a LAHOLMS TIDNING Torsdagen 2 18 april 208 i 4 oDe råedborgarrättsla, sar, : som | LT Tor säägen den - Realism el Efter de svåra raskravallerna 1 Detroit.och Newark m. fl. stor- städer i USA förra sommaren tillsatte” "President Jöhnson. en ' kommission med uppgift att un- > dersöka orsakerna till kravaller-]' na och. föreslå åtgärder för att . förebygga oroligheter». "framti- »den,; fförände var guvernören hois' 'Kerner” och. vice: ord- förande. borgmästaren ' i New York»! Lindsay, Kommisstonen fastslog, vilket” knappast kunde vara” en nyhet för någons; att orsakerna till de våldsanima upploppen fick sökas i arbets- lösheten bland de unga negrer- na, den dåliga” betalmingén "för negrer som lyckats få 'arbete, de urusla bostäderna i storstä- " dernag slumkvarter, svag ”skol- bildning och avsaknad av” yrkes utbildning "hos negrerna,”' otill- räckliga - eller "helt: obefintliga sociala. hjälpåtgärder , samt den vita 7 "befolkningens . fördomar mot och diskriminering 3 neg rerna. Kernerkommissionen kun: de 'också konstatera, att kraval- lerna inte vär "organiserade utar: spontant utbrott av förtvivlan introduceradeg. i. kong sen av president. Kennedy"och genom: drevs av president Johnson, har garanterat USA:s "negrer röst rätt vid allmänna -val utan disk: riminering' med hänsy! till is- tande läskunnighet. och dylika orsaket;"Dr Martin-Luther Kings medborgarmarscher med tillämp- ning, av. icke-våldsprincipen har öppnat" vita skolor . för neger- ungdomar” och givit: negrerna tillträde till -hotell, .restaur; inger, affärer, tåg”. "och bussar på samma villkor som vita. .m niskor; Allt:' detta" är värdefulla : drag. i.en: utveckling mot minsk- "och Svärta i USA, men det fäc- ker: inte tilll Skall "det: finnas någon ”chang att helt - utjämna dessa. klyftor” måste det ske: en | framla- Kerner-kompiissionen de" etty'storstilat progr. am;för; rer form ”av" de "fattiga ' fiegrérnas levnadsförhällanden.: och "varna ” utvecklingen, .obön- hörligt: gick mot en uppdelning .. : av. des amerikanska sämhället : i torer, en "vit och" en svart, "om inte:;. -kraftåtgärder.: vidtog att försona dem med: varandra. Förra hösten "presenterade ock: så tidskriften Newsweejy.z som Bådå' programmen . "krävde "pätt- re skolundervisning och yrkes- utbildning” "för ”negerungdomar. na, . en, ekonomisk politik syftan- de still full sysselsättning inte ,bara”sför vita utan : också för svarfå, sänering åv. bebyggelsen i stör tädernas slumdistrikt och överhuvudtaget. "byggande av go da bostäder förnegrerna isåväll. i storstäderna ”som' på planta: ad Södern, ' rätt, för negrer att hyra eller. bygga bostäder |. utan: sihskränkning på grund av fördomar mot: deras huvudfärg Alla medborgare, vita såväl som färgade, skulle tillförsäkras exi- stensminimum genom en ut ' KREDITBANKEN : har satt igång en annonskam- panj för sin "utlåning. Det är natur fgtvis > bara” trevligt," så i länge nu « det nuvarande läget på kvar, skriver. tidningen, Kö pr martrimen i.sitt senaste num- merit ve för Men hog' blir" man en smula " förvånad när Kreditbanken i sin argurnéntering för banklån som sedan = möjliggör = kontantköp skrivési ”Ni kanske -kan få. ext- rarabatt på :köpet därför att. Ni kan lägga pengar på disken när ” Ni ska betala”, . Inom näringslivet "brukar man inte eljest så öppet propagera för prutsystemet. Men det har kanske blivit modernt igen. Då får man väl räkna med att. äver Kredit- banken är öppen för resonemang " Om man ”sätter in sina” slantar | hos Kreditbanken och ”kan läg- |: ga pengarna på disken d vs bankdisken; kan man ju altid. frågaom man:inte skulle kunna få litet: högre ränta än den van- | liga, -.Och; när. man. betalar sina lån kanske man kan få pruta på både utlåningsräntan och amor- teringarna. Härliga, «tider, strålande tider, pruta bör man eljest dör man, | sade visst Tor Modéen på sin tid. Elie? är det hela att betrakta som Kreditbankens bidrag till SPK-kampanjen för Köpträna? = € JORDBRUK 18 april 1968 - 1T= =. Jordbruksäret 1967. blev på gott: ler” utopi. och ont, Skörden gav god utdel- byggd och effektivare socialvård; ng för flertalet av dem som än den. som mn | odlade- spannmål, - oljeväxter och Kerner- kommisstonen, SSR sockerbetor. - Flåskproduktionens i lönsamhet sjönk, De höjda mjölk- rade, i sådana något: högtravan- priserna .: kompenserar knappast "de, ordalag, som "tycks vara ka-| ökade. .foderkostnader,' skriver ag- rakteristiska” för. ambrikaherna, i ningen. Olof. Nilsson i RLF-tid- en : vatt! det inte fanns” högre” priort-4 För de enskilda jordbrukarna -tet för någon annan. nationell: har ' 1967 års resuliat varierat aktion; och? intet högre krav: på; med produktionsinriktningen; Den nåtionens, samvete" än. att. starta '-— Med vissa undantag — mycket. st SARET 1967 mycket 'gynnsämt: F Mjölkprodu- centerna "fick en viss prisförbätt- ring, från 1966 års mycket låga nivå, men den borde knappast ens "täcka de högre foderkostna- derna, De' 'flesta 'måste: därför ha haft svårt att få rimlig-lön- samhet. inom . mjölkproduktionen. En prognos för 1968 ger ty- värr. ett nedslående resultat. Vis- sa ”prisförbättringar bör: kunna uppnås exempelvis för - mjölk, men. vid endast normalsköra .blir det . ofrånkomligen en betydande Qjoctakdemokraterna behöver inte" kammiarval, 15 mandat är i. faro- i zonén, om trenden pekar nedåt, förlora mer än en procent av ” sina väljare från 1966 för att par- : tiet skall drabbas av ett jordskreds- ' artat mandatras vid höstens andra- ' - men inte ens. om man ökar en pro= > . dess. vackra ' retorik en: illusion. + mer: att omprövas väder den. kri s ” mål, :som ska'ge både" enhetlig: het i utrustningen och riktig an-]. en'ymassiv..och. ihållande attack; goda skörden bör t. ex. ha gyn- "som driver. fram .raskravallerna” En: dast en "nationell kraftsamling” av väldig” "omfattning "kan skapa en framtid för, USA; som: kan r motsvara det. amerikanska :sam- ” hällets historiska : idear: säger kommissionen, Det" är nödvän digt att. det växer fram en vilja. hos det amerikanska ; folket att beskatta, sig. självt - så att mari får. fram, de medel :som behövs föratt. möta : .nåtionens vitalå behov. och det: mest "vitala just” nu :är. röja . undan: grunden för | de färgades misär och hat, mot samhället. «= - "Finns det någon. utsikt till. att: det vita USA kan samla sig: till: den. kraftansträngning kommi sionen. talar. om eller. avspeg! "Är det en utopi; som föresvävar +; Nat -'spannmålsoljeväxt- och soc- kerbetsodlarna, . För fläskproduk- tionen blev. lönsamheten sämre: som: dock var H UTVIDGAD. REVISIONSPLIKT Förslag om utvidgad revisions- « plikt. för alla företag har -fram-' s lagts i Riksdagens båda kamrar. Fördelarna ' med ' allmän revi- ' isionsplikt (även: för icke aktiv bolag eller ekonorniska för ening- "ar). angives. vara, att kreditvär-: digheten "hos många "mindre fö- etag ' skulle .: öka.” "Därutöver iskutle förbättrade skydd för bor-: genärer ”och' en mera välor dnad "redovisning ' bli. följden, framhål- Jer aukt revisor Einar. Orvik' i n avdelning - ”Debet. och Kr e-; dit" i apr ilnumret' av tidskriften Företagsekonomi, .BoK- föraren/Revisorni, I SeTidskriften" instämmer. i-mo-, kommissionen, när den låter. vi sionen av prödraskapet' "hettar. vita och, färgade ta form i "sitt "program. Vad kommissioner fö- reslår, det är att den vita mar joriteten i överflödssamt : skall avstå från ekonomiska ” delar den "skaffat sig och: . villig . att' acceptera . skatte ningar, som » kommer att' lämnat "stora hål. efter sig i deras plån: böcker. Kan :man ,vänta att den- na vita. majoritet. skall visa prov på sådan altruism och självöver-]. vinnelse, "Det / "ligger ' nära till hands vatt "svära" nej på den frå-k .gan: med tanke, på de värde ng; om "bestämmer. 'genomsnitts- amerikanens. uppfattning : omr " särähällets '; skyldigheter, Men : ingenting synes längre vara fast I och ; orubblig - amerikanskt "samhällsliv; inycket.: av : gamla) hävdvunna : föreställningar : kom tiska "period; .som USA nu: Har) "råkat in i, kanske: den, mest” kri tiska se inbördeskrigets "där X gar.” Medz de stora ekonomiska” resurser USA förfogar över bör Dö massfattigdomen : hös .såvärsdet färgade? 'som vissa” ETT ARS KöPSTOPP? Det råder: nu ällmän; såch äntan. ” på” att ”utbildniägsdepartementet : |; tigt; hemma” i den fackliga ge- ger: klarsignal r den tekniska allroundundersökning av ITV: utrustning” för" ”utbildningsähda: passning till en vettig ambitions- nivå för hela utbildningsfältet. ' Denna "samordning på. de .fentliga. "sektorn. har. Lärar- tidningen/Svensk: Skol tid ning länge .pläderat = "för "och fortsätter: . | Hittils. har många inköp av TV-bandspelare gjorts: på .mäfaå. En värdefull pionjärinsats har gjorts, många nyttiga erfarenhe- ter vunnits," Men varje skola har i regel varit. sig själv nog. Nå- gon form av.samverkan mellan kommunerna; har :sällan, fö kommit.. - Nackdelarna av skdana” förhål- |. -landén "ligger i öppen 'dag.' De |: stora investeringar som elektro. ”nisk 'utrustning--innebär » kräver för framtiden en helt annan om- sorg-.och planmässighet. vid köp av TV-utrustning. : Med' tanke på att fjärde gene- | rationen ””TV-bändspelare””"kom"'|. mer ut på den svenska markna- pel den i år och att vi kan. emotse |], ' . många intressanta upplysningar.) rörande den tekniska; utvärde- ringen vore ett års inköpsstopp |' för TV-bandspelare till skolorna | att hälsa" med ' tillfredsställelse, När” man” företar' sådana. inköp; 1. bör den praktiska utprövningen ske integrerat och systematiskt i samarbete med centrala utred- "ningar och undersökningar. . "Under den ettåriga väntetiden ":skulle.!; TV-intresserade.:. skolor od - eftersatta'.: grupper. av "vita kunna. avskaf- ” ;fag. inom loppet av. några år. r.| ” duktiönen' med ' nya pålagor; I Vi |”Det -'kostar inte. mera» än: vad” tionärernas >> synpunkter >> . och : "mot allmän revisionsplikt, är”emellertid också en kostnads: fråga för företagen, framhåller idskriftén, såvitt inte samhället 'ävert här skall rycka in och taga kostnaden skattevägen. Tidskrif- iten upprepar sitt. från tidigare : "framförda önskemål, "att Läns- styrelserna borde få på något sätt 'euktorisera lämpliga: : personer "för skattehjälpen och att denna då kunde genomföra "kravet på revisionshjälp. Framkommer be- -hov: av personer för revisionsa : betej så bör. utbildningsfrågan.. en:tid' som. man befarar :över- skott; på. utbildad- arbetskraft just på; det ekonomiska området "inte "vara. så 'svår” ätt. klara.” Vil- jan. att: handla ' måste alltid -vara med; framhåller. tidskriften. : ligen» inte nöjd. med. den jpolitik: . som hang, partikolleger för; skri v n vet att .misstron mot. re vonduen edd och att:det"inte "minst" g för. "många "svårbegripli g olitik regeringen "bedriver föratt komma till rätta med svå= righeternä, på" arbetsmarknader.” Samtidigt 'som man dräbbar pro - e: teringsavgifter- och. reglering- | samtidigt inda en allt större del ; samhällets resurser i. punkt- tgärder. för. att hålla hjulen i gång; och: dämpa. 'verkningarna ”av» «en ;varbetslöshet :som - :bara , Växer. .:På. arbetsplatserna, och, i . fackföreningarna" är. man: vy | : medVeteri: om. hur tvivlet. sprider. » Big och det är naturligt att miss- tron>någon gång måste komma till uttryck även på högsta" ort. ratt Iman. skall. känna 'sig rik-” : menskapen, . Hr Geijer har talat och den 25- pröcentiga investeringsavgiftens "och ;den nuvarandt högräntans dag kan: vara lätt räknade, me- na a etern. En socialdemo- i " krätisk' regering som går till val , och! medvetet utmanar inte bara ” bppositionen - utan "också , den fi ckliga , gemenskapen gives in- . te, .hävdar. tidningen. Eskils- -tuna-Kuriren (fp) är något f rsiktigare: . Sträng” kommer ” troligen inte ått' gå sina opponenter helt till .'mötes. Men en bit på vägen kom- + mer han, säkert, Ett. naturligt 1 första tips: är att räntan sjunker sen :halv-procent, Den höjdes med ; Zen hel i samband med pundde-' | älveringen. Det var. en åtgärd «som motiverades”: av. ett plötsligt ” fe .valutautflöde " man passade illa konjunkturbilden, Nu bör nna återgå till ränteläget , före den signalen om' att kro-. , Hans värde varar. Vilket senare > söm: bekant är en sanning med "modifikation. es frarnhåller att utvecklingen går. "Det : - "plats i sin Faders hus. intäktsminskning. Den försämra- cent, jämfört med 1966, undgår man de konjunkturen ' — inte minst 6—7 mandatförluster, Detta fram-- inom '- skogsbruket — gör det går av en analys av situationen i också svårt för lantbrukarna att isatfa sig kompletterande inkoms- er. Som allmänt omdöme kan sä- "gas att” 1967 års skörd blev av- sevärt” bättre. "än normalt. . Den k. allmänna” skördesiffran för riket anges till 3,4 mot normalt . 3,0. 1-de' beräkningar som' ligger ' till. :grund "för skördeskadeskyd- det--anges det aktuella skörde-” värdet till: 4334 milj kr och nor- malskördevärdet till 3900 ' milj kr. Den totala skörden av bröd- . säd har uppskattats till 1288 000 : . ton. .mot 661.000. ton år '19G6, Skörden :av : fodersäd uppskattas till "3375 000 ton, .1:667.000 ton korn, .1425 000 ton havre och 273 000 ton: blandsäd.:' Det: är den största fodersädsskörd som förekommit. Den stora spann. t målsskörden- kan ej avsättas. in- om landet, Totalt beräknas 700 000 ;——800 000 ton. komma att: få ex- porteras,, Arealen. oljeväxter "uppgick till '93 000 ha och. skörden till 250 000 ton, . vilket är. avsevärt. mer än vad . som förekommit.: under se- » nare år, Potatis odlades på 55 600 ha och sockerbetor på 39400 ha,' vilket. för. båda: innebär ungefär oförändrad omfattning. Arealen . slåttervall.. minskade enligt ärs- växtrapporterna med 35 000: ha eller "ca 4 procent. ' Det är ett utslag "av: den: fortgående ned- läggningen av. åken Invägningen av mjölk uppgick till" 3 054 000 ton, en minskning” I med .5,7 procent från 1966. Minsk; i ningen har” vant störst i norra Sverige. .—' » Norrbotten :. och ; pmarken 9 å:10 procent. : Un- i året” tillverkades . 65 128 "to r mot 74269 ton' ån 1966: Fö , säljningen : inom landet - omfatta-. ”de:63 070 resp 65 273 ton.och ex- "porten": 5 125: resp 7113 ' ton. I i försäljningarna inom landet ingår de sk... smörrealisationerna, som: hade": större - omfattning år. 1966: n--1967. . - Osttillverkningen” har .. omfattat 59 928 ton, vartill kom-' mer en import på 9353 -ton AR om -landet' har: försålts '55 095 och 4 138.-ton” har exporterat: x Antalet ”mjölkproducenter, här inder. året, minskat med. 10 pro- cent. och. uppgick” i. december, till. 0 000: . Koantalet; .beräknas - F éducerats med: 00” dj! 9 procent. ' rn Den besiktigade” slakten omfat- tade : 295 000 -kor;”363 000 ungnöt. 92100 mellankalvar, 289 000 göd- > [var "och "60 000 spädkalvär: För kalv: ”kot.soch: .ungnöt minskningen: k Ik fer ORD =O) PÅ VÄGEN | "Men all nåds. Gud, som har kal- " lat eder till sin eviga härlighet i Kristus, sedan I en liten tid. ha- ven lidit, "han skall fullkomna, stödja, styrka och stadfästa. eder” (1 Petr, 5:10.) : Människan kan. inte” fullkom- - nas - utan prövningar, ' Påskens budskap sägér oss också :' att vi , genom tro på den levande Frä” ! gsaren . kan. leva. gudfruktigt, vad le eom än kommer att. möta 058 i livet, Jag har hört en berättelse om en man :som utsattes för många” svåra prövningar, Han förlorade först sitt hus, sedan sitt arbete, j därefter dog hans son och -hust: run ' övergav. honom, Han : hade ingenting kvarn utom sin tro. på Gud. - I - Under en morgonpromenad stan- nade han och såg på några män som ' höll på att bygga en kyrka. En av murarna mejslade en sten. i Mannen. frågade. honom: . ”Varför ; mejslar ni den där stenen?” Mu | » raren' svarade: .:”Herrn ser kyrk- tornet här, Jag håller på och gör stenen färdig hän nere så att den j sedan skall passa däruppe”. Mannen gick, Han var' överty- gad att Gud hade talat till honom. .Gud gjorde "honom redo härnere för att han skulle passa för sin "Fattigdom, strider och : kunna . utreda var 'och.hur TV: producerade, inslag 'ska utnytt- jas I undervisningen, klara ut]: ' antennfrågan samt framför allt öka mottagartätheten i skolloka: lerna. : När -det' sedan är. tid att an- | skaffa « TV-bandspélare, ' finns Seklernas vingslag jag Jorden .jag älskar ger Alltid jag torvan skall | dardisering: med :samordning” på " köpsidan.' H ” , 4 större förutsättningar att.kom- |: . Penstra bristen på teknisk stan- : i Den, är en bit av vårt. MIN "GÅRD - MITT: HEM | "Glatt vill jag: sjunga "att gården jag äger, ' "Hemmet, som ger bäde kläder och bröd. Där jag I med mina får bädda mitt läger, . Där som vi ännu ej känt någon nöd. > > . "Arvet från fäder”, det talar från tegen. | Skogen och husen de talar om då. Mödan och sliten, de mång'tusen stegen, --Något 'av fädernas seghet och mod. : , Framåt står hågen, och styrka i armen, ”; Denna jag känner med hjärta och hand. Den, skall i släktled vårt bord ännu' duka. ” dagarna, grå. "känner i "barmen, ränta, så god. skydda och bruka. ör landets 28 valkretsar. En borgerlig majoritet i'andra kammaren ligger ” ! klart inom rägkhåll, såvida inte so- cialdemokraterna gör en 5- -procen=- ' "tig framryckning under de fem må- "nader" som är kvar till valdagen den 15 september... +. ” Av' landets 28 valkretsar anses nio ”ointressanta” i kampen om re- geringsmakten, nämligen Uppsala, Gotland, , Malmöhus, . Bohuslän, Älvsborgs södra, Sörmland, Krono- berg, Kalmar och Halland. Där kan endast förskjutningar ske mellan de, borgerliga partierna, men socialde- fördelad på mökraternas mandat "anses ”säk- ,- a”, jom det inte uppstår svängnin- gar! på: över. 5.000 röster — på Gotland 2.500. Av dessa säkra man- "dat håller de borgerliga 108, so. cialdemokraterna 93 och kommunis: terna 6. ” ' "Vad striden gäller är de 26 ”riar- ginalmandaten” i de'19.andra val- i kretsarna, de s k omstridda man- - daten, ..Det totala mandatantalet i : | andra kammaren är 233; fördelade ' på , 113 socialdemokrater, 112 bor- gerliga och 8 "kommunister. Hade 1966 års kommunalval gällt and-;' -. ra kammaren och de /' borgerliga partierna gått fram .'vart. och ett- för sig hade maadatställningen bli- vit 118 borgerliga, 106 socialdemo-= j krater och 9 kommunister. :, På grund av ändrade befolknings- : tal får Stockholms stad två man- "dat mindre och Skaraborgs; Värm- ; Jands” och Kopparbergs län varde i ra ett mandat mindre. Av de' fem" stad vardera ett Se FAS I STOCKHOLMS LÄ I Stockholms, stad får .de 'borger. iga -på : 1966 . års "siffror och efte " mandatminskningen 11; söcialdemo: kraterna. 9 "och ' kommunisterna” 2 mandat, 'Socialdemokräterna håller et 'sista' mandatet som anses' hotat. Stockholms län tillförs tre; nya mandat och fördelningen efter 1966 års siffror blir: 10 borgerliga, 8 so- ialdemokrater;.1 + ist; Folk- "partiet kan ta bocialdemokräteriias 8e mandat om man ökar med 1.386 eller kraterna : med 2.378 röster;s . er Inte” heller ”jocialdemokraterrias 7:e. mandat. i Stockholms . län är säkert, sr Alla? bedömningar 'anses sociald igga' stilla, fllkgartier öka med ca 13.000 och 4 med "ca mandaten får! Stockholms" län tre 15 socialdemokratiska- mandat 1 farozonen vid septembervalet - 1 I DESSA 15 VALKRETSAR Ä ÄR SMANDAT HOTADE FSTOCKHOLMS mo . STOCKHOLMS LÄN ÖREBRO LÄN Ät + ÖSTERGÖTLAND AA "På den-kär- "Svörlgeskoridn” de 25 Ikea utm ivktar där so-; . ialdemokraterna riskerar att förlora: mandat ; minskar sin andel av valm d oi Örebro än tävlar.samtliga: par- tier:om dé: två sista: mandaten... På 1966-;års siffror. har "de borgerliga |": det åttonde och socialdemuvkraterna | det sjunde, .. mandatet, Om. folk-: partiet ökar 3.702 "och terna 4.437 förlorar socialdemokra= terna sitt sista mandat till kommu-=' nisterna. : I-Vi d håller: 5 mokraterna det sista mandatet, hö- gern det näst 'sista. Socialdemokra- terna kan -förlora ett mandat till kommunisterna, om dessa ökar 3; 936 och (5) "ligger stilla: I Kopparbergs län" går. 'mandat- mi (på. 1966 års siffror) måstet man. ett ögonblick stanna in- för första kammaren, vars parlas |N ist 1. tald. gången av: 1970.; på Sociälderaokraterna... har . under 1983” en "majoritet . i senaten” "med 79 mot. 71 'borgerliga samt en' kom- munist; Sista året. som första kam= ' maren" existerar, 1970,” » blir. partiz ställningen 78-—-72—1. 7.000 .kan' socialdemokraterna mista ut över 'socialdemokraterna, Kom- Nr ål av I : Får de borgerliga över 120 man- na an valla "både '7:e "och 8:e daten :-och ”endast få ' sex, trots. att länet fått a nya "mandat! ; : . EP "Östergötland hotas socialdemo- "kraternas sjätte och. kretsens sista "mandat av . både , folkpartiet och - kommunisterna. . v FLERA HÖGERVINSTER I Jönköpings län tar högern so- aldemokraternas sista mandat, om I man endast ökar 166 röster. Även i Blekinge' har: högern :chans.-'att ; ta 'socialdemökraternas sista man- dat. ' Det krävs en s-framryckning med 4,723 röster, för, att snuva hö- .gern på det mandatet. Sak samma är förhållandet i Kris- | tianstads län, där högern och so- cialdemokraterna : kämpar ” om det sista mandatet, Socialdemokraterna måste : öka "med : 2.000. röster för att behålla sitt fjärde mandat. "1 fyrstadskretsen är socialdemo- kraternas, sjunde mandat i farozo- nen, Det kan gå antingen till nå- gon av de borgerliga valkonstella- tionerna, eller: till kommunisterna, men då måste. den nya. vänstern få | 2.334 nya väljare. :I Göteborgs stad har kommunis-: terna chans att ta socialdemokra- ternas. sista. mandat, om man ökar med 1.208 röster. Men om social- demokraterna ' får drygt 400 nya röster kan det bli ett ' borgerligt mandat som går till kommunisterna i stället. I Älvsbörgs "norra kan mittensamverkan leda till en man- datförlust för socialdemokraterna. Marginalen till mitten är 80 röster. 1 Skaraborgs län skulle borger- lig trepartisamverkan betyda, att 5o- cialdemokraterna mister st tredje mandat, men nu tycks partierna gå fram var för sig — och då torde s- mandatet var säkert, te CP- CHAN; s I VÄRMLAN) Dp land Mand. kningen: i Vä går antingen - ut: över socialdemo- kraterna eller kommunisterna, Ökar socialdemokraterna med 460 röster "behåller man sitt femte mandat på kommunisternas ' bekostnad.: Cen- tern behöver öka 430 för att ,vinna -| man en procent av valmanskåren | dat. vid. höstens andrekammarval får de också egen majoritet i hela riks: dagen, vilket -är av avgörande be-' tydelse vid gemensamma voterin= gar, främst i skaftefrågor. kraterna . ytterligare ' en." mandat- förlust, om Hermanssons parti ökar. 3.261 röster. Även högermandatet är hotat. Fr- MAN: DAT HÖTAS' I Gävleborgs län förlorar social- demokraterna "på: 1966'.års siff- ror — ett av sina, nuvarande fem mandat. För att behålla det måste man. öka över',9.000. röster eller också måste centern gå tillbaka ca 3.000. röster. .I Våsternorrland tar de borgerliga antingen ett 'social- demokratiskt eller: kommunistiskt mandat. Det är dessa. två partier som har de sista mandaten." I Jämtland är det folkpartiet. som håller det sista mandatet; som ho- tas' av högern, men. socialdemokra- terna kan inte känna sig helt säk- ra på sitt tredje mandat. I: Väster- botten har folkpartiet "det sjunde och sista mandatet, Socialdemokra- terna måste ha en 5-procentig ök- ning för att ta det mandatet, ' . I Norrbotten är. det. kommunis- terna som antingen kan ta social- demokraternas fjärde mandat ge- nom att öka 3.508: eller "högerns, om detta parti tappar drygt 3.000 röster, Mittenmandaten är säkra, ” SÅ rd SENATEN UPPLÖSES? ' i "Socialdemokråterna 7 "måste . öka. med minst en procent av valmans- kåren —' och få minst 107 mandat, om man utgår från att kommunis- [terna ' får. oförändrat 8. platser — för att stoppa en borgerlig riks- dagsmajoritet, totalt sett, Det skul- 1e i-ett' sånt "äge' visserligen” bli borgerlig ': andrakammarmajoritet med 118—107—8 men .en ny rege- ring fick, om Erlander avgår, an- tingen upplösa första kammaren och förrätta nyval eller finna sig i att varaji minoritet vid gemensam- ma voteringar, , oc En ytterst knapp borgerlig” majo- ritet i andra kammaren,: med ett eller ett par mandat; skulle kunna leda till att Erlander— med hänvis- ning bl a till första kammaren —. helt enkelt stannade kvar i kansli- huset, Därvidlag spelar dock valets ' röstmässiga utgång en stor roll, Får de borgerliga partierna över 50 pro- cent av samtliga röster skulle opi- nionen kräva ett regimskifte. "+" , . Gunnar Palin. ot 3—15 S-F ÖRLUSTER ot : Man kan av. den här valkrets- analysen dra den statistiska slut- satsen, att om sctialdemokraterna förlorar" en ' procent av sina välja- re från 1966, då partiet fick 42.3 procent, av .valmanskåren,. riskerar man 15 mandatförluster och skulle återvända tillv andra: kammaren med 98 riksdagsledamöter mot HN i dag. Når- socialdemokraterna samma resultat som 1966 skulle förlusten inskränkas till. 10 mandat och ökar Så" var det historien” öni måm- man som reste tåg med sin son. Konduktören kom och hon'räck> :. te fram biljetterna. ; = smart Å. "- Det: här ' stämmer inte, sa konduktören. . Här. är bara en, och en halv. biljett och ni är två vux- na. Pojken är säkert fjorton år. — Jasså han är det, Hur kan han : vara fjorton när jag bara har:v va. rit gift i tolv år. el — Det vet jag inte. Men jag är här. för att. ta emot biljetter, inte förtroenden, mott —: till 43,3 procent — får man 107 mandat, d v s sex mindre än nu. "> 7 Vid en 5-procentig framryckning, en helt fantastisk prestation, som inte torde vara realistisk med hän- syn till den nuvaranden trenden, skulle "ändå = socialdemokraterna — Vi har nu sett. säger läraren: i flickskolan, att mannens hjärna är större än kvinnans. Vad kan vi dra, för slutsats av detta? ma ”— Att det inte är storleken det kommer an på, svarar den kvinnli, ga eleven,” kommunisimåndatet, c mista ire av sina 113 mandat men : PLATS En något vresig busschaufför, älskade land, '. > so a "Leonard Jansson. kallad för Pelikanen; på grund av sin stora utstående mun, blev bju-! ra, röt chauffören. "> + C den på en pris' snus. av en passa- gerare, - geraren, fast nog. .håken:; tycker — Nej tack, jag äter. inte-sån Var jag det ser Ut-att t finnas Plats för : — Du slipper. väl då, sa passa- / 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.