4 skriver tidningen oc LAHOLMS TIBNING . Torsdagen den 1 et, I 968. Torsdagen den 11 april 1968 i L När -centerledaren Gunnar Hed- lund i årets remissdebatt föreslog - att-omsen på investeringar skulle ” slopas, v' energiavgiften .. avskaffas . ocH Vvarudmsen "temporärt sänkas för att komma tillrätta med den allt 'mer besvörande arbetslöshe- . : ten,, väckte detta kraftiga protes- ter regeringspartiets ta- äl i regering'som riks-" dag; Man tslade om ansvarslös op- Position m m, och 'hr Sträng sade sig, ha svårt för. att känna igen sin ansvarsmedvetna kollega från koalitiohsregeringens - -dagar, Se- dan'dess har ungefär samma tan- kegångar som: lir Hedlund gav ' uttryck för i remissdebatten fram- ' förts från LO-håll, Nu senast har LO- sfen Arne Geijer. diskuterat investeringsavgiften med regerin- : gen och föreslagit att den bör slo- : pas för hela-landet möjligen med, : undantag för de tre storstadsom- rådetia." Samtidigt hävdar hr Gei jer att det finns skäl att överväga” en "hy räritesänkning. Även" det förslaget framförde" centerledaren . i remissdebatten på nyåret. Självklart skulle en avveckling av den 25-procentiga ' investe- ringsavgiften över hela landet — regeringen: tänker avstå från. den » endåst' stimulera $ysselsättningen: Samma” effekt skulle eri ytterligare rän- " tesänkning få. Som bekant sänk- " tes diskontot : från 6 till 5,5 "pro |. av. februari, , men LO och regeringspolitiken | «+ Finansminister Sträng förefaller . skäl, Finansministern kan natur- . « den svenska fackföreningsrörelsen des k skogslänen — "IT = en halv procent, skulle ytterligare markera en näringsvänligare eko- nomisk linje. inte särskilt glad c över LO-chefens förslag. Han är som vanligt nega= tiv mot allt. som inte bär hans egen signatur... Några mer efter- gifter än de regeringen tänker gö- " "ra genom att bevilja' dispens från : investeringsavgiften ide fem norr- ' landslänen samt Kopparbergs och Värmlands län vill han inte höra talas om. Och räntesänkning ”är . för mig omöjligt att diskutera, Ar-' ne Geijer kan göra det, men inte jag” säger hr Sträng. Det där" sista är ett agceptabelt ligtvis inte precisera när eller om”. en ytterligare räntesänkning kan väntas, Men, det kan ju vara in=" tressant för honom att erfara att” i. de här aktuella ekonomiska , spörsmålen står. på oppositionens. ; linje — läs gärna centerledarens , .— och inte på regeringssidan, Hr; Geijer behöver nog inte heller : befara 'att mötas av samma hög-:'" ljudda kritik” från = regerings- partiets talarstolar och dess tid : ningars ledarspalter; som hr Hed-= ; lund för ett par månader sedan, 7 även om det frestar på regerings prestigen' väl så mycket när kri "tiken: kommer från: de egna le= s; den som från a oppositionsbänkarna i ran j He PLÅ. NBÖKEN ;.. : - "Ingen: plånbok. om. än. så fet, får ge förtursrätt till lägenhet”. Om det rimmét i, den: socialde- mokratiska .propagandan erinrar äl Erik Svensson påpékat, att halva årsproduktlonen av. de lägenhe- ter som nu "successivt håller på att "färdigställas, eller” 50.000, kommer ' att betinga "eh årshyra av 7.000 kr: eller. mer: Exemplet visar med; vilken ringa vishet.bo-' stadspolitiken! isköt etta, land, "instämmer en regleringspolitik . som. lett, att hälften av. nyproducerade genheter bjuds, t till Hyr ligger över: i Lika nåturligt” är det: att Ha ningen att.det'är den stadslyxen som vållat” de "hyrorna. En: gt ävsstandar- enligt; bostadsstyrel- at. bostads | kostnaden med bara 115..kr..Pen.u lägenhet. Möjligen erinrar.” sig. också hyresgästernas fört ordförande att man ij arb . relsens .. pfterkrigsprogram. ; vat ”bostadsbygge”: . Dessvärre? förefaller .regeringen: nu beredd att släppa det kravet samtidigt 4 vw gering som. kan bli verklighet. "tillskottet" av v lägenheter ransöne: rag efter plånboken. HEDLUND STATS: ELLER UTRIKESMINISTER "Den socialdemokratiske parti. 'sekreteraren Sten ' Andersson är upprörd, noterar > Sydsvens- ka Dagbladet. (ob lib).. TV. "och radio har dristat ” sig att re- - dogöra” fören ”Siföundersökning ” enligt vilken” en stor inajoritet. "av .de tillfrågade ansett: att: Pal- me handlade fel när han som rer I. geringsledamot : gjorde, sam -- Moskvaambassadör: och : skap meä” denne tägade” ra ”gemen- sak. med; Nordvietnams | > säll- korämenterai i sam; centerledaren Gun: själv skulle han inte' gått medi demonstrationståget är! ett säti 'att. tåckla problemet" som "inger (roende. Inga överord, ”ett' för svensk” opinion :'represen- tativt uttalande, — Hr Hedlund har tagit betänketid över pås: ken. För vår del skulle vi gärna & Gta vårt. strå till stacken -och ppmana: hr. Hedlund att påtaga deltaga i den liberala : trepartire- "den; 16: september. . Som statsmi- nister eller utrikesminister skul- e ht Hedlund fortfarande kunna "def välmotiverade tillägget" att | men | ig ansvaret att; på ledande post I: Det var egentligen påskfirandet, som... blev räddningen för Israels f Enligt” Moseböckerna framkastade » [Moses ett förslag till den egyptis- ke faraon, att Judafolket skulle få ta sig ledigt några dagar och gå ut i öknen. för att fira sin fest till Jahves ära. Farao gick som be- kant med - förslaget och "Judarna gå utan avbrott rätt igenom Röda Havet . ända. hem. till .. Palestina. Man har anledning anta att festan- » I det till :Jahves ära -redan då var en gammal vana "och 'nedärvd tra- dition, och sålunda skulle den ju- diska päsken stamma' ännu längre tillbaka i” tiden än den egyptiska fångenskapen. Vad. de: bland judarna beträffar synas de ha bibehållit sig oförändrade se- dan äldsta tider och utgjordes av slaktandet av påsklammet såsom en goffergärning. samt förtärande bröd och / bittra "örter. Därjämte dracks vin.- En historisk radan- märkning som i förbigående sagt ger oss ett belägg för hur urgam- mal vinberedningen måste vara. Påsken har sålunda under alla omständigheter 'sin upprinnelse längt” före, Kristus, men i kristen- domen - har « ändock - lammet,” som slaktades till påsken, "blivit syno-: nym med Kristus, som dog' mar- diskå témpelfesten hölls på afto- nen den; 14 Nisan, vilken tidpunkt: enligt ' "vår tideräkning altid infal-- ler under april månad. Ordet påsk härledes för övrigt också från he- ningen just på denna tempelfest. : AV, de” kristna. upptogs påskfi- randet' under det andra ärhundra- det ,efter" Kristus, men firades nu: till minne äv- Kristi lidande ock död. År 325 bestämdes det på det beryktade. kyrkomötet i Nicea, att påsken. skulle firas den första sön-: melse ler . fortfarande, och.det är därför som påsken kommer” att infalla: på så olika ”data.. »-.Emellertid kan. man med. säker- göra en stor insats”. is vv ica tönika öm a NÅGRA POPULÄRA ANTECKNIN GAR OM PAÅSKENS 5 HISTORTA gick 'ut i öknen och fortsatte att” rituella påsksederna | av. köttet tillsammans med osyrat. : tyrdöden" "under, påsken. Den ju". breiskans paesah;, som var benäm-: dagen; efter. första fullmånen efter vårdagjämningen... Denne bestäm-: Det. var vid dessa offer, som sem- > fivets under återspeglas just vid. påsktiden an nom dess ätervak nande till nytt | Mv. ”het t påstå: att vi här i Sverige även fivåde vår "påskhögtid, innan. den kristna påsken" kom” hit: - Detta skedde 'också "ungefär vid sarima tidpunkt”och detivar därför ingen svärighet i detta fall att förlägga den kristna högtiden till den hed- niska, vilket ju' också "skedde” be: träffande julen, "nyårsfirandet, Lucia och trettondagen. Den hed- niska -högtid, som firades ungefär" vid tidpunkten för vår nuvarande påsk, var en offerhögtid till jord- avidarna?”, Det - "skedde: när "jorden "öppnade sig”; det vill säga när våren kom och : tiden för sådd” närmade sig. Då vilfe man ju" för- I säkra sig om jordandarnas "bevå- genHet; och "då vidtog man 'de vån- liga åtgärderna "vid sådana ' tillfäl- len.”Under. den längst. tillbaka i tiden: "liggande; "perioden offrade mar. djur, men "senare även, bröd, Jan; användes. : Seden att äga ägg "under påsken: i sträckning. . », använde man ”hofiung, men ytterst ', Påsk en i natnren ge. Botanisering H "i sydhalländsk. bygd Av Edvin N ilsson än i en undanvämd Vrå mitt gamla herbarium ligger, ” som medan seklet var ungt jag fyllde med hembygdens blom: er, Låtom oss bläddra däri och så söka stoff för en aan et " resa i tid och i rum till ställen där en gång de spirat, Floras förtjusande barn, som här sin törnrosasömn sover, skulle jag styra ditt. val, då nu äv får bläddra bland bladen, ' Hallands provinsblomma, ginst, fick först komma fram till beskådan. Ginsten bland ljungen gav förr sin tjusning åt halländska heden, ” lyste som klaraste guld. Den kallades kosmör av "folket, sö medan på florans latin den heter Genista pilosa, oe Vänd på herbariets blad! Då ser vi en annan Gcenista,' anglica, nålginst, det är. Den räknades högt i poängen, Finna den var icke lätt. Jag hade fått tips, att den växte borta i Antorp, vid sjön, och ”norhänad"” läg juden orten, Alltså jag trampade dit; en mil eller två gjorde föga, : H XL Ljunghedar fanns det vid sjön, och där på en udde från väster Se fann jag den sköna jag sökt fast .stickig och avog förvisso, fen Sedan väl sextio är förgått från det vårliga mötet, ' startade jag min moped och:knallade av emot Antorp. - | Udden i sjön fanns ju kvar, men .nu bar den högstammig barrskog, | Där. låg bland träden en gård, Var skulle då hedblomman trivas? Fåfängt jag letade den, och knappt ens jag, fann några Nungstånd. ec OR & bd sprung. - Hur seden "uppkommit kan knappast med bestämdhet ut. redas, men troligt är, att även den har: sina -rötter direkt i naturen, alltså klarare uttryckt, .på grund r värpa på. nytt i större : utsträckning efter vinterns vilope-'; rioder: Och just. i denna: omstän- , dighet ligger orsaken till äggätan- , det: under: påsken. En högtid 'har. sedan: så 'småningorn förknippats med 'måtvanorna och så har' i det- ta fåll liksom i så många andra orsakerna! varit” helt logiska' och ; naturliga "till ”äggätandet under påsken. : Att” därför såsom många forskar knyta invecklade: religiö- sa för Nningar till äggätandets ' upphov. synes därfö mindre: välj motiverat. ' Många har även | försökt att: ör- Klara: äggätandet under påsktiden med: att: man: under fastan. ville ; -] ha-mer omväxling i födan! Denna!” förklaring "faller > lock + platt » till Marken;.då man vet, att. det även). .. under hela, fastetiden :var förbjur fick” man heller. inte "dricka - mjölk”. Nu? drack man under: : forna": tider; mycket "litet mjölk, ,ty mjölken användes ” till” . i: mindre" ut ör. , Till gröten sällan mjölk; den: dracks i: så fall: blott 'med 'några klönkår”efter, det : man ätit. gröten: I första"hand"an-' vändes mjölken: till uppfödning av kalvarna. Den intressanta orsaken; "+ till förbudet satt dricka mjölk un-: der fastan! är helt 'enkelt att: söka i det: faktum, -att det, under denna tid på året inte fanns nägon. mjölk att dricka; Kornas kalvning inträf- fade. då; så :gott som : uteslutande” på värarna. och efter kalvningen ken, i som inte duger att e fall inte är smak av. Därefter” måste: ju . arna .under, € en: i bestämda. forsar som hbostadskrisem består och ny- Med 'Tol-gruppens nyligen" pre: ” senterade' programförslag ”Sysse!- sättning, och ' samhällsplanering "centerpartiet "sin ” upp- marscH"” inför Höstens val, Tidiga- re har" partiets ' miljögrupp lagt fram "sitt program med" förslag grammen handlar. om 3 M — Människan, "Maskinen, Miljön. Centerpolitiken har - med: dessa båda program markerat sin linje — människan : i centrum. Den ideologiskt medvetne skulle kun- na säga it. centerismen har vi sat ' profik XL GÅR I SPETSEN Det "är I centern som hårdast har drivit: dessa båda väsentliga frågor, ”miljöpolitiken och decent- | ralisering'-av' näringsliv och sam- hälle. Det är: naturligt att detta parti" ocksä 1968 «ställer sig i spetsen: för” fortsatt utveckling på. dessa områden. =" Miljöpolitiken mottogs -till en början med oförståelse, t.o.m."en viss attityd 'åv ned-' låtande ' undran. över vad detta var för slags trivselpolitik. Cen- tern Behövde nästan inte ens sva- ra. Luft- och vattenföroreningar, miljöförstöringen, människans an- passningssvårigheter, - allt talade sitt eget tydliga: språk. Forsk- ningeri; kunde: ytterligare förkla- ra skeendet. för” dem" som 'int? förstod eller: inte. ville se -verk- lighetens klarspråk. I dag är mil- jöpdlitiken. något: som alla par- tier betonar. Det är bra! Det är också ' bra: att centern me ökad. styrka och; ett 'miljöpolitiskt. hand- lingsprogram = fortsätter: offensi- ven för. sen” bättre miljö. + ec Ra Ka -CENTERNS "VARUMÄRKE Lokaliseringspolitiken. har för många : rfänniskor” varit” center: partiets varumärke, Det var inte LU + "1 frågorna ' och' kravé; kanske | Äv fil. kand. Bengt. Lorendahl fr f Sekreteraren i ToL-gruppen, centerpartiets arbetsgrupp för trygghets- och lokaliseringsfrå- gor;' fil.: kand. Bengt” Loren- dahl, Uppsala, framhåller i denna artikel att det är cen- tern som hårdast drivit miljö- på de- ingsliv centralisering av och samhälle.” |" V 2. i an I många år sedan man om denna politik 'kunde. höra. omdömen om ”pbypolitik” "och" liknande, I dag är lokaliseringspolitiken mer ac cepterad .— i. varje fall av. väl- jarha, Glesbygdens människor har av naturliga: skäl haft lättast att inse" behovet av en ökad: decent- ralisering av' näringslivet: en 'po- litik.. för arbete, bostäder... och service över hela landet. Men också . för storstädernas invänare|' framstår alllt klarare följderna av » det - slappa ; accepterandet av | koncentrationsteoretikernas fraser” och nonchalerandet av den en- skilda människans behov av att i rimlig utsträckning forma sin tillvaro i arbete och fritid. Cen- terismen — decentraliseringsideo- login — har, mer. än ekonomiska teorier, ' den dagsaktuella verklig- heten för människorna som un derlag. NY CENTEROFFENSIV - Den lokaliseringspolitik -som på försök bedrivs 1965—1970 var ett framsteg för" centern, Det är nu dags att granska denna poli tik, föreslå ' förbättringar '1968— 70 och-dra upp riktlinjerna för den .lokaliseringspolitik som skal | föras efter 1970, ToL-gruppen har därför skisserat både ett kort och ett långsiktigt program. Den nuvarande lokaliseringspo- litiken 'har inneburit en klar fö bättring för många områden, För > "många områden, både inom" och S "utom " stödområdet :har den: inte ;räckt till Planer, på att centra- ilisera. Åokaliseringsåtgärderna till :' allt färre orter än nu,' bör vara ... ren : alarmsigrial "för ' centern 'att -än..en. gång ställa- sig i spetsen :för. en ny offensiv för decentrali- isering av näringsliv ' och : bebyg- :gelse ,—'en ny" lokaliseringspoli- tik, : . sr "ÖVER HELA” LANDET | / I sitt program för tiden efter 1970” skisserar Tol-gruppen den- na .nya' politik. Man "anser "inte bara att .lokaliseringspolitiken in: politiskt 'medel' 'att'ta-: till när man inte / kan flytta folk. ' Man anser -""att inte "längre" bör ses som”ett' ar- huvudtaget utan som ett viktigt Jed:i' samhällsplåneringen. ' Grun- den: för ' denna : samhällsplanering skall.:vara människornas 'krav på sitt. samhälle i olika avseenden. . Samhället bör aktivt 'styra', ut- ,ger' arbete, bostäder och service över hela "landet. Med en sådan politik' kan: även "bättre miljöför- häållanden :skapas. "Även detta program kommer förmodligen . att möta motstånd, ivrarnas 'sida. För dessa är det rad utbyggnadspolitik-än en mer flexibel lokaliseringspolitik som den hittills. förda. "Men det finns kåren kommer" att. ansluta sig till centeroffensiven även denna gång, . I Gynna LT: :S annonsörer : te bör vara: ett arbetsmarknads-| . "lokaliseringspolitikeri |” betsmarknadspolitiskt: medel över-|. Ur - vecklingen mot: en "struktur, som sc åtminstone från koncentrations-|. svårare att motarbeta en" plane-|:; goda" skäl att mänga i valmans-| . -| Markfloran kände jag väl i Perstorps och Hjörnereds. skogar". "ing, Det finns ju så mycket smått .| det att offra. mer för kvaliteten |" Tag nu på måfå ett blad! Eryngium står där som släktnamn, : artnamn maritimum är, det namnet för tanken till havet. : Mellby var växtplats; dess strand var obebyggd strövmark den tiden. Tidigt på morgonen rén jag tagit min väg ut mot havet, trängt genom dynerna fram och hunnit den slätare stranden: : öppen mot söder och norr så långt som mitt öga blott nådde, havet framför som en mur; så tedde"det sig för mitt öga, Cec Människor syntes ej till. — Jo, där vid en flatbottnad eka, .:cos , dragen på sandstranden upp, en flicka sig skaffat en: fristad, ' Där i sitt klena förstäck hon snart låtit kläderna falla, : "stod där i värmande :'sol som färdig att 'springa 1 badet, x såg väl vid 'dynernas rand portörbehängd yngling med flora, kände sig tryggad ändå och började frimodigt leka,.., reste. sin velociped, som legat på lut emot ekan, | satte i sadeln sig upp och började cirklande färder +. nöt ok över de fuktiga stråk, där sånden låg slät som ett salsgolv. : Så hade stranden fått div, sen Eva den tog; i besittning... spa Småningom vände jag dock till växternas värld nina blickar, Här fanns det sådant att. se, som inlandet, ej kunde Pjuda. ; Mången en "växt angavs rar, den stod där "förnämligt: 1 fåtal, I mitt herbarium här jag nog kunde halvtjoget. hitta; : sodaört, strandråg och kål och martorha,. marviol, $saltarv, . svärfunna : mestadels nu, där fordom en fristad de funnit. "c . Nu när .Laholmsbuktens strand har; fyllts utav stugor. och bilar. barnkolonier och tält, har blommornas skaror. fått. vika. Några” är fr inysta” väl, men kariske, de, redan ä ss än ett. herbarlegrepp: en Cirsiumsart; oleraceum, et c käitistel, sällsynt och fin; jag tog, den vid bäcken:1. Karup. Alltså jag ägnat en dag åt trakterna.nere I sÖder, avant ip a Mörk 'reser:'där. Hallandsås' sin' stängande mur emot Skåne; Dock lyses 'murytan upp. av. sträckor' med-gladare'färger, liksom:en mörktonad vägg. kan bära, en:lysande. bonad;". -- En hade .Karup, hängt upp, en, annan, markerade :Hasslöv. Båda, var lika varann i rutiga mönster och färgval : «' > "mestadels' INjusgrönt och gult, med vinst: emot” "höst ör -det guld Bygden. vid branternas fot var änd för sin. rikliga fora. :Här hade Osbeck sitt fält, den lärde” ostindiefararn,+.,' j rjunge utav: Linné; till sist var han prost här i Habslöv. ; Mer: än ett 'sekel'förgått,' sen 'Osheck: skrev listor. på växter," som ifrån olika håll han hämtade hem till sin trädgård. -. bo 'Har-ris och gulltråy jag fann, som hörde till-hans rariteter. : « -,; Spartium har dock bytts ut, för” "har-ris står nu Sarothamnus. + Gullträv nämns nattljus jämväl, latin Ocnothera, blennis,” . Fe Re . östern ti gärna jag drog, fast markerna kargare syntes: ce ljungfält och' mossar" och skog med' avbrott: för: "steniga tegar. Men ifrån tidiga år jag glatt mig ät'blomsterklerioder,'>.- som, när den årstiden var, jag aldrig förgäves fick'söka, : Backslönt, där slåttern gick fram en gång under högsommartiden,” Temvist för ysnorna var, det är Pulsatilla' vulgaris? "fots ”Ängsmarker kände jag till,..där liknande blommor stod stolta ' blå Gentiana det var med stora och lysande klockor, Ai Or Blott något stenkast från dem fanns 'gult komplement” till a blåa, där stod Narthecium tätt, och -myrlilja hette” den: även. ', " No 2 + visste var murgröna fanns som: ock kaprifol och linnea, Föga det gagnar ändå att. veta, var. en gång" de växte. Söker jag platserna nuy,' sen .sextlo solvarv förrunnit, finner jag ingen igen av älskliga” ungdornsförtrogna; Är. de väl borta.för gott? Är blott mina torkade blömmor” vittnen om skönhet som var, som levde men. ej mer 'kan väckas? Ymnigt den växte hos oss, var annars helt sällsynt;" ja" okänd, Ma , torv ni botten på fåran, Placera sättpotatisen på torven som strös ut 'T'ett lager även: pvanpå innan jorden välts över fåran. Metoden ger en tidig skörd av den renas: te och finaste potatis. hi sett! Liten "men välskött är en ut- märkt inriktning för den 'moder- na villaträdgårdens 'köksväxtod- och gott att odla för husbehov: persilja, sallät, dill, gräslök, mo- rötter, Och så tidig potatis för- stås. Någon stor yta behöver int2 anslås för ändamålet. Här gäller än kvantiteten. ,; Därför börjar "man lämpligen If a méd att toppdressa köksväxtlan- det, För: det -behöver man -:en hacka : eller kratta, en trädgårds- slang och ett par säckar närings- berikad ”trädgårdstorv.. Man -bör- jar "med” att luckra upp. jorden ordentligt och rensa .bort. ogräset. Därefter strör man ut ett ca.3 cm ETT ORD. ad PÅ. VÄGEN | När de sedan: sjungit lovsången gingo de ut till Oijeberget. , (Matt. 26: 30), tjockt lager av - trädgårdstorven som sedan genomvattnas ordent- Det var kvällen . före” korsfäs- telsen " Jesus" höll. sin avskeds- ligt med trädgårdsslangen, Slutli- lärjungarna, Där de gen hackar eller krattar man 'ner måltid "med. I i den övre salen torven i ytskiktet. hade de firat påskmältiden och Så enkelt är det, Och ändå blir. Mästaren instiftade nattvarden, resultatet så bra. Det beror på att; Alldeles innan de: skulle gå ut torven gör jorden porös och luft- till Oljeberget sjöng de en" lov- förande, Dess möjlighet att hålla sång, förmodligen från Psaltaren. kvar fuktighet och växtnäring Jesus dristade sig att sjunga mitt gödslade torven är för er egen bekvämlighet. Torven innehåller i sig själv inga näringsämnen. An- vänder man den ”vanliga” sol mulltorven för det här ändamålet; blir man tvungen att' gödsla och kalka jorden om man vill nå ett tillfredsställande resultat. Under alla förhållanden är det!” viktigt att man använder den: ljusa, låghumifierade vitmossetor- ven. Det är den som har de ovan- nämnda jordförbättrande egenska- perna, . : 'Trädgårdstorven figurerar ock- | Striden. inför. presidentvalet i USA bjuder- på” I mänga” över. : - raskn ingar, så i ett utmärkt ”recept” på ti- dig potatis: Lägg ut ett tunt lager av den vanliga ogödslade solmull-] ökar. Att expertisen förordar Se i ansiktet på döder.: - i Psalmerna uppmuntrar männi: skor, befäster deras tro och ger dem nytt hopp och ny styrka att leva ett kristet liv. Dej,stora . psalmerna har kraft att ge så man kan gå både: död. och faror till mötes. " en När jag var nio är gammal, det ' är snart sjuttio år sedan, var Jag med om något jag aldrig glöm- mer. Min morfar. låg .för döden. Min bror och jag fördes in i rummet för att han skulle få ta farväl”av oss, När vi stod där vid sidan om sängen, sjöng han, en psalm för oss, "Det var hans sätt att uttrycka sin tro inför döden, . [ |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.