' serad på samverkar, mellan de "LAHOLMS TIDNING: / —= IT - S Ministär Koivisto X " betsperiod, . i slutskedet : uppstod, dragkamp " om portföljerna, framför allt om ha fått gen medverkan i folkdemokraterna, vilket ger den | Mändagen den 1 april 1968” : = = -— Denna regering föddes un: der en . lyckligare ' stjärna än den förra och den har ett bätt- re utgångsläge än många andra regeringar har haft. Så" karaktärlserade Finlands nya glatsminister Mauno Koivis- to, 44, sitt förstlingsverk — den majoritetsregering som utnämn- des i slutet av' senaste veckan i Helsingfors, 7” ' . -Enligt: tolkningar i tidnings- preåsen grundar han sin opti- mism på flera faktorer." I rege- ringen ingår flera, nya minist- rar :som är kända som erfarna och energiska politiker. Enighe- ter om den' ekonomiska politi kens” målsättning är åtminstone väl dokumenterad i program och protokoll och det föreligger också , långt gående planer att genom löne. och : priskontroll hejda den .inflatoriska . utveck- lingen i- Finland. « Koivistos regering "bygger vi dare på ' den grund som lades av 'statsminister ' Paasios.. kabi- nett., Den är i första. hand. ba- tre. stora partierna — socialde- mokraterna, cehterpartiet ; och en stark. majoritet.i riksdagen. Justitieminister. Simonens "parti socialdérnokratiska förbundet är med "gom tidigare med en ta- burett och nu breddades basen ytterligare. genom att svenska folkpartiet närmast: vå center- partiets Inittattv kom med i "re geringen, : ” Regeringsskiftet blev. inte nä goh epket historia, > trots "att Paasios regéring inte avgick till följd, av. någon kris — utan, på grind av den tradition som före- skriver - byte av: regening' när presidenten tillbräder en ny äm-l, vilket - skedde, den 1 mars. . Förhandlingarna. blev det ' oaktat” både segslitna och ibland "direkt. krisartade. : Ännu undervisningsministerns "tabu- rett Folkdemokraterna” ansåg sig it ite om". denna, .men centerpartiet ' var 'orubbligt: - n- tingen..den: taburetten. eller. in- regeringen. Sent omm: jer Shådes man om centerpartiledaren Johannes' Vi- rolainen som undervisningsmi- Ne och samtidigt vice stats- stel - oppdsitionskravet på allmän ar- , pådrivare när. det gällt , sociala Grovt försök av. AB ( s) : Som väntat kunde åtminstone inté. Aftonbladet (s) smälta det faktum "att regeringen. nu har sett sig tvungen att tillmötesgå betslöshetsförsäkring. ”De bor- gerliga har aldrig fungerat som reformer. : Inte heller : denna gång :finns det skäl att tala om ett - undantag”, förkunnar AB helt fräckt.” Det bör då erinras om att inrikesministern, som nu! kom- mit med : regeringens positiva svar, så sent som den 13 mars i riksdagen var helt avvisande mot. det från centerhåll sedan 1963; aktualiserade, kravet | på allmän, . arbetslöshetsförsäkting. I remissdebatten i januari sade hr Sträng att inte ens om KSA- utredningen . kommer med 'så- dant förslag är det inte alls sär kert att -det: blir ”grönt ljus” från” regeringen. Alltsedan” 1963 har "centern , med hr' Hedlund i spetsen med jämna . mellan: rum | tagit upp sitt förslag och under senaste år fått även folk- partiet. och högern med sig. Och - detta är ingalunda den enda ' sociala reform där oppo- sitionen fungerat som pådriva-|. re' i "Aftonbladet , som bevakar | riksdagsarbetet är "väl medvetet om dén saken, Det gällde t. ex. den nyligen beslutade familje- daghemsreformen, för att ta ett färskt exempel. SS : Men regeringsorganep Afton- bladet drar sig inte för att in- för jen aningslös läsekrets ser- vera osanningar för att få den socialdemokratiska regeringen att framstå som världsbäst i . nikationsminister. . ansågs den yngre och mera sam: : - munistpartiet .ha, segrat vid, no i med alla parter, - makeri, allt, Det är sorgligt. ot 'stats-, utrikes. och undervis- ningsminister, Väinö Leskinen gör också en. uppmärksammad come . back som industniminis- ter, på 50-talet var han inrikes- och socialminister, På lantbruks- ministerposten placerade center. ' partiet landshövdingen - Martti. Miettunen som en gång har.va- rit statsminister och. innehaft ett flertal andra ministerposter. Folkdemokraterna bytte: ut två av. sin + ministrar,” behöll ' Ele Alenius och lät Paavo Aitio, ett av derag mest kända namn, by- ta, från :vicetalman. till kommu ; - I-. allmänhet arbetsvilliga linjen inom > kom mineringen . av, .. ministrarna. . Svenska : folkpartiet företräds i regeringen .av ' Grels, Teir, somt. också tidigare; har: varit rege- ringsledamot "och" nu riksdagsgruppens ordförande. Minister, ' utan ,. portfölj : blir nationalekonomen - Jussi: Linna- mo, länge nära medarbetare till Koivisto. Han får närmast en planeringsministers uppgifter. I — regeringsprogrammet ”' är tyngdpunkten lagd vid ekono- min. « Regeringen . ser 'som sin - främsta uppgift att avlägsna ar- betslösheten;.: - Det > förutsätter bl. a, att, den ekonomiska” till- växten påskyndas, att kostnads- nivån inte. får stiga. och att in: komst-:. och prispolitiken, anpas- sas till. målsättningarna på: lång sikt. Det. framgår" också att man överväger att slopa” det ' 'nuva- rande indexsystemet och ändra priskompensationen åt Jantbru- ket i motsvärärde mån.” Programmet inleds” med | avsnitt. om-:utrikespolitiken. d det, bl, '& konstateras att rege: la: ; ställning; "Om" handelspoliti- ken sägs . det bh, a: att” rege- ringen ;utvecklar och ökar Fin- lands; utrikeshandel. med. tanke på 'hela ”folkhushållets "och neu:]. tralitetspolitikens” "intressen "in; om ramen för ingångna förårag ""T-det. kulturpolitiskå, ”avsnitte fäster: man sig- främst vid att frågan "om" grundskolans språk- undervisning” skal” tas! upp" på nytt till behandling 4 avsikt att företa en utredning, 'om införan- det av undervisning i två språk vid sidan: av modersmålet. Det var ett villkor: för, att” svenska - folkpartiet "skulle" inträda” i re- geringen. Partiet har därmed Tyckats viva" upp tidigare rege- ringsbeslut” om; at svenskarr in te..skulle bli" ett ” obligatoriskt . undervisningsämne i den nya > finska: grundskolan. DEBATTEN OM HEDLUND . Hedlunds , ärliga . och : | öppen- hjärtliga” svar på frågorna, om han .tänker. gå med i en borger- lig regering, . som eventuellt kan bli aktuell efter; valet, samt om han tänker' stå 'kvar 'som parti- ledare har icke oväntat väckt en del sötsura kommentarer, även i den” ”börgerliga' pressen,” Växjöbladet (cp): Många tidningar har förargat sig över att Hedlund uthyttjade det tilifälle till publicitet, som intervjuen med honom gav. Här- till är först och främst att an- märka, att Hedlund aldrig bett om de intervjufrågor, som ställ des till honom och som han utan krumbuleter” besvarade, Vidare” bör det noteras, att det är de tidningar som efteråt beskyllt | honom. för sensations- och PR- vilka ”själva' åstadkomi mit den s k sensationen. Att | Hedlund utnyttjade tillfället” till' lite "PR bör man inte ' klandra: honom för. En partiledare mås- , te tänka på sitt parti också om inte detta passar konkurrentpar. terna. I folkpartipressen har "man - med utgång från Hedlunds tve- kan att på grund av sin ålder medverka i en borgerlig rege- ring med. glädje sågt, att då är "Sven Wedén given som statsmi-, nister. En: sämre statsminister kunde vi få. Men som sagt vän- ta med att utnämna nya statsmi- nistrar tills att valet är över. Vad som är intressant i sämman- hanget, det. är emellertid, att man indirekt erkänt, att Hed- lund "är: den ' starkaste kandida- ten till statsministerposten i en borgerlig regering. Ty detta har man medgett när man säger, att om Hedlund är; ur bilden i den nya regeringen, ' då rycker We- dén upp till statsministerposten, Hedlund har tänkt högt. Men han 'har inte ännu sagt sitt sis- ta ord. Bäst-därför att alltjämt” räkna "med" honom, ..bäst också: i för både : konkurrentpartierna E-IKorpen en sägenomspunhen fågel Medän vi ännu något huttrande sticker näsan utanför dörren um- gäs korpen med de varmaste älg- -skogstankar. Korpen är kanske en Nav vår mest legendomspunna fåglar och detta med all rätt. För vem vri- der inte på huvudet när korpens br i - "Numera är denna stiliga få- gel inte så vanlig som förr. Men 'en viss tendens tyder på att det jonske åter vankas korptider,” DÖDENS BUDBÄRARE Många gånger kunde man förr ijust genom korpens beteende fin- «na "döda eller döende människor .och djur. En sägenomspunnen his- toria berättar att en man i mitten ;på, 1800-talet försvunnit från sin by. Bygdens folk. gav sig ut för att leta. Efter hågon dag såg maa en stor anhopning av korpar i luf- uppmärksammade området och fann "den, "man som söktes. Han "hade - förlorat sansen . och "blivit" liggande i skogen. Då mannen syntes livlös hade korparna redan börjat kalasa. .En- senast ;ligt sägen överlevde mannen men | med betydande men. Han fick ald- rig mer skåda dagens ljus. I Innan gifterna var påtänkta var det inte svårt att vara korp. För det var "ingen jägare som .sköt på dessa för då var bössan enligt sä- ». [gen obrukbar för all jakt.” - Detta Eee man när man ser till höger. och vänster om cen- "tern, påpekar , VB; ok ra : Spekulationerna. kring. center- partiledaren " Gunnar Hedlunds orakelspråk i fråga om hans del- --tagande i en. regering om hb . nen: kunde skjutas "växlar 'för- : stås med kommeritatorerna, skri. ; ver. Folket.(s): : " En öppenhjärtig — förklaring - hittar vi i sammanhanget i hö- « gertidningen Östersunds-Posten: 5Det är väl ganska klart att man såväl från centerpartiet som från : högerpartiet ansett att'hr. Hed- lund varit en utomordentlig kan- didat "till' sjatsministerposten vid eri. eventuell oppositionsseger i höst. Han har utan: vidare varit "ett starkt kort såtillvida att man i. stora: kretsar. inom "-oppositio- nen..och även inom .socialdemo- kratin trött, ja, : nästan: vetat att en Ooppositionsregering med hr' Heålund som ledare inte in- neburit någon äventyrlighet”. Så oppositionens öde tycks hr Hedlund hålla .i sin händ när han under påsken skall. övervä- ga hur han skall ställa: gig... De äventyrliga herrarna Holmberg och Wedén; kan "inte. komma. i "frågat menar" tydligen” högertid- ningen: Kanske det, : - ot . BRISTEN PÅ HELHETSSYN hb , Ett: av den moderna tidens : slagord : är: planering, "Överallt ”tälas” om behovet av, planering, | samhällsplanering, ”'driftsplane- "ring, familjeplanering o's v, skri- ver RLF-tidningen på le- ; darplats, I fjol fick. vi ett helt nytt ämbetsverk i Statens plan- "verk: och. från 1 juli i'år kom: mer” att: upprättas" ett nordiskt" institut för. samhällsplanering. i Stockholm: ' . or + > Allt detta är gott och vär Men när. man ser sig. omkring i sam- hället frapperas man "av att — bland allt detta planerande — det dominerande «intrycket' är "bristen på helhetssyn. Naturligtvis 'skulle detta kun- «na bero på att det är svårt att alltid anlägga en helhetssyn på problemen, Att det är så mycket enklare ' att ta en. sak i:taget och "sedan i nästa steg rätta till vad man ställt till med... Men det egendomliga är att bland de! .. makthavande tycks ha: utbildats - :en ideologi. om att var sak skall : lösas för. sig — bristen på hel hetssyn har satts i system. » Från vårt håll har i de senas- te årens debatt om jordbruks- politiken: mycket starkt .fram- "hy inriktning av jordbrukspoli- tiken - måste analyseras 'ur alla synvinklar, Vad: innebär en ned- . bantning: av: jordbruket i olika ”bygder,. hur påverkas. bygdens möjligheter att överleva, kommu, :nernas ekonomi, turismen, kom- ta. ää ETAOIN . munikationerna, landskapet [0 vo Eller hur kan man ena dagen tala om nödvändigheten av att . skära ner. jordbruksproduktio- nen och andra dagen stimulera ' nyetablering av: en jätteanlägg- ning för fläsk. och. äggproduk- tion, "Efter "att i i äratal ha "slagit döv-, örat till har det nu äntligen gått ” upp för regeringen att det krävs « insatser för att skydda och bé- « Vara vår miljö. Den. drar sig -inte ens för-att försöka ta äran av att frågan kommit upp. Så - djupt som man sovit på den si- dan är dock det försöket dömt att misslyckas, . Misslyckas med' "miljöpolitiken kommer regeringen också att gö- ra så länge den envisas med att ta en sak i taget och bortse "från helheten. Ju förr man in- ser. att -jordbrukspolitik, gles- bygdspolitik, miljöpolitik o”s v hänger samman, desto förr kan det. bli resultat, .- Vi har inte längre räd att lä- ta statsråden och . ämbetsmän- nen spela svartsjuka småkungar på respektive områden, "De mås- te snabbt förmås till samarbete och "att överge attityden ”Du får inte leka på min gård”. najestätiska läte ljuder över nej-. ten. : Spaningsgruppen gick mot det ' » hållits att konsekvenserna av en. Korpen nägon avbild där häxor och troll- dom. är" inblandad. Oftast finns den : häxans -axel! denna ”ärofyllda” plats är kanske svårt att" precisera. Men korpen är inte förty ett djur med vissa förståndsdelar. : Eller. kanske . be-| rodde. det på att korpen. älskade allt som var dött och satt i förin- -telse: Under, och efter krigsären då skogarna skattades hårt börja- de beståndet. minska då antalet lämplig boträd decimerades, myc- ket "hårt tog det också då man på '30-40-talet' lade 'ut förgiftade | ägg för att döda kråkor och ska- tor. : Men :som sagt även korpen tackade” ja, till en. äggmåltid och detta' gjorde att stammen. decime- rades hårt. s - "Korpen kan nu änses vara på vare fridlysningen, Man har även på "sina håll insett. fördelen” med att utfodra” rovfågel med: avfall och-" detta hjälper även. körpden. "T-Norrland är Man merä rika” än vad vi ä denna "delen av.. landet. Renskötarna :har på sina" håll direkta bekymmer med just: korpen. När . renarna : kalvar så är korpen” ofta främme -och Ka Kar ”ut ögonen. på. kalvarna. i "Annars anses korpen ha lite mera ”vett” än många andra fåg- lar. Tama. korpar. kan t ex lära ”korp- ganska stor" vilket Gårige é Mikacl visar. svarta korpen” sittande på" Varför korpen : fått " återintåg igen. till. 'stor "del 'tack' sig säga vissa ord. Ett annat in. tressant exempel är hur korpar-'! jer , utmed. en 'högspänningsled- "ning dag efter dag. Där finner de alltid. något som mött. dödén mot kraftledningarna, Korpen. är ganska revirmåave ten och företager inga egentliga flyttningar: De strövar. under vin- tren .och hösten/omkring och kan | då ofta synas tillstemmans .med kråkor och -råkor. på. större av. skrädeshögar. ve På våren kan man se Korpen sväva på betydande, höjder och påminner delvis om ”en rovfågel. Man får nog beteckna korpen som ganska grälsjuk och :flera korpar kan 'slå sig tillsammans för att klara av. en för svår motståndare. Det är nog. inte. fel att säga att korpen. kan' utföra. ett direkt Jag-] arbete för. att-nå sina. syften, En" diga häckning, Om tillgången på föda är god häckar de redan i slu- tet: på - februari, -Ruvningstiden är den samma: som » hos: "våra kära -höns.”-äÄnda upp till sju ägg. kan de: ruva och' för något år 'sedan hittade" jag ett korpbo med''fem ungar." Korpen "är numera: söm ti- hoppas, att deras "magiska: läte |: åter ska bli lite allmännare? över skogsbygderna. ” : ""” Ho-Ho. MD 7 te ”någått för: att möjliggöra” ine- kanisering av sockerbetornas som-, marskötsel. Gallringen var tidi-, gare en mycket tidsödande : och arbetskrävande : åtgärd, : Genom mekanisk "slipning kunde fröets enkornighet ökas, vilket resulte- rade i fler fristående plantor, som i kombination med lägre utsädes- mängd underlättade: Ba ringen betydligt. Ett ytterligare steg 'framät, när det gäller förenklingen och me- -kaniseringen ' av - sommarskötseln. har - kunmat' göres” i och med att , genetiskt enkornfrö . . blivit till- gängligt i. | ning. Från och: med: i'år finns monogermfrö till praktiskt taget hela betarealen,. .. Om man vill utnyttja de för enklade skötselmetoder som mo- nogermfröet ger) möjlighet till ökas kraven på odlingstekniken. ' Jordbearbetningen måste skana bästa. möjliga förutsättningar för en jämn groning och uppkomst så att man får jämmt bestånd utan större eller mindre luckor. Genom noggrann sådd i kombi- nation med kemisk ogräsbekämp- ning kar 'utsädesmängden ' mins- kas så avt antalet uppkomna plan- :tor motsvarar det slutliga bestån- det, dvs. gallring blir överflödig. Sådd av färdigt bestånd bör emel- lertid endast tillämpas då förut- sättningarna bedöms vara tillräck- ligt goda... Om man av olika an- ledningar inte lyckas få en till- räckligt , god såbädd, t. ex. om jorden: varit igenslammad. och ger en torr och krokig såbädd, bör utsädesmängden ökas i motsva- rande grad Då har man möjlig- het att trots: ogynnsamma gro- ningsbetingelser få ett tillfreds ställande bestånd. . Under senare år har gjorts jäm- förande studier av arbetsåtgången för sommarskötsel av betor vid > Helmekaniserad sommarskötsel | Av: agronom” "GÖTE GRÖNEVIK st olika skötselmetoder. Studierna har för solohackning, maskineil rensning, Resultaten visar att det ; för. de totala sommarskötselarbe- ' tena vid solohackning åtgår i me- delta 56 manstimmar ' per” ha. Motsvaramde arbetsätgång vid ma- ”skinell gallring är 18 '"manstim-; mar: och ; vid färdigt - bestånd 16 manstimmar,. dvs... mindre än en .tredjedet . av. arbetsåtgången vi solohackning.- "De bäda senare skötselmetoder- na” förutsätter naturligtvis 'ett mytket lågt plantantal per meter. . "Dessa metoder har dock .gett en viss skördesänkning jämfört med "solohackning: Skördeförlusterna ' kaniserade' metoderna gett ett 'större antal dubbelplantor, vilka hämmar varandra i utvecklingen En del av skördesänkningen här- rör också från något större spill vid maskinell upptagning.” Efter- söm antalet dubbelplantor och därmed antalet relativt små plan- tor är högre, tappar man, fler ibetor vid upptagningen. Skördeförlusterna har emeller-; tid: successivt avtagit - under de. år undersökningarna pågått,. varlj H för man kan förvänta att skill- naderna blir allt mindre 'alltefter-; som odlingstekniken förbättras. I sammanhanget bör nämnas, att monogermfrö ger en: något högre' skörd än vanligt frö vid; tillämpning av " samma ”skötsel- metoder. Användningen av mo: nogermfrö och maskinella meto-|8 der ger alltså i stort sett samma j £ skörd som vanligt frö vid tra- ditionell skötsel. Det starkt reducerade arbetsbe- Fovet vid maskinell sommarsköt- sel. av betorna tyder på att en avsevärd rationaliseringsvinst finns inom räckhåll. Med utgångspunkt från 1968 års betpris och gällande avtal ' har i ' nedanstående" tabell" räknats fram förändringar i skötselkost- naderna per ha för 'sockerbetor-| nas sommarskötsel vid olika me” na Systematiskt, på hög höjd, föl. | annan sida hos. korpen är .dess ti- | digarenämäts! fridlyst och ”Vi' får |. gallring och färdigt bestånd om-: toder. Minskade skötselkostnader vid övergång till nya metoder för ' sommarskötsel av betor, ” ; Besparing, kr, vid övergång till övergång solohacknin; maskinell gallring|färdigt bestånd från g 12:16 sådda frön/m 16 sådda frön/m |8 sådda frön/m monogermfrö monogermfrö | monogermfrö "Traditionellt y lo. skötsel, 16—20| 673 297 sädda frön/m 6 superenkornfröj t ”ogräsrensningen det primära, men Måndagen. den, 1 april 1968 4 , — I samband - med iden: pågäende internationella bilutställningen i Genéve : presenterar Vauxhallfab- riken i Luton — General Motors brittiska dotterföretag — en lika intressant som efterlängtad nyhet: Vauxhall Viva GT, Det är f ö förs- ta gången som den anrika bilfab- riken presenterar en ”GT”-modell. Den lyckade formgivning Vaux- hall slog in på modellåret 1968 med introduktionen. av' Viva går igen i Viva GT, som har samma kaross som övriga Viva-modeller, Totallängden är 410 cm och total- bredden 160 cm, Vida GT har som yttre könne- tecken motorhuven lackerad i matt svart färg, och på dess över. sida finns två extra luftintag. De- korliser runt - fönstren: och GT- emblem på grillen och längst ut på bakflyglarna samt dubbla av- gasrör är andra detaljer, De dubbla avgasrören är det yttre tecknet på att Viva GT har en motor med höga prestanda: (samma motor, men i upptrimmad version, som finns i nya Vauxhall 1975 cm" cylindervolym på 112 ihK SAE med överliggande kam. '! axel och dubbla förgasare, Kom. pressionsförhållandet - är = 8.5:1. Kraftöverföringen är speciellt kraftigt dimensionerad för att . BÖ- ra den starka motorn rättvisa, .och bilen är utrustad med 4-växelåda , med 'golvspak. "Motorn ' har två Stromberg för: gasare' av tfp 150 CD, monterade ; på insugningsröret som är av lätt. metall och av's'k ”free-flow” kon- 'struktion. Den "extra stora luftre- naren med ljuddämpare nedbrin- gar insugningsljudet. Liksom alla versioner av Vauxhalls nya mo. tor med överliggande kamaxel har Viva GT heit maskinarbetade för- bränningsrum,' dynamiskt balanse- rad vevaxel och balanserade kol- Var och vevstakar, Den .utomor- Victor): en 4-cylindrig motor med I rien: utökas dentligt hoggranna balanseringen i förening med den överliggande kamaxeln och det synnerligen kraftiga vevhuset ger motorn en Anmärkningsvärt. jä y sänd 5 jä mn och tyst Växelströmsgener åtor och batte- ri med hög kapacitet ger hög ef- fekt” hos, sr elektriska systemet. "Viva: tem har £c rkts för att motsva. ra de krav som den speciellt star” ka motorn i GT-modellen ställer, Följaktligen -är spiralfjädrarna runt om bilen ännu kraftigare än på övriga Viva-modeller och .sam- ma sak gäller stöldämparna. I framvagnen är även en kräng- ningshämmare monterad. |: Som standard har, GT radial- däck i dimensionen 155x13”, Den nya GT:n har liksom övri. ga Viva-modeller styrning av ' kuggstångstyp, vilket ger mycket god precision. Styrningsgeometrin och utväxlingen har dock .omarhe- tats för att passa denna modell, och det är nu 3.4 rattvarv. mellan fulla utslag. Bromssystemet är dimensione- rat efter motörstyrkah och har skivbromsar fram och trummor bak. | Materialet i bronisbackatna har speciellt anpassats så att man » skall erhålla: Tätt ördertmragy i bromskraften mellan fram. och ,bakhjulen,- Bromsarna ” är Servoas- sisterade. ' Viva GT. är luxuös och har bla individuella framstolar och. myc- ket komfortabla passagerarplatser i -bakvagnen. Den ombonade in- teriören är tonad i mörka färger. Alla fyra passagerarna har. indi. viduella armstöd, Bakre sidofönst- ren är öppningsbara, vilket i före- ning med det effektiva värme- och ventilationssystemet bidrar = till Ppassagerarnas komfort, "Hela ku- pån här en tjock, heltäckande mat- jia Ljudisoler ingne inne i bilen är veffektiv, 0 de gr Bort. med trottoaren, den är, föråldrad i det "moderna bilsam- hället, skriver, moötortidningen Vi Bilägare, Gör 'fotgängarstråken i. samma nivå som gatan, men lägg en refflad skiljelinje mot biltra- a : "Under de senaste 10—15 ären fattat - sådd "med 'precistonssåma- "fiken: "Den lösningen diskuterar" r har ett intensivt utvecklingsarbe-' skin, maskinen gallring och ogräs- mari i dag i Schweiz, ' ! "UTrottoaren är lika gammal som :- gatutrafiken själv, ' Från : början -hade den: till uppgift att skydda fotgängare från åkdon och garan- tera en rer promenadväg. i I dag är både trottoarer och gator oftast' lika rena, eftersom vid båda i' regel är” asfalterade eller trottoarer blir traftikhinder med -.helagda med betong. -Trottoarens ursprungliga . uppgift att skydda fotgängare mot fordon har bli. vit-illusorisk, "Trottoarkahten kan, sbara hindra fordon. som med myc- ket. låg hastighet. har kommit ur kursen.i Då är risken inte heller så stor att fordonet kan skada allt större utsträck- beror, framför allt på att de me-!någon fotgängare. "Bara ordentliga vägräcken kan : j med 100-procentig säkerhet skyd- da- gångtrafikanter. - : z I skötselkostnaderna ingår sådd, gallring resp. solohackning samt ogräsbekämpning i den mån des- sa ingår” i skötselmetodern. Efter- som det ännu inte finns några fastställda "taxor för: maskinell gallring : har kostnaden härför beräknats med utgångspunkt från ; hektaravverkning, timlön. för trak- torförare och: ingående maskin- kostnader” -I, kostnaderna är ock- så inräknad den skördemirskning de maskinella skötselmetoderna kan vi kan med ledning av tabellen se vilka besparingar, som kan göras, om vi använder monogerm:-. i Syd-Indien var fylld av beund- rö och. övergår från traditionell 'ran över sin filosofieprofessors | gallring. helgade liv. Studenten sade till. skötsel 'till' maskinell Skötselkostnaderna "minskar. då, honom: med 673. kr per: ha: Tar vi ste-' lärjunge, herr professor”. get, fullt ut "och, sår färdigt be- "svarade: ”Varför vill du bli min stånd minskar skötselkostnaderna lärjunge. Det finns” en. som är istörre än jag. Det är. Jesus Kris” För de säkert ganska mänga "tus med 797 kr per ha odlare som ännu inte har någon | erfarenhet av monogermfrö och läste sin bibel upptäckte han sådd av färdigt bestånd är solto-, den glädje och frid som: Gud i hackning det närmaste alterna-' Uppenbarat i sin Son. Han” tog jtivet. Man sår ca 16 frön per då emot Jesus som sin Herre, meter i stället för 8 vid färdigt | "bestånd. Samma rekommendation "kan gälla i de fall där man inte fått en fullgod såbädd med goda groningsbetingelser, Ern något hög- re utsädesmängd är en försäkring att man får tillfredsställande plantbestånd. Solohackning inne- bär endast gallring och måste kanske oftast följas av ogrästens- ning. Om plantantalet är lågt, är kan kombineras med en ”puts- ning” av plantbeståndet, dvs, nå- gon genomgående gallring . är in- te nödvändig, L. «råa över kantstenen: mycket för- vit sina liv för att få vittna för för Guds rike. s ändå inget skydd N UTROTTOAR” P-UTRYMMR | ”m upphöjd trottoar "Annebär främst nackdelar för trafiken, "Framför allt som' parkeringsrutor på trottoarerna blir allt vanliga: | a oh H Kanfstenen än ett besvärligt I hinder för bilisterna, För att inte | skada däcken vid en parkering på 4 trottoar: — och det ligger & tra- | fiksäkerhetens intresse att bevara .däcken intakta — måste man' kö- siktigt, Det drar med sig att in. farten ' till parkeringsplatser ' på stockningar som följd. REFFLADE LINJER En smal ramp — som vid. t ex - garageinfarter — skulle vara till : räckligt. Man skulle ändå kunna få en fördjupning för. vattenav- rinning "mellan gata och trottoar. Som den idealiska lösningen : framstår. ett trottoarutrymme I jämnhöjd med gatan med en skil- jegräna av en rännliknande, reff- lad beläggning av betong eller ' vanlig - gatsten, Där” medges ock- så en naturlig avrinning av regn- ' och smältvatten. Om markeringslinjen målas "för bilisterna både en optisk. och akustisk markering. Refflorna el- ler gatstenen både hörs och när däcken rullar över. nr ETT ORD cs PÅ VÄGEN En student vid ett Universitet "Jag skulle vilja” bli ' er Denne ” En tid därefter när byidenten Många av Guds: heliga har-gi- andra om sin Frälsare. Stefanus, den förste martyren, stenades til döds: Många har fått lida myc- ken förföljelse, Henry . Martyn, den engelske missionären och många med honom, gav ut:sina liv i uppoffrande tjänst. 'Andra, ' likt John Wesley, levde ett långt fruktbart liv i otttröttlig tjänst Antingen vårt liv ' blir långt eller kort karv också vi få-vara med och bli till välsignelse ge nom vårt lärjungaskap.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.