NS , LAHOLMS "TIDNING : "Fredagen ten" 19. april - 1968 LT: Så Hr Holmqvists miljösagor I socialdemokräternas nya val handbok" påstås; ' att ”socialde- mokratia gått i spetsen” för ". miljöpolitiken,. 'Sådana sagor ”be- |, rättas flitigt även av SEA ST minister - Holmqvist.” BL ; han "fått Komma fram i organet Frihet med. det hörrib-" la påstående .att miljövårdspo-.. « ;' litiken började ”äå centern sov”. "Först säger. då hr: Holmqvist, ! att centerns stora miljöpolitiska; motion 1962 inte” var någon mil- jöpolitisk ' motion eftersom ” den" inte handlade om vatten-, «och : luftföroreningar, 'Miljöpoli- tik är> för: hr Holmqvist och : socialdemokratin just detta och NN ”Alårig tidigare har så mycket teknik från så många länder sam- ”lats på ett enda ställe i det skan- dinaviska marknadsområdet som stad kunde gå” tillsätta: vatten- vårdskommittén.' Dessa "förslag. ? ledde. till viss. förbättring "av; vattenvärden; särskilt genom en nu” kommer- att visas på "ELMIA proposition äv: Nilson. stad 1957. 68-i-Jönköping, När utställningen :Oppnas den .30 maj av. ordföran- . TT den. | "svenska. FAO- -Kommittén, vikt "centern "fäste: "statssekreterare "Ivan Eckersten, Ner” "naturvården "kommer det stora Rosenlundsfäl- framgick av, det nya centerpro: 'tet att vara. ett stort färgsprakan- grammet . 1959: Där underströks$, ' de skädespel, Men det ligger stort allvar bakom de många utställar- att' den tekniska utvecklingen 'nas' insatser, - "Det gäller att träffa mäste formas till” ”ett medel : samman . med 'det : skandinaviska för ” de ”enski da människornas ; fackfolket och det gäller att knv- : andliga 'och materiella välfärd” ta internationella kontakter för att med. dem . diskutera, utveck: — och att" .den-inte' fick bli ett; lingen och handelsutbytet nå jord- s Nationalinkoms bruks. och" skogsområdena. ten fick "inte; hette det, öka ”på bekostnad” av: trivsel " och god: 7 i Spån- a NI IM, A LIEPRODUKTION EN I BLICKPUNKTEN, ingenting, mer, För centern är . anp ssning / is miljön”. ökade I ""Djuräppfödningens - ratiorialise: > miljöpolitik ett vidare begrepp, | man ”nationalinkomsten : ”därför åt viktig och. märknadsfrägor sa - jär ett vi uvudtema på TEL- som avser "alla: miljöer" 'kring -;att ””naturvärdena ” hänsynslö MIA 68, "F'den Svenska : Hallen. i " Detta underströks ” kövlas, då är, detta 'exempel" på ' Rosenlundshallen och: hös: många . människan, att man offrat Kvalitet för kvan:i av utställarna ute Då området .vi- vid: "mötionsbehandlingen ” 1962, då .,centern ' begärde; att. sam: '. titet”; Socialdemokraterna tog" I det . mesta : och : det - bästa av - 1 dsfrå na såäcsitt.' Va .som finns ifråga om, tekniska » nället "skulle : upprätta sett: mit upp, mi: Növärd : Bor a ” + ihjälpmedel för "dagens och raor- ” jöpolitiskt handlingsprogram." "Fo program året "e er .—g fas :gondagens animalieproduktior' mare, I: det soclaldemokratiska programmet - inskrevs bara: ONA turtillgångarna skyddas, Natu s ir Den internationella konferensen den, 31 mat om: världens protein- Met" för : hr, Holmqvist och ' s socialdemokratin är alltså ' mil- ? jöpolitiken- begränsad - ungeföä naturvården,; 115 mmanhang med idéutställningen äl: Rosenlundshallen; som. bakgrund : vi SK :50- belyser ett, av, våra mest brännan- : claldemokraterna ha ; varit: sär, ”d BE! lem, som, dagligen. disku- skilt 'aktivä: för. miljövärden — S, rter praktis t taget | "enligt 'hr Holmqvist. Det inte "överalte Iden: rr sant. det helle 200. o0d M2. MASKIN RR Det: är; riktigt, att naturvå OCH 200 HÄSTAR. Vid ”sid a hl den 'upprustats under: 1960-talet. et m 'cket djur maskinerna A. Men socialdemokratin har knäp.; -Engels nnen -. fördubblar hästufställning från. i fjol. och. får till Ibland, talar; Je centern -.ha : uppmärksammat” först 1966," berättar h Holme, "vist. för Frihets läsare. Hr. . Holmqvist / fortsätter: -”Men «vi: "har ' också under den 7 tid .cen-” tern. sovit, d, v. .s. fram till 1966. past varit någon; drivande” kräft; hunnit uträtta mycket på miljö . Det" är vårdsområdet.. Under hela '',60-, centérn i r ”äjuren” representeras ANA AR .talet har. åtgärderna. från rege: tiktivet, med "krav på främst. en "grupper: av raserna - ringens sida' varit både många effektivare vattenvård, Ar .1963 jAberdeen-Angus och Charolaise, och omvälvande”. Särskilt, tj. ex." fick hr Holmqvist 7 som” äl HRLA & SVERIGE MED. tig har förre jordbruksministern jordbruksminister tre' interpel-| : Praktiskt: taget. allt. som finn Gösta Netzén varit, säger hr lationer I riksdagen om: effekti- sat, visa:i vårt land. nå. herärda Holmqvist: ”Den .; naturvårds- | kommitté han tillsatte 1960. ut-. förde. ett banbrytande arbete. Pp naturvårdsområde : "Hr "Holmqvist ' "är. inte. "något . stort skihande ljus-i' historia = han är bättre på historier, . Naturligtvis är. Gösta Netz en duktig karl, "Och det var bra. av honom: att. han 1960 tillsatte ' en duktig" kommitté -L:'men,det :: skedde ju efter en folkpartimor : tion i frågan. funpfödare "av ponnyhästar. a; på. ELMTA: 68, även. Narrland : Wir" ållt: aktivare” på ELMTA Interpellanterna 'var cen pVästerbotten, "och sTämtland storpaktister Hr. ; Holmqvist: SVa- I bara utvidgar sitt deltagande utan rade . fogligt. på "reservationerna skall också - med olika : arrange. och lovade viss. bättring,” so | MANe underv: utställningstider främja. sina ,u'tställarea intres to blivit historis eskrivare. och + påstår,; att: centern, Sov, när just j STORT INTERN. centerintf rpellationerna DELTAGANDE. Ver Honom; Hr- :Holmqvi t och k" 14, nationer med Förbunds ent den socialdemokratiska valhånd- blikén.” Tyskland, omtammian . Oc ovletunionen i snetsen de vo 5 oken - inga. större. sannin, tar som "utställare på FLMTA GS: . "Det. å sdo anledning: at » vittnen, "Visst: är dét; roligt jatt i iBåde. engelsmännen. och :tvskarna gå: väsentligt: längre" tillbaka i: söcialdemokraternaä: ' nu lyckats åbteger.:y. tiden,..om man” skall diskutera”: skriva. ihop - et+.- miljövårdspoli- «fina. utstä Uningsavdelningar. ' in är: uppenbart att man håde; i och "med. "utländska : ;deltagåre,. den: smödernat: naturvärds=: eller « - tiskt handlingsprogram. Men Töndon..pch. Bormi.satear alle hi vårdspolitikeris ”utgångs- ': det är alltså inte någon pionjär: Pdare för. vidgade . kontakter med. Lämpligen"; bör. man sats: utan. ;nägonting som. det skandinaviska jordbruket och "skogsbruket. Do-. skandinavis grannländerna, blir mer. föret da än tidigare. Finland | får en vänligt” en "stor utsfältningeava med centerpartisten. i företar gängen off! eiell. och "Dan: mark rycker fram com. ettan. dö « "största Airektutställande nå ' ELMIA. Till vian 'ctäreta ” om ationer, det: hår numera "Också? masckinföretae från : Förerta., St viksbänken insett," skriver Vv. ;t terna voch ; andra deltagande ' terpbottens- Kuriren (fp): na Ungern. "Det visade såväl riksdagsbeslu- Österrike, Frankrike” och Sverig ; tet som den stora: debatten i an-]. : slutning till detta. I det utskotts-]: utlåtande som tillstyrkes av ma- joriteten efter "riksdagens trafik-+ Politiska debatt sägs bl a att ”de långtr säfmde - planerna på ned- läggning 'inger. allvarlig oro med tanke : -på : konsekvenserna för . närmast berörda bygder, Riks- dagsbeslutet blev ' emellertid ba- "ra en blid maning till regering- en att' ”överväga härmed. sam- manhängande frågor samt att för . riksdagen: framlägga" därav. för- Fot fAva SKÖGSAVDEINISGEN. ;GEDIGEN SOM VÄNLIGT. är. temat för visning: och vraktiska demnuistra: tioner av olika . metoder och red- skan, L.övriet visag att brett sor: timent. av skogsmaskinutrustning-. ar: med en” stor :nvhet, för året, ' svenskkonstruerad 'enmanshe- änad maskin | för ' hvdraulick « kvivfällning (samt "buntning och ansnort "av hela träd, Dagliga demonstrationer skall visa hela anledda. förslag”. De krav son arhetsförlopnet. Den internationet » förs. fram från folkpartiet OCh Frura. den. 6 och I uni är ÄR centerpartiet om en fullständig .starkare' internationell förankring. översyn av trafikpolitiken: vann En grudo tyska skogsspecialister alltså "inte. gehör, :vilket måste önpningsdagen : raden av petter f exnérthesök till ELMIA 68 för. , i oro.och det mås täriserar de Oron är delvis politiskt, delvis rent socialt betonad. Under tryc- ket från den farliga världspoli- tiska» situationen kräver vissa studentorganisationer en politisk nyorientering, där = vänsterele- menten är de mest. högröstade och larmande, Åv naturliga skäl är derna vänster orientering sär- skilt: 'sprängladdad i Västberlin med . den 'kommunistiska östtys- ' ka folkdemokratien som omedel- : har granne. De paroller de väns- : terorienterade västtyska studen- : terna" gjort till sina, är skäligen svävande. Mycket i dem speglar generationsmotsättningar, krav på omorganisering av studiepla- - ner och ett brytande av de täm- « ligen ' ggenmäktiga professorer- nas och universitetsmyndigheter-. från socialdemokratiskt håll att riksdagen fattäde ett beslut 1963, efter vilka riktlinj r SJ nu arb tar” ” "Detta är givetvis. riktigt, men det utesluter" inte: att situationen "ÄNTLIGEN EN STOR VÄT- ""UPLANERAD FTRÄDGARDS- I "AVDELNING, Ch "UTrädgärdstemat ”En grönare värld” är ett helt nytt inslag i . has göranden och låtanden, Där- "kan ha ändrats så radikalt på de. ;EDMIAS Iden. Utställningen « JT av alla dessa försök att skapa fem åren, att en omsyn är befo- | ä oc fom oh Bktuppla väx ad nya obundna och självständiga gad. Vi kan nu också genom in=2mum.r 125: OCh; väx upplysnings: universitet och universitetsorgar nisationer. ' Socialt "kräver den missnöjda studentungdomen ökad ekono- misk : Arygghet och vidgade sys-.. selsättningsmöjligheter: / Man'fruktar — inte utan skäl — arbetslöshetsspöket och vän-: , der sig därför mot de ”besuttna och etablerade”, Politiskt över- , sätts dessa krav i-rop på starka- re vänsterorientering, där ungdo- men "med "all: säkerhet , mer rör ; sig möda. upproriska slagord än , med "realistiska tankegångar. . Den "västtyska studentoron är . "givetvis en krusning på ytan in- - 'om västtysk opinion. Det har dock "alltid varit, ungdomen för- . unnat. att. känsligare spegla ett- politiskt .och socialt skeende än andra. åldersgrupper. Studenter- nas protester skall därför inte nonchaleras eller .bagatelliseras. Förhoppningen är' givetvis, att den politiska och, sociala energl som. ungdomen utvecklar, skall kundä' kanaliseras i sansade och fr uktbärande banor. Ett stort ansvar åvilar här den i äldre generationen, ... ternationella: !sJjämförelser, . : dra MIA slutsatsen.'att 'det är stora risker ;. för att vi kommer 1 ett ohållbart trafikpolitiskt läge, om SJ:s lön- samhetsprincip som nu, "drivs på sin spets.'I Västtyskländ har tra- | fikövervältringen på - vägarna skapat stora problem. Det över. lägsna -vägsystemet, jämfört med Sverige,' klarar helt enkelt inte av trafiken. Därför har man tvin- gats göra en chock mot lands- vägstrafiken. genom en betydan- de kostnadsökning för denna tra- fikgren; Vi bör alltsä undvika att: ät- gärder vidtas som kan leda till Sist fram t. o, m; augusti ,sämmansä ning hann att debat- teras, skriver tidningen Före-' pt a gare Nn en . "Politiker, press och näringsor- , ganisationer fick aldrig tillfälle att deltaga i en offentlig debatt om. rå arbetsuppgifter eller tning. . ammansättning förtjä- "nar. också att uppmärksammas. - » Det är inte tu tal om att inte hr Wickman, valt ut. duktigt folk men det. är anmärkningsvärt att detta duktiga folk'i stort sett en- sådana - trafikpolitiska . kastning- .dast "hämtats från fackorganisa- ar. Detta ' kan. endast; göras. ge- 1; tioner eller den grupp av före- tag, där ägandet är spritt på nom en” total översyn av trafik- , många händer. Egenföretagarna politikens inriktninv.' Vad SJ gör ;" har totalt glömts bort i samman- har, verkningar "även utanför . hanget, trots att dessa svarar för SJ:s bannöt.: urna SA pep 'så betydande del av det svens- : ka näringslivet, såväl inom in- dustrin, som grosshandeln och de- taljhandeln, , Detta rimmar illa" med hr . Wickmans deklaration om syftet med rådet — det nämligen att problemen 'skall få en initierad och allsidig behandling, MÄRKLIGT MANÖVRERANDE Det. märkliga med: statsrådet . Wickmans ” näringspolitiska råd är väl det förhållandet, 'att var- ken: rådets: tillkomst; eller 'dess Thunger,. och djurens roll. i detta . BEST ar konkurrens med våra: egna: Biff- - Hereford, "' vare , "åtgärder mot förorening; områden rullas: upp för: besökar: : Sänte > av att na kontakter, med. Sverige - MTIONELLT - idpre nå. sina. stora. . soch i 7 och ning, "Norges. ”avdoning: här för ON å nderna : i 8kUA utställare nå BECMIA" är ett” är Polen, "Holland. östtvekt, " Tieckaslovakion, I . riksdagsdebatten hävdades j diskussionér med' svenska' kolle- :, .centrum' "öppet "även + efter : EL-j MIA 68 blir Nordens största . i > maskinuppvisning genom tiderna | månad, D. v. s. ELMIA får möj- ligheter att bli hela svenska fol- kets ”marktjänst” mitt i Sverige. I anslutning till trädgårdsavdet ningen ordnas två expertkonfe- ” "Sveriges Trädgårdsanläg- ” renser, garförbund, STAF, kommer under ”Pingsthelgen att genomföra prak- tiska demonstrationer under. mot- ' tot ”Hur man :skapar en träd. ' gård — grovplanering,'. .finplane- ring, sådd och plantering”, JÖNKÖPING OCH HELA | SÖDRA VÄTTERBYGDEN ÄR MED PÅ NOTERNA, På en rad olika. sätt: vill. Jön- - köping och Södra Vätterbygden - > ta hand om de många utställarna och besökarna med -: både: under- .' .-hållningsprogram, spori tevehemang och annat. Varje. utställningsdag hliv det förutom ' på. ELMIA nya och intressanta” 'Drograminslag i Vätterbygden,:.t. ex. invigning av det: nya förnämliga .Rosenlunds- badet intill ELMIA:s huvudentré med deltagande av' den nordiska simeliten; Västerbottens och Jämtlandsaftnar + i: Stadsparken, ryttartävlingar . och annat. Staden och « bygden = tills "största nemang. " 100 miljo oner mer till U- hjälp > i FP: :s:och Centerns motion STOCKHOLM (TT) Tre partimotioner om u-hjälpen och ett tiotal enskilda motioner väcktes på onsdagen. Folkpartiet . > och centern föreslår gemensamt en + 1 ta professur i u-landsfrågor inrättas, Fru Sundberg mfl (h) anser att tjänstgöring i u-länder bör värderas lika med tjänstgöring inom riket, Fru Segerstedt Wiberg (fo) och hr - höjning av med 200 >. milj kr, dvs 100 milj kr mer än enligt propositionen och förordar - en plan för kommande ökningar med 235 milj per år fram till 1972, Högern vill ha mer . målmedvetna åtgärder för attstimulera när ings- livets insatser för. u-länderna, Vänsterpartiet kommunisterna yr- kar avslag på förslaget om statliga garantier för privata kapitalinves- feringar. - ofen fyrpartimotion med fru Sjö- - "vall (8) som första namn föreslås att ' 10 milj kr av de medel som under tre år anslås till internationella livs- medelsprogrammet ' "skall "användas för forskning i svenskregi Hr Nord- strandh m fl (h) förordar att' en förs- SN Obehagligt =. — Bara i jag varit ' tillsammans "med en flicka 10 minuter kan jag läsa hennes tankar, - NA Så rysligt obehagligt för er. Holmb (h) vill att de förmåner som erbjuds genom nordisk samver- kan + uchjälpsfrågor skall beaktas och förordar en samordning inom Norden av reglerna för investerings- garantier. Folkpartiet föreslår i partimotion att den av regeringen föreslagna sty- relsen för teknisk utveckling uppde= Jas på två organ med b NT seras så långt som möjligt. Utveck.- - lingsbolaget bör inte få rätt att upp=. ta tillverkning för försäljning" av” produkter utan i stället överlåta va- - I ruproduktion och. marknadsföring på . andra företag, Det bör inte få rätt att inträda som delägare i produk- tions- och försäljningsbolag, Hälften av aktiekapitalet bör tecknas av pri- vata företag och enskilda organisa- tioner, Till Jefningen bör knytas re- pr na och näringslivets organisationer. st Också högern yrkar på att utveckz Tekniska forskningsrådet och Styret sen för teknisk utveckling. - s + Betydelsen "av det föreslagna stat- liga -utvecklingsbolaget bör inte överskattas, heter det i motionen, Det bör till att hörja med koncentre- ra sig på att utveckla: innovationer inom den offentliga sektorn Därefter bör de lägga ut projekten på andra företag för vidare utveckling och det bör inte medges rätt att inträda som delägare i privata och statliga . för- säljningsbolag, Centern framför liknande yrkan- den och anser att anslagsgivningen 1 uppgifter fördelas på ivå myndigheter, en förvaltning och ' "| en ansvarsfördelande, Avslag yrkas på förslaget om 'ett stathgt utveck- lingsbolag. Ett företag med de vid- sträckta ambitioner :som förutsätts I propositionen skulle kunna medföra allvarliga olägenheter för den: fria” och de" initiativen. - - Den statliga verksamheten på o om- vådet bör i stället anförtros styrelsen: för teknisk. utveckling. De 25” miljo t. > ner kr som begärts til utvecklings- bolaget bör fördelas med 5 milj kr till teknisk forskning bör decentrali- till styrelsen och 20 milj kr till u bildade tekniska forskningsråd. ' ". över ungdomens förvildning, Skol- Närare” står” rädlösa inför elever- em. sännu: mera, öfog nus Islär. fortare: i dag. ' har: blivit en allt "säl Det -gäller: inté "bar é vuxna! Stréssen: och por rängjakten -ökar- lika- oroväckande ' «bland barnen och här har vi nog” de fr skall, vi skvada -barnen mot .den- na; sena tiders” stikminister.- « Olof: "Palme. "rekom- menderar ' en KITE ylld” un: dervisning.. 2 början" även gå "dem chansén att ägna. sig. åt sem ningsfylld :. idshöbby I naturen, och: med blom- - Ber. man: dem. ärdefullt. gårdsmästare; . skogvaktare "eher- någon vannan. verklig natur: och och blomstervä ,glåd "och sansad?! st Barn och blommor hk ihop: Men: hur . många ' av: dem "är "det «egentligen som i dag. i vårt träng- '.selfyllda . samhälle . har , lärt. sig uppskatta ' blommor, 'och betrak- tar dem : som en" självfallen och "oumbärlig ingr vardags: trivseln? .. Hä måste intresset, tidigare: "är "klokt att börj är barnen är "små, att. göra ' dem "så. vana vid vinterns drivlökar, vårens tul- 'panbuketter,' sommarens vwvasöver- flöd, höstens tazetter och iskon, valjer; att de inte tycker det är vfirdigstädat. om: blommorna: sak: räldrarna väcka "pojkarna - och . flickorna ommit, i skolåldern och kanske « fått” egna rum hemma eller en - läsvrå,' lockar man dem att sätta in enkla . men. vackra- buketter. Ni- kan inte tro :vad det hjälper till: att” hålla snyggt : förresten. "Inte "vill man” 'ha '. klädesplagg, strumpor, skor, -böcker -.och ski-;: vor. drällande, omkring, när, tul- panerna i Nasen”. lyser, så vac- kert. rn "Lär barnen att ärrangera "en vacker bukett, För en yngling som i har blommor” i 'sitt eget rum ”lig- ger det då:nära till hands, att han också uppvaktar: den" flicka han beundrar med ”en självvald "bukett. -— Det 'första' Blyga' kär- leksbeviset. — Det har vi många |. exempel på. Flower Power. I sko- lan får ju barnen också lära. sig fylla i blanketter, ordna postären- den ete. Tänk om föräldrarna lär- de dem att blommografera. Då kan ju bästa vännen nås med en liten blomma, även om hon eller han finps P på annat häll. ra se +. färger: itan. tvekam At 4 le håller'sig blom- morna längre.” Om” man 'har' en egen : trädgård, får : man. komma ihåg.att ' blommorna skall” tas, in. tidigt . på, morgonen eller sent på. kvällen Plocka aldrig”: i starkt sol-.., sken. eller blåst. Använd, sax eller "kniv och: slit inte.- Klipp av: karna så snett som -: möjligt. tulpanerna knoppiga; då får ni: glädje 'av dem” så" mycket "längre, : och övriga” blommor: i halvutslag- ; .na exemplar. Su . Ett. ”piggs blomhäl!are även "Det" består 'åv” en” blyplatta” med X "mässingstaggär. Ett annat billigt -och :bra hjälpmedel är ett vanligt kycklingnät,. som ; ; knycklas ihop .till en boll. Placera, den i vasens öppning och stick ner .stjälkarna :--mellan' ”bollens” alla trådar. Några råd att tå fasta på är: : Blanda: inte : för många sorters blomslag, det kan. då lätt bli. rigt. . Anvä nte för många" "olika 4 Arrangera! blommorna på "olika "skulle kalla. det nät de fiskar fak Semester "med Annehåll” finner > man rikt representerad i Svenska c turistföreningens nu : utkomna "sommarprogram "Från : hav -' till fjäll”,”, "Programmét upptar" "en lång rad olika fritidsarrangemang, varav. kan nämnas kanotpaddling och fiske i fjällen, klätterkurs i "Kebnekaise; «exkursion: till 'Got- lands . orkidé- och fågelmarker, Tf vävsemester i. Härjedalen, Nord- + käpstur samt: fotokurs i Abisko, En nyhet för i'år: är” en 'säll- folmokta a till Jokkmokk och Sal ;- toluokta : under vilken: man får tillfälle att möta samerna i deras i ch,. ta: del. av. deras ch. problemställningar; es också att lära > sig. en del om renskötseln samt att få; "se på” deras" fina : :slöjdalster, .; 2 "Armfeldtkärolinernäs "spår Bår”en. vandring. i gränstrakterna mellan "Norge och Jämtland.. Det- är nu: 250'-år sedan det tragiska återtåget,, då :3.500, karoliner. omr . : kom: på -fjället. av köld och svält.: Turen omfattar .sex' dagars vand-' ring Och: fvrå ..dagars. : bussresa och den” "ledes av -redaktö Karl sn Har adioledningen an börja | ; Radions : : publikundörs xningar. är all heder; ta: med” för . finmaskigt, "skriver Lantbruksförbundets ”idétidskrift H Nya perspektiv i ett nyutkommet: nummer, Tidskriften. erinrar - om . "vx att undersökningarna saknar mått för. lyssnarandelar under en pro- -Semesterförslag i i "Sverige Aage Schwartzkopt och fr Ing | rid Hallencreutz, "Porjus. -— "Jokkmokk, SN SHar- språnget — Saltoluokta —. Stora - Sjöfallet — Ritsemjokk — Pitsau- re kan man bland annat komma till genom att vara med. på .— Stora Sjöfallsturén — som låter deltagarna på ett: bekvämt sitt uppleva” högfjällshatur.' Resan går varje vecka tiden 23 juni4 au gusth, . + . Det : finns mänga - olika: vand- ringsturer med färdledare att väl- Ja: på och i olika svårighetsgra- der. Kungsleden -har för. många ett. speciellt” intresse, mer: det finns, dckså -andra' turer 4 Lapp: land samt I ästerbotten, . <Jämt- land, "och «Härjedalen: .. 3 hv ss innehåller Lå räven familjeveckor, re- a," Gotland och ”semesterveckor ' på skilda. anläggningar runt om .- i landet. . För-.den..£gom vill ”hyra' en' stuga" för självhushåll har STF utgivit: en. pectell: broschyr - = Suasemester.: ” - ; Programmet .diong programdir oktör” Sedan 7 Texaco' gjort: sitt inträde höjd, då ' kommer ' varje blomma, cent, d vs lyssnarskaror på 60 000 på den sveftska marknaden genom bättre till sin rätt. och mörkare färger närmare va. sen oer skålen som de arrangé- oprecisa och otillförlitliga siffror > skall få åberopas som' anledning till programändringar, heter det. rag : Tökblommor — ”tulpanet, nar- cisser, hyacinter "etc. skall alltid stå i. mycket litet vatten: Detta är vspeciellt . viktigt beträffande tul-' don, som Dw senast tog 'sig ut paner, som 'inte skall stå i mer vatten än: 6—10-cm -av- stjälken, placera dem helst i raka vaser. | Iris, räknas ibland till lökblom- morna, men till skillnad från dem serad 'åv att bevara det monopol- skolan! Det skall iris alltid stå i mycket vat- system som. samhället ålagt bola- ten, minst halva. stjälken. Spjäl- ka nederdelen av stjälken med en kniv irnan den placeras i vasen, det underlättar möjligheterna att suga upp vattnet. + >»Barn och : ungdom som "fått blommor som hobby från de är helt små, har lärt sig att upp- skatta och trivas med blommor- nas skönhetsvärden, Då sparkar ' de inte längre fotbollen i rabatter- na och de går runt i stället för över den nysådda gräsmattan, De har: lärt sig att. vara akt- samma om det som är vackert och . med det är ju :en hel del | vunnet — : även på andra områden - här i livet.” DT i [ETT ORD PÅ VÄ CEN! "Då sade männen till dem (kvin- i norna): icke här, (Luk. 24: 5, 6.) ' f Palestina talade han om Gud 5, kärlek, botade de sjuka och ut- ende son livet äter, när han r väckte Jairi dotter, som nyss i "människor - Placera "ljusa blommor överst publikundersökningar - som ' obe- begärde, lekmannafrågan om, radions" led- Skär 'en ny snittyta varje dag och ning — styrelseordföranden, radio- cen, ljudradions programdirek- -get. att fungera efter. bent i' Arbetet undra över” ”det kommersiella tänkandet - hos 'led- "ningen för vår icke kommersiella radio”. sis. av en överenskommelse mel- lan regeringen och Sveriges Radio AB, som garanterar lyssnarna att även minoritetsintressena - om programmens innehåll och art skall tillgodoses, Utan den ”bestäm- melsen kunde det bli melodiradio och. nyheter för hela licensen, då vore det naturligt att utforma pro- i grammen ji med lättåtkomliga. och lättsmälta varor. .Men nu finns det en. vä- sentlig grupp radiolyssnare som lär ha energi över för mera ford- a Program. j Franzén intervjuledes kvällspres- Isen ' som : ljudradions - nuvarande ”Varför söken I den le- anser radioavtalet med regeringen vande bland de" döda? Han äv obefintligt eller' nezligeabelt och han: är - :uppstånden”. - att det överenskomna systemet ! med radioverksamhet på monopol: När Jesus vandrade omkring basis kan kasseras. - 'ndaförlåtelse. de är att de personer som: har Han u pväckte också människor högsta ansvaret för radioprogram- från de döda. Han gav: änkans men i praktiken. handlar solida- skulle bäras till graven, Han upp-' Styrelsen, radiochefen och ljudra- : betraktas : radions fintliga: Det är barockt -om-. så Den, mångåriga Krisen ”inom ra- try k i att kultursektionens chef förflyttning motiverar — är intresserad eller ointres- Man kan nämligen — 'med'-en ledarskri- ”Kadfomonopolet arbetar på ba- ifråga som - en' kvällstidning Nyligen angav programdirektör ideal. Det måste tydas så, att han i Det väsentliga i nuvarande ske- iskt - med -radioavtalets : princip. dött. En annan gång befallde han Lasarus, död sedan flera da-! gar, mare, levandet. uppväckte Gud honom för att aldrig mera dö, Jesus Kristus var en människa s att komma ut ur graven. bland människor, Han var också Lasarus kom ut ur sin gravkam- Gud i köttslig gestalt. 'I honom "har vi en Frälsare som är upp: Kristus uppväckte dessa män- stånden från de döda! En levan- niskor från döden, men senare de, förlossare, som ger evigt liv dog var och en av dem igen. Je 3 alla som kommer till honom. sus själv dog. På ' tredje dagen »Han är uppstånden, såsom han » hade förutsagt” är. det -påskbud- övertagandet 'åv i stort sett. hela : Caltex tidigare verksamhet i"Sve rige har. bolaget nu gapar ett omfattande arbete med; att. byta. till" Texaco-skyltar” på sina .ben- &instationer.: De: nya. skyltarna kommer: att utgöra” ett nytt: in- stag i miljöbilden framför allt för den bilande-allmänheten, -sEnsav dé första: som fått den . nya.Texaco-skylten är. bensinsta- tionen vid Ängelholmsvägen 1 Laholm. Arbetet med "skyltbytet pågår dock samtidigt på ett flertal plat- ser varför den nva skylten inom en snar framtid kommer. att fin- nas på bolagets mer än 1.200 för- säliningsställen över hela landet. Den direkta" orsaken till namn- mytet är den uppdelning av Cal- texorganisationens verksamhet och tillgångar. i tolv europeiska Jän- der, som företogs förra året. av dess aktieägare -:Texaco Inc, och Standard Oil Companv of Califor- nia. I samband med delningen hlev: Texaco Oil AB en del av Texacogruppens. europeiska mark- nadsorganisation med uppgift. att fortsätta "i stort "sett hela. den, verksamhet som Caltex tidigare bedrivit” i Sverige, .” ' Texaco är ett av de största ol- jebolagen i världen med 'mer än... års . Internationell erfarenhet inom netroleumbranschen, : I USA är Texaco Inc, det 1e- dande bolaget när: det gäller ben- sinförsäljning och det enda bolag som marknadsför ett komplett sortiment npetroleumprodukter un-,. der -ett och samma varumärke I samtliga 50 stater. Tillsammans med : dotterbotagen "har Texaro cirka 75.000 försäljningsställen” TT. 125" länder. . För att täcka det enorma he- hovet av raffinerade mnrodukter äger Texaco-gruppen helt -eller delvis" 59' raffinaderier 1:32 län- der, strategiskt belägna med hän- syn - till ' befintliga råoljetillgång- ar och de viktigaste konsumtions- områdena för 'petroleumprodukter, "Texacos' produktion av. råolja och .gas har: mer än fördubblats under den: senaste 10-årsperioden och har nu nått upp till: närmare - 400.000 kubikmeter/dag. Som jäm- förelse kan nämnas att hela Sve- riges förbrukning av, petroleum- produkter är f, n. cirka 62.000 kuhikmeter/dag. : Trots denna rekordproduktion har, Texaco ständigt ökat sina"re- server av olja och gas och ett intensivt "sökande" efter nya ré- kap som vi förkunnar, , si Nor server. .pågår. oavbrutet över hela världen, sen Tara TY -R - I I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.