i ys es "LAHOLMS TIDNING ' : Mändagen den 8 apri) oc Martyr för sin tro: " för: postverket. som måste gå Måndagen den 8 april- 1968 - Just, då man. började ana en ljusning.. beträffande möjligheter- na till fred i" Vietnam, drabbades Amerika och: världen av en ny " svår olycka, Martin Luther King, den store negerledåren och freds- ” pristagaren, föll offer för en lönn- - mördares kula under ett' tillfäls ligt besök i staden Memphis i "Tennessee, Dådet har vållat sorg : och bestörtning i heia världen och vad värre är — det-har omedel-'' . bart resulterat i nya våldsdåd och stridigheter" mellan de svarta och vita i USA, 00 0 : Liksom den mördade presiden- ten Kennedy var ;Martin. Luther . King en ung man, som stod mitt uppe i en livsgärning av. världs-. vid betydelse;. King var vid sin död 39 år. Han började som bap- tistisk negerpräst men utveckla- . des snart till' en aktiv förkämpe för negrernas medborgerliga rät- tigheter i USA:s sydstater, Mån= , ga gånger tog han upp kampen både med lokala vita ledare och med de federala myndigheterna i - Washington. I motsats till många andra ' negergrupper .: höll dock Martin Luther King och hans an- .. hängare benhårt fast vid princi- - | pen icke-våld. +: o€> s Sitt stora genombrott fick King + 1963; då "han i ett tal i Washing-"" ”' mellan rika och 'fattiga, ' mellan ' ton drog upp riktlinjerna för sin medborgarrättskampanj. Det blev en flammande protest mot de fär- gådes fattigdom, förtryck och dis- kriminering .och en maning till > frihet och rättvisa. Det talet tän-, de "mod och förhoppningar hos er runt om i USA, och även ' ita” tog” fasta "på förkun- - Martin "Luther "Kings ' insatser. vann erkännande inom stora de- lar av världen, så också i de nor- diska länderna. År 1964 beslöt norska stortingets nobelkommit- ' té att tilldela Martin Luther King Nobels fredspris, och han besökte ' både Norge och Sverige i sam- band med prisets mottagande.” ” Tyvärr har negerproblemet i USA inte utvecklats i Kings anda, De senaste åren har bjudit på allt ' svårare raskravaller, som tagit sig - uttryck. i . våldsdåd, 'plundrin= : -gar : och ännu 'starkare-hatstäm- ' ningar. Både vita och svarta har 7 -med oro sett mot framtiden, och :: man har djupt beklagat att inte ' King och hans. organisation nått” längre i sina icke-våld-strävan-' ” den es ft Er tee dr . Som kulmen på 'en'lång rad , våldsdåd "rot personer. i den. amerikanska ; medborgarrättsrö-.: relsen har nu också Martin Lu- ” ther King. ljutit döden, Han föll | söm”en martyr för sin tre och sina frihetssträvanden, :Vi - står: alla . djupt gripna av storheten i hans; > livsgärning och av sorg över hans död. . LÖ ; - Vad skall nu hända i Ameri- ka? Vi fylls så lätt av onda anin=; - gar -om fortsatta våldsdåd . och - «fruktan, för ännu värre motsätt- ningar : mellan svarta. och: vita, .: maktinnehavare 'och ' förtryckta. : "Hoppet är dock att Martin Lu- "- ther Kings dröm om Ired och frihet skall få leva' vidare. Han " hadé "många: medhjälpare, och de. behöver. nu all hjälp i sin kamp . för fredlig samlevnad. Om de lyc- kas j sina strävanden därvidlag, har: Martin Luther Kings mars ' tyrskap säkert inte varit förgäves.” - fiken sin del av kostnaderna för . grepp över, den samhällsekono: MISSLYCKAD TRAFIK-... POLITIK 50 en a SJ:s trafikpolitik hade föran-|" lett 18 motioner i riksdagen som dock . inte ledde till någonting, åtminstone: inte - £: nj påpekar Jördbru 'arnas i. Före- nedläggningen äv ;stationer som oroar: bygdeina." Man börjar 'ock- så att..alltmer,peka-på faran för att -vägar- och. busstrafik. inte skall/ge fullgod. ersättning, trots investeringar - 1 amtidigt som SJ:s hela ' kapacitet; inte utnyttjas. Vi har = det sades även från social- demokratiskt. håll s--inte lands- vägdr.som kan bära .den.ökade; tunga-trafiken.: Och”betalar!-för- resten den : tunga - laridsvägstra- ombyggnad av" vägnätet? ' även över, till" andra' skapas” probleri, "Yt 5 I "debatten användes: så'hår ord som att'trafikpolitiken miss lyckats "redan efter två-etapper Män Har inte den''regioriäla:plå- nering av kommunikationerna'” som i sin tur bör vara: en pussel: bit :i.-riksplaneringen. och. lokali- seringspolitiken. ; Sd transportmedel Man kKar'inte Heller. ett sainlat miska Innebörden 1'att ett: stat” ligt verk handlar uteslutande ef- / : intressen. . . BEHOVET AV MAKT- VÄXLING! -- Fran "Den ideologiska debatten mel lan" partierna är mest "ett för. strött bollande med honnörsord eller. ett- vanemässigt idisslande av ordet för att det låter:bra, hörs förtroendeingivande och an: ses" 'goodwillskapande,'” skriver Sundsvalls Tidning (fp). Tidningen trör dock "att det är en. annan synpunkt :som bör framträda -i debatten. fram . till valet;.' nämligen "behovet av: en . maktväxling för att vitalisera politiken: e ob RR the "Frågan är om inte inför valet i höst en 'speciell synpunkt i den debatt om demokrati hårt måste betonas, ' nämligen behovet av maktväxling för maktväxlingens eger skull; Det kan synas ba- rockt att.- markera ' en rådgång . mellan > politiskt. innehåll — poli-- tisk viljeinriktning och makt och maktutövning. Men är inte ett/ 36-årigt regeringsinnehav av ett och .samma parti i sig själv ett spontant . framsprunget incita- ment för ett sådant grepp? Sva- ret måste bli. jakande.. ov ons En; demokratis vitalitet och " Jivskraft, förutsätter växling vid makten." Stagnation, politisk 1e- da, fara” för missbruk, översitte- ri mot meningsmotståndare, non- chalans och slentrian av parti- funktionärer och pampar; perso- nell' inavel, kamp för egna in- tressen- och fara för maktmiss- bruk,:' lurar runt hörnet, . när människor i samma meningsrikt- ning är efter år, decennium efter decennium, invaggas 1 tron på att det bestående är evigt. PENSIONARERNAS : MARKNAD" 00 i Av den totala privata konsum- tionen i'år på 70 miljoner kronor kommer folkpensionärerna troli- " geniatt- svara för 435 miljarder. " nen'vstiger snabbt, konstate FSE rar :Veckansaffärer: SSA I ” januari” passerade « antalet pensionärer 900 000... Visserligen kommer - pensionärernas'” andel äv befolkningen att nå sitt maxi- "mum först 'omkring . 1990. med drygt: 14 procent.mot 11 procent i: dag... Men :ökningstakten : för pensionärerna är i dag snabbare än: någon gång' urider 1900-talet. rer. med ATP från dagens 150 000 mycket, snabbt... Det betyder' att "marknaden för: ”pensionärspro-'; dukter” är inne:i sin mest dyna miska period just nu, > Retiirglaset. , 3"(Forts.: fr. sid. 2 läskedryckssidan, där - 'man' nu” definitivt låter Lion+' Märket slå igenom. fisa : —”Det skall vara utländskt. sår”; vågar : man 'känske tra- vestera, fortsätte bryggmästa-: en,'men faktum är att sedan: "introducerade ' 'Lion- som mn: på "våra ' maltdrycker,: "ökade försäljningen . markant, Nu Nn ar” vår försäljningsavdel-: ning; efter... månaders ' arbet - fått fram, etiketter med detta; mblem". och -vi.: väntar med: Pp änning på resultatet. sh Det: är känt. faktum inom all försäljning att ju attraktivare man; kan;-göra- en vara,. desto lättare går: den att placera, vilket givet- vis legat till grund för detta a hete, ei te sv a +. RETURGLASET: FAVORIT, : Vad bryggmästaren däremot in-, i "Dessutom ökar: antalet pensionä-, | "| Kar, - tappning .-och." distribution, :| säljningschefen: Eric Joh . Erling Svensson med maka Monar f. Svensson, båda från. Bå- stad;: (Foto: Dahlkvist, Laholm). | SRS NG, Hr ” Karl-Erik Bengtsson, Fal- . kenberg, med maka Inger-Lena f. Andersson,” Skottorp, "(Fo to:”Dahl- qvist, Laholm): = ; . Skall emellertid: engångsglasen vara, kvar, : anser: jag och många med mig, att.då .skall det enbart vara -glås av. denna typ, Att. som nu” dras ; med. både ock är ett ohägn, och "därtill. .ekoriomiskt! bå- de' för tillve och. konsumerit. I. Vid. Cen rundvandring: genom bryggeriet, från maltning, till: jäs- frapperades . man., den "no; grannhet, "som räd tillverkningsprocedur, "Returglasen ” går tvättningsprocedur,' nisk. givetvis, - men kollas: n7 grant aven .synerska,. $om. ofe ibart: reagerar: om ett glas gon: anledning inte . sku perfekt. usa. an I sammanhanget b son. en episod, r 'återberättas,: ' — Man: upptäckte f "söm? plåthylsan till” kapsylen, väl vikt och nedtryckt. Trots 'den” inten: [stuppit igenom, varvid en kind 'slog larm, - |" Till detta "kom; att det blev. ett. onödigt merarbete > att". ta kapsylerna,: iz. H SN 0 —. Det blev: ett 'omständligt de- tektivarbete innan vi kom under- fund varifrån: flaskorna kom, he- rättade, hr "Johansson: Till: sist , vi med 'uteslutningsmeto- dens : hjälp inringa området.: som befabtns vara i södra :Halland, och så småningom kom, vi också: fram bort land. ser. a En "uppvaktning på ort och ställe "och ' en" back öl som tack ör några är . sedan att vissa flaskor: innehöfl siva : kontrollen ' hade "en" flaska |: till” kunden, en:smedja, i Sydhal-; te; särskilt. var, förtjust i är den. för” att"vederbörande lovade" upp- älltmera "blomstrande floran "på höra gåv "resultat och nu är det glåssidan, tot oN . "> ytterst, sällan . vi hittar. några :';— Denna” uppfattning delas av' kapsyler” i.'returglasen, .förklara- hela" bryggerinäringen, - fortsatte" 'de "hr Johansson. han," och nu ' skall .det bli spän-!:-- ee De nandé- att 'se vilket resultat den Se H statliga utredningen, som väntas! Nw väntar östra Bryggeriet och bli klar på nyåret, kommer till.! bröderna Anjou tillsammans med Inte. minst ' från . naturskyddshåll. femtiotalet . anställda på att det är man 'avogt . inställt mot . en-, skall bli 'en fin sommar med en gångsglasen, eftersom de utgör ökning .av antalet västkustbor ett" farligt inslag både på vägar: med så' där en tiotusen personer. och betesmarker. ; . : | — "Men den 'rushen klarar vi Det är givet att vi också har- med hjälp av extrapersonal, engångsglas i" vår . produktion, främst -gymnasister, som 'är in- men det initiativet har inte kom-, tresserade av att tjäna en slant mit ; från oss. - Flasktillverkaren extra : under: sommarlovet, sa gör .själv marknadsundersökning| bryggmästaren till. sist. : : ar och så ställs vi många gånger! Som tillsammans med :sin bro- inför: fullbordat faktum, ; "der, disponent Jan Anjou, väl upp: " SOMMARRUSEH. | id Och deras andel av konsumtio- :; Bröderna Jan och ÅA | | Hr Rolf Andersson, Halmstad, med maka Berit f. Eriksson, Mell- by, Laholm. (Foto: Dahlqvist, I " holm). Å - "Hr, Stig Andersson, ' Hallandsaås, med maka: Elna f, Jakobsson, Bäå- stad.. (Foto: Dahlqvist; Laholm). . Hr” Bror: Pettersson, " Hishult, med :maka.: Ulla-Britt £.' Augusts son, ' Växtor Dahlqvist, Låholm). se er ta och. kyliga örtagården : nära ; Olje- 1 natten i berget,.Tänk på de':kval som Je- sus gick. igenom eftersom han visste att han skulle förrådas. Se på ”lärjungarna;”. omedvetna . om vad "som skulle. hända, hur de ligger. .på '.marken' och sover! : ". Då kommer 'plötsligt en skara män med svärd och:stavar för att gripa Jesus... Vem "av oss: skulle s inte försöka försvara honom? Vi skulle ' göra värt yttersta för att hindra att han blev gripen, =. Men vad gjorde Jesus när en av. hans vänner högg av örat på översteprästens . tjänare? Jesus helade honom, - fastän han. visste att mannen hade kommii för att hjälpa till: med arresteringen. Denna händelse, som ofta glöms bland allt det som föregick kors- döden, visar oss : verkligen Jesu ande, hur han alltid gjorde det som var gott. Jesus håndlade all- tid efter regeln att det onda:skall övervinnas av det goda. TA rätthåller traditionerna inom fa- | miljeföretaget, som” varit i släk- tens händer. sedan 1910,» ! :- Ben. SE Flera välkända halländska CUF-a De internationella frågor > ha. gavs! särskild. — belys-. - ning, vid Hallands . CUF-di- . sStrikts årsstämma, som hölls i Falkenberg på söndagen, Dels tog distriktsordförande ingen- jör Carl-Erik Arvidsson, Ea- holm, de aktuella problemen i USA efter mordet på ' Martin: Luther King som utgångspunkt . för sitt hälsningsanförande, Dels” spann föredragshållaren, lands- -: > tingsman Karl-Olof Andersson, '- Tvååker, på samma tema i sitt "stämmotal. " Distriktsordföran- » ; dens analys 'av det som hänt i. världen under den: senaste tiden mynnade ut i konstate- länder engagemang och vilja att ge sin mening-till känna visat” sig säkerligen verksamt hidra= >" , ga: till. den" förhoppningsfulla > Vän mot en fred, i Viet- -Nam, som kunnat iakttas de se näste dagarna... :' > "Stämman ' hölls” på "Grand i. Fal för "länets CUF-avdelningar :' mött ; » valdes-:ordf Carl-Erik "Arvidsson, v " Heimo "Käki;. Falkenberg, vice sekr Hiv Nyman, Vessigebro, Ader:det gångna-året haft en om-- fattande verksamhet.” Medlemsan- talet hade "dock 'sjunkit något och verksamheien har varit livlig. Sam-, + manlagt' har: 379 kurser och täv- lingar :värit : anordnade med” 5.210 deltagare; Det. finns 33 "sparklub- 1 bar; i' vilka medlemsantalet ökat = något och nu. utgör ;1.396.- Under året har dessa insatt 307 216 kr på sina "konton; Kapitalbehållningen :' utgjorde vid årsskiftet. .sammanlagt ' drygt 2.9 milj. 14.796. förbundslot- "ter har sålts i Halland, + +: "Rapporter lämnades från CKF- distriktet. av fru Ella Johnsson; Holm, från CP-distriktet av om- budsman Helge Andersson; och "från Vuxenskolan. i länet av di- » striktsstudieledare Sture Ivarsson. Samtliga: kunde redovisa betydan- de framgångar för sina resp orga- nisationer.. . : + OMVALT PRESIDIUM ” : förtroende som distriktsordförande, och "likaså omvaldes vice ordf Ing- mar Nilsson, Enslöv. Till ledamöter $ distriktsstyrelsen valdes vidare Hans Svensson, Onsala, Karl-Olof Lyckberg, Väröbacka, Jan Skärsä- ter, Gällared. Per-Lennarl Persson, Asige,' Stellan Mattila, . Snöstorp, Arne 'Hansson, Tönnersjö, Sven Olsson, Våxtorp, Inger Pettersson, Falkenberg, Eivor Pettersson, Hal- Jandsås, och Kerstin Wernersson, Kungsbacka. SN : Informationsledare: Stig Kristens-: "son, Laholm. Programledare: Leif . Persson, Halmstad. Tävlingsled=re: Lennart Andersson, Enslöv. Studie- "organisatör: Bo Bengtsson, Vessi- gebro, Sparklubbsledare: Per Olof Forslund, Frillesås. Revisorer: Sture Ivarsson, Falkenberg, och Rune Jo- " hansson, Falkénberg. VA Förbundsstämmoombud: = Karl- Olof Lyckberg, Väröbacka. Bertil Bengtsson, Fagered, Jan Joh=nsson, Abild, Lennart Andersson. Enslöv, Arne Hansson,e Tönnersjö, och Bengt Olof Johansson, Våxtorp. ' Ledamöter i förbundets förtroen- deråd: Carl-Eric Arvidsson, Laholm och Lena Olsson, Kungsbacka. "Repr i CP:s distriktsstyrelse: Carl Eric Arvidsson. Repr i CKF:s di- striktsstyrelse: Lena Olsson, Kungs- backa, - . : Ombud till Hallands: bildnings- förbunds årsmöte: Bo Bengtsson, Vessigebro, Carl-Eric Arvidsson, - Laholm,, Rune Johansson, Enslöv, Ingemar Persson, Varberg, och Siv Nyman, Vessigebro, Ombud till RLF:s .länsförbundsstämma; Inge- mar Persson Varberg. Repr i Byg- degårdarnas hallandsdistrikt: Bengt Gustavsson, Holm. Repr i för- - randet, att ungdomens i olika + - kenberg, där"en stor skara 'ombud upp: Till” presidium för. stämman ". ordf Leif. Persson; Halmstad; sekr. « Verksamhetsberättelsen lades med" : godkännande: till handlingarna. . Av - : denna -fraragick bl :a att 'man'un-'” utgjorde vid årsskiftet 2.590. Kurs- . "> Carl-Erik Arvidsson fick förnyat : I Fd närvarande kunde komma med. re känns igen på denna publikbild, på vilken endast en del av de Christisansson, Halmstad, - Ingemar Persson, "Varberg, . Carl-Olof. An- dersson, ' Tjärby "och Bernt Sa- muelsson,' Frillesås. Ledamöter :i Ungdomsnämnpdeni "Inge Pettersson, Hallandsås, och Nial Rosgardt, Mo- rup.. Representanter "i Folk" och Försvar: Carl-Viktor' Olsson, Elds- berga och Carl-Eric Arvidsson, La- holm, ste a Stämman godkände inkomst- och utgiftsstat för 1968,. slutande ” på 36.100 kr samt fastställde verksam- hetsplan för kommandé arbetsår, Det förelåg en motion till stäm- men. Det var Arstad-Skrea avdel- ning, som genom Carl-Gustav Jo- hansson ' påtalade, att hyresgäster | rimligtvis borde få göra avdrag i sina deklarationer för ränteutgifter, . Stämmopresidiet. Fr v sekr Heimo Käki, IJPNV ordf 2. :$On, vice ordf 'Leif Persson, och vice sekr Siv Nyman, ' eftersom hyreskostnaden inkluderar sådana för det i. fastigheten ned- lagda kapitalet. Motionären ansåg, att likaväl som- egnahemsägare får göra 'sådana. avdrag "så borde hy- resgäster få göra det, Distriktssty- relsen ansåg, att problemet med de höga hyrorna måste angripas i för= eta hand genom en bättre planering och kontroll vid byggandet, samt genom er politik, som skapar bätt- re kreditmöjligheter, lägre räntor m m, Man var tveksam om den för - reslagna åtgärden skulle kunna ge- nomföras "inom ramen för: nuva- rande” skatteprinciper, eftersom hy- håller avdrag för rän- teutgifter .då de-deklarerår, Dub- belavdrag medges inte,. Stämman :resvärdarna följde distriktsstyre!sens uttalande, . ÖIVISRS SS SE Omvald CUF-topp i Halland > | och internationell stämmoutblick Carl-Erie Arvids- Turismen är en näringsgren av stor ekonomisk betydelse, Dess 'omsälining uppgår varje år fill väldiga "summor, som dessutom växer altit mera, Men alltjämt finns det folk som upp- fattar det söm en slags hob- byverksamhet, «soc, cc > .— På hemställan från Inrikesde- partementet har länsstyre'sen i Hal- land färdizställt den sk ”Länspla- nering 1067”, framhåller .turistchef Ove Persson, Falkenberg. Den be- handlar Hellands preliminära' mål- sättning ' för planering av hefolk- nings- " och . nåringslivsutveckling samt bostedsbyggande, fram till 1980. > | — 1. den = Iokaliteringspolitiska målsättningen jämnes en hel del om byggandet av nya" indusirier, främst massåfabriken i Värö, fort- sätter hr Perssor — Men hur är det med turismen? Turismen är ju för detta län en näringsgren av stor betydelse, men tyvärr har man in- | 1e ägnat den /' berättigat utrymme. i denna planering. ” Länet har mycket gynnsamma na- turliga förutsättningar och utomor- dentliga möjligheter. att erbjuda ett rikt" friluftsliv och sådana aktivi- teter som fritidsmänniskorna "kom- mer att önska och behöva, Trots att nu en massafabrik tillkommer i Värö och det därmed uppstår far- hågor för miljöförsämring, har lä- - eningsrörelsens — uhgdomskontakt: "Bo. Bengtsson, Vessigebro, ” Per net en hel del att erbjuda för tu-]' glanering. rister, Investeringar på flera mil= IL ' «Prenumerera a M - ” Å .” ” . Turismen boriglömd näring 1 -baaorisidnets planering... joher kronor på turisthotell mim nar gjorts och flera kommuner pla- nerar att byggå fritidsområden. Nog borde , väl dessa områden mycket väl kunna infogas i målsättningen! för länets turist. och fritidsliv,. , Jag tror vidare, säger hr -Pers- son, att det -hade varit av stor be- tydelse om turismen och fritiden i större utsträckning hade uppmärk- sammats i ”Länsplanering 1967”. De kommuner som kommer med goda initiativ, blir i hög grad "utslags- givande, när det gäller att ta del av 'statens pengar. Statens. Natur- vårdsverk, som bildades för knappt” ett -år sedan, får redan -i'år 5 milj kronor, och det mesta av den- na summa delas ut i form av'an- slag till'sådana tritidsanlägegningar, som främst bör komma till" stånd, Men det verkar fortfarande, .som man såg turismen som en förströel-" sedetalj. Vi måste. nu ”upptäcka” turistnäringen, attityden bör bli po- sitivare, och — sist men inte minst — vi som arbetar med denna" nä- ringsgren önskar att större hänsyn och samarbetsvilja" visas. från” alla håll. Jag anser t ex att vi borde tått' möjlighet att yttra oss till kom- muner och länsstyrelsen om länets H Fer sekä 28 I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.