LAHOLMS TIDNING ”Onsagen, den. av. Tapet: 10” Stiger verkligen matpriserna? - En ; Proposition ” har ;' nyligen framlagts till riksdagen angåer de' det ävtal som i mars träffa- des mellan” statsmakterna - och jordbrukets - förhandlingsdelega- tion son” prissättningen på jord- brukets produkter, Som fram- gätt av olika redogörelser i pres- sen var avtalet preliminärt. Vad som" nu bestämdes var, att jord- bruket fr. o. m. den 1 juli 1968 skyddet: som kan anses motsva Ta 30 milj” kr ökade" intäkter unde? ett år vid i övrigt 'oför. |! 2: "förhållanden. , Sedan dessutom. i juni månad. 1 år tas” uppnya: överläggningar, vic skall bedömas vilket he: : lopp” jordbruket skall ' tillföras för att motsvara den allmänna . penningvärdeförsämringen i säm- : hället, sådan dennå mötes i 'kon- sumentprisindex - - rensad. sprit, vin och tobak, statligt reg- lerad hyreskostnader ; im. m; "regeringenÅ fri amlag- da. propositionen. har "som "van ligt medfört vissa kommentarer i tidningarna. Dessa är i allmän- het mycket. moderata, "men ger) "Nkvär i endel fall sken av:att höjringvav producentpr iserna på gång empél” "Svenska" Dagbladets gress för några dagar. sedan: ”Något höjda priser på livsme del torde vara. att "vänta som en följd av att” införselävgifter- .na.på' jordbruksprodukter- juste- räs ' uppåt. " Höjningarna :. torde dock ' bli obetydliga; totält inrne- "bär de en inkomstförstärkning för hela värt jordbruk på 30 ine” | än ör, tillfället" nej De som: > hittills, ommit "överens." ma jordbruket skall. "kompenseras med: 30 milj kr under. ett: är räk! nat från deh 19juli,. beroende, på sänkta” : världsmarknadspriser. Värlfsmarknadspriserna, "har. en: sänkts med drygt 22 ”pröbent på ett är "fr än februari 1967--till. februari 1968; Om den skulle det: betyda . "cirka: se cent.uminskning "nämligen under den tid marknadstförsämririgen jämförelsen gäller, nar . . producentpriserna' observerade, I I partiledet . trots nedgången . i : världsmarknadspriserna ', ökat -med 0,7 procent — alltjämt en- ligt '"indexkommitténs beräkning- ar, Det'är emellertid: en -obetyd- lig ökning som inte helt motsva- . rar den "ökning som avsetts med prisförsämringen på världsmark- | naden: ;: fortsatt. Sedan . septem- ber ;1967 - har ”världsmarknads- " priserna för jordbruksproduk- ter sjunkit. med över elva prö- centi.”Sedan december: 1967 har världsmarknadspriserna sjunkit med cirka” fem procent, : Mellan : januari och februari . var -sänk- ningen, cirka två” procent. Nu kan man inte i detalj av- göra. vad, den ena eller andra' sänkningen av världsmarknads- priserna: kommer att innebära i våra: inhemska » priser, nor Teiidensen 'är ernellertid : klar. Världsmärknadspriserna -”'befin- ner "sig åter i ett nedgångsske- de, Det”. är ovisst huruvida" för- ”sämringen har nått: "ett botten- läge, .Det är därmed "också. myc- ket -ovisst huruvida den obetyd- liga höjning äv jordbrukets in- täkter" som överenskommits egentligen kommer att innebära någon höjning” av priserna i Sve- rige, räknat från nuläget. Klart är att vad som -ökerenskommits innebär att jordbrukarna från 1.30 milj, kr mer än vad de: utan t åtgärder; "skulle ha fått. Huru- vida. ödet; blir. en genomsnittlig höjning av. matpriserna beror däremot på hur stark den sam- tidiga pressningen nedåt av.pri- serna "på grund av världsmark- nadsläget: blir.” Det är inte helt uteslutet att effekten av världs- marnadsprisernas utveckling blir sådan att, varkén de nu. . beslu- tade” 30" milj kr eller en ytter- ligare höjning av gränsskyddet, som skall vidtagas den 1 juli 1968, kommer att 'Jeda"” till en höjning av priserna, Det är lätt att inse vad. när för i ”biterar som" ett” Ex-.3 J, att. .bådé: den nu: beslutade höj- i . ningen "av gränisskyddet" och den " beslutas i- jun kommer ”att Krä "sagts" "om: man "studerar Jord dex, I: en 'serie, där indextalen för. september .1967 .99,3. .I de- cember hade produbentprisin- dex. sjunkit till" 96,6, "Det"; , var cent. -95,6. Det "hade alltså inträffat en" sänkning med; ytterligare cirka 1. procent; a "Vi vet alltså att: det". har" in cl iffat” en nedgång” i producent: priserna inom landet; med nära fyra procent , sedan, september och. med: en: procent. enbart; mel-' Ian "december" och. januari" Den beslutade” justeringen” av grä skyddet som kompensation sjunkande: världsmarknadspriser sig. inte; om någon” "höjning" av matpriserna; -När "den i -avtal beslutade : höjningen "”av:. skyddet” kommer” att genomföras! att i” någon. mån. återställa den förlust 1: form. av sänkt märk: nadspris som” jordbrukarna": rå- ör. Såvida det inte: dess- skulle inträffa” "a vä läsmarknadspriserna”g går sevärt "uppåt: igen! Det: ligger alltså” något. av hasard I det he- la. - Det är: naturligtvig. denna hasård som "sin: tur har gjört att. kompensätlönen til jordbrw ker har stannat”. vid. 30, milj kr, Ingen "kan för "närvarande. säga var ; :världsmarknadsprisnivån "kommer att” ligga: "omkring den 1: juli, då. ett' nytt avtalsär bö -Jar.- Det är: "dock, inte uteslutet stterlig ning, "som. skall : "Maxi här gjort” det bäst gen. situation” "som dast: Kompensätion: för” inträffad | imring”. av .världsmarknäden: kel.” sémesterspridnings- idén” vara en” statlig” angelägen- het med Ppiioritet, säger: tidskrif- ning i sin ledare, och ger. :semes- » terspridningsbi änkandet én > känga fed ” menar Denna ".kommittés - - påssivitet till frågan" om en 'semestersprid- ning är ganska" märklig. Inte nog med at man. själv: för ett slentriantänkande”' till" torgs och betraktar.-juli. månad. som. hög- sommar i Sverige. Vår medelne: derbörd ' och vår medeltempera- tur talar ett annat språk i juni |" och - augusti, . Utan man anser även att .turistorganisationerna |” »skall bära -semesterspridnings- 1]: tanken vidare utan. + statlig med: verkan. - - Vi kan vara ense med utred- ningen att. semestervalet - nu. i många fall bottnar i' orationellt slentriantänkande, |" säger ” tid- skriften: Mos sa + UPP. I RÖK SÅCO har genom até skriva på det. prelimi a. avtalet medver- kat till att lägre, avlönade grup: per tillgodoses med ett. särskilt påslag, erinrar Skolvärlden om och tillägger bl ars. : Därigeriom står det klart. att SACO:s negativa. reaktion på av- talsverkets bud i ett tidigare ske- de, en-reaktion som felaktigt på sina håll framställdes som" en reaktion mot låglönegrupperna, i stället avsåg metodiken: att för det första inga förhandlingar fö- rekommit om fördelningen och att för det andra budet knutits till "vissa > konstruktioner vars angelägenhet inte på minsta sätt redovisats. genom -+t ; ex: utred- ningsmaterial, som brukligt är, eller ens kunnat diskuteras. Des- sa ' konstruktioner har dessutom byggts på ett: krontalspåslag, en värt nuvarande' lönesystem, : -Om något ' positivt skall sägas ändå; så "är -det att. avtalsver- ket, accepterade organisationer- | bruksnämndens producentprisin- |. en nedgång med cirkä, 2,7. 'pro-t I januari, 1968 hade producent- prisindex : sjunkit ytterligare till . ten Ut flykt, RESO.månadstid- | princip .som. inte hör hemma il ” Cenferpartiledaren jur dr Gun- nar Hedlund väljer politiken fram- . för, skogsnäringen efter en even- . tuell borgerlig valseger i höst. Ef- ter många skidturer och långa fun- ”deringar 1 Are under påskhelgen har dr Hedlund beslutat att avstå från sitt engagemang inom skogs- näringen om han erbjuds en rege- . ringspost. N ..-- Vilken post. i en eventuell om har jag inte tagit ställning till, "säger hr Hedlund till TT. i Jag ställer dock inte några krav på -tex-en statsministerpost, Klart är emellertid att det inte är möjligt att |. samordna ett så betydande politiskt engagemang med: en" viktig befatt- ning inom skogsnäringen. : "kats till ställningstagandet av sitt parti. Det är efter samråd med fa- " miljen som han nu beslutat sig att lja politiken framför skogen, - ; i Men allra först måste: vi se ut- "gången. av' valet, säger doktor Hed- lund, "Hedlund väljer politiken framtida regering det kan bli fråga . - Gunnar . Hedlund har;inte påver- - » ningen. Det innebar att det gene rela” "tillägget kunde höjas från de av' avtalsverket ” bjudna i Måmphis, "USA, "ett av de bru- salaste övergrepp - hittills från, den vita, majoriteten - för att stop- på de: färgades krav: på likstäl- lighet, kan'ses som förebud, skri-. r tidningen Vi: Så länge den Stora 'klyftan : mellan fattiga, länder: existerar”finns det .: risk””ått den - amerikanska" kon- flikten. trappas HPP. i:vö skalar - I Helt, nyligen” avslutades den stora . världshandelskonferensen Unctad' II i New Delhi. Den ut- > mynnade: i. resignation och . bit- : terhét.' Resignation' bland 'de ri- =» ka, som tycker att de fattiga län- derna” själva borde göra "mer och som "för övrigt är "upptagna av, sina .egna , problem .med .valuta- N fögå förståelse" > hemmabekymmer. : lar. Sverige en .roll som inte' är alldeles; betydelselös Inget ” en- Skilt. land: Kan: lösa" underutveck- lingens: probleimn i :de världsdelar + där majoriteten av "mänsklighe- ten "bör: Det krävs internationell . samverkan. ; I. en sådan samvér: kan kan" även ett litet. land göra "insatser som blir ”mönsterbildan- ”de.och som ger u u-länderna kon- rkreta: argument. Det är i ett så. dänt” sammanhang ”som” vår bir ståndspolitik' bör bedömas: (ILåt? det: klart. bli .sagt, att:.de insatser som: regeringen föreslår " yligen. fri amlagda bi- ssitionen'- är ”otillräck- Ä är: tragiskt små Ai för: hälläride till: behoven;;”Och:- de svarar" Knappast . mot "den. vikt. som proposition nr 101'själv til mäter detta inslag i vår polit ré, i "det. frealiga I internationella utvecklingssamarbetet.' 1: dagens” tragiska världsläge måste vi öka vära "fredsansträ ngningar . och il, uppoffringar stödja” framstegets , kraft. eslås statliga. "itvecklingsi. ustegvis skall föras upp till. en,;nivå. som 1974—75 'mot- svarar. en . procent , av bruttona- tionalpri odukten.: Det betyder att vi-tar"i'anspråk' en liten :del av » den årliga välståndsökningen för : u-landsbiständ, Om uppoffringar + bör. man knappast tala i qetta . sammanhang. : Samtidigt måste det emellertid "slås fast, att det svenska utveck- » lingsbiståndet .. ur. många . syn- punkter . är. förebildligt.. Till FNis utvecklingsprogram, UNDP går Sverige 'det'största "bidraget näst efter; USA i absoluta tal: Mätt i förhåHande till nationalin- komsten är det svenska. bidraget störst. Och Sverige har hittills » Varit det enda land som' årligen « gjort. utfästelser: om "bidrag. till . UNDP för flera år framåt. I FN:s . barnfond; "UNICEF, . är Sverige likaså. den. näst största bidrags- givaren, framför stormakter som " Frankrike. England, 'Sovjet. Till internationella = utvecklingsfon- "den IDA har Sverige som enda land lämnat betydande extrabi- " drag. Listan för föredömliga in- satser kan göras - gänska lång. f Och till detta kan fogas att SIDA : numera,.all kritik till trots, fram- 3 står som ett effektiv och utveck- lingsfrämjande biståndsorgan. Den fastare flerårsplanering som möjliggörs .om propositionen an- . tas: kommer ytterligare att höja effektiviteten i svensk bistånds- politik. . i” Det" kulle alltså. finnas . skäl att slå oss för våra svenska bröst och prisa" vår förträfflighet. Men vi bör. akta oss för sådan själv- belåtenhet! Att vi är tämligen bra på detta område' beror ju på att i-länderna i stort sviker sitt : aNsvar. As Om kriget ' i Vietnam upphör, skapas ”för utsättningar för en "upptrappning av biständsinsat- serna; till .en nivå, som bättre svårar mot, de väldiga behoven. Då finns det skäl att sätta vår biständsvilja. på härdare prov "rika. och: stabilitet, och. . sysselsättningsni- OM vå F tIsdessa stora, sammanhang Spe- |, , verkliga" behovet för 'sådan hjälp igger > ed : beklämmande :"I verklighet. bakom denna rubrik, Vår stressade tid har fört med sig en" mängd riskmoment och faror I för" värt villebråd —— förhållanden som”' varje. "dag, arje stund :'av året 'kräver 'sin tribut -av. marker- nas , såväl: fyrfota som bévingade vildand ” - resultalet av det. hän- synslösa ' exploaterandet: av na- turen som "kännetecknar denna ut. veckiin : "Som: ojämförligt största riskmo- ment. är den allt för.snabbt kö- rande biltrafiken som synes täv- la om första platsen som främsta viltförödare, sot : Man läser många: notiser i tid- ningar: om. sammanstötningar .mel- lan: bil .och älg, . men det" är "ju bara' en liten bråkdel av: vad -som händer - fränt. sällsynta; 'så"har ”täggträds-- Å ajärliv av olika .. varglömdsoch gsel: är: fa igare.. nnan' ödenöra ikögsmärk kallar : jag :baärbarit: mager" och” eländig. Han har fallit. offer” för: denna kultti a. .'Kemikalierna ' —' söm bönderna sprutar: utöver” åkrarna, : snart sagt året runt. Med ultramoderna maskinell utrustning strös nu gif- ter av. olika slag -ut:över- fält och. skögs.utan större hänsyn till djur- livet. Det är helt enkelt. oförsvar- ligt. Här om" någonsin borde väl naturskydd, ” djurskydd "och . vilt-- vård finn aett gemensamt. arbets- fält! Gunnar Svens + PAGELBO. nya: bostäder i köpingen r åg- lar. , visserligen, amen” inte: : mindre välkomna för det. sil . - Många. .Storfoörsbior ; ihar” statt i kö, hos djurskyddsföreningen på orten ';för att hjälpa till 'att sätta upp: holkår: Knappast är holkarna uppe. förrän fåglarna är framme med rådjur, . 'Kare” "och "får. i till. salva..En salva kräver inte så kulttiren? skador p sitt, NEN | REFLEXER. och ”Döden är icke det sista: döden är blott livets, port; "Iskalet .kring fröet skall brista, livet skall växa rikt och stort”. ”Låt dem döda oss på Längfre- dagen, 'vi lurar dem på: Påskmor- gonen”. (Kaj Munk). Kristus 1e- ver! Hans fiender röjde undan ho- nom ' på . Långfredagen. Säkert drog-de en lättnadens suck, när de lyckats att få honom korsfäst. Men 'deras glädje blev inte läng- varig. Redan på Påskmorgonen var han mitt ibland dem. Han ha- de sprängt gravens fängsel. Som förstlingen av de avsomnade upp- stod han. Döden hade kommit ge- nom en människa -— Adam — upp- "I ståndelsen kom också genom en människa -—” Kristus, Och såsom i Adam "alla dö, så skola alla,i Kristus göras levande, Att Jesus verkligen uppstått är ovedersägligen bevisat. Den finske professorn, teologie doktor Aape- 1 Saar! isalo skriver härom: Jesu gr av var en klippgrav, allt- så en sådan grav som rika bruka- de för sina döda, Jesus blev be- gravd i en sådan grav. Alldeles: som det står i Jesaja. 53: ”Bland de rika kom han' först när han var död”. ' Vid. balsameringen 'av Jesu" kropp: blev: det,' såsom det står i Joh. 19:39, använt en .bland- ning av myrra och aloe. Det var rådsherren Nikodemus, som ”förs-" ta gången besökte Jesus en natt, som hade 'med .sig. denna bland” ning för balsamering - av ' Jesu kropp. Blandningen uppgick till ”vid pass: hundra 'skålpund”: "— det vill säga nära 40 kg! I den norska översättningen kallas den- na blandning ”välluktande örter”, en helt : missvisande benämning, Jeftersom vi genast kommer "att tänka på torrt material. I verklig- heten gäller det en flytande sub. stans, som hellre borde betecknas med" ordet ”salva”, Hundra skål. pund är en så stor mängd att den skulle ha. fyllt: hela de beretts 1 ren,. om inte örterna hade beretts stor plats. : Lifinebindlarna beteckna si som: är: ett: egyptiskt”låneord. och betecknar, de; smala: linnestrimlor- "na; som man” använde, vid” bälsa- I 'meringen.. Dessa ; kan jämföras med den vanliga: gasbindan, -som i vår tid användes. 1- sjukvården. | : Linnestrimlorna blev lindade' maån-? 182 gånger runt den" döda kroppen. vid balsameringen.- Emellan: varje i varv användes. salvan.” "Vi må erin: omlindad,” att han "icke? "kunde "et ; PÅ VÄGEN "Och - de: gheo med hast: bort ifrån graven, under fruktan: och med : stor - glädje, och skyndade .åstad för att omtala det för hans lärjungar. (Matt; 28: 8) När en liten pojke 'såg sin förs- ta soluppgång rusade han i-sin rhormors "sovrum och ' ropade: "Vakna, : mormort - Världen har börjat”! " "Kvinnorna, som kom till graven och väntade att :;:finna "en. död kropp, som de. skulle smörja, skyndade åstad med :en glädje. så underbar att de-genast måste. de- la med sig av den. : Lärjungarna : upplevde "samma iver när de”fick veta att Jesus berättade 'de. den glada nyheten och delade :med sig av glädjen.: Påsken är glädjens och jublets tid, . Jesus, den. korsfäste,, hade uppstått från de döda. Hans löf- tesord. att segra över döden var fullbordat, "Den levande Herrens lära och löften, hans ande och ledning kan vi lita på, så som kristna tiderna igenom har gjort. Vi är Jesu Kristi egna den tid vi lever här på jorden, Genom döden föres vi ännu närmare ho: nom, och förenas för evigt med och inspekterar. de nya, bostäder- de förlossades skara; Samarbetskommittén för ha .kappade i Hallands län har nu på all=ar. tagit upp frågan om trans- i porthjälp för de handikappade. -Ut- ” redning för att få besked om det " pågår, Ett frågeformulär vari, alla erforderliga uppgifter begäres har 'utsänts' till. samtliga .till - samar- > betskommittén anslutna organisa- tioner, vilka 'sedan 'var och en in- om, sitt ,verksamhetsområde inför- ckaffar begärda uppgifter. . Denna åtgärd synes för kommittén icke ” vara till fyllest, "ons gl der Trots bra anslutning till samar< "-betskommittén anslutna föreningar har vi trots allt många handikap- - rade som inte är anslutna till nå- fon av organisationerna, Många av dessa, kanske de flesta är kanske i ännu större behov av hjälp på grund av sin isolering och svårighet att nå kontakt med omvärlden. Dessa handikappade får inte glöm- bort i vår utredning som vi givetvis vill ha så tillförlitlig som än. regering - och riksdag hittills har gjort, : : nas sätt att beräkna /' löneglid- möjligt. De handikappades sränspo rtproblem : ”Linnestrimlorna och den torra-sal- 4 ”Päskdagsmo "Då blev-oss givet: ljuset och liv ty; grundtexten: med ordet .”Othonia”; nn levde igen. Överallt .var de' kom]. 'REFLEXIONER ] Dessa salvor: torkade: "snabbt. var blev då till ett styvnat täcke runt hela kroppen. Om ett gravrov hade kommit till stånd gentemot Jesu, hade”detta ”täcke” antingen blivit rivet i stycken :- eller följt med liket bort. När Jesu lärjun- gar på Påskdagsmorgonen kom till graven och såg dessa styva balsa- meringsbindor, som hade omglivit Jesu kropp, alldeles hela och tom- ma förstod de; att Kristus måste vara uppstånden! Hans förhärli- gade kropp. hade gått igenom bin- dorna utan att förstöra;demt : Och detsamma. gäller huvuddu- ken, Den låg hopvecklad, heter det vilket betyder att den låg i sam- ma veck som der hade blivit sur- rad runt Jesu huvud, Både huvud- duken. och de: styva linnebindlar- nas tomhet har' tillsammans blivit ett insegel. och bestyrkande av att Kristus på 'ett underbart. sätt: har uppstått från de döda.” Som 'en "mörk skugga, som en iskall: hand har. döden ' vilat. över släktenas rad, men i Kristi. upp- ståndelse : skingtas skuggorna och ljus. och : värme strålar från en högre" värld. Sant sjunger Grundt- vig, folkhögskolans fader: ;. la sorgen, stillar sorgen för evig tid.; ljuset'och"livet'i gryning blid. Påskdagsmörgon stillar 'sorge, ” stillar sorgen.f Yr evig. tid. : +» En "svensk "skaldinn: Änna' reinitz — tolkar: sitt.möte med den i'några trösstarkå;.tröste- ? fyllda versar, i vilka:alla som äger: en levande tro på Kristus kan in. stämma 'i”och: finna tröst för sin ande: inför .skilsm delivet:. N s ”Jubla, min: "ande, kojan. skall. + brista, länkar na falla, söm. bundit mig. dis sakta låt falla! be emot, ljuset föres” du. uppåt” av, viKönungens : Jublå, min ande! Nil får au vingar, Juplat; Den sista av länkarna" sprang!” , ons an från Jor- SN 1 I "VALHÖRNAN) LO GER HEDLUND. RÄTT”? mo att "döma under. uppsegling lan: LO och -finansminister: träng. LO ger. centerledaren "Gunnar Hedlund - rätt. på väsentliga punk- ter 'i denneg : krav på "mer gene- mo CSIöshete pästätt Sträng, har: Ar ne. ”Geljer har. meddelat "Sträng att han är missnöjd ; : med” regeringens - poli- tik. Han kräver omedelbar. ränte- sänkning :och avveckling : av den 25. procentiga investeringsavglf- ten i.hela landet; möjligen med undantag för: storstadsr egionerna. Han- anser 'att' regeringens "punkt- insatser” i ” arbetslöshetsbekämp- ningen” inte är tillräckliga... ' . Men - när, Hedlund - och : (Sträng debatterade en "vecka tidigare: i Härnösand påstod Sträng att LO öchs regeringen. var - -helt - överens. Hedlund erinrade: där om att han fått medhåll :från LO- -ekopomerna för sina” krav på - mer generellt verkande” åtgärder. i; sysselsätt- ningspölitiskt. syfte, DÅ 'mulnade Sträng - till: och sa Ord grant så här: > ”Heälund, "skalt vi gare, när "han åberopar > LO. Ö några veckor: sedan" talade, vt :om dessa saker och idag. är, det : inga | som”. helst ' delades: meningar om ktiviseringen' skall; gä. enlig: ktlinjer.som avi ' hittills atill- Knapot: vi 1O-ordföranden - s han - inter :äll$! van honom, . ; Fot "Sträng i méd s avsikt fram med ”oganningat 1 Härnösand för att:invagga audltori Hedlund: saknar / krav? rn Hr Geijers: recept mol Jösheten- framfördes . '- början -av mars! av..LO:s ekonomiska: sekre» tariat. med ' dess "ordförande Claes- Erik Odhner..! spetsen, .Det sked- de efter: riksdagens :remissdebatt där Hedlund: redogjorde, för, sitt fempunktersprogram för att" ”stär- ka: näringslivet" och: trygga ;yssel- s derstrukit. genom: LO: Texperter, akre Å skriften 'E väns bägge "händer? av, avvisade Senare” t Hedlund" upp; wo grammet”. 17 en”, interpellation” tm Kon mer Sträng tro att” blanda na hjälp åt alla oavsett om de till-- hör - någon ' handikapporganisa= tion eller var de har sin mantal= skrivningsort inom länet. Det är till denna grupp liksom till alla han- dikappade vi vänder oss. Kommitténs strävan är, att "få en så allsidig och rätvis utredning som möjligt, ” — Vi vill ha' grundliga och med verkliga förhållanden överensstäm= mande uppgifter att föredraga då. frågan föres vidare till de myn- digheter som vi har att "vända OSS till. : "KUNG HUSSEIN av' Jordanien - återkom på söndajten till Amman ef- ter sitt besök i Kairo, där han har konfererat med president Nasser, (TT-AFP) > - ETT JORDSKALV registrera- des på söndagsmorgonen nära Skyros i Egeisku havet, rappor- , terar Atens observatorium, Skal- " vet hade en styrka av fem på ' den 12-gradiga Richterskalan. s När damm? och städbacillen > som aldrig nånsin katten ha Det "piskas, dammas, dunkas. han, åker runt med ljuden i Likt lövet övervintrat han "> och rv tvingas visa ”käckhet och Utredningens syfte är att läm- . (TT-Reuter) I När Bore 'släpper "greppet och vintern fär eri ända = så brukar hemmen ofta upp-och-ned sig vända, :. och hemmets herre mister all ro och frid, dessvärre! en v Han jagas runt i huset så A gränslös övermåtta 5 tar fart blir uppåt värre ” så, r gått på jakt på råttan. : Till följd av detta Bruset” varje vrå av huset. >= ' SAR H as rd ov ee Ya sveper runt 3 i i draget " le ät obehaget:' a För karlarna i i sanning är "svårt som allt snart ger sig och heminteriörerna likt ovan ofta ter sig. +er - KR 2 SOLIMAN', rella” insatser. för. att - bekämpa - eken när -Brländer lämnar ; En allvarlig schism ärtav:allt "mel
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.