3 gens 7 beslut, ' Innebörden” av] - mittenpart: uppdraget ..till familjeberednin- geh,. vilken ansåg att. lekskolor- na. skulle vintegreras' med, dag- hemmen. t Detta: blev jockså :re- geringens förslag och" .riksda- detta 'var att. bidraget' till'lek- skolorna -såvvecklädes... En” än: e framfördes 'av”bl. a. centerpartisterna' "Dessa. under» | strök att förskolan var.en.skol- form och inte.en” tillsynsforni ierna3,,.sida, "men. 'so- " gim som knappast kan Sägas var . dörren doc . handlingskontakt att. striderna . stopp från amerikansk sida no- RED I su dvietnarn . är; "och ” förbili kärnpunkten 1 den :konflikt.som Wasliington och Hanoi nu skall ten (fp). > 4 Frågorna ” hopar sig. - huvarande inställning till itärregimen i Saigon —'en re- mil ra' Tepresehtativ' för. "befolkning: en som helhet? - Föreligger det några planer på att vidga rege- ringsbasen och vilkeri ställning skulle ' befrielsefronten få?. Med dessa "frågekomplex, i minne” är man "inte. villig .att dra alltför optimistiska. slutsatser inför de kontakter som förestår mellan i ch nordvietname- det "väsentliga "och viktiga i des- sa kontakter men "en ömvärde- ring'av'det politiska och ekono- mis ”handlingsmönstret” måste tydligen till" innan -man . vågar hävda att 'händelseförloppet län- kats' in på meningsfulla, vägar: : Den första amerikanska reak- tionen på Hanois budskap är för- siktig men tydligt positiv anser Upsala Nya Tidning '(fp): Det'senare gäller. i än högre gräd ”:”generalsekreterare '. U ”"Phant$: kommentar, som är ore- servéfåt " optimistisk. / Naturligt- vis är dét en lång och oviss väg "som måste tillryggaläggas innan man "ens "kommer så långt att verkliga förhandlingar kan:inle- das. "Inte" heller betyder en för- upphör... Men för dagen måste den helt dominerande reaktionen vara en oerhörd lättnad över att k har öppnats på glänt". i Raa Hahois senaste meddelande är inträs Man "vill: hoppas, att det ska ge fog för glädje. Men det finns all anledning uppmärk- samma, att vad Hanoi säger sig äå med 'på' gäller förhand- OM ett villkorslöst bomb- linga terar Vestmanlands L Tfläning pir tt Kommunistregimen. kommer att ställa villkor för villkorslö- sa 'medgivanden av, USA! Hanoi. radions. ..meddelande är redan 1 sig självt garderat. Det är myc- ket möjligt, att Hanoi passar på att ta ytterligare ett steg framåt i sina förhandlingskrav . gente- äns -: skolgången... Undersökningar...vi- tyder. mycket för 'de unga. Den komplement... ou . erbjuder.” barnen 'gruppsyssel | " Gurka, sallat och rädisör har sin sättningar" "och. förbereder : dem :givna" plats -på bordet. under "hel: för :.skolang 'gruppliv..Dä "alla; måltider: Man. kan. na: grundlägges hos '> barnen vissa sociala. inriktningar,” som”. blir "värdefulla 3: vid, den, . Fortsatta .; helt "naturella, alltså, En verkligt fräscha vårsallad får” man n'skå sar"”också,”.att barn ' som . gått 1 förskola klarat åtminstone det ättre” än' andra då bättre än att tara Bent ad av dem tillsammans "bara att: hoppas: att sållat :och rädisor, Den inställningen: hos socialdemokra” irligt :'god:: som terna i, den" här frågan på" se " nare tid . varit: en. parentes och: "vatt" de.som” lansvaret inom. - regeringen "tär ” det ' gäller di ;såk Sina hår) rekfiv "till utredningen till fullo skall häll I inser"”/att-"integrationen' av för-]|F i skolan, tillsbarnstugorna är en « mindre - lycklig "lösning," Det "är" i det allmänna skolväsendet den > hör: -hemma ' och" det ' innebär fitir också "satt; skolöverstyrelsen :de' vattenrikaste "Procent" vatten. "Det "ser är. gurkan mitt. i ., För hindra uttorkning och mis$- ärgning skyddar: man då lämpli kvällsmat” under: öka: att närma sig under'som VE Vad är: "förringar på intet sätt|- » skall. vara tillsynsmyndighet, st MOKRATISKT ; JORDSKRED k : Det; demokratiska 'jordskredet skillnad från de fles åndra grönsaker skall inte äras i" kylskåp. ng är. +8—10 grader. = sor är särskilt känsliga för : går "vidare, 7 skriver" professor Gunnar :Myrdal i: en kommentar i Veckojournalen till. pré- .sident "Lyndon, Johnsons beslut att söka fred i Vietnam och att inte: ställa, upp till omvak "Den som 1' likhet. med. mig'i geringens. krigspolitik i Vietnam längt ' innan : någon "i. Sverige kommit att tänka på det, har'all anledning att fortsätta att göra det därute och här hemma , och mår "kan nu göra -det efter me- ra "konstruktiva linjer. : Han har . också all anledning att främhä- « va att han inte kämpar mot USA utan att han står på samma sida som de krafter som i USA självt | , nu, söker att bli: ansvarig. majo- ritet i stället för att vara stri- dande minoritet. Och all luft bör "nu ha gått ur de veliga sympa- tier som hysts av så många i det lätta gardet av så kallade intel- lektuelia för billiga lag- och ord: . ningstrotsande tilltag. Det svens- ka folket står nog ganska enigt : på en mera positiv front: för slu- tet av detta omänskliga enfaldi- ga 'och brottsliga krig i det fatti- .ga landet i Östasien och en snar '; fred med tillbakadragande av al- la främmande" trupper... Annor:« lunda tänker bara några få pro- cerit ”mavericks” på bägge kan- terna -— ett. amerikanskt uttryck som . betyder..”omärkta-.. kalvar som förirrat sig från flocken”. :, P. INDUSTRIN OCH PENGARNA = se "En ' tredjedel 'av företagen in- "om vår viktigaste 'exportbransch, verkstadsindustrin går f n med förlust 'och 'en annan tredjedel |: måste betecknas som mindre lön- samma. För en gångs skull inför : början av en lönerörelse tycks både arbetsgivare och löntagare vara överens om att framtiden ter sig ytterst oviss och 'att stor ” Varsamhet måste iakttäs, om det svenska näringslivet -skall kun- na - bevara. sin - internationella - konkurrenskraft " konstaterar FriKöpenskap: . ”" För att. återställa en rimlig, räntabilitet och framför 'allt mot USA, "stoppa en ' dold Kapitalförtäring ' : inom företagen . ; måste. naturligtvis- takten i-löne- köstnadernas "stegring "bromsas för det första blandar: de olika ”produk- t Her. sallads-. : -bli, inte: förå : vårbruket Sfå den innehåller ha -getmfi till : 'Väten börjar, Komma så. sakte: ket koramer att februari kom" 'en'fröstpe: I " börjän Vav: mars” fiod. som -Juekrade;, jorden; effek. slutet av. : Tättbrukade, "om "vi kraftig m nederbörd, som kan för strukturen? aa ! Från och med i år finns mono- realen,” "vilket '"ger : möjligheter skapa bästa möjliga. förutsättningar. för jämn groning ochuppkomst. Sådd av färdigt bestånd" bör, emeller- :tid endast tillämpas, där man fått | På ojämnt plöjda oc — alltså inte bara nominallöner-' na'.utan. också. de'”sociala” på- Jägorna"! på företagen. Och för det andra skriver. FK måste' genom Amerika bekämpat : Johnsonre-]-n;y ordentlig "reform av'beskatt- ning.) företagen --få -: möjlighet L alt åter, ”lägga på hullet”, annor- hända "uttryckt; möjlighet till dkäd ; självfinansiering. Det är "klart att dessa åtgärder inte en. ; samma? räcker; om” konjunktur- syackan djupnar eller blir lång. va en säkert är att utan ig, dem ; förslår varken hr -Wick- mans” investeringsbank' eller nya statliga institut för : industriell > forskning och utveckling. för att äterge , svenskt . näringsliv dess gamla internationella slagkraft. KUGSAKRBYPLAKFÖRBUNDIST haranslagit 100 000-kr' till det cialdemokratisk; É : ' ett stort inst 'nied tanke på "den .svåra: situation .som; skogs- arbetarna "nu upplever: Det”tal statsminister Tage Ir- :landér höll vid förbundets 60- -årsjubileum. andades så mycket : resignation inför alla nya prob- lem . att ' hans” åhörare rimligen bör” ha funderat över 'möjlighe- « terna att genom bidraget , erhålla förbättringar. Förbundets anslag liksom mån- fa andra liknande visar att in. tentionerna bakom regeringens proposition 1965 om partistöd in- te kunnat fullföljas. Hade de av- sikter,. man då talade om, upp- nåtts, skulle vi överhuvudtaget "inte haft den pågående debatten om anslagen till partierna, I pro- "positionen sades att man genom det statliga partistödet kunde fri- - göra partierna från beroendet av enskilda bidragsgivare. Deras in- .formations- och. åsiktsbildning skulle kunna ske utan enskildas stöd. Självfallet kommer man nu också att hävda att beviljade an- slag inte är förbundna med någ- ra villkor. "ooh Men .utan vissa förhoppningar torde de inte ges, och dessa tor- de också vara helt legitima, an- ser tidningen, ' tillräckligt . god; såbädd : med ämn ”luckring och mårkfuäktighet, Hur. många - frön per meter som an skall.'$å'. bör alltså. bestäm- mas ' först”. när: såbäddsberedning- en är färdig) fo. seloot nerade fält är. det svå såbädd "med goda groningsbeting- elser. .Eftersom man. ganska” säl- lan kan "räkna "med att få 'regn efter ”sådden, blir uppkomsten då- lig, man får ett luckigt.' bestånd, där ogräset med förkärlek träng-, som. kan :'vara orsaken. till för 22 Som är angivn «er in... Om . dräneringen... är. till- , fredsställande: och väderleken tilk låter, . kan ..man med : fördel 'pla- nera ojämnt plöjda fält. redan på hösten, : Det kan' ske genom . en harvning på tiltan, eller i sarm- band med plöjningen. med hjälp , av .divektkopplade- redskap, som det nu finns olika t; deln. . . a 1 På en del ställen ser man mind: re .ytvattensamlingar, ofta. nära fältkanten och . omgivande dike. Vattnet. "bör ledas bort snarast möjligt, annarg blir jorden hård yper, av i han: och svärbrukad. vid upptorkninpg-. en eller kanske inte kan be: sås i normal tid, . - sr BÖRJA INTE VAÄRBRUKET FöR TIDIGT! oc: 5 I och. för. sig är det fördelak- tigt .med en tidig sådd för att få en längre växtperiod, men om man: börjar ' körningarna innan jorden torkat upp tillräckligt blir såbädden "lätt. kokig och torr och uppkomsten dålig. , Tidig. körning, ex, ' med tung gödselspridare, på fuktig jord skadar markstruk- turen. Jorden packas hårt i hjul- spåren, Under det harvade ut- skiktet får man ,ett svårgenom- trängligt lager som hämmar rot- utvecklingen, ' ör Sockerbetorna vill ha en jämn luckring av matjordslagret utan håligheter eller sammanpackning- ar. Om man ofta får mänga" gre- niga betor, tyder detta på att markstruktur och vattenförhållan- den inte varit som de borde vara. Det är därför viktigt att ler- jordarna får torka upp ordent- ligt, så att jorden i ytskiktet fal ler sönder vid harvningen, Nor- ska lantbrukare brukar säga att jorden skall vara ”smulningstorr” innan man börjar vårbruket. Man skall alltså lätt kunna krama sön- der lerkokorna i 'en.tilta minst ner "till. normalt harvningsdjup. KRAFTIG BEARBETNING ' KAN GE FöR DJUP SADD. Antingen jorden är lättbrukad eller mer eller. mindre packad mäste man vara försiktig och in- te köra alltför intensivt, Uppre- pade 'djupa harvningar torkar ut jorden, Dessutom finns risken att utsädet myllas alltför djupt, grod- är, funder-- ö-. jordlagret är-så-försva, tillgängligt till. hela. bet- - d dd av sockerbetor Göte Grönevik,. Arlöv, ">. 4 ontligt' värdefulla såväl:för: ra- ör. tionaliseringen av betornas. som- ga .marskötsel. som- för skördeutby- pp. tet per ha, .Om emellertid. preci- .darna' försvagas 'och "man få ett örd -glest:;.och.,, ojämnt. bestånd. För djup. sådd leder till”. att :mån. groddar”, kanske: aldrig -når: 'u « till" markytan, I arbeta: sig: igenom det. täckande sa krav Måste” jor gade”att de "trim. Vidåre måste det tillseg att >inte”-kan. utvecklas till :en:-livs-' maskinens .fröfördelningsaggregat - kraftig: planta, -Ännu större: blir är anpassar ' till den fröstorlek som påfr ngarna" på grodden,.om användesi' Dessutom skall. maski- Fytilag 2 gen före nen ställas in så att den passar uppkomsten, son for till. de” jordförhållanden” som är I'ett försök.i Staffa rp med-. rådande ”på "det It :'som : skall jämförelse" mellän' sädjub av: 2774! besåg” ” mo "dessa vara-vi god hinner sla mma i och 6 "em" var "uppkomsten 'o förligt' "snabbast vid 2 cm myll- > ning. Något"senare var uppkoms- ten" vid”sådd 'på '4 "cm "djup; "me- dan förseningen var. betydligt större, där. fröna. placerats på .6 cm djup. Antalet "uppkomna. plan- tor” cirka 3 veckor efter sådd ”vå- rierade starkt mellan de flika så- djunen, Vid sådd på 2 cm: hade i » medeltal: plantor från :-68' procent av de, sådda: fröna” kommit- upp, , vid '4' cm: 56. procent, och "vid: 6 cm "endast. '33 procen IN Sådd .på 2 cm djup "var. alltså överlägsen djupare sådd men kan inte göras i-praktiken. annat 'än i en mycket -god-såbädd; Ofta-+är ytlagret . torrt "och man tvingas så. något. djupare för att fröna "skall få god kontakt med fuktig I jord, "-Men' "djupa ” béarbetningar djup sådd kan ge ett mycket då- ligt..bestånd.,.. oa I allmänhet är tätpinnade styv- . pinneharvar, helst försedda med sladdplanka, att föredra framför glesa” fjäderpinneharvar; Kraftiga djupgående ' bearbetningsredskap, x, olika typer, av kultivatorer, oftast. olämpliga i vårbruket:. j alla — precisionssåmaskiner finns tryckrullar som genom pack- ning -i fröraden ' skall förbättra frönas kontakt' med "jorden, En ytvältning direkt efter sådden ger lätt . skorpbildning på igenslam- nNingsjordar, .En slät yta slammar lättare igen än en yta med grovt UK, oe H nn + « SADDEN AV SOCKER. . BETOENA BöR ÄGNAS i "ALL , OMSORG ne Det är vid sädden som möjlig- heterna för en mekanisering av betornas sommarskötsel grundläg- ges. Genorh. precisionssåmaskiner- na /har odlårna i sin hand ett mycket bra instrument för att åstadkomma dels ett lämpligt an- tal plantor per meter i raden, dels en stor procent fristående plan- tor.— egenskaper som är utom- bör maskinen i god tid före såd- och" de: som lyckats sionssåmaskinerna skall fylla des-. |: iGalt: iflädd..( "" Väd först trimhingen” beträffar" den. få en noggrann .genomgång.] Förslitna delar bytes ut. Justering- ar utföres. Om billspetsarng är . förslitnå kan det. vara lämpligt j att göra en påläggssvets. Man kan då använda en elektrod med” be- -teckningen OK-48 och ytterst. i eggen lägges på en hårdmetall- "elektröd " med' beteckningen OK, H2. Detta är' en enkel åtgärd om man har tillgång till elsvets,' .' Om--" -- precisionssåmaskinerna skall. kunna - åstadkomma en 'till-|. fredsställande 'fröfördelning ”mås- te . cellen "i tfröfördelningshjulet, hålet i gummibändet, 'eller sko: pan i skophjälet vara anpassat till »den fröstorlek 'som' kommer å fröpåsar- nas banderoller! | | "Utsädesmängden ' bör noggrant kontrolleras, dels före. såddens början. och dels under såddens gång. Mam kan-'inte helt lita på Kr. 2 .de såtabeller som medföljer: ma- skinen. För den skull bör maski- nen" köras "exempelvis 10 meter varunder man såmlar unp fröet från en eller helst två billar. Frö- na räknas, varigenom man får en . god kontroll "över utsädesmäng- den. Under sådden bör man med jämna mellanrum. kontrollera så- djupet. Denna kontroll skall ske efter tryckrullen. . T "Om det visar sig att jord fast- "nar på tryckrullen, -förorsakas "detta av att jorden. är mycket ” fuktig i säfårans botten, ' Detta »kan betyda att man är ute i:allt jför god tid med -sin sådd. Om : emellertid, inte några andra olä- genheter eligger, 'såsom ' kraf- tig spårbildning efter. traktor o. - d., kan det vara lämpligt att sätta tryckhjulet ur : funktion, endera .genom att ta bort hjulen eller "Också att lyfta upp dem genom . att sticka 'en pinne genom Jlätthå- len i hjulskivan.så att tryckhju- "et vilar på mylararmarna. "Kör inte för fort med precisi- | till användning. Följ ' föreskrifter-|t T; + 1444 kg 153414. kg 35—4914 kg. - : 50-—5444 kg: o,. 0 < SIS. ov 55-—5717 kg 480 450 425. -. 585914. kg 485;455 440 60-—6334 kg 485" 455. . 64—6514 kg 485 455 68-—6714 kg.485. 455 . 68—6914 "kg 480.455 - T0—7174 kg 475. 455. 72—73'2 kg 475: 40 . J4—T5Y0 kg 470.455" 446 .425 , 395 16-—7932 .kg.465 455. 440.425 305 80-—8972 .kg 465 .450 435. 420.305 90—9970..kg 450 :435..430 410'3051. 100-06. över... +. 420. 400. 395 ”:Sugga:' Ex. - pr. 345, 1xÅr:310, 1: B- 205, 2.265;5-, Sva Anmärkning: : .> Galt: och halvgall . 5412 kg. samma, notering "som slakterisvin, 155 kg .- För sekunda, sjuka eller,:ska dade. djur. av alla slag gäller. sär-'. skild notering, .. ... vs i..c. Utöver , avräkningsnotertnge går kvantitetstillägg för var och -en, av. nedanstående- djurslag ” a med följande belopp 1 kr, pr, st.: ".. Storboskap;' Större kalv: .; : -.8—5 st. 3:—, 6.st. eller fle . Svin. (sugga). Får, lamrÅ,.späd- ” kalv .5—9 st... 0:50, .10—24 .st.' '"1:—, 25—74 st, 2:—, 75 8 fler Zip see . Statlig slaktdjursavgift . lans i ) kg. eller eatur väg. 180.799 kg kr. "Nötkreatur väg. 125—149 kg kr, 0: Föra let PALT Te gr 100—-12474 'kg reåtur väg. 30—9934 kg' kr. - Häst; unghäst, föl kr, 30:—, H 'Gödsvin väg, 50 kg eller där: ' över kr. B0:—=, Ce en 'Gödsvin ” 30-492 Kg "kr. Noteringsändrings, «=. oc Oförändrad ' notering, '..; Livkalvar: . ; '. SLB: 775/kg .levande/ vikt upp till 60 kg, -överskjutande -300/kg. - SRB . och .blandras, tjurkalvar 650/kg : levande . vikt upp till.55 kg, . överskjutande ..300/kg ,., och kvigkalvar: 575/kg. / + Smågrisar:: soc ce Fr Klass -I .:premlegrisar:- 20 kg 400/kg -överskjutande 250/kg, > Klass I a -premiegrisar ,20 kg RO0/Rtvek. + soc tr Kr 'onssåmaskinen! Mellån" 3-4 km per" timme är lämplig hastighet. Vid för hög körhastighet- blir frö- fördelningen ojämn, Dessutom 'ar- betär, inte billen tillfredsställan- mijö — & I . 2 e e ?e e 2 e VORROWUWUWUVVUWAWWUWUV Ladda upp inför helgen: med LS Köp hem 'så det räcker - (0) 2OROVVRVVVWKVUWKWUUWAVANV 2 + vå kr N - ; fd QDTT RR , e sffr ix . - - t 4 1 ' a . ;. t s 4 ARN teen oo L " ” et | AHOLMS TIDNING a TE SS SS VV - a a > Onsdagen, den 10, april .1968 -— LT : Onsdagen den”10 april 1968 / LT Ne SB Öns TA + Förskolan tillhör kola | ETT ORD > Fa skolan tillhör skolan "VÄGEN "+ Förskolan tillhör skolan | PA VÄGEN av mg till årets riksdag| cialdemokraterna har avvisat : site Jag skall bedja - 'Fadeth; och she? "Thorsten Larsson (cp)| det. Så gjorde de 'som ovan: AVRÄKNINGSNOTERINS | han skall -glva eder: en annan a Vrten (fp) sämt Källstad| nämnts;även i är..Hr Pålmes I öre/kilogram slaktad 'vikt vp Som (on. alltid skall H a ; : ng | am slaktad vi fö s, eder. ' (Joh. 14:16), «or : mm Sh Lennart Mattsson (cp) ahtydan om att en utredning prima djur veckan TALA 1908. När korset” kom alt närmare yrkades att riksdagen: skulle] 'skulle tillsättas kan - emellertid ' Priser gäller för boskap inklu.|2CCVS blev>hans lärjungar. grip- anhålla "om" utredning och, för-|''ses som början till en 'sinnes.' slve hudar och skinn och för svin na av Sorg; I -den övre 'salen slag angående förutsättningarna | ändring, Att,.som”.utbildnings- : inklusive huvud och fötter men fade OM aan vem och. uppmunt. för .Inrättandet . av. en allmän] ministern tydligen:har sagt, bar" utan istrar. Härtill kommer efter- | fallnin.r. Åt YO, hålla hans be.” försk i. ati. . ET betalning vid årets -:slut. - | fallningar och stå! fasta i kärlek förs ola. Den socialdemokratis-; ra utreda" frågan om utbygg-' Klass Ko Kviga Stat Uh AL till honom -och till varandra. Han ka majoriteten i statsutskottet | -nad' .av - lekskolorna kan -dock'”. ” lr tor lovade dem sin "frid och : bjöd tyckte 'inte det' fanns någon] 'inte vara tillräckligt, Gör man" Ex.pr. 7435 775 .-785 785 "730 fcasi hjärtan att inte vara oro: anledning. att utreda en 'sädan| en wutredning kan man rimligen + 123 760 770-770 dock rg örsagda. Det bästa vå k ar äga fd SEN FAMINEET 1. 705 730 -740 740 690: dock att han lovade dem 'cen.an- sak. Innan det 'kunde ske mås-| inte låta bli att' undersöka för" I. 690-700 710 710 o73 PAN KHjälpare, den heliga "Ande. te forskningen ge oss ökadej utsättningarna, för en allmän! 24 675 + > > G75 ? En. gammal «ensam dam. drab- kunskaper, om den psykiska ut-| förskola. Vi har också. svårt: 2 G435 645 = Bar HennoS komna förändrin k NE TE en rn H ln 2 6335 5 : . s" ögon föl ås» bibeln vec ingen . hös » förskolebarn, för att tänka oss att man kan 3+ 630 2 SM , och "hon tog den och lÄste: "Jag sade -'socialdemokraterna, Dessa inrikta. sig på en utbyggnad 3 G25 skall bedJa Fadern och han s I synpunkter: underströks sedari| av Iekskolan 'med-.' dess ”nuva- 7 3 615 giva eder en annan 'Hjälpave”,. . i debatterna" i båda” kamrarna. | rande utformning som en del. i 4 610, hann pa Kände hon hur den Mot slutet av debatten I första | äv .barnstugeverksamheteni. En, Unas Göd- Mellan- Späd. Får Lamv henne... na N- närvaro röstade kammaren framhöll, utbildnings-)| utredning av: det slaget måste ” "kalv matt : ' Hugsvalaren, "som "Jesug:. utlo- minister. Palme . dock ått: han — om den skall vara menings-: | : ke so vade, är. kärleksfull. och stark, avsåg "inom kort tillkalla ”en| full, > ji första hand undersö- Ex.pr. 1173 925. 850. 725 sex. visare län någon. mänsklig,:vän. utredhing ”om.. utbyggnad : av) ka möjlighete n anknyt- > I+ 1140-000 0 v Han är. känslig för. vår oro. och ing o Jeg of oså möjligheterna av -e ye 2 1 1085 "870. 795 605" soo fruktan, för! vår olycka, för sor- lekskolorna. Någon - egentlig| ning till'det allmänna skolvä- o jaga t—- 1035: - > gens tår, Han är vår vin, "skillnad :.:mellan förskola 'ochl sendet. Detta får givetvis inte - ög BRA SL 24 "985 glädje och sorg, ,:” ... leKskola””kan inte anses finnas.| innebära att man blott och. bart; RR 2 z ås 920.790: 740," 555 Tas] I Fe Det finns alltså åanledning att| sänker. skolinträdesäldern,' = : ns härliga sv enska vårprimörer att tillgå. Fräsch grönsallat, rädisor och gurka hö 3F 505 : (dock ej B, C.' eller" D-stämpla- notera hr Palmes inställning tilll, - Förskoleundervisningen måste ; Fe ta grad hemma på påskens matbord, - i 3: 850-705 690-470 + 520 de). +10. loss ans denna fråga och jämföra' den bygga på de psykologiska. och RR - RE . ro : — — 3— 825 . oe (dock BRT sh ro Distärhpla A AA : v " : . +”. i ” å H jon ' s ' S MN - - a! äl je med den syn socialdemokraterna | pedagogiska förutsättningar som IV rs oo. se "ve Nog | Je i 785 630 395 410 der 410, co enter. D-stämpla under dé senaste åren haft. 1964 | elevernas -ålder. utgör. Det. går äga | V mm t li . k: : vo Häst: Ex, pr. 625, 1 610,:2 590| ' Får och lamm 'med ulliga "eller . motionerade hr Larsson i Hede-| inte att ställa samma krav på I; KESRRENA ar ri SS OFer.. 1 pas sö ? Unghäst: 635. Föl: 695, - undergrodda skinn, — +. näset m;.fl.' centerpartister, var-;. en förskoleelev som på en elevi NA s pe vd > > : | LL Fettavdrag; Or FÖRBI ANÖaEn ära de 80 fena N en. ol "td - os y : ned ar es farter . - : ve en el ta . . : | : iv vägande 80 1/2 k; vid de krävde en skyndsam ut-' i grundskolans första. klass, Om | Påsken är vår- och grönsakshel. uttorkning beroende på att de har' för genast: skölja.dern och sedan | .B-melanf. Cfet, D-överfet. — |däröver 30 en - : = och redning och. härav. föranledda tf utredningen skulle finna att-en "gen framför allå andra. Lagom till så stora bladytor i förhållande till förvara. dem i plastpåsar i kyl- : Ko: B-—20, C-—-Å5, D—E80, i Mellankalvar. väg, 100 -1/2 kg ” förslag rörande förutsättningar-'. allmän förskola bör införas kan ”Påsk "har" de'svenska vårprimörer- vikten: Får de ligga i rumstempeo- " skåp." Har sallaten "hunnit Bli-litet Kviga: B—30, C—55, .D—85, och däröver —20, RO na och formerna för införande - detta sålunda: inte innebära; att BAK umit I handeln, gurka, grön" :ratur' blir. de lätt svampiga, men ”duven” under. transporten 'från Ungtjur C—55, D—85. Anmärkning: ” modal av en allmän "förskoleuhdervis.! 'det sista' året 1'grunidskolan fö sallat och rädisor, De traditionella detta kan lätt avhjälpas, om man affären till hemmet kan man, lätt | 55, D-—-g5 to. m. 399: B—30, C— kEngnöt vägande 125—134' kg I ning, På statsutskottets hemstäl-" 'svinner i sor os tfäsgen hör förstås hemma på påsk- lägger dem i. friskt. kallt vatten” få. den fräsch igen. Lägger :man Äld an asserna ner t. o. m, I där .égen- g. På tsu s hemstö sv no es > äss |bordet och tillsammans med grön- nägra minuter. Man bör då sna- den en stund i kallt vatten, åter- Is tjur: B—20, C-—-45, D-80, | skaperna 'tydligt motsvarar' mel- lan biföll riksdagen detta för: ; Starka:skäl talar för förskola. saker ger de en festlig och nyttig rast äta dem, omv inte, måste: de tar den snart sin naturliga vatten- Fallankalv t.om, 12444: B—15, |lankalv, avräknas efter notering slag. | ja | De mittenmotionärer. till vilka ;felsmat. Av feg får man protein, förvaras I plastpäse i Kylskäp. [halt, Låt sedan överflödigt vätten:| = Lamm pu 200: D—250. för ungnöt plus 75 öre, dock högst ovan har refererats erinrär:om oa TIN NEN, A-. och "D-vitamin Grönsallat är också ' känslig för . rinna 'av ordentligt, innan sallaten Häst: B—30 060 Dr250 "ör rs om, melankalv. de ” rig den utredning söm riksda-| "att det råder" stor enighet bland fdöremar AA lär kommer då grön. uttorkning. När man får, hem hu: | läggs i plastpåsar. Sp |Tillägg: » 99 " — |unghöstar sammma fettavdra 2 som gen: bad den ' göra. Den :gav| "expertisen om att förskolån'be'|sakerna' in som ett "naturligt udena från: affären bör man där-), toret i Ko vägande 300 kg och däröver |häst, "7 CLa tl oo va. ÖN > . | Staktertavin: : > Ex pr Prima + k- : [
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.