Torsdagen den 4 apkil-1068 « - LAHOLMS TIDNING Dagsverkande påskgummoör | N Aktiviteten på flickskolan i Halmstad är nu särdeles stor med anledning av operation dagsverke på torsdag, På tisdagen passade man på att tjuvstarta försäljningen av Rädda : barnens barkbröd och de påskprydnader flickorna egenhändigt förfärdigat. Köpare var fyra halmstadsgruppare, konst- närerna Waldemar Lorentzon, Sven Jonsson, Erik och Axel Olsson vilka på bilden ses ge sin re- - epektive tribut till insamlingen och de skönmålade påskgummorna Eva Palnquist, Marita + Magnus- as son, Chiistel Sevunde,sson och Ing.id R ystem 4 - Gräddfil - - Gräddiinl är en relativ nykom- ling i Sverige men den har snabbt vunnit popularitet och dén som en ' gäng ' stiftat bekantskap med denna 'goda :syrade produkt fort- sätter gärna att använda den. An- ledningarna är flera — den fint syrliga smaken, konsistensen, det låga kaloritalet t ex. . Gräddfil - tillverkas av grädde. Konsistensen påminner om vispad grädde men. fetthalten är samma som 1 kaffegrädde, 12 procent vil- ket ger. 142 kal/100 g. Idealiskt alltså för den som, vill ha en klick , grädde till sillen eller i nypon- soppan men vill hålla igen på ka. lorierna, : Användningsområdet för grädd- fil är stort, Det finns den klas- siska - kombinationen - matjessill, gräslök, potatis och sur grädde — här Passar gräddfil” utmärkt lik- £om--till "övriga. sillrätter.: Visste nivatt man gör en utmärkt Jans- sons. frestelse med gräddfil? '. : ; Sallnder. blir allt vanligare 1 svenska hushåll men inte alla tyc- .ker om oljesåser. Gräddfil smak- satt med gräslök, dill eller per. användbart ' silja samt salt och peppar smakär friskt och . vårlikt . ocH. går fint ihop med grönsallad, tomater och liknande, Till mer matliga: sallader (med, korv," potatis, sill etc) kan grädd- filen smaksättas' med kapris, röd- betstärningar, currypulver eller egentligen vilka kryddor , som helst som man tycker om. Och i alla rätter där majonäs "ingår kan man med fördel ersätta den med gräddfil kryddad med senap, salt, peppar och' kanske litet ci- tronsaft; Man får pröva sig fram och inte vara rädd för att exper rimentera, ' För soppor är gräddfil” ett gott och intressant komplement. "Man kan dels späda burksoppor med gräddfil," dels använda: den : som garnityr. Pröva tomatsoppa eller grön ärtsoppa med en klick grädd- fil i!'Det ger en lalideles ny smak. sensation. som blir” en angenäm överraskning. . Till” rysk 'rödbets- Soppa (borseht) är den obligato. | Kall änkokt makrill med grädd?! il .och mycket dill ären 'delika- «I. ordning. Grädda små tunna : pannkakor, bred på fyllningen och -rulla ihop. De.kan serveras ge- "Ost strös över och de gratineras i 2 hackade ansjovisfiléer, 1 liten hac- kad gul lök. " Även. andra » kan. användas BRA FÖRSLAG? | :: Lilian: — Jag har ett bra. för- slag att göra dej. , » Jane: — Och det skulle - vara? :» Lilian: — Om du lovar att inte ljuga mera om mej, så ska jag 1o- va att inte tala om > sanningen om gej! : tess och samma gäller även -an- nan inkokt fisk. I köttgrytor ger gräddfil fyllig smak — Biff Stro- ganoff smakar ljuvligt med grädd- fil. Pyttipanna blir spännande om man rör. i gräddfil strax. innan serveringen. : . Använd gräddfil och sylt nästa gång ni bjuder på ostkaka, pann- kakor eller plättar! Nyponsoppa och iskall gräddfil — mums! Eller en ' skål gräddfil med litet: out- spädd djupfryst apelsinjuice och ett par. krossade pepparkakor — en 'söndagsdessert som'inte bara barn "uppskattar. En" pyramid” av maränger varvad med gräddfil och överhälld med varm chokladsås variationsmöjligheterna är ota- liga! Här är några exempel på rätter där gräddfil kan användas, vt Crépes' med fyllning; 2 ägg, 1/2 dl vatten, 3 dl mjölk, 2 äl vetemjöl, 1 msk' smält smör. .— Vispa . samman ' smeten och låt den stå medan fyllningen görs nast eller gratineras senare. Då läggs. de på ugnsäkert fat, riven 250-—-275 gradig uvugn 5—38 min. - Fyllning: Blanda 3 dl gräddfil, hårdkokta hackade ägg, 6€—8 sorters f: yilning : pepparrotsfilen över och garnera . med hackad purjolök, persilja och rot. Koka ett litet blomkålshuvud, 'sprödstekt bacon eler bräckt korv till. "svart vinbärssaft. Fördela i por Ho sskålar och lägg i varje 1/2 gräddfil med kött- eller - kycklingrester 't ex. Gräddfil med räkor och hackad dill är en annan lättgjord kombi- nation, Skinka eller rökt renstek gräddfil är också fint. Använd ca 3 dl gräddfil för fyllning, - , Blomkål med Pepparrotsfil: ' Blanda 2 dl gräddfil med 1/2 tsk salt och 2 tsk riven peppar- låt det rinna av och lägg upp det på ett varmt eller kallt fat, Häll med . hackad persilja. : Servera Banandessert: te i Blanda 2 dl gräddfil med 4 msk an i tunna skivor, Säsongstart ess (Forts, fr. sid. 1) EN reparerat och byggt till Lovi- .sastugan j är för närmare 200.000 kr, bytte gt möbler i fjol för 100.000 kr. Pengar, PDengar, de rinner in, men de rinner också ut! Kökskulisserna har förstås sina ”roliga” siffror, vad sägs tex. om att man på två säsonger för- brukat 7.000 kilo ananas, tre ton sylt på en säsong, två ton oxfilé — mums — på en säsong, vilket betyder cirka 46.000 kr bara det! Två ton lax äter gästerna upp och ost i massor, upp emot tio ton! Han rör sig bara med ton- siffror, Hemmeslövsherren, här kan man inte småhandla med några kilon: hit och dit, utan gör tusenden som under en sommar hinner passera runt de frestande matborden, - > > . a [ KUNGAFLORETT s GAMMALT FYND 5 Hemmeslävs herrgårdspensid- nat, som varit familjeföretag i cirka femtio år, ligger på i gam- mal kulturbygd, där mycket timat under - gångna sekel; För . cirka F örtroliga stunder : ””Gammalmodig?”. Tänk, jag tyc-- ker aldrig det kan bli ”gammal- modigt” att, vara hövlig och väl- uppfostrad. Att ringa eller skriva och tacka för en present eller, en bjudning. Som man sår. får man skörda, säger ordspråket." Och sår man glada leenden; vänliga ord och, "gott humör, så får man hundrafalt igen, Och det är absolut inte ”fjäsk” att ta. hänsyn till person, Varför skall man utmana eller "såra gamla. 4 människor . genom att uppträda ohyfsat. Man. kan ändå inte göra - om dem — och det kostar så litet att göra dem: glada, Att: medvetet ställa sig in för materi fördelar är ) förstås " något ' helt af, men det är .det fu” inté fråga” om i det här fallet. Så, fortsätt ni som. även. om. era. ”urlarvig"" Förs ki stället påverka dem i er” sann nyttigt fö dem.” ”Gallie' Ve ”Teateramatör” undrår. om - det finns någon i läsekretsen som skul- le vilja sälja ett exemplar av Ru- nar Schildts skådespel ”Galgmån- nen”. ' Eller eveatuvellt del av för” fattarens samlade skrifter, där dra= mat förekommer. Signaturen upp- trädde nämligen i huvudrollen för många År sedan, men har. tyvärr förlorat boken. Då pjäsen har stort affektionsvärde för, honom skulle han . bli mer . än glad : över : ett exemplar. Eftersom han förgäves efterspanat den på diverse" antik- variat tar jag mig nu friheten att vädja här 'i spalten, Jag kommer att sända "eventuella brev: direkt 7 till ''”Teateramatör” ':: som”, sedan själv får kontakta "vederbörande. Så glöm därför inte att sätta ut namn- och adress, eventuellt telefonnum- mer, På förhand hjärtligt tack! > pr : or ”Galli enorma inköp för att mätta: de' ktning = det fore min-- a Ungt kärleksliv - blir filmmotiv En filmisk motsvarighet t vad man i teaterdebatten k; "lar för "dokumentär teate skall spelas in skall berätta om tngdome kärleksliv i olika lände Roman Polanski £ö filmepisod ” om engelska . hår ” pies. Den franska deleiv teckna universitetsungdome sexualvanor i Paris, De'frar ka ungdomarna ligger bety ligt efter de engels skandinav iska ' i det hä endet.: . Pier-Palo Pas om Italien, di "0 olini gör del tande än i de nordeuropeis kinderna. Ren : Från Japan be i rige, Brasilien och Vä land är också med.” . Om den svenska "filmepiso:]' den ' säger ' initiativtagarna: i domen i Sverige dras ' till ro. . kelriktade ' sexualiteten ' "den, cyniska. Tibertinismen”. mästare Philipson . en 600-årig : florett: vid ena husgaveln,' den: påträffades när man höll på att gräva av. | lopp. ” " Den" floretten; "nu inom” ”glas och: ram” .-på, Hemmeslöv: har tillhört..en: dansk: kung-.som stupade. här : 1.: "början ' av Till de ,egna- Stynde r”en sköldvaddssköld - som: hänger» på en vägg I: vinterträdgården;: Den har hr: Philipson siälv-slaktat:i Spanien :'-— -, luktade. förfärligt. kommenterar.han —;och till and ra snöjsamheter; att» titta. på hör] |. den indiska kungskobran: det för: krympta,' människohuvudet "från Equador:r: och-:den : uppstonnade paradisfågeln : från:: Nya: 'Guineå. Bland £allt:. detta; ;en'-sdödskalle vi ' miniaty ' Ved. den: betyder? en gäst som glömde; att- "Detala 5.4 ' Hemmeslöv. har: yuxit .högst;he- tydligt" sedan: Svenr Erika ochviHil- . | dur; Philipson :trädde in som-k -| larmästarpa lera: ner för fram inte ha; Philipson,. Vilket :inte hindrat”att en självlysande stiärnhimme Lovisa-stugans utökning .: ärr songnytt '— eller; att här fjo lät göra" isbaneanläggningen söm enbart i;somras: noterade 12.000 entréer, : På - långfredag blir :'det | säkert stor. notering. också. —. då! bjuder "man" ortsborna på: gratis skridskobana : och ;had "i /swim-1 mingpoölens '30-gradiga vatten ': Han planlägger väl: johbar' som en flitig myra, här :affärssinnet: förstås att vinna "på tips ocks denne något. rundlagde men fryn liga person som tvcks vara född till att driva ett företag. där: rul- jangsen :är : stor, tempot "snabbt, organisationen" :' omfattande"; och säsongen: ett i' det närmaste' "dyg- net-runt-jobb.' Men iså är det allt Spanien! al i London, Fik men blir fyra timmar lång och skall!” avse är kyrkan ' och I det -äktenskapliga /trohetskra . vet: har ett helt annat >infly-; « [Unga bättjuvar. grät: sig ; fria . En BätSstörd” vid" sjön Salen i Alvest kunde på söndagen snabbt Klaras upp. sedan bäå- "tens ägare ”uppmärksämmat hur fyra ungdomar /sjösatte hans . Bit h- glada i hågen rodde ”ut ”pY "den; Just isfria sjön, "Tillsaminans > med en Sranne "tog ägaren upp. förföl- S - -Jandet av" tjuvarna, och efter en Knapp: halvtimmes - jakt ';kunde. tjörarna gripas" på en idyllisk öd: :sjön,. ev” ns ns NS, ::. - För att ge "ungdomarna en cn |, äxa beslöt "ägaren 'att båttju- varna skulle få slanna kvar på ön för. att soria” sitt brott. Med tårarna trillande utmed inderna lIovade tjuvarna att inte göra om 'saken bara man 2 kom,” tillbaka "till; fastlandet, ” och . efter detta. löfte fick de « ro'den båt "i land som jakten togs upp med, Denna var in- "vidare "tät, "och vid land. tigningen "hade vattennivån "$tigit så 'att Ungdomarna bli en; ochA4A 4 aren den 4 apell 1968 I dag: AMBROSIUS Solen går upp kl. 5.34 och ned kl. 18.37, ON IT Morgon: NANNA Solen går upp kl. 5,32 och ned kl. 18.59, KOM AV SIG Om en riksdagsman, yt kan kat. Ja honom XX, spred elaka männi skor ut för hans fru att han höll sig med andra fruntimmer under riksdagsvistelsen I huvudstaden, Fru X' gick - därför tin prästen för att beklaga 'sig, Denne lovade att läxa upp riksdagsmannen. En dag då de båda herrarna möttos' - London att de vet ”att ung: > " mantiken, bort från den en: 2 —: Jo, säger källarmästar'n strax |- s —-det är vad: som; blev: kvartav I; 14 : n pästår shani:sig|' —— Nu. får det vara brak och räcka med -det': här; sägershr]|:; i ”nyporna” och hinner: dessutom ; I Vit. ganska” blöta. Någon s båtstöld görs nog inte'i för sta : Y ny 1 kyrkbyn, frågade prästen: andr: a kvinnor? ' Prästen kom av sig, 4 — Är det sant som folk säger, att riksdagsmannen håller sig till -— Har ja vatt när aina ragata, kanske, svarade 'X' förgrymmad, Trolla ined. Drö SR Vade'kan .hon-bjuda ga! minigasär: än låts” runt ”"Blakullas »päåskkärling. H a d. och ägg | | Sc : med första raden till vänster: 1. Ansjovisfllé. och kapris, 2: Rökt skinka och persilja. ; Kavtar med lökringar. ner, ; garnera eniigt 'bilden, Vi börjar Bräckt bacon och champinjo- "Addams egen : receptsamling "kan man få följande tips: Skär. centi- metertjocka skivor av ett, nyba- kat frasigt paip iriche, Litet; smör breds.-på,.-Till..tid.. mihigåsar för fem små påsi kgui mor hårdkokar bra : skönt ' se'n « att. pusta uti vi fer; Blycken äg alvera; des- sa och läg ägg - dem. på "det skurna . . Kokt skivad tunga med ollv. -TLegymsallad, tomaistrimla och persilja. Rökt korv (salamttyp). med persilja, Räkor och dill, ,: Inlagd slli och lök. --10. Rökt renstek. med pepparrot, GLAD PASK!... - . efter är. det bara att” "Jan Fridegård . SS FLYTTFÅGLARNA Fattigungarnas största dag om vå- "Ten, barfotadagen, var' inne. Johan och ett par pojkar, som bodde längre bort, hade kommit överens om att bli de första. De skulle be sina föräldrar om lov på middagen. Nu stod Johan lite ängslig vid vägskälet olh väntade på dem — Tänk om de inte fick lov — då blev han ensam och en ensam blev alltid hånad och utskälld, vad han än var ensam om, " Men där kom de springande genom herrgårdsparken och benen lyste vin- tervita. . På några dagar skulle sol och damm färga dem gråbruna och då frös man mind”e, En ny högtid var höstdasen, då man fick ta till 'strumpor och pliggkängor igen Men nu gick och sprang de lyck- liga. mot skolan, Vägen gjorde ännu ont under fötterna, men det skulle snart 3 över. Det nya gräset var svalt, nästan kallt utmed dikena, En av bröderna gav sig till att gå 1 vatt- fårans smältvatten, till dess hans föt- ter var alldeles grisskära av kölden. Han skrattade, huttrade och sade, att ni är fega, era jävlar. Men dagen efter var han hemma från skolan. Just vid den tiden och fram till examen tänkte Johan ofta på :Hell- strömr Evald, som varit hans vän och kamrat 1 småskolan. Nu hade de flyttat till en annan gård, men för- älärarna talade ofta om ;jdem. "Du som var med när dom svepte Hellströmskan, så £cåg Bu om hon hade blomman kvar 1 nypan”, frågade en gång fadern. Och då tänkte Johan på. att Evalds mamma hade dött i vår- diket, med en tussilago 1 nypan. . "Det tänkte jag inte på att titta efter Den hade väl vissnat och ram- lat av.” . "Dom är sega 1 stjälkarna. Hon borde -nog ba haft den med:sig...”, : "Det var fasligt vad du är intresse- rad av det”, sade modern misstänk- samt. ”Saknar du henne, kanske?” ”Du ska inte prata skit, Men när en människa har fött tie ungar i trasor, löss och halvsvält — du vet själv, att då är det ingen brist på jobb, om man räknar mjölkningen också — om då den människan ploc- kar en blomma, det sista hon gör innan hon dör, i ett dike, då ska hon jävlaranamma också ha den med sig” "”Hetsa inte opp dig så dant, Du kan ha rätt, fast det är inte vanligt att karlar tänker' på sånt” ”Det händer att karlar också har tankar 1 skalln, ..” ”I så fall så minns jag ingenting Den som tvättade henne om händer- na,- rev nog bort den, om hon hade den kvar då.” Många år senare tänkte Johan på allt detta. Han hoppade, som fadern, att Hellströmskan haft blomman kvar i nypan. Han riktigt såg henne, när hon tvekande gick fram mot himla- porten, där sankte Per stod på vakt, gammal och arg, ungefär som kyrkvaktare Lundin, Långt, vitt skägg och snusdosan i ena näven och nyckelknippan i den:andra. ' Ett bra stycke ifrån stannade Hell- strömskan och tänkte, att-det här lär väl inte vara nåt för mig. Aldrig hade hon haft tid att gå i kyrkan sedan hon blev gift, Inte ens haft en ledig stund till att öppna konfirma- tionsbibeln, fast prästen hade betao- nat, att det ,skulle göras dagligen och stundligen. "Nå, varför står du där och glor? Kom hit”, befallde troligen sankte Per. " "Jag har bara vardagsklädernd på mig...” ”Liksom du skulle ha nåra andra. Jag känner dig nog, jag. Men se fruntimmer och kläder. Vad har du i nypan?” .« "Den var så vacker och den första jag såg 1 år. Jag tänkte ta hem den och sätta den i en kaffekopp 4 solen på köksbordet Sen minns jag inget mera...” ”Blomman gäller som Inträdesbil- jett här. Kliv på” ”Men mina barn? Och Hellström?” "Vila från dom ett slag. Dom kom- mer efter I sinom tid, mer eller min- dre skitiga i synen... Och med det menade han väl mer eller mindre syndiga” Hellströmskan blev lugnare, tittade nyfiket in på kvinnors vis och fick väl se någon bekant. I varje fal] sken hon upp. slätade till förklät, reg och gick in. I samma ögonblick kom det nytt liv i tussilagon, som hon höll i nypan, liksom också den”hade fått se nän- sade From till sin Anna 'Jag behö- ver se folk. Det kägns som man skul- le kvävas här. — Folk finns här också, -— Du vet nog vad jag menar. Om jag ändå kunde begripa, varför vi inte flyttade 1 höstas. - — Patron har ett, sätt att ta” "dig på, som du inte kan stå emot — I helvete heller. Man har blitt slö, bara. Och vårflyttning är. man ingenting för. a — Nej, men en sommar "går snart. — Jag är så innihelvitte trött på lagårn... . et — Så sluta med den; dä. L. — Ja, jag får nog göra det..:" Men Anna visste,'sedan gammalt. var skon klämde och hon vände” sig bort med ett stilla leende. . Och när From kom från :stan varlatt han glad och nöjd, Drack kask:ochitill följde sedan Anna' till mjölkningen,| . fast han hade ledigt ända till kväl- Ilen.' Och utan att byta kläder. Den väldiga tjuren Hero vrålade mot ho- nom, som mot alla herreklädda, 'det var en arbetarvänlig tjur,' men så snart From skrattade åt honöm, tyst- nade han och såg snopen ut Hans blick 'sade' ungefär, att varför ska du spöka ut dig så att en annan inte att ka. till ting bekant och. glädjande. känner igen dig. Nu'skämde jag ut — Jag måste nog till stan" ett tag.[' >; Det. vär” så' triviamt "ätt 'går atadsi klädd på: floarna: och prata med än den: ena,; än dep andra; av: mjölker- skorna, Berätta. om-gtan, om bekanta han träffat. ' Till "den" "traktén skulle han flytta” tillbaka på: hösten —: här skulle tusan. jävlar! gå nåt mera år. Och: mijölkerskorna.: höll.-med: ho- nom i .sämre, gård hade tngen av dem varit vid. Innerst visste de alla, förgyllde: platsen" man sist” varit på och skällde-på den. närvarande... i — Jävisst :fan,. det stod ett. dussin droskor på stallbacken, ,påminde sig From. : mjölkerskan bittert” och” resté "sig för kar jä e han äger, när doziv: har supé och äter a dom känner sej glada och ri-, — Då är det bäst att äv går "hem Bästa kläderna har du på er också va Det kan tas illa opp.'. ÅA — Jag går klädd bur Jag vill. Två sa Senare visste han inte, om han mig. Och han "slickade försonandé eller tre dar om året här jag tedigt så” tföstade man” sig själv. "Man Det är kalas därnere,” « arbetar; en kataser, sade tömma mjötktinken. : From gick Anna. sr I. på storg! sade ”hah, "Patron biu-. p och skrävla över allt skägg, ungarna, svarade ' Anna oroligt. tänkt eller drömt detta om” Hell-|Froms -hand med” sin sträva" tungstiote en enda söndag, ingen helgdag. .| strömskan, N och lipade efteråt. A => Ja, men du vet hur det blir. py rer ee retar bara opp dig och ställer till -I tråkigheter. —' Ja, det kallas att ställa ull trå- kigheter om man rycker 1 trälked- jan ett tag. Men vem fäster sig vid hur tråkigt — jävligt heter det för- resten — hundra tusen trälar haft I hundrade år? Men reg kan fag gå, om du så vill, : Just då kom kamrat blekingen, som var förman för en dag, förbi och bar en hink, melass t varje hand. Tjock, nästan brännande söt späddes "ut med vatten och stänktes | över stråfodret så att korna skulle - ov gilla det bättre. — Jag tar ena.hinken, sade From. Jag ska ändå samma väg... Men "naturligtvis sa, Anna, att akta kläderna. Det skulle inte vara hon annars, From vålade sig varken sva- => ra eller titta sig om på benne. . Men ödet ville att han inte skulle binna ut ur lagården utan klass- kamp. Dörren gick upp och tn kom ett halvt tjog patroner från herrgår- ' darna omkring . En del med hel sirap, " som Rh [ som Pobrikoff,. andra som nöjde mg med mustascher som Bran- ting, fagt uppvridna. Redan från bör- jan satte patronen 1 gång med att beskriva sin fyrbenta egendom. fForts. 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.