig över att han inte skulle bll:-.. gammal. Han var "inte riktigt lika alla andra ändå... I ungdomen hade From ägt ett” Magdeburgerspel, men sålt det ' en gång, när maten tröt på bordet. ' Nu fick han ett tillbaka ungefär på sam-= =". ma sätt. På middagen kom en av de -" ogifta trädgårdsdrängarna in med sitt spel under armen, , iv kades han inte se tillräckligt eländig sitt kontor och fick del av det oer- men kom inte för sent till täget med ut och modern sände honom skymf- Na a (Forts.)' - NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.