LAHOLMS TIDNING —= : IT Årets förstamaj paroller - 7 . a Tisdagen. den. 16 "april 1968” i Se "Victnamfrågan kommer att' do- minera den internationella av- delningen i: årets förstamajde- monstrationer i vårt land. Detta framgår av ett meddelande. från den socialdomokratiska partisty- relsens — informationstjänst om vilka huvudtema .som förs fram i parollerna . i .demonstrationstå- gen, "Även om det finns anled- - ning -till viss optimism" för ut!" vecklingen i Vietnam, så är fö modligen freden allljämt avläg-. sen 'och eftersom världsopinionen alldéles säkert varit en. positiv faktor "beträffande den ljusning som inträtt, så skadar det san- nolikt. inte fredens sak att fort sätta ge: uttryck för den. De” inrikespolitiska . parollerna, är. kanske” ännu mer intressanta eftersom vi har ett betydelsefullt , riksdagsval. . framför oss. Devi- , sent Arbete — Trygghet — Ut-. veckling står. främst, En annan: devis lyder: Folkets väl-går före : storfinansens, 'och i den knyts: två årtal samman, 1958 — all" varslar om en ”viss' självkritisk '. män, tjänstepension och 1968 Ar-' bete,. — Trygghet — ; Utveckling, ; - Detta tyder på. att ATP-striden : än engång: kommer att fram-: manas för att göra propaganda- | tjänst åt, regeringen.: Visst kan socialdemokraterna ta åt 'sig en. god del. av. den 'politiska äran . för att denna pension. drevs iger! nom i riksdagen; Men det 'är tio" år , sedan detta. hände: och. något : nytt. kan knappast .en repetition. i ämnet tillföra årets valrörelse. ; Då är det faktiskt. mer "aktuellt att" i stället ägna "så mycket mer veckling. Vi har den största ar-; betslösheten" just..ni .sedan tret- '. tiotalets | första år, Det. är en yt- terst allvarlig situation. och:;t o m LO-chefen Arne Geijer, tog ju: "så sent: som -vå tisdagen : ett: initias +. tiv i syfte : att” förmå ' regeringen !. - till en "aktivare sysselsättningspo- litik, genom: att föreslå: den' slopa "den 25-procentiga . investeringsav- giften sa tiativet. fick ju inte” precis. något: entusiastiskt” mottagande av, fi-? ..nangsminister. Gunpar' "Sträng, men: eftersom, oppositionen” tidigare va. rit inne; på liknande åtgärder: bla gentertedaren Ounnar Hed utvecklas kring sysselsättnings- problemet. Även trygghelsfrågan” kan räk-. nas till kategorin högaktuella £pörsmål. Oppositionen har före « slagit en allmän arbetslöshetsför” ” säkring som ger trygghet åt” alla, ' bl a egna företagare söm drab- april 1968 Tisdagen . den 16 I dag: PATRIK . . bas av: företagsnedläggelser "och ||, Solen "går upp kl. 53.02 och. | ställs i bekymmersam ekonomisk |ned-kl, 19.24. a : / "situation; I den frågan har ju re- bon. geringen " varit mycket negativ. I "morgon: ” ELIAS tills allra senaste tiden," sole Solen går wu kl. 4.59 och " Beträffande 'begreppet utveck- . 29 26 Pp ned kl | "ling så är ju detta mycket vid- sträckt. Inbegriper det även nä- . ringslivets ' utveckling :så finns: "det åtskilligt att ' diskutera i en' 2 INTE BRUKLIGT : . Lantbrukare Pettersson från en: valrörelse. Produktionsökningen . |smålandssocken skulle ingå i det är grunden «för. högre levnads- heiiga äkta ståndet, Vigseln skul-; standard. . Lönehöjningar "utan l|je äga rum i "Göteborg och anländ : täckning i produktionsökning 1e-" der bara till inflation, det vet 'vi alltför väl vid det här laget. Den' socialdemokratiska regeringen har, misslyckats ganska kapitalt. på ; det området, ' varför ' deviseri . dit gick: P ut att inhandla en brud: : bukett. Md i ; — Ska bruden vara klädd, und-Å rade bitr ädet. : Pettersson blev lätt: chockerad I men fanri sig snabbt och undrade: : : VL Vesst ska ho dä men dä kan-' ske inte är "brukligt | i Göteborg? känsla. Det är ju nämligen rege- ! ringen, stödd på den socialdemo- : " kratiska riksdagsmajoriteten, " som ”' inte bara skall ta åt sig äran för ' det den lyckats med, utan även ' ansvaret. för .. misslyckandena. Även. de sistnämnda: kan. utläsas äv årets förstamajparolle noe : RUSTAD FÖR ELD > > ”Brandsyn förrättades hos gub- tr" han hade all .brandredskap . som; erfordrades.” Svenska exporten ; till öststaterna ” har ökat mer det senaste decen= > niet 'än exporten i övrigt, ellers! ; med 9 procent mot 8, Innevaran- : de 'år förmodas den passera mil-"i ”jarden. Av den exportmiljarden ”; svarar Sovjet för 300 milj kr; Ös' tyskland. för : 200 och Polen. fö 200 milj 0 s.v.. ". u or Vår export; på. ösistaterna, uts. a t gör drygt 4 procent av. vår. sams" lade export, . Jämfört med. vissa 7, ' andra länder. är den procentsat-' sen låg, Finland sålde exempelvis” 0 procent av sina éxportvaror på : Österuropa,: Västtyskland : 5,5 > och talien 4,5; "Danskarna ligger. på och stege? 2 | — Jojomensan; det har vi! i tUrMen lykta har ni det också? ; 1 " Lykta? 7 Då vore väl skräp till; eldsväda om en skulle behöva: lyk- ” MÄRKLIGT. inl Lille, Bertil i” -Käåmpinge skola berättade för sin biologilärarinna om ett mycket märkligt djur han hård. marknad 'som bl' a: s stalle? stora krav på långa. krediter; vars . fram: för sulfatfabriken;” i inte, beslut” om underställande NH tordå' måhända ' äet "sistnämnda ' alternativet medföra det snabbas: te” ”slutbéskedet: i skogsägarnas : osanholkti. 2 öäss to oe > " den. föreslår tillsättande av, en : riksplanering beträffande mark- - 50 m” sutanför: bostadshuset. ' fentliggör- ett eget ställningsta- . gande: i envuppmärksammad 1o- i beslutet." för. : iativen: tillstånd; avslag endet . underställs | rege-, blir. också, sulfatfabriken ett ré- gevingsärende..: Med" hänsyn till att.endast, beslut. om tillständ el- "ler, avslag kan "överklagas 'men är ande”, länga byggnads- Att: snägot : nu skulle "kunna hindra fabrikernas -tillkomst är Dét kan möjligen förefalla nå- ”Originellt att regeringen of- kalliseringsfråga samtidigt som utredning för att nå fram till en använgning, Det ligger emeller- tid;.inget, uppseendevärkande :i detta. an räknar med att den nya, utredningen skall få ta lång tid P3 sig, och frågan om Värö " kunde rimligen inte vänta på i edningen' så småningom kommer ätt föreslå. .. Den-'aviserade utredningen om riksplanering av :markanvänd- örhoppningar om ett samlande grepp om | betydelseraare lokalise- skar man på åkrarna 1 översvämningsdrabbade - Kävsjö väster” om "Skillingaryd. Träarbe- Två 'stora>fiskar- kuride han dra upp; över, Vattnet når ända till sex meter. från köksingången och fruktträden står 1 vatten.” en att Kan ' "byta skepnad! Senvini- 1 egen .gråhet;; obemärkt:in i den; All materia sprider höpplöshet' och | tristess. Man kännersig lite ”dep; n; å efter ngtade strålar. 18. - män "känner -sig frusen - både till Jde då förhatliga” flugorna; under plötsligt: över nn skorna smälter. med: sin 'mas av' solens Till -humös, ängen på. morgnarna, för frosten bland" I knoppar sön? borde spira.”En - inträngande . 'vårmfront sprider: ett stilla; ljummet. regn.” Och: den iförsta” morgonen; man genom fönstret: möter; solen, :och upptäcker ;: att. termometern visar flera ' plusgrader, känns det , plöts- Ner: som om, 1 världen vore förvand- och gor åt budskapet. 0 På , uppståndelsens dag vår de z pi hastigt fönstret, du tar sigjut, och drar-med största välbehag in den första obeskrivli- ga doften av våt vårjord,.' . Livslusten börjar sakta "sprida sig i domnade lemmar och tränger undan den långvariga ledan och apatin som alltför : "länge härjat. Hurtfriskt griper man sig.an med morgonsysslorna, allt under en o- betinglig lust att blåsa ut all gam- mal unken vinterluft, ur lurigorna genom att. med kraft stämma; i med ”Vintern Rasat!”” : Innan man ger sig iväg till "sko: la eller arbete, kontrollerar man ännu en gång temperaturen. Flera plusgrader! Tänk att det kan vara sant! "Vinterkappan hängs optimis- tiskt undan på en annan krok; och ett tunnare plagg tages på. Med lätta fjädrande, steg ger' man” sig iväg till dagens förvärv. ”” En blåaktig luft harträngt ', söder ifrån öch solen målar åtar ren i blonda färger. Först nu upp: täcker-man att träden faktiskt har stora knoppar. Fåglarna för en liv- lig musikalisk konversation — för dem stundar nu bråda tider med mycket, att. iordningställa —. och man gläds över deras toner. — Co ' Vem tänker. under högsomma- ren på, att ett första exemplar av en. utan även "den uppstånd- ne” Kristus. De två "lärjungarna som gick till: Emmaus :den : kväl förstod snart. att ' han" var- den uppständne . Kristus, . De ' kände igen honom när han satt vid bor- det 'tillsammaris: med .'dem --och välsignade och. bröt. brödet, .De vände. åter. till Jerusalem och gåv . lärjungarna” påskbudskapet som” ett" personligt” vittnesbörd: sug” uppstod från de. döda. .Om vi. inte "erfarit hans ' gemenskap i" värt" liv, så förmedlar vi blott fakta: som" vi' har hört i-stället lighet som vi själva upplevt, - jag "fänkt” "många "elakheter" om fa- miljen-: och dess" postläda varje gång jag sett den. .> ” Men , denna första: ljuvliga vär- dagsmorgort - förgylles denna skröpliga . tingest av . solstrålar, som får den att se elegant ut. Och jag tycker att familjen gör rätt i. att ha en dylik låda. "Den är 'ju faktiskt riktigt charmerande. .: Ja, vi förtrollas ju alla av vä ren. , Vid: sammanträffandet med kamraterna känner man, att det vilar «en :ny, friskare atmosfär över r lokalen. Ansiktenas gråhet har .försvunnit, man--ler mot var- andra utbyter.åsikter om vädret nen 'ropar. hänfört ”Titta en flu- | och allt gammalt Nintergrott, är ga”. "Och > själv -skyndar "man sig bortglömt. att önska något inför detta tecken |" Det är svårt att sitta inne såda- och löfte om -stundande sommar. : | na :här 'dagar.. Man längtar ut till Då den. väg jag har att vandra |solen, och vid dess: anblick kän- på .morgnäårna posserar jag en , ner man, som gammal körsångare, mycket elegant. villa. Dess innevå- | rlust att sjunga alla, de vackra och nares bilstall, ja t om cykelstall, "glada värvisor som finns på reper- är mycket imponerande. Tomten :toaren, Varför inte — om än för i I kring” villan är exemplariskt väl tidigt :.—- "0, hur: - härligt . majsol skött. Men vid kanten hänger 'ler”swl en postlåda, ' tillhörig familjen, I Våren — pånyttfödelsens' tid! Vi som är ett under: av: fulhet i sin är'lika tacksamma för din äter- ensamma sönderrostade tillvaro.- komst: vartenda" är. - : Under min: vintertrötta Period, har I oa tidiga 'vårdagar kan sprida sådan välvilja, att man ler glatt då man hör deras välkända surrande, Bar- od ben Persson som tillfrågades” om Er I Har ni branöpump hinkar +” r uppstånden”. de : lärjungar ".: , inte., bara : såg . den ; tomma !;. len: i sällskap: med. en främling | Kristi efterföljare - tror att Je-] för: att :dela med-oss av en. verk-|], | Franz Berwalds > koralbearbetningar, oe + Av Nils: Sjöblom På nyåret i är förekom i kö. ADS en nog så saklig artikel om "Franz Berwald som människa och tonsättare. Men” man iknade i artikeln ä av "hans betydande arbete med omar- betning av Haeffners koraler åren 1867—1868. Redan 1842 hade, enligt Berwald- kännaren och musikskriftställaren - Adolf Hillman, av svenska präster- skapet fråga väckts om, en omar- betning av Haefffners koralbok, Upprepade gånger hade röster höjts att: en reform” av koralerna vore av behovet: påkalläd. - Inom 'Mu- . sikaliska akademien hade under en längre tid diskussioner förts i saken och i mars 1866. tycks akademien , på allvar ha tagil upp frågan. Med anledning av att ak de sr omarbetade koraler”; När Berwald mottog detta uppdrag var han 71 år, men han kastade sig icke desto Y mindre "med vanlig energi i arbe- . tei Tiden, omkring 6 månader, för omarbetningen av 30 koraler före faller också knappt-tillmätt. ”Ju större utbyte av tankar desto bätt- | re resultat”. sade han, och därför i förde han en flitig korrespondens ' med både svenska och utländska auktoriteter. Bland de sistnämnda må i första rummet "nämnas. den tyske tonsättaren och musikteore=- tikern Hauptman, död i Leipzig , 1868, . och bland svenskar Gunnar Wennerberg och J A Josephson > m fl. Denna” korrespondens var övervägande saklig och präglades av hänsynsfullhet å ömse sidor, . enat sig om ett förslag till föränd- ring av de dåvarande koralerna in- gav Berwald den 20 april s å en inlaga till akademien av följande innehåll: ” ”Med "anledning av de diskussioner, som förts inom aka- ; demien rörande kyrkosången, har "jag äran .skriftligen. till förekom- - mande : av 'misstydning ” meddela . några anmärkningar i samma ord- ningsföljd "som de särskilda punk-z » terna. blivit" vid 'akdemiens ' sam- mankomst "den 16 mars behand- lade ” . : Den första punkten - gäller ko- ” ralmelodiernas antal. Där vill Ber- wald ha'en förminskning av kora- lernas ', antal. ”Detsamma”, säger han, ”gäller psalmernas' anordning. inom ': fastställda '- koralmelodier, Den . all - Principen, som Berwald vid sin omarbetning av Haeffners koraler tillämpade, var i - huvudsak: 1 att kyrkosången iklä- des en fullkomligt ren och harmo- ' niskt värdig skrud. 2 att icke jubel- gas på melodi lämpa sig för sorgekväden. 3 att ge- nom "tempiantydningar å varje ko- ral det. dittills förekommande . och tröttande ;- släprcaneret upphäves, | och 4 att psalmmelodierna förläg- gas inom ett tonomfång, som över- ensstämmer, med. folkets .röstresur- ser, . Om de första 10 koralerna;' som inlämnats 'till Musik. akad vilka pj > Franz koralerna och stämplar dem som meningslösa, tråkiga och ur stånd -att underhålla någon andakt, Den- na "artikel kom först sent' under Berwalds ögon och i mars bemöter han artikeln. Han medger, att i vår "nuvarande koralbok. finns några "sånger som” ära betydelselösa och föga överensstämmande. med psal- granskning; heter det i Posttidnin- gen" bl a:; ”Vi våga den försäkran att renare » och. med. större pietet har koralen | aldrig hos oss. blivit varigenom obildad till- tag 'att' efter" egen enfaldig. åsikt : reglera ifrågavarande sak äntli- "gen skulle upphöra.” 2; Koralmelodiernas tonhöjd. ”Ko- "ralmelodiernas omfång för fruntim-. :mersröster föreslår 'akad 1 från or ha ad,. än i de prov vi haft tillfälle att. se. Herr, Berwald har icke” allenast ”utmönstrat. alla i Haeffners. Koralbok" förekommande kvint-"" och ” oktavföljder” mellan stämmorna, ” vilka” han” ogillar. uti h ;ositioher .skrivna-i sträng stil, i ostrukna "A till tvåstrukna E: och för mansröstör från. stora/ oktavéens A till ettstrukna: E. Detta omfång sk av 12-toner är. enligt min" erfaren- "het nog stort: tilltaget”. isynnerhet "vad '.mansröster'. beträffar,” säger .Berwald. (Haäffrier: kände låta me- | "lodistämman. gå en ters" "högre, vil- H i ket" omöjliggjorde församlingssång). 3. Koralernas itidsmått ' Använ- ] öra den femte, el- ler "akademiens förslag” om ”gransk- + ning och omarbetning av den nu- 3; varande koralboken; Jag vågar fri- - > modigt” påstå att just denna viktiga : del av kyrkomusiken. blivit nästan i. '. alls-icke beaktad. Det fanns: en tid, i då” Jag. huvudsakligen , +sysselsatte | : mig med ' skärskådandet "av. detta imne,' och det drägligaste jag lär- "de känna vär Christian Rineks, Jo- han ” Friedrich X Schwenkes:' och > Friedrich : Schriéiders koralböcker, (Rinck,; död : 1846, utgav" en serie ”,orgelkoraler samt . Der '. Choral- freund | 1: sju årgångar jämte två supplementbarid, Schwencke, död 1852, ade och har rade & över 1000 koraler och Schnei- : > der, död 1853; utgav bl'a 13 pcealmer, "400" körsångér och" 200:-solosånger + samt" en. elemertarbok: i, harmoni "och komposition.) Men även dessas koraler . voro -i 'många -hänseenden . bristfälliga, emedan grundprincipen r en väl komponerad koral — "nämligen den polyfona " s ämförin- gen — "otillräckligt gjorde sig gäl- lande. Varje vän av: ädel kyrko- : musik måste emellertid "beklaga att > varken ' Sebastian "Bach eller Che- rubini, de båda största behärskar- na av den polyfona: stämförings- konsten, icke utgivit någon koral- bok.) Vad åter dén frågån "angår att återföra åtskilliga: koraler. till sitt' ursprungliga' skick, -torde skäl både för" och mot förefinnas. Emot, om den högtidliga andan lider och - den hundraåriga vanan såras — för, » när .den rytmiska, nybeklädnaden . livar känslan till högre andakt.'Jag "tror dock för min del att dessa ny- ” gestaltade alster böra ställas 'vid si- dan av äldre ,på det att övergången ”. till det bättre 'må 'ske småningom och utan annat tvång: än: det. som en högre bildningsgrad påbjuder.” "7 Musik akademien tillsatte i maj 1866, en kommitté, som i juni s å avgav ett utlåtande rörande svens- - ka., koralbokens omarbetning, I kommittén satt bl a tohsättarna J A” Josephson och Franz 'Berwald. Atskilligt meningsutbyte förekom mellan olika grupper inom 'kom- mittén, vilka förfäktade. olika syn- punkter. Slutet blev att akademiens .lärarkollegium beslöt under pre- . sidium av. H K H Hertigen av Östergötland (zedermåra ': konung Oscar II) den 6 april 1867 att åt Berwald uppdraga att granska och omarbeta den :sverska koralboken, ”även i' samråd, om han aktar så nödigt, med' en eller flera av ho- nom utsedda personr,- samt att vid - kollegiets nästkommande höst in- träffande första sammanträde fram- lägga minst, 0 av here. Berwald utan” även. myckt försett- de heliga sångerna med, «modulationer,. som Aldrig I företages I hågon avvikning från'me- lodien i gamla; Yoralkoken mäd mindre. at herr "Berwald framvisar |. skäl grundade; på. egen och andras förskning, Köra rna, skrivna" fyr-- stämmigt för. blandade röster, hava ett . tonomfång. från grova gul högst. tvåstrukna e. Bjbehåller herr, Berwald s dan ådagalagt, så torde vi”en gång ha att förvänta en.koralbok; vilken både ;.skall: -lända - Sverige. Musik | akademien och författaren :till ära”. Akademien : avstod. tydligen. från denna ära, då" den ej. trycka de [ärdigskrivna kk. an låsle. in dem i arkivet; : 3 Den' 18 jan 1868 artikel i I ka 'koraletna. utmönstrad « och ersät- mens + and +» ”Dock”, säger han, ”uteslutas får" därför inger), emedan de utgöra nationens €gen- dom men 'vid sidan av'dessa böra hänvisningar till” andra och "mera religiöst upplyftande” sånger fö finnag” och han . fortsätter framt. jag ej missminner. ig, säger professor. . Geijer - någonstädes, : att det finns en -återgång, som är god -— nämligen” åter ängen till sig själv: taren,, nio tiondelar, av fosltjera ykompanerade, så: kun-. atvis få. en produkt. ay 2 vilken. kan- Atérigen ' nya röd "höras med 'begä- ran att nio tordelar böra” kase ras, — och var stanna” Ni då st N : fosis "sätt öshulds dem” med den renaste: och: vackraste skrud, vilket motsvara det.gordjska alkets re- stirser., Jag. cycker ; 2 ; Bonet | Heriaret av vära koraler innehålla så mycket skönt och stort, alt 'det måste alltid bibehålla sin betydel« sefulla -plats även under komman« de sekler. 'Jag fördömer utan Yn«' dantag varje harmonisk kombina= tion uti. koralmusiken, som' ej bär renhetens prägel, Jag vet mycket väl hör svårt det är att under dylika ' omständigheter skriva "en behagligt modulerande fyrstämmig sats och vilka grundliga studier och mångfaldiga resurser därtill er= fordras, men den som ej känner sig vuxen detta slag av tonkohsten' skall ägna sin tid åt andra riktnin> gar, där troligen lagerkransen: på ett bättre sätt vinnes. Tror man att vi' i det 19 seklet besöka kyrkan med precis samma musikaliska” upp= fattningsförmåga som våra förfäder | eforde.i i 18, århundradet? Av, nänin= | åa” skäl bör alla” koralböcker," som jag hittills sett, "omarbetas, och för= skönas med våra stora 'mäslargs” re= ligiösa . .modölationsbilder; vilkas ljuva klang” aldrig förfelar alt röra våra hjärtan: i» "Detta van, skrivet in mars 1868. Då var .36 - omarbetade . koraler” inläm= nade till. Musik akademien t'och Berwald "antydde, att.han i'slutet av.mars skulle avlämna fjärde och ferate häftena av: den nya koral« boken n:o 37—60, Innap döden .av=. | klippte hans livstråd hann; han icke ill: 60-talet;- men 59 av, honom- omå arbetade finns i Berwalds' original« handskrift 1 Musi ; akådemiens, biba : Berwald har enligt, "den framstå ende berwaldkännaren, kyrkoherde Gils Olsson Nordberg i Rialu,-ock= så "gjort några "egna nykompositio= ner, 2 nämligen... till. : Wallinska boh n:o 18, 43. och. 53... Till sätta yxan "till rat heståndsde ir” mörkna, -Dock 53, har: Berwala också dén vanliga . lodien' men säger, att han med= Bland missernas mångfald” har vi äntligen också fått en Miss Pro. ” tein! Den hälsomma heter i vanliga fall Anne Travis och har fös ”rekomnät i många filmer bra e€ ”Kittla mig” ” och Swinging Sunimer”, tager sin. nykomposition därför, att texten ”Bereden väg för Herrän” n= spirerat.. honom. , Det: synes alltså icke ha varit. hans mening, ätf'ut- mönstra den vanliga melodien, yil= | ket ,man finner otänkbart .Kyrko- herde Nordberg försökte. att i den nu antagna psalmboken. få biskop Eklund att författa en text till vits ken berwaldmelodien kunde, anvi= SAS. Biskoper- rådgjorde emellertid . 'med : dåvarande - ”koralexperter” och det hela blev ingenting, Ber- walds komposition ger en utmärkt textdeklamation och är synbarligen inspirerag av texten. . ANG . I bokverket "Musiken. genom tia derna” säger Julius Rabe att ”Frånz Berwald var Sveriges störste in« strumentalkompunist under förra århundradet : och --en mästare av mycket egenartad, spirituell" och klassisistiskt-romantisk ; läggning, Berwalds icke minst i kontrapunk= tiskt ' hänseende ' intressanta: verk har beklagligt nog ej trängt ige- nom utanför hemlandet, där de f ö efter sekelskiftet började" bli"all- mänt kända och uppskattad ”, I Franz Berwalds' brev rämträ- der geniets självmedvetande eller - kallelsemedvetande och ödmjukhet, Han finner också .talande-'ord :för , sin gudsförtröstan, Hans kända hu- mor. förnekar sig inte. Man .lägger också märke till geniets likgiltighet ” för, vad som är brukligt att man intresserar sig för. Han var därtill hjälpsam och hade ett gott hjärta, När man läser och bör om Ber- 'walds koralbearbetningar och med vilken sakkunskap och med vilket nit och - brinnande -'intresse :han gick till verket undrar man varför" resultatet av hans möda alltjämt skall .förvars 'som' museiföremål I Musik ' akademiens bibliotek, där det visserligen får studeras men in=" te utlånas och därför näppeligen k till den ik allmänhetens eller ens, koralboks- kommitténs kännedom. : Nu har ' emellertid våra musik- forskare och experter beslutat sig för att fira berwaldjubiléet till min=' ne av Berwalds, bortgång den..3 april 1868 efter en” mycket stort upplagd plan. För sakens skull får . vi hoppas på eit gott resultat: I ”Ny illustrad Tidnings” dödsruna över Franz Berwald 1868 meddelas, att han dog sjungande sina kora= N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.