4 . verksamhet. 22 oe LAHOLMS "TIDNING "> 2, lg , "Lördagen -den-6' april 1968: ” ” Lör dagen: den = [4 april 1968 IT Planerarnas Utider "senare, tid har 1 den Industriekonomiska debatten från högst -arisvarigt håll fram: : förts, sy! punkter, där man / för- ”fäktar: att . ekonomer och .politi- ker of a. går alldeles ' för -långt, när sdet'- gäller att"ensidigt för-|. > orda. stordrift ihom indastrifö-|. "retagen, "Att så är, fallet, kan lätt bevisas. vi har:i ”störa delar av landet en blandning av sto ra, små och medelstora» industri- er, exempelvis i de snart världs- bekanta småländska industribyg- H derna, I: dessa "områden har än: . nu inte inträffat någonting som direkt skakat 'de mindre indu- |, strierna i högre” grad” än de stör- re, Man har' liknande, erfavenheter . från jordbruket. Medan 'storföre- "tagen exempelvis inom mjölk- |” produktionen (i den mån, vi null har några storföretag) med full) rätt klagar över en. dålig: lön]; samhet, klarar, s. k, .familjejord-]; bruk med en "blandad produkti- I on tämligen bra upp. sinl.ekonö- : mi, Det är möjligt att de senare lyckas med. detta, med arbets- I fackföreningarnas normer, För modligen ; gör man, dock i get flesta fallen. gärna något stör; re arbetsinsatser. föratt kunna ; funktionera som självständig för retagare,. Det. finns som” bekänt ; människor inom alla” grupper ' som gärna, är villiga att to m. betala något för att. få. vara si da utväg, med. vilken man. "kan lösa problemen, ligger: i en ofull "lättare" för” att: Klara "pöttoderna med: stor” arbetsförbrukhing ge]. "att" familjemedlemmarna |” 'gör: ;”stora: + dagsinsåtser: den. tid. det " behövs: Förmodli- | gen har man I "familjeföretaget! nom brott som måste ske bruket, särskilt i ss MER OG Toad Lant, dj Lastbils- branschen Företagareföreningärhast Verk samhet är inriktad. på. att främ- ja företag inom hemslöjd,..hant: verk och småindustrL,” Dänina' be-; ”gräns ning: till visså ”näringsgre- | nar. edtägen i propositionen med. förslag om:- riktlinjer, för förétagareför eningarnas fortsatta verk andh to Det betyder” att föl retag, ii transportvä- sende. och. åt ibution ställs alltjärät - utanför föreningarnas ne dag) i anledning” 'av en motion från: centerpa tiet 'försläg om att i. näringsgrensavgränsningen av "det statliga kreditstödet till mindre” företag skulle omprövas i samband” med” utformningen av företagareföreningarnas verk- samhet: I :centermotionen hade att: även lastbilstrafik- brangchén skulle få stöd från företagareföreningarna, Kravet har” sermellertid inte. tillgodosetts. I motion återkommer . hr Ols- | « med Begärari om i öretagareföreningarnas verk- : samhet . medges : omfatta” även lastbilstrafikbranschen - «-semedan erna anser att det finns utsträckning för sin "ränsport- : försörjning beroende av.lastbils- företagen, vilket accentueras av den i stora delar. av landet fort- gående försämringen av den all männa trafikförsörjningen, Det.-kan nämnas att flera re- missinstanser i sina svar på det utredningsförslag” som "ligger till grund för propositionen gjort invändningar mot näringsgrens- begränsringen i "företagareför- eningarnas. verksamhet, Riks” banksfullmäktige har t. ex. fun-1 nit det. öriskvärt -att man av- skaffar. den strikta, begränsning- en för”att också -andra företag mä "1 åtnjutande av förening-)" arnas” verksamhet. Med hänsyn till den "positiva riksdagsbehandlingen av cen terns: motion i fjol. bör riksda- gen. nu besluta. om sådan vidg- ning "äv företagareföreningarnas verksamhet: att den-skall omfarv inder |. 'E-fjol "antog. "riks-j- måföretagarproblem skall 'elefantsjuka s har. Den personliga : översynen . och .möjligheten att ingripa i olika situationer, att övervaka de. olika” djuren ' och - vidta - de -, bästa "åtgärderna 'p. svs torde medverka till de" relativt ' goda |" resultaten i bondejordbruken — eller vad. man nu: vill kalla. des- sa företag. FE : Att: mari på. ipapperet 'kolnmer fram till. lägre produktionskost- ännu - har? alltför. ofullständiga "uppgifter. om. d : naderna,, Så.har med! stör- sta. sannolikhet, ; nsynstagan- "det till de ökade kostnaderna för fö etagsledning tats. Uräckligt” vid, stigande” retagsstorlek; En mycket kritisk | punkt i ett företags storleksut- . veckling: måste. vara det” tillfäl- "de, då" f retagaren på grund” av; för etagets ökade; omfattning mäås-F -te' bli. praktiskt taget enbart fö- inté n ledare," som insatser, måste avlönas. "Det medför "även ätt” en” gel vandra kostnader ökar, NT mer En "annan ”öraständighet," som troligen” inte' är tillräckli t anar re avstånden. i i-djurstallarna” vid kan nämnas behovet ' av: helt nya transportredskap vid ökad storlek på djurstallarna 0.8. AO «- Det måste : finna förklaringar, . äv här antydd art. Om: så inte ' vore fallet, skulle det inte:vara '. möjligt att, resultaten" går i der "riktning: de gör. Det visar. sig tt de 's.:k;-familje 'våra” egentliga” jord: mycket : olika för : enskilda”. garn dar; I oavsett: vilken driftsledare "med' mindre gårdar, |. där«- företagarna - i' stor : omfatt- ning »saknar lämplig utbildning. I så fall är det ju inte företags: -typerna, man jämför. I fråga om dez:större « enheterna, . de:s, k. 'storjordbruken,” har vi ett. så itet. antal. att de resultat, .som , är; offentligen kända,” troligen grundas på ett. alltför litet mar ”terial."I. många fall-är de storå företagen "kombinerade '. med oli- "ka "verksamheter; 't. ex. skogs bruk och: sägverksrörelse' m m. Sådana: saker..kan' också. medfö- ra ;att det är. svårt att frilägga själva jordbruket; På: grund av det. starka. sambandet, t. "ex, i vad: gälle . nyttjandet : av. mar skiner, : arbetskraft och :: ”byggna- der, kan 't. o. m, .den aktuella situationen . göra att ett "friläg- gande: av' enbart jordbruksdrif- tens resultat kan inhebära” ett våld --på de: faktiska samman; hangen. 25 » I varje fall är det mycket s som tyder på att en strukturrationa- lisering upp till de större bon- dejordbrukens nivå är det ange- ”"lägnaste steget, Hår inte i många fall både politikerna (från visst håll) och” planerarna drabbats av elefantsjuka? Den finns i in- dustri och servicenäringar. Sjuk- domens förekomst och effekter har. någon gång. klarlagts ifråga om . bilverkstäderna. Kanske flo- rerar fenomenet även i jord; bruksdiskusslonen.” I "TV-PROGRAMMET - om råttfyileri" för. en' tid se- dan, trummade, man med den mänga gånger vederlagda offi- ciella statistiken, som säger att -alkohoiolyckorna 1 trafiken "bara utgör 3-6 procent av hela an- talet. olyckor. Den nya brittiska träfiknykterhetslagstiftningen . utgör en dundrande dementi av påståenden att alkoholens roll som olycksfaktor är. obetydlig, skriver IOGT: . och" NTO- organet Accent: so klen « Från den dag den nya lagen om alkoholen trädde i kraft bö- - jer olyckskurvan nedåt på. ett dramatiskt sätt. Dödsolyckorna i trafiken minskade - i . jämförelse . med samma ' månader året före .med:'23 procent, Det betyder att .579 "människoliv sparades. Hela "antalet : olyckor" sjönk med 16 procent. "Några möjligheter till " bortförklaringar finns : det inte ta också Jlastbllstrafikbranschen, — förbättringen av trafiksäker- nader i:de stora : företagen : kan | "1 'en"del fall bero "på - att. man | inte beak-| Detta. drar med sig : inte gör "några. månuella arbets. | lyserad, är följderna av, de” stör . ökad företagsstorlek. Ytterligare . storleks- Do «land, men välståndet. vär, ojämnt Å Tre företag med enbart' skickliga . " heten 'sammanfaller” exakt ' med | i datum för den nya lagens ikraft- trädande. . Tråfikvolymen var ären. Under årets första nio må- "nader. var det visserligen också en viss förbättring av olyckssta- tistiken — men bara med två procent. Och den förbättringen var: säkert till dels en följd av . den "Giskussion "som 'rasade kring den nya lagen och som i sig själv var ett gott stycke pro- "Ppaganda mot rattfylleriet.. vid jultiden, traditioneHt en garna skördar - rikligen, dödade under fem: juldagar sjönk, med 36 procent i jämförel- . Se med' året före, antalet svårt ; cent.” : Dessa 'fakta ger en realistisk Fes bild av alkoholens roll som mör- dare) och lemlästare på vägarna . mfter detta lär det inte vara lätt att göra anspråk på att vara sak- lig. om man pästår att alkohol "r å'. få procent. Régeringens godkännande ; av stadsplanen i i Värö - där skogsägarna planerar bygga en- massafabrik, hälsas med stor tillfredsställelse i hela Halland. "Visserligen är fritt-fram-tecknei därmed inte definitivt... Vatten= " "domstolens dom i ärendet faller” först den 10, maj. Men stadspla- nen isdet aktuella” området är »Uppgjord just med" hänsyn till ”skogsägarnas "ansökan . om ”' till- stånd att få bygga fabriken där, varför regeringens, positiva utta- lande "om "att området. är,, det lämpligaste för lokalisering ; av . och därför bör-få disponeras för " detta' ändamål, kan betraktas som ett' stort steg' mot projektets :för- . ;verkligande; Detta betyder "avse- "värt ökade. avsättningsmöjlighe- "ter. ör, skogsägarnas : virkesöver- . skott och ett. betydande tillskott ifråga om sysselsättningen, såväl i själva fabriken som i råvaru- och i 'trånsportledet, Inte" minst "dé ökade arbetstillfällena, som ken? får "byggas," är: välkonina, "i en. tid” som -präglas : av företags- : nedläggningar : ; och > friställd . ars x jbetskraft. > . fördelat konstateras, i.den. statli ga: läginkomstutredningen Ti - ningen .Vi "kommenterat »: biLåglöntagarna - -dominera: 'vinnornar... Medan dets” helår: ch heltidsanstä; Ida två tredjedelar av de fulltidsan- ? ställda-: med. högst '15.000---krs i årlig. einkomst. även om LO-. sidans" kvinnolöner närmat "sig P - manslönerna - åtskilligt. 'sedan att kvitinorna' utgör: den Verkligt . proletära: gruppen på arbetsmark- naden, Bland männen är. de låga : lönernd vanliga 'i de yngsta och'. samtliga åldersgrupper.” eva - Motsvårande bild fram. i' ten” av" Hushållen med 'ensarmst 10.000. kr:.i totalin- illhörde knappt.en tred- . komsthushåll. -glädjande nog. yt- terst Jåg när. hushållsförestånda "fö estända en 'vär kvinna, . e” yngre. och äldre" männen; rna i alla åldrar: framfö -allt...där. Jåginkomstgrupper.. De låga in- komsterna innebär stora -risker för dem som drabbats -av 'dem. Låginkomstutredningen visar t ex, i sitt nu aktuella material hur sjukligheten är högre" ju lägre inkomsten är. Ytterligare belast- av allt att döma också deras ext- ra, dåliga trygghet, deras. .så ofta usla, bostadsstandard. och .deras "nödvändigtvis torftigare , kultur: och. fritidsstandard, . od läginkomstutredningens kom- "mande och, mera: fullständiga be- . tänkande klarnar väl bilden av. olikheternas . Sverige ytterligare. ? ' Redan nu står det dock klart att "betydande krafter måste satsas: om de sedan 1950-talet vidgade | . klyftorna inom landet skall fås socialt. privilegierade grupperna, som numera blivit så talrika, » borde" under några år kunna av- stå från de sedvanliga, eftersläp- nings- och . procentökningsargu- menten för att praktiskt visa den hittills så väl dolda solidariteten med människorna på livets skug- gigare sidor. För kooperationen är det vär sentligé att noga följa utveck- lingen på det så brännbara. in- komstfördelningsområdet. Det är inte bara så att köpkraftens för- delning mellan olika konsument- grupper kan på ett avgörande sätt påverka kooperationens möj- liga framtidsvägar när det gäller t ex sorminetsval, De ekonomis- nästan exakt densamma båda . period då alkoholdöden på vwvä- ' blev : . skillnaden. ännu större. Antalet : skadade. minskade med 30 pro- | På skadorna i trafiken bara är någ: industrier ' på; södra” västkusten : kvinnorna - representerar. 28 .procent, av lan-: så” svarade de: 1966 "för "nästan 1960-talets 'början gäller alltjämt. m dé äldsta åldrarna — bland kvin- horna. är de låga lönerna regel i; 3 kommer. Jåginkomstutredningens : ]- MH ende "kvinnor" i åldern 14—74'år : -har svi, i dag Sveriges : ningar för låginkomsttagarna är: . i; nattvarden. eller står din ;plats tom Populära könddagar vid tröskfabrik att. krympa. De ekonomiskt och . - EN FAMILJ FÖRBRUKAR. 7350 SOU LFTER VAnEN PER DVG SKULLE KLARA: SIG MED: 450 LER: OM MAN TEKNISKT Tiliz', PADE DEN MODERNA NASSAFABRIKENS VATTENS ST DYGH NÅLH . ÖVERAIYTAT TILL HEMMATÄNRANDE BY DEN NYA :-Nori tmaltamiljen. förbrukar i sin stadslägenhet ca - 750 -liter.-.vatten om dygnet." Tog -man.. hand om vattnet”: för återanvändning ' på samma” :”sätt' "som: den ' moderna " mässäfabrikenh; : skulle det” räcka med 150'1liter, «st övesrsare En: massafabrik I behöver med gammaldags. : ”engångsanvändning av. 'vättnet' ca 12007 kubikmeter för varje ton blekt massa. - - Der” nya, moderna: massafabri- ken £ mål genom nik” ndast ”f smtedelen” så Pp nytt. användas som tvättvatten;.. ; > »massan . bleks. "i, flera " steg med - ; successiv. «återanvändning, av. vatl- net,» a . "det sluudig n' i en ”avsä säng, säg r. -civilihgenjör "Bertil impar” man "det "multipla s BYIOppst än and t.: Det" betyder: att” föroreningärna var” för: neutraliserar dem: . "Det :betyder > att när fabrikens: Den moderna” imassafabriken: drar: : . femtedelen. :vatten not den gamla” nål” processtek- H den. över. Sex kilometer långa stäl- tuben i havet är koncentrationen av avfallsämnen ' redan långt un- der den för fisk farliga nivån, - : Det vatten som, mot all sanno- likhet kan tränga 'upp till bad- Joch. fiskestränderna är ytterligare utspätt minst tusen gånger. Vattnet .som : eventuellt. når havsytan har då en sådan utspäd- ning att föroreningarna inte kan mätas med nu. kända instrument, PHemnligh en "ligger - vatten "och avloppsvatten sstutligen, leds -ut. i: Tr. vissa svårigheter. Statsrådet + jKristere Wickman, har. i ett tid- h utsläpp: Vara, så man » varje. fall inte där behöver problem. fi I CIN FÖR N. ATTVÄRDSI ÖRDET. ”Pälmsöndagen ' erinra hur" Jesus” från Nasaret red in i, shållen: med ,ensam-” Jerusalem . och : folket :tog- palm-; n denna" låginkomst-: » grupp. I'hushållen med två eller ” < flerå "vuxna var andelen” lågin- : kvistar och /strödde »oå. hans: väg. Få texter äro så fylida 'av ljus och trösterik glädje som:Palmsön- dägens! Vi får 'irite endast" bevitt- na hans: intåg I:Jerusalem "vi-får också vara med ' om när .han -på Skärtorsdagen instiftade, sin. heli- i! ga nattvard. Detta "skedde ' som «ett yttersta:bevis på sin kärlek till: sina lärjungar och varje gång som nattvardsbordet. dukas i. våra kyr- kor är det. bevis på hur högt han älskar. OSS... «os vr > Få ämnen har - diskitérats- så ihärdigt. inom, kristendomen .som "nåattvarden.' Räcker .det. då" inte att. veta: att -den. är. det. YNärlek |] beviset -på. Jesu' gränslösa kärlek till, oss - människor... Går, -du + tili I vid nattvardsbordet?, .Det. är, en allvarlig. och-. personlig. fråga till dig -som läser detta; Står din. plats tom så skjuter” du tillbaka, Jésu |" bevis.-på- sin kärlek. till dig, .Då föraktar du: hans. gåva; Och. inta; ger .du din plats "vid nattvards- » bordet: förstår .du' då hans stora ”kärlekMtill dig. Känner du -hur Han : är .med dig. när du ligger i där framme, glömsk. av .allt som | rör sig -omkring dig. För, dig. .ut- i given, för dig utljuten — det är dig det gäller — endast dig i det ögonblicket;' det- är - beviset. på Guds ' stora kärlek till dig. Såsom Jesu kärlek var,. aldrig någons varit-har, sjunger vi i'en av våra älskade passionspsalmer. Aldrig känner man sig så avklädd och dömd som när man går fram till nattvardsbordet, Aldrig kän- ner man vissheten om. Guds nåd större än när man tager emot det- ta bröd och dricker detta vin ”till syndernas förlåtelse”, Aldrig kän- ner man sig mer-uppfylld av tro och frid än när man lämnar natt- vardsbordet.'''Aterigen ” har' man - kooperativa rörelsen "själv. 'Man skall inte blunda för att vidgade inkomstklyftor' kan medföra att Urext.i årg. Högm: Matt; 26: 17-30.” H ": kärlek "mot oss, : "tidevarv, ka: "och ' sociala "klyftorna "inom kooperationen får svårigheter kooperationens medlemsgrupper, : att agera' som : konsurhenternas d v s'halva-landets:befolkning,- folkrörelse. sees + oe ee nd > - varit "föremål -för et Skärtorsdagen har iv blivit nattvårdens stora dag i kris- tenheten, Oräkreliga' skaror böja den "dagen knä inför Herrens al- tare: IT det'jäktets 'och' hetsets långa” som tappar' bort! bäde's Gud och aldrig: kommer man så nära Gud som "i stillheten "kring:: hänris' nådesbord: Där får män lyss- > för dig utgiven, na till'Jesiu r för dig utljutet.: till syndernas fö låtelse; Det. är . för "ag! och mig. "som nattvardsbordet- dukas, För ått.. vi åter skall förstå Jesu stora kärlek till oss. .”O Jesu, än, de. dina, du vill. omkring, og se”, >» Torild Lindblom". återanvändning. och: ar” kommendationstabellert..: ögt- ställda; att. i vilket vi' leva, är det : "själva "och" Gud. I stillheten "kan h människan "återfinna" sig själv och" inte alla bilar! Tänk efter ordentligt innan ni Alla bilar passar inte för radial- "I däck och. resultatet kan i' värsta fall- bli att man får: särmre kör. - egenskaper än. med . vanliga stan? darddäck, Strävanden hos många" bilister att ' förbättra. sina bilafs: köregen-- skaper genom att montera på gör”, deldäck gränsar ' till 'modevansin- ne! Det är den västtyska bilprov- ningen som ryter så. Bilprovnings. expertisen har upptäckt en svår blotta vad däcksutrustningen an belangar. Gördeldäcken "hör. hos , många bilindustrier. redan till. ”serieut- rustningen, . förklarar. experterna. . Problemet är den s k efter-utrust- ningen med radialdäck — det är den som vållar, bekymmer, - Detta av framför allt tre.skäl: - För åtskilliga fordon fattas helt 3a. utbytesstorlekar "beträffande Sy el 6 (dimensionsbrist ' allt- « Chassi och "fjädring är i de fles- ta fall nu inte -avstämda: till radialdäckens egenskaper. Biltillverkarna lämnar ägaren I oklarhet - när det. gäller. möjlig- heten. och tillrådligheten överhu- "I vud: taget att däcka om/ bilen ra. od dialt. "NACKDELAR ..; Net . Om »bilisten -efter: eget huvud och på-reklamens inrådan ändå byter till gördeldäck'så blir resul- tatet 'i sådana fall' att man 'visser- ligen 'köper "någon eller några-av de fördelar 'som radialdäcken otvi- velåktigt hear, men med ett sådant .måste' det ofrånkomligt också fö a' vissa "nackdelar, "menar ' man, Med andra ord: för bilar som inte seriemässigt eller valfritt redan på fabriksstädiet utbjuds med gör- deldäck föreligger denna risk! : Det krav man 'ställer blir där- med: " Fordonstillverkaren måste åläggas att. klart, och utan risk missförstånd” ange om. radial- däck är lämpliga för respektive biltyp samt ge- noggrann uppgift om den aktuella utbytesdimensio- nen! > Vidare” ford konsekvent " linte. bara att bilindustrin i instruk- tionhandböckerna” ;. skall bindahde uppgifter. beträffande, de olika modellernas eventuella lämp- lighet för” gördeldäck, och i så fall (även: den riktiga- utbytesstorle- ken) utån också att- dessa..rekom- mendationer ..och” dimensionssiff- ror skall införas i de officiella bil- handlingarna : (besiktningsinstru- mentet) .. : - "Samtidigt varnar man fö rusta.om. bilen: till-:vadialdägk' med, a ledning : «av> däcksfabr ikernas.. res Dessa uppgifter -— även om de får antas ha utarbetats” i:samråd med. bil- fabrikerna — kan nämligen ald- rig. ge bilisten samma” fribrev. be- träffande en 'sådan åtgärd som en tydlig klarsignal från bilindust- rins sida. . 2 På detta område krävs tydligen nya . linjer :och' klara Besked." Det modeller. av. en och samma biltyp lämpar. sig: för; ”radial” omdäck- ning” medan "andra inte gör: det! Vilken. firma eller verkstad har möjlighet att ge rädet ”Låt det kurider kommer för” att sko om sin bil på radialt viste > Såsom förr > Föddes vi för jorden bara till att ströva några år genom ängar blomsterglada eller lömska törnesnår . Finge vi blott se ett ljus. tändas ovan. mull och grus när vår vandring målet nått visande att där vi gått :.- spörjande och undransfyllda mellan markens tysta hus gick en främling med på vägen såsom förr till Emaus - Rudolf Zetterquist. Radialdäck passar enkelt ännu avsedda .och' lämpli- | hellre vara med gördeldäck”! när /, - ' kunderna Karlavagnen. oh Sjöfarandes och 'pilgrimers Jed: ”Jfyr under årtusenden. SR Kvällarna blir 'nu snabbt 'allt bestämmer er för radialdäck, var- | ljusare, men' vid '8-tiden är :det 1, nar motortidningen”Vi Bilägare. alla fall så mörkt att om det är klart väder vårens stjärnhimmel strålar. mot oss,: och den första stjärnbild som ett barn lär. sig känna "igen är Karlavagnen; På våra breddgrader befinner denna sig också alltid över horisonten. Dess 'sju "stjärnor :bildar också en lätt igenkännlig' figur, som fram- "träder desto "starkare, därför , att "denna "del av himlavalvet är rela- tivt fattig på stjärnor. Inom, hela jdet område av himlen som begrän- sas gav själva ”vagnskorgen”, finns! det" sålunda bara en "enda - stjärna..som är tämligen lätt syn- lig för blotta ögat, och de stjärnor som framträder här, även om man är utrustad med en teaterkikare, är , lätt räknade, Karlavagnens | ärnor, åtminstone sex av de sju, r så starkt lysande att de kan [iakttas även vid fullmäne —"ja, till och med, vid. midsommartid, då ju nätterna är som ljusast, kan de 'observeras. Alla Karlavagnens stjärnor är både större och :ljus- rkare än vår egen sol. Den av- snaste av dem är den yttersta stjärnan i tistelstången; o, den be- finner 'sig på ungefär 280 ljusårs ljusårs avstånd. Det är en mycket het: blåvit stjärna som är minst 1000 gånger så ljusstark söm so- len, -Avständet till. de övriga sex "Istjärnorna varierar mellan 60 'och 100 ljusår, och deras ljusstyrka uppgår -till>40, å&- 1100 gånger" so: Ines, Ett ljusår är den vä längd ljuset går .på ett år-då de röt sig med en hastighet av v 300. 000 km - sek. TY Inte- underligt där att Carla- vagnen "här ; på” norra halvklotet - blivit den mest välbekanta av: fiv- mamentets” alla stjärnbilder: Fast visst finns: det andra. ställen : på. vår natthimmel, som ifråga om ri-' kedom på" stjärnor är ännu mer strålande och gnistrande, som till exempel stjärnbilden Orion, men det är ialla fall något visst:med Kärlavagnen, Den danske författa- ren "och poeten Jeppe Aakjaer. be: rättar sålunda 1. en av sina dikter hur han söm barn stått därhemma vid'-stugknuten” tillsämmans”? med sin far och: sett-norrskenet.””slun- ga. sina, silverlansar” mot Karla- vagnen;-och bårnets fantasi rör:sig ofta kring denna: den” "först In- lärda stjärnbilde : ' Den figur som Karl ju stjärnor: bildar, kan” väl inte Beskri- vas Då ett men. träffande sätt: än Så” all "ett öskars med br utet eller böjt skaft! Men annars är" det. ' benämningén . ”Vagnen”, som slagit igenom. På tyskajheter den: aktuella/ stjärnbilden ”Himmelswagen'" "och på. dahska I ”Karlsvogen”. Men iKarlavagnen är egentligen" bara en, del av:en 'större stjärnbild: ”Stora Björien” ” som. redan fanns upptagen" på de I gamla” grekernas stjärhkartor, Ett "djur som man visste höll till längt uppe i' norr, fick alltså "ge namn åt denna störa stjärnbild vid him. lens nordpoL: rusat I s Karlavågnen' har på grund äv kan också vara så, att vissa års sinnärhet till Polstjärnan” sedan längliga" tider markerat den Unge, färliga' hordriktningen och i" årtu- senden 'varit en lysande ledfyr för - "både ' härförare” och! sjöfarande. Odysseus, Julius, Cesar och Moses sägs' ha rättat sig efter den på sina långa färder — till sjöss och land — och medeltidens pilgrimer "från Europas alla hörn måste: på sin långa -och tröttsamma . vand- ring till det Heliga Landet med förtröstan ha sett upp mot do sju- stjärnorna som skulle visa dem vä- gen hem igen, Tore Leth. | För ett par år sedan började man speciella kunddagar vid Bo- : linder-Munktells - skördetrögkefab- rik i Hallsberg. Tanken var att ge information om "vad . som ligger bakom trösktillverk- ningen. Hur är forskningen upp-- jlagd, hur ser produktionen ut var, fett par av de saker som bedömdes kunna intressera köparna av 'skör- detröskorna. | Kunddagarna blev snabbt popu- lära. Anmälningar strömmade in: från hela landet i en "omfattning :/ som överträffade alla, förvänt- ningar. Gehom detta måste kund- dagarna . dubbleras redan" första året. Så var även ”fallet nu'1 vår. Bara under första dagen deltog nära 400 personer. Totalt har man under de två senaste veckorna haft 2000 personer på” "besök i . Hallsberg. . Vad är det .man får. .se under ” dessa kunddagar? Produktionsap. paraten givetvis' med alla -detalj- tillverkningar och monteringssta-' tioner., Här får besökarna se, hur -tröskorna växer fram för att I sista änden passera jättestora må- larboxar och'slutkontroll. Men det .som kanske mest. intresserar vet- giriga kunder är laboratoriet. Där -"ligger arbetet i stora stycken långt före produktionen, Frän' idé - vill serietillvtrkningens «start ligger normalt en tidsrymd på mellan tre och fem är. Där undersöks och testas både detaljer: och"hela'ma- skiner. Men så är också detta skör- detröskelaboratorium - av” möder- ”Der | naste snitt och har en utrustning som bl a gör det möjligt att-året runt utföra tröskprover under hbe- tingelser som helt motsvarar, 'prak- tiska förhållanden; Naturligtvis får besökarna ock: så tillfälle att bekanta sig med den expertis som finns inom fabri- ken, lyssna till deras uppfattning , om maskinutveckling och -, :ställa frågor. - Men rundvandringen genom fab- riken ger också aptit, Vid årets ; första” fyra 'dågar serverades bl a > 250 kg korv och. 50 kg potatismos! j | | ,;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.