"u N N pod - 7 : N oo ä . . X ” " w | vu . å . LAHOLMS TIDNING - Onsdagen” den" 3 april 1968 | , = LT Onsdagen den 3 april 1968 VD | i President Lyndon Johnsons meddelande - om att inställa. . bombningarna :.. mot = Nordviet- nam med undantag av ett områ- de vid den demilitariserade zo-' nen där den 'nordvietnamesiska uppladdningen sker, tillhör de mest glädjande som på mycket - länge slungats ut över världen. Samtidigt kan hans bestämda be-' sked om att inte' kandidera : till det: förestående presidentvalet be- " traktas som en bomb, vilken bri- serat vid en tidpunkt då ingen": väntade' detta. Självklart har de' .båda var för sig störa och be- tydelsefulla händelserna inbördes relationer, President Johnson bär” ytterst” ansvaret för USA:s Viet- nampolitik och det är han som i första hand fått stå i skottglug-: gen för den opinion mot denna; politik, som , tagit sig så. många: drastiska uttryck såväl 1. Amerika , ” som i andra delar 'av världen. När han, samtidigt som han till- : kännager. bombstoppet själv drar; sig tillbaka från kampen om värl. ; dens, betydelsefullaste statsman- " napost. - ger: detta en -alldeles: extra tyngd åt allvaret i föresat- "sen att arbeta för fred i:;:Viet- nam: under de” återstående nio na av presid «Man 'kan' naturligtvis. spekuie- ioden.:. Presidentens: bomb presidentvalkampanjen? Sett ur detta : perspektiv får president Johnsons beslut: att inte kandi-' dera något av oegennyttig stats- mannagärning över sig. Nu måste, Vietnamfrågan "komma att spela en långt mindre roll i: valkam+ panjen .än om én av huvudkan- . didaterna hetat: Lyndon Johnson, ” "Självklart ställer - alla freds- älskande nationer och människor stora förhoppningar till beslutet - att. inställa bombningarna. Men det är säkert förhastat att Ni tro, att: omedelbart eld' upphör " kommer' att blåsas. Bombstoppet är inte totalt. 'Den demilitariset rade zonen är undantagen där-/ ifrån. Hur kommer Nordvietnam och FNL att ceagera mot detta? Under: "alla" jörpåhanden bör . emellertid - förutsättningarna för - . positiva kontakter mellan de stri . dande parterna" ha 'ökat ' Den -, engelske premiärministern Harold Wilson överlade på mån-'' dagen med medlemmar i sin re-, . gering .om, hur Storbritannien i samarbete med «Sovjetunionen, skall kunna få tillstånd freds>. förhandlingar. Den svenska rege-. "ringen har som tidigare meddelats förmedlat vissa kontakter mellan. Washington” "och .' Hanoi ” och” - schweizarna har också erbjudit" ra i om president Johnson tagit, "sina tjänster. Det finns alltså en | dessa! steg-om Robert Kennedy -: inte blandat sig i: Apötet om pre- ” sidentposten: Vem av dem” som slutligen "skölle dragit 'det läng- sta strået är omöjligt att förut- - säga. Däremöt måste kampen dem . emellan ha: gällt fortsatt. krig 'el- "ler fred i: Vietnam. Redan : nu: råder stora motsättningar i USA just. kring denna, frågeställning.” + Hur skulle. dessa hå utvecklats” "om frågan ställts på sin "spets i: betydande. aktivitet ' i "syfte att jämna vägen, för en fredlig av-. veckling av denna konflikt. som. förutom den oerhörda olycka den varit och är för vietnameserna « även kostat så många amerikaner livet . och som därtill väckt en” + opinionsstorm, mot USA för dess engagemang. Bidrar 'Lyndon' Johnsons beslöåt till att fredsfö handlingar kommer till stånd ha "han gjort mänskligheten. en stor änst.: mn Irsta » efterlysér i.en- interpellation. in- , bestämt: Vilka résultat” gör | omskolningen?: Nr "tat.-Interpellanten: vill -ha-en :re- | -till att antalet personer!under ” omskolning avsevärt .ökade-från! bara: "Det heter gärna att om- ” omskolningen — om : en rad viktiga krav, skriver Up "Hr Gustavsson i-Alvesté ter |. rikesministerns .- bedömning av omskolningsverksamhetens resul- dovisning åv- antalet personer under omskolning. vid" ett visst tillfälle, - > åldersfördel- ningen på dessa och hur många inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete ihom” avsett” yrke , omedelbart ' efter : omskolningen , samt, hur. Jänge denna anst ning varat, Tr - . Dessa: frågor. är. synnerligen aktuella inte; minst > med, hänsyn; F februari. till mars" månads enligt uppgifter :från Arbetsmarknaäds-|. : styrelser, Det' redovisade” anta- |! let ärbetslösa reducerades, Tinen som "bekänt" räkndg inte de är. under omskolning” lösa. Av den aniedningen ”plitj. i bilden: ;av. arbetsmarknadsläget missvisande. Till . detta - bidrar också” att. personer i beredskaps- arbeten >inte. heller" räknas in i arbetsl shetssiffran. Det” är "självfallet resultaten avi, ”ömskolningsverksamheten som. måste ligga till grund för "fortsatt ' planläggning och" ut- formning av 'omskolningen, De knapphändiga. uppgifter. som lämnats :om dessa från ansvari- ga myndigheter synes, när de ställs "mot: uppgifter. från de omskolade, vara” mindre” håll- skolningen : i ”många” fall lett till-bättre. avlönade arbeten etc, men. man. talar -mindre om de fall;.då den” inte lett "till något arbete, . alls, till sämre betalda anstä ningar eller till arbeten som vederbörande, inte alls kar. trjva: med, Det: är. beträffande dessa fali som” det är. särskilt angeläget uppmärksamma de individuella behöven .när' insatserna - skall sättas in. Hur länge stannar Personer, i sitt mer - eller påtvungna "arbete? Vad med dem sedan? Det är frågor. som, måste aktualiseras] vid: utformningen. av . omskol- ningsverksamheten, De är vik- tigt” framförallt därför att det i själva verket synes vara en- dast en liten bråkdel för vilken inte an- nat — givit bättre ekonomiskt utbyte... Den större delen vet man ringa eller ingenting om.. MITTEN SAMVERKAN Den samstämmighet ” fråga om, politikens målsättning” .samarbetsdelegationer. ansåg sig kunna: konstatera i "skriften, Mit- tensamverkan Har uppenbarli- ger ”gjört det möjligt att även i de” nyår avsnitten . konkretisera sala Nya Tidning [63 SE Att man har kunnat enas om ett. längsyftande. program för. att ' lösa, köproblemen inom vårdsek- : . torn, år- att.. hälsa . med. speciell ” tillfredsställelse. Man nöjer sig . inte .med att rent allmänt. föror- da.att sjukvården: ges en högre |: prioritet ekonomiskt: och perso- nellt. utan: anger också riktlin- jer-för att praktiskt klara :per- sonalsituationen, 'som sedan lång "tid tillbaka utgör 'flaskhalsen”in- om vårdsektorn, Det är ett tec- ken. på realism, att. man. klart säger ifrån att det också, måste bli. fråga om: en förbättring , av reallönerna för vissa: personal «kategorier. ; KON SUMENTKOOPERA A'TIO-” "NE I SVERIGE : Aläve r under: ömvandling, skriver tidningen Vi. och "erinrar: om ' "gångna" tiders "kamp mot kartel- - ler. och truster.' Tidningen fort- ” sätter: N Under de senaste decennierha ; kair man" kanske säga, att pers- ” pektivet i någon mån åter för.” " skjutits. från > produktionen " till: distributionen. : Detta. konstate- 7 rände. innebär ' på intet vis en helt annat sätt än tidigare. : » huset, Vi har på få år upplevt underskattning ' av den enorma : betydelse som KF:s industrifö-. : retag har inte minst för finansie- ! ringen ' av "annan verksamhet. Men "när det gäller rationalise- ringsarbetet har varudistributio-' nen trätt ' i. förgrunden 'på' ett sä «Kooperationen - var. i: Sverige steget före, när det t ex gällde den ;' segrande -självbetjänings- idén, men det ska inte heller för- nekas att tillkomsten av ratio- nellt. arbetande mer eller' mind- re landsomfattande livsmedels- och varuhuskedjor utgjort ett in- citament till att se om det egna ett fusions- och koncentrations- arbete, som betytt och kommer att betyda en omvandling av he- la ' den kooperativa ;distributio- nen, Rörelsen har då det gäller butiker 'och : varuhus i första hand kommit "att inrikta sin verksamhet på tätorter och på ” tätorters centra. Glesbygden och utkanterna har mer eller mind- re avbutikiserats, . Det har varit en nödvändig process men också en ganska hårdhänt. Vissa delar av med- lemskretsen " och inte . sällan gamla goda kooperatörer har blivit drabbade. Det är en ringa tröst för dem att åtminstone en del av den lanthandel, som man tidigare gick till storms emot, nu fyller en. viktig uppgift' under ett övergångsskede. "I dessa dagar, då "många med rätta bekymrar:sig över att allt störrre kapital koncentreras på ett fåtal händer, — 200 företag med 450 000 anställda behärskas av 15 familjer kan det ha sitt värde' att inregistrera en annan sida av. den kooperativa verk- samheten än de som här berörts, nämligen ' det faktum att ett mycket stort kapital genom kon- sumtionsföreningarnas .och Koo- perativa förbundets verksamhet kommit att samlas i ett kollek- tivt ägande som kontrolleras av i runt tal 1,4 miljoner: konsu- menter,' De utgör något av. den sextonde familjen. H Det "finns dessbättre flera de: mokratiska", sammanslutningar som , samlat , betydande ” kapital. Man. kan. nämna bostadskoopera: tionen och " jordbrukskooperatio- Allt tyder enligt standardise- - ringskommissionens tidskrift SIS. Nytt på att de s k kopplade fönst- ren, som .i dag förekommer i snart sagt alla bostadshus, kontot, : skolor 0. s'v, med tiden kommer att försvinna helt och hållet. Man ' räknar nämligen-med att de suc- cessivt kommer -att bytas ut mot. fönstef med: isolerrutor, vilka har | , stora fördelar inte minst/för hus- "mödrarna, «es - 8. , | --Fönsterputsningen = reduceras! därmed till hälften och dessutom , blir det enklare att byta ut' en fönsterruta som gått sönder. Hit-! lills har isolerrutorna varit myc- ket' dyra i förhållande 'till van- ligt fönsterglas, i första 'hanä där- j för att de tillverkas i'så korta se. . rier. I dagarna presenteras ' emel- lertid ett Ständariseringsförslag, | Mindre vårputs av fönster , för morgondagens husmödrar som, innebär en hård besränsnlng av antalet varianter. Med' stan. dardens ' hjälp kan! därför ' fabri- kanterna lägga upp längre' serie och därmed skapa betydligt. billi- gare produkter. Man anser to m att isolerrutorna på sikt blir billi ! gare än de: traditionella fönstren bl 'a : därför .att - kostnaderna för underhåll "och skötsel minskar. Standardförslaget redovisar. en -Thård Variantbegränsning med 'en. dast ett-par höjder. medan bred- den anpassas , till- tremodulsyste: met... De kan därmed vara G0, 90, 120 eller 150 cm breda. Man 'höp- pas också att den svenska. stan- NS darden så' "småningom skall" ligga till grund för en internationell re- kommendation. Nordiskt har enig- ut nppnatts på väsentliga, . Punka « I Ana. trädgårdsägare drömmer om. den. friskt - gröna gräsmatta j som "för "många ” tyvärr sällan blir. » Något , annat än ens dröm. Och jdet är så mycket mer beklagligt som det: faktiskt. är: en. dröm som långtifrån är. omöjlig att för- verkliga. Det : gäller-.bara att ge gräsmattan - chansen . från. grun- . oe den, -Tidigt 'på våren. bör. man bön . H MT toppdressa mattan. Det är myc- Fa mös ket. enklare än -det ' låter; | i . - Man strör helt enkelt : ut . ett tunt: lager näringsberikad träd- gårdstorv över gräsmattan och "| krattar ner den mycket: försiktigt i- själva ytan. ':Ett:par-: säckar! räcker fint till-en 'gräsmatta på 100- kvm." Den: här - proceduren bör "klaras av -så-:snart gräsmat- tan "bär. Efteråt kan: man: gärna ”Slutfasen i slipp av. diamanten sker när den' sina fasetter. ' vid fasettslipningen” mon- teras diamanten i en hållare, som' läggs mot en roterande slipskiva : insmord med diamantstoft och. olja. : Endast, en tusendels- millimeters skillnad i en fasettvinkel kan "förändra lystern hos” sa : diamanten, . ot vn Sea «FT: SR. = :O' — vr a > = RQ - ”— RR. Mm: -— Kan A. SN SS SS - =S AR: AQ i fr) :O: un t Konsten att tbettslipa diaman-'- Han slipade diamanter. under en ter uppfanns är 1436 av neder: tid då några optiska lagar och teo- ländaren Ludwig van Berquem. Av: rier inte fanns att falla tillbaka en ren tiilfällighet "lär han ha upp- , På. De. allra flesta diamanter sli- täckt. att om. man” krossade ' en' pas än idag endast efter. ögonmått diamant "till. pulver. och 'sedan och. med" en « fantastisk. ”diamant- blandade detta med olja, så blev: känsla”; Ett: uttryck berättar'för resultätet'. ett. utmärkt .slipmedel 0885, att den sanne diamantsliparen : för". just.'det hårdaste. bland. alla, "behöver. .endast.se stenen för. att material — diamanten," == a» Ne igna dess form i sin hand, : i Mycken yrkesstolthet döljer. sig bakom en diamantslipare — något av. ett skråväsende lever fortfaran- de kvar. Den som. dagligen slipar jyäna "mattan helt; lätt. diamanter han vet ;med sig 'sin | 1 samband med toppdressingen egen betydelse, han äger något. och har. man: också ett- osökt - tillfäl-]- är något. > 1e--att- pättra. på paras fläckar | — "Ända : sedan ' Berquems” dagar ,genom att -strö ut' gräsfrö i torv- har holländarna ” varit. obestridda: ullen mma 1 op; Dörr mästare ' inom - diamantsliperiet, "sedan - gräsmattan: en. eller annan självaste filosofen". Spinoza var en. I övergödsling - med. "ett." bra + full gång i tiden diamantslipare. gödselmedel; En sådan -övergöds-: " Det tar åtskillig tid att slipa en : "enda liten:diamant. Ja, ända upp : till”2 vec or. ibland, Vid 'slipnihg' "aven briljant "med 'den vanliga : ning och ' före vattning. ' "Även .den nyanlagda - gräsmat- tan behöver det mulltillskott. som "runda: formen, måste: varje -sten. - "rundslipas, efter det att den först ' torven. ger.- Därför -bör man - all-: "tid vid anläggning äv gräsmatta . bruka ner ett lager solmulltorv. "till ca 15 em djup. Se också "till . att 'matjordslagret är tillräckligt vo aeartjn och, . att : det : är. lika djupt. överallt, Expertisen anser "att 30. cm 'matiord är: vad som » behövs om-mattan "skall bli. rik- tigt bra. Trädgårdstorven "gör mjuk ' och sviktande, också . at; ; motståndskraften "mot torka ökar, samtidigt som risken -: för sprickbildning elimineras, Här : kan det vara lämpligt att blan- da. upp solmullen med en tredje-" mycket hög hastighet mot. en an: nan diamant. På detta. sätt avrun- Den gör : Idag. slipas de flesta :diamanter till > briljanter: Det var. Peruzzi från Venedig ' som i: slutet av 1700- talet uppfann denna idag så popu-. ärå "slipning. En -fullslipad- bril- ” :jantslipad "diamänt -skall"ha 58' fa- setter,; varav: 33' skall vara på ste: nens ' ovansida, ' och 25 på dess j undersida.” För att "Verkligen kun- na”ge. sterien "dess" regelbundna mönster och ' ytor som vi Kallar fordras en oerhörd skick” lighet och ihärdigt tålamod. And] ra populära slipningar av "diaman- ter är, ovala; droppformade, rek: tangulära, kvadratiska och numera” också finns i -Handem. diamantsmycke"— tanken kanske först fäster sig vid den mest per- sonliga ringen :— 7 förlovnings. et ler vigselringen, ' Vilket :arbete, "skicklighet och : urgamla traditioner som; "ligger dolda i just det speciella smycket.: VACKRARE GRÄSMATTA PÅ TORVBLANDAD. JORD ; .ling skallvalltid :ske efter, klipp-! | - rig man: omvänd. genom att höra del. av den gödslade variant som > - kan; z Väljer man 'ogödslad. torv. måste man samtidigt tillföra. kalk och . fullgödsel, "Hur -man än: går till väga bör man se till: att. man använder den ljusa, låghumifiera- de "vitmossetorven - som .har:-de överlägsna - 'jordförbättringsegen- skaperna, : ” RR Före sådd :vältäs” noga, rvid man måste se till att Iinga.svac- kor-uppstår; Sådana kan nämligen [bli mycket svåra att komma till ', rätta. med 1 den 'färdiga mattan, Fröet 'krattas ner 'i ytan :som ; vältas' på nytt. Klipp:inte mat. -. tan för tidigt första gångt Det späda ' kräset - bör nå ca:-:10. cm höjd - innan den första klippnin;, gen. Den som .kan hantera sen le-kan gärna använda den första". gång. Gräsklipparen går nämligen » | ganska : skoningslöst fram. med det spåda. gräset. [ETT ORD. + T-Angola' blev: en statlig svitna . en predikan över denna text, Han kunde inte läsa, men bad"att' versen uppskriven, Han .häftade . : fast den. i en trälåda där han för- varade -sina ”värdesaker,! : Varje gång någon läskunnig besökte. ho- nom, öppnade , ham lådan dch bad — "besökare läsa. den. för honom. Själv: gjorde. han några passande anmärkningar, Många lämnade sina liv. åt. Gud-tack vare denne ie -mans inflytande,- "mattan : «+ Männen. såg : ti att det föygg des .en kyrka i hans by. ogHi-Sän- - dé bud efter en präst och sedan en- lärare, 'Människor.. kom still byn, och besökte. gudstjänsterna. Vi kände att den heliga Ande, Na lade över oss”i den kyrkåt.”” Han son, Jose, och dottern Dor- cas, följer I 'sin fars fotspår .och'' fortsätter Herrens verk i Afrika, "Vi har tillfällen att få ;vittna för. 'andra när vi ' arbetar i kyr- : besöker sjuka och <gamla, 'och de som behöver Kristus, Gud hör vårå-böner: för: OSS själva och andra; bönen "om. nåd. ochi kärlek att återspegla” hans förlösande kärleks sweat Nena formade, «Det är just dessa, fasetter som . bidrar till att diamanten gnistrar och sprider kaskader av ljus och :färg, Tack vare sir enorma ljus- 4 I brytningsförmöga, är den en otro- lig ljusfångare. Ljusstrålar från al- la håll, bryts ner mot stenens mitt och, reflekteras sedan tillbaka :ge- 'nom-stenens överdel: -— man bru- kar. säga att ;aiamanten flam: UT" « cDiamanter slipas. numera i mån ga olika: slipningar; briljant; mar- kis, -.:smaragd, -' päronform; oval, ”hjärtform'och baguette. - > Markisen, slipades. första. gäng: en i Amsterdam på 1700-talet; Det utmärkande för den är att den :är spetsig .i båda ändarna, ec os. Päronslipning "innebär. att - dia- een 3 Å KR Här ska du av”, Det tänkande. transportbandet ger en impuls vid "ten station och postsäcken knuffas av: bandet .-— alltid vid rätt van en : adress, Sn i Ett: tränsportband” med inbäd- fina trådbitarna skapar en ”min- nen. Pessa rikedomar 1 folkets. . ägo: och under. folkets kontroll sa, dat: ”minne” av metalltråd vilket själv kan: sortera försändelserna används av det amerikanska post- verket: vid dess sorteringsanlägg- ning' på San Franciscos interna- tionellå flygplats. Bandet sorterar dagligen tusentals säckar och klä- | rade av:den väldiga rush posten upplevde i julas. ' Man hoppas mycket: av detta system för framtiden eftersom det är användbart på många om! råden. ”Hjärtat” i systemet är själva det 265 meter långa och 70 cm breda bandet, som utvecklats vid Goodyear Tire & Rubber Com- pany, ”Minnesbandet” innehåller tusentals "små bitar "av! fin me- talltråd, utgörande ”minnet”, vik ket ”kommer ihåg” och,rutför se- . É parata, "instruktioner för varje säck som placeras på bandet, Ge- nom att' trycka på knappar kan postsorterarna sända säckarna till 20 olika destinationer på bandet , Systemet ' har obegränsade möij- ligheter. Antalet destinationer kan vara hundratals och transportgod- set vad som helst från ägg Mill — människor... Man har nämligen tänkt sig: systemet på flygplat- : serna för att minska det myckna gåendet för passagerarna, Robert B. Warren, chef för Goodyears avdelning för industri- - I produkter, förklarar -att' de små "ska inte underskattas. De utgör ten god' "motvikt mot: ”husehs” :såmlade . miljarder... Och de som förvältar dem står inte .maktlö- 4 nessektion” 1 bandet, som är gjort av gummi på väv. När en post- säck, äggkartong, flygpassagerare eller vad det nu kan röra sig om,! passerar en kontrollpanel, sätts med hjälp av elektroniska impul- manten är rundad i ena ändan och |. I slutar i en spets. Denna slipning var” mäkta populär på 1850-talet, då den ofta bars. som hängsmye- ke i kedja; . Smaragdslipnirigen' : "med ” dess ser en magnetisk distination, el-!rena, raka linjer kan vara såväl ler ”adress” på bandet, Vid de- fyrkantig som rektangulär. . stinatiohen avmagnetiseras bandet) Baguetten kallas, den. slipning åter, Den elektroniska styrningen som. oftast. används” för, små dia- av "systemet har' framställts av'manter,. . Cutler-Hammner,..Ine, + . > Ibland får man. sig. en. "riktig På ” San " Franciscos "flygplats tankeställare, när man betraktar klarar. bandet av 3.600 försändelr ett. vackert, levande, uttrycksfullt ser i timmen, under rusningstid. v "Vid ”kontroll I” ligger sorterarna p na på det' — transportbandet. Bandet får en minneskod för varje säck och för alla säckar till rätt destination Mm Det är inte Jätt att hitta bostad Omvandlingen i näringelivet, et ställer stora krav på individen; : I ter omskolningen. . ' och arbete på samma ort 2 = é | [
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.