i = LT - Hr Holmqvist ? ”rationaliserar” i rr é LAHOLMS TIDNING Lördagen..den 20 -april: 1968 Lördagen den ' 20 "apeil: 1968. Torsdagen den 11 april fram- trädde, jordbruksministern, Erik | Holmqvist i TV-aktuellt: med” anledning av den proteststorm, Å som vuxit fram ute I landet på grund -av den statliga lånega-: rantin till. ett aktiebolag, som skall bedriva från jordbruk och : växtodling — friställd ' :animalie: produktion i Södermanland. Det ' - var samme överlägsne och mäst- rande jordbruksminister som” vanligt, " | CH. "talar öm att åtgär den , 2 innebär rationalisering av djur-: / produktionen "och att den där- i X små, för inte bör hindras, Men han "aktar sig nogsamt för att om-:; nämna, att åtgärden att bygga en ss, k. fläskfabrik utan kom- hbinåtion med" växtodling i verk-; ligheten motverkar -rationalise- i ringen, i jordbruket. Enheterna är som bekant 1 många fall för, i ' jordbruket. . Genom . att. kombinera foder produktion och djurskötsel lyckas dock jordhru- . karna "1 regel rå ett rimligt Vv ätt Toderhänteringen ? förbilligas (man undviker mel- lanhänders” "och . transporter); delvis slutligen genom” ätt be-, fintliga byggnader . ute. på gå = E 2 & - 2: [] > 3 > = oo. fo] a 3. z & D 5 sg = Ac tering är stelbent "och :otym Pp "lig, Han «använder ” sig av” färdiga klyschor, vilka: han fri kostligt öser. ut till ialla: 'okun: ' niga, . som. .vill "lyssna, Att : in på en. verklig sakdiskus: inte.- ländets - bruksminister; De non inte heller, jor - hö : öppen ”dag”, ffa to na tigger i "kommenterar" Da-: (ep), och; fortsät- gens Nyheter & (Hedlunds) politiska er- faroghet ch suktoritet gör ho- Sam tidigt "är.-han, den starke man- överta. , vegeringsansVarot. nen | sneciellt inom den norr- ländska .skogsägarrörelsen och leder uppbyggnaden av en pr ö-" ducentkooperativ . skogsindustri ” i Norrland en verksamhet - som . fortfarande befinrier sig i "ett kritiskt. och svårbemästrat . uppbtggnadsskede, Han kan. av självklara både. praktiska och--- principiella ... skäl inte : förena: ställningen som medlem och: eventuellt ledare av en regering: " — knappast: heller som aktiv itiker. inom ett regeringspar| "med posten som industri-? ål han nu har träffar. ökar.” chanserna för ett regim-' skifte, och :betyder att det po-. Hitiskå "livet är att gratulera. ” Skogsägarna får väl försöka trösta Ssig.' "Och något bättre råd har; a, faktiskt inte heller att ge..: FAftonbladet, summerar DN. "Signaturen —rr— i Göteborgs- Posten” (fp): skriver: oo Med. en Suck av lättnad "har man inom : den demokratiska oppositionen mottagit meddelanz det att hr Hedlund bestämt sig för ”att medverka i en' koallti- onsregering under förutsättning Tatt. oppositionspartierna..gå seg-: rande ur. valstriden, Så stark är :' hr »Hedlunds stälming att man äga, att en koalitionsrege- utan” hr Hedlund icke är en I koalitionsregering , eller ett alternativ till - den nuvarande soclaldemokratiska regimen, "passa honom, + ty något. sakligt pre ” arealén, d..v. 8. 2.000 -ha " riktiga .arbets- och. på: gården, "Detta har. klarlagts : » förädling . : , försöka kompensera sina mi IT= Halländska och yrkeskunnigt argument har" han inte att komma med, I När han. beviljar statlig kre år. sedan . Hallands - Journalistför- för. jovabruket, öomTäan van Toning bildades. av tio verksamma yrkesutövare i länet, som då för ducera bland annat 10.000 slakt: övrigt hade .en betydligt störra2 svin, så innebär detta, att tre tidningsflora, än vad nu är fal miljoner kg fodersäd, skall flyt hade bildats fedan 1901 men ov tas: över. från. jordbruket, öch alla tecken att döma" var det en förädlas vid: den . med, statligt sg k;' kriskongress i Stockholm lån stimulerade enheten. Det är , 1918, som fick de halländska io-, liktydigt. med.” skörden från ett urnalisterna att fackligt ”vakna tusen ha fodersäd, - vilket föruit- upp”, I den Jubileumsskrift.. som :redaktör Valfrid Göranson, Halm- sätter/ fodersädsarealen vid ' "un: i stad, r övrigt ordförande i Hal- gefär den, dubbla, totala åker- ; lande urnalistförening,: utarbe- an tat finns” åtskilligt stoff, "som -även' kan "Intressera utanför den trängre kretsen av yrkesutövare odiar ju, inte ;enbart fodé - För Jordbruket är, detta 'd samma, som ' .att.. brukarna, ig blev) Ernst Gullberg, då. redakti 20' hundrähéktarsgårdar. måste onssekreterare Då Hallandepos- och 'medkamrater i styret r Sjunnesson, sedermera bi ,.. larftbruksjournalist. : i I vad "Stockholm men.. då anställd "på här hr” "Holridvist "att "rekom: tidningen Halland, A, C. West- mendera, för: att” lösa de pro; lund, V: "bergsposten, och N. IE. n "härigenom: själv” ska: : Rosenborg, Falkenbergs Tidning, » Första” uppsättningen . revisorer nen" Posten, och Jens Lauridsen. Hal- ivdar” bäde. öxperter . och 'polt landsposten, och . medlemmar i praktiskt taget omedelbart... Man : ».kan. ändock - vara övertygad om ' snara ändringar. igen,: eftersom det nya förslaget -bl-a leder till - ett omöjligt taxeringsarbete och "ens mängd .sekundära olägenhe- inkomsttill- fällen” genom att förädla fodret ' br niksutredning. När, ' statsma terna nu: stimulerar ; till. foder- "utenför > jordbruket . : omintetgör: man den "utveckling; i som statens organ 'själva.' p! orna.; I Det finns” än "anled ng att av- da. oppositionens, sympatisörer . än att tar ut. "segern: dr förskott « Skall det. skapas - reella förut- ; måste. socialdemokraterna 71966: års: siffror: . Det: är ett minimum för : vad. > Unna tillförsäkras' en. regerings- : duglig. majoritet: Dessvärre lig- eriden.nrocentenheten inom fel - LE das ån Vi. sivetsmed=:andra i Cbankri utt,,, > sen, en "ekonomisk politik” som bilucbrat", framstegstakten och : in Irgspröblem: i Dét: råd numera inget tviv el: omiatt det är. den borgerliga tre- "att dessutom" i tid, då jord; nativet.? Den. förvissningen:-ska- ' par stadga och målmedvetenhet ; 1> "oppositionens "förehavanden. » Men” som : aldrig tidigare . kom- i mer socialdemokraterna i år-att :; försöka. mobilisera alla: sina re- tt. häva likgiltigheten 2 att. kunna” uthyttja ” C Investeringar / i byggnader. som » Surser fö He "Hejda strömmen". bort! från partiet, Det: innebär inte ' att en- ; tis nen skulle vara. över hö- I vän tor.. bland. valarbetarna. ; Men olidåriteten ' bjuder att:de ; £ör sin” plikt... Vad ' har' opposi- | tion sätta upp mot. detta ; välm iineri?. Det är inte segern den” nu har. att begrunda utan ; kämpens, förutsättningar. 2 . sade jordbruksmiinistern i TV aktuellt; Dét. är fell 'Ty om. fora brukarna fortsätter sin'-produk "tion som om ingenting hänt, då står: 'med ett” ytterligare överskott, precis lika stort som” produktionen "inom den: enhe utanför jordbruket, som: jord: : BA NBIDRAGIEN . .bruksministern'” gynnar, Om : i -» Någon samlad familjepolitiks jordbrukarna i stället minskar 3; reform blev det inte i år heller, produktionen, 'så uppstår stora : . Konstaterar Svensk Politik omställningsproblem, "ty" då . (Cp): "Det enda” regeringen or- mäste .jordbrukdrna |" givetvis | kade: med var en "rad i och för kade inkomster; på annat sätt.” Men på vilket? Det går inte att” ”efibalt” förKlära ”att” ”stimulanset” "jöömmer inte att nöjas: till en .dubbeluppsättning vav, . När inflation eller skattehöj . produktionseénheter för' > fläsk. sningar tidigare har urholkat vär- och: andra: djurprodukter. är ett: deta arnbidragen . har de misstag.” Därför har. inte, heller; : höj S. Den' -penningvärdeförsäm- jon db yksministern och” andra” :; Ying som ägt rum sedan 1965 gör ; bestämmelserna för [familjebo- vagen. | Barnbidragen ' att'- bårnbidragen är - betydligt "socialdemokrater Mågot annat ' mindre-värda än den 1 juli 1965. att. komma , med maktfull-” ' För socialdemokraterna, . stödda | slagor . de in-' av högern, tycks inte detta inge . några bekymmer. Trots att fram- :.stående..socialdemokrater i riks- : dagen förra året utlovade en re- : form innehållande - bl a -höjda - barnbidrag 1968, så kommer ing: a en;sådan och värdet kommer in- NOmliga, versåtliga” Något; sakligt otiv te pv estera. tv > oe a STRÄNG SLAR "REKORD | värd - : hartiregeringen som utgör alter- | För eningens. förste ordförande. var. Sture, Berggren, Falkenberg:-.” Paul Eldh,., HP,. Ernst a uttryck för "inkompetens . lats,- förslagsställaren, Efter” är. enheté tiongens ; utredningsarbete. ge-: "stora - föres en. lagstiftning . vid - ha” är ilt stora — ty. man Omfö 8 g : kan vå en "stor. omsättning och årsskiftet, som nu måste ändras :vid...sidan -om beskattnings: | ttningar för .en' borgerlig. Xege-, illbaka vytterligare; En- .'v -skulle andelen socialde- ” - +" mokrater, nu ligga någon: procent s om oppositionen skall ; ” "> världens befolkning till 3 443'rill- en liten "anstrykning av. iod.'I i sig välbehövliga . ändringar av: journalister ”minns” när deras - förening fyller 50 år). Den" 12 maj i är är det femtio . Skriftställare Axel Ejwertz, La: ,holin, som var med om att bilda journalistfi eningen i Halland. Roos; HP; och Axel Elwéitz, Ssd halland, Laholm; : « :Lönerna «vår inte” mycket! att hurra” för nå den tiden och Os: car : Sjunnesson har berättat "att han: 1918: hade 250..krohor'i-må- nadslön, 'en-inkomst, som :-han dock: 'bättrade på: med .”extra- knäck” .å:: Handelstidningen 'i. Gö- - teborg: och. Engelholms, Tidning. Att "han därför: 1919 accepterade ”Bränalts” '' erbjudande ' om. an- - ställning ' på Jordbrukarnas Riks- för bunds' nya dagstidning i. Stock-" holm, var.' kanske 'naturligt; ef- tersom ' han: på stående, fot: er- bjöds 500 kronor i: mårfaden."” -Vid ett möte 1. Laholm den -7 - september : 1918 kunde. man ':kons- . ”tatera' att tidningarnas ekonomis- ka'- ledningar . inte! var så: sä Jes. :intresserade ' av att” hö a" lö- ' ställde va. Som--ett exempel. på "bland : iste E giften i! förening krona: . och att äl -feratio är, sedan” ha . Morgonen och höll på till 9 för ; tionshbordet hålla Hå tills tidning- » Ny Tid i Göteborg med en efter " tidningsbuden och se till så ett | ..— Jag. hade, god - kontakt. med "det att. repnresenteras..av- sin. tr; f.. jan mest. handlade om är skriva begravningsreferat. - — Det” var ' under spanskans tid, berättar han, och hela första veckan fick jag knappast -göra nägot annat än att referera be- gravningar, Arbetstiden var heller inte reg- lerad och redaktör 'Svindag .be- rättar. hur han ett riksdagsman- naval - började ' arbetet 4.30 på att fortsätta kl. 10 med att Ie- vaka valet och sammanräkning- en, ett arbete som räckte till kl. + nästa morgon, varefter det var dags. efter: kort sömn nå redak--, en var klar, . "Om journalistlivet” i Falkenbejö på 30-tale: berättar redaktör Gös- - Johansson, alias signaturen Benjamin i. saligen avsomnade Morgon-Tidningen, -med inlevelse och: fin - humor, : Han. var /då : Iokalredaktör för nutida förhållanden. underlig 1lö- neuppgörelse, Av. intäkterna skul-- le -han nämligen inte, bara ta sin . egen. lön "utan dessutom . betala- visst - överskott. Göteborg. BL a. berättar han om det s. k. margarinkriget, som fördes sten- hårt från lantbrukarnas sida... - levererades ' till bygdens ' unga 'socialdemokratiska : lantarbetare, - berättar, han," och . kunde. efter- tios -tala- om hur drängarna: på en. stor. gård i mel- lersta - Halland -utfordrades . med : margarin. medan godsägaren del- tog i protestmötet mot margari- <net. Nästa dag ringde "konsulent Erik L. Larsson: ”Fram med den .jäveln, han skall få Feta att. han levert” i : Benjamin berättar också om >> möter med Anders Pettersson på : Dahl, |" tröja "och jeans 'ska alla ha. det. ef ter : estämmer hur tonåringen ska klä sig. Vill man hänga med måste man -ha de rätta. prylarna. annars blir man ut- stött, sa ungdomar i ett TV-program häromdagen, Är det inne'med 3 | Tonåringens status ee sitter 1 kläderna Blir. det. populärt. att bära bou= tiquekläder ska” alla ha dem, Räcker inte föräldrarnas: 7 pengar; till ” skaffa t näringen si ext ajobb.. — Jag” tyckte, . skriver. han. min" :socialdemokratiska självu tagenhet att han .var en ovanligt korkad bonde. Den meningen f jag många tillfällen "ätt "revidera, -Vi blev: med åren goda vänner. - Man. kan: förmoda; att . listhistorierna : "kommer: att. många och; goda,.när Halland, journalister "samlag | till. fest den 1: maj; Vid. årsmötet kommer för, : rigt< Svenskå. Journalistförbun-' | Tonåri ingar na. måste. ha de” rälta prylar Na, an- för r, när. det. ska : ordförande," riksdagsman - Bengt Wiklund. Härnösand.: : MOE På marichésterjeansen: a en "lit är en relativt dyr byxå Ni kommer. ihåg. den var dyra: : ped » Statusjakt,". som: lad. s blir. de 'utstötta, Ett' hära: i köpsugna -- >. När. jag väl är: där kan dag. 'också ska det sit ten” märkeslapp som 'talar . Om, fabrikat et och därmed indirekt priset." En ”liten annons. om att det föräldrarna . får! Just nu. ska deta vara, a dyra 'blagg. 350. ki innegänget. Blir : det. nej i i alla all; startar stora lånerörelsen;" "Mäggan: hag Kri= stinas -kappay' Kristina. har ' Berits skor 'och Berit” nöter ut” Maggans nyinköpta ; jumprar,' Ett- kollektivt ' byfessystem 'som i princip är.vac- kert .men knappast tilltalande alla gånger ur hygienisk synpunk Men det-:är: de klädfattiga;ton- åringarnas 'standardmetod att klara popmodetrycket. För vad - man och "grön och. har långa ' köttiga! b Fäffar "varje minut! Tvättas, rensas och "bearbetas den: :Den I januari i är uppskåättadés ger den en, frisk smak. ofta med "betala "Är kassan tom, "deppar ton- tycker om det så "finns det d: i : självupptaget ;medlidan- ” a " : : ioner: människor; År :2000 "är-.den "Japan, där man äter mycket rå' så; ho NN eller. han kan” "skaffa sig den |” ; 70007 "miljoner. miljarder: 'allt: fisk hör nästan" alltid alger till" : eftprtraktåde pryle så Hur: kufina: föda "alla" déssa? "denna! Man ken "också göra'en > Ia iVetenskapsmännen :' har. "länge stuvning 'av alger, garnera med > Det är otäckt, Därför att. dt lig- ; giort -gällande - att -världen::står' dem eller krydda såser med dem.” ger en. "viss sanning i va tonårin= | inför -en' allvarlig ”livsmedélsbrist.. De "inhehåller mycket. både jod + gen säger: -Vi blir bedömda" som ' vi |". Många - experter: soni -exempelvis soch mineralalster, varför de är: är klädda. En värdemätning som "historikern" Arnold Toynbee anser synnerligen nyttiga, t : uppstår i gäng och som drabbar de att den världsomfattande: hungers- "Även engelsmännen och hollän- . osäkra hårdast. Visst finns det ung- nöden nu är mänsklighetens störs- -darna vet at: uppskatta alger och : domar "som struntar i klädstatus- ta problem," Nya källor” för. livs-' sådana imnorteras också i rätt, . "tänkandet men- de , är: oftast starka £ medel 'och energi : måste : skapas stor., utsträckning trots att det och självständiga typer. Och de får|. ! och sannolikt blir 'det "havet där" finns ' mängder av ätbara alger å oh MN äter : - finna" sig i en bitande kritik om dessa ' främst måste” sökas," Dels - "längs Storbritanniens kuster, ok Iller kiol te hå äl Nn skall man gå in för. ett intensi- .. Ledande vetenskapsmän : har appan, eller kjolen inte håller i : Våre "storsjöfiske, dels : vill .man gått så långt att: man 'giort gäl- ”nemåtten, : ur:havet hämta upp nya närings- lande att alger inom ett 50-tal Det blir dyrt för £ Idrarna. Vem medel och härvid "tänker man då år kommer att bli en betydande ; vill att dottern eller sonen ska' kän- |' först och främst på algerna, ' Bå- del av. vår föda, ja. i. viss 'mån na sig'som, hackkyckling, Det blir devi' Kina och Janvan med sin till och med ersätta. kött” och : " väl oftast så att klädbudgeten. hell- enorma befolkning och 'stora livs-” fisk. - re får överskridas... .. medelsbeklymnier har. man länge . Algbröd är utomordentligt nä- - Några av ungdomarna i TV-pro- känt till algernas. många och sto-'ringsrikt efter som alger ger brö- ' . grammet. menade satt de var i hän- ra förtjänster, 'Jananerna - hävdar det c:a 20 procent högre protein- . MR re - s ; derna ”plå : smarta affärsmän, 'Den också att'algerna är främsta 'or-" halt. och . 75 procent 'mer fett; kansk enklaste saken” till att man i' deras land Dessutom är det mycket rikt på förklaringen är kanske i 2 så sällan. ser ' till. skalliga- män: : vitaminer av grupperna A. och "laget Det är väl snarare så att de niskor, 'Se.bara på geishorna,: me- C. : . under inflytande av film, "TV 'och nar many :' vilket vackert hår hari' Också rekommenderas alger, till . hela popkulturen själva driver fram de, inte, avundade av hela värt djurfoder . och. till korvskinn,''då eri livsstil, där yttre attribut är det den. | de är helt fria från bakterier. . enda väsentliga. Det: är , viktigare Det finns mänga ätbara slag . Vi är väl också snart på. allvar att” ha det "dagsaktuella plagget” än av "alger, också kring våra kus- inne.i raketåldern och då områ att veta "något om den dagsaktuella ter. Nu för tiden växer: också . mer alger, färska' eller torkade. . politiska "situationen, t ex en. bel- skärpt flicka i en: fjolårskappa är botten, "en "söt flicka i 'elastnbyxor kan gå hem och lägga sig. oo - Vilken underbar dag. Vi rin? ger- genast . till - kontoret - och. säjer att vi är sjuka. oo TA OM: (GIFTERMAN - dessas betydelse" mer och mer. att bli av oerhört värde för rymd- Ledande vetenskapsmän världen männen som kanske om' 50—100 över. hävdar "att om , vi plötsligt år kan tänkas färdas genom den kastades. ut i hungetsnöd skulle yttre" rymden-' ett eller ett par alla här på jorden" kunna leva år. innan. de når »bestämmelseor-. ett. fullt, om "också kanske inte ten, on 2 Nola ata särskilt lyckligt liv må: alger. SEE "Tore Leth. tid.. Några av-evångelisternas .be- : Det finns många ätbara ' slag a VIS rättelser synes sålunda ' förutsät! ' | : : SS . "ta en tid av flera timmar. Stun- > MARE EE : dom uppenbarar han” sig för en- skilda lärjungar, 'stundom för den . trängre lärjangakretsen och en |vara, men att ha en vilt främman . gång för mer än femhundra brö-| de människa i huset. der på en gång. Sammanlagt sy- , o nes han ha uppenbarat sig:elval ” INGEN ERSÄTTNING. « eller tolv gånger, När vi läser] 0 een . . ' — Erkänner ni alltså faderska- — "Har aldrig professorn tänkt på att gifta sig? . oo > Gifta sig, tja, det kan ju så a le 'J:a söndagen efter påsk. —L/ av kyrkoherde Ivar Rudmark, Västervik, Linköpings stift, att Jesu te att återställas av den del av: g. ställningen, lärjungar | alla ” sa fall, Om ändringen genomfö: + EF en: proposition som -avläm-: nats föreslår; finansministern att « intrångsersättningar = vid tvångsför foganden skall reavinst- beskattas) ” 'skriver ELF- tid- hingen, Den nya markvärdé: skatten som infördes vjd årsskif-' et! innebar att. sättningar, för, ningvärdeförsämringen, inte bor- h änsade ”Inträng skulle vara” de kunna gå emot om man me-: skattefria" för den ' som innehaft : nar något "med talet om solida- fastigheten 5 är: ritet. "Efter bära" 3 månader Xx ig: Tinansi nisterh ha upptäckt att detta" är. alltför 'gynnsamt. i vis- . det'-familjepolitiska stödet som . är det främsta medlet att utjäm- na försörjningsbördorna mellan olika perioder i människans liv. « kr från den 1 juli i år som mit-. . tenpartierna föreslagit är en mi- nimiåtgärd, som: det. regerings- inte tillmäter barnbidragen sam: - res förefaller !det. vara rekord i fråga om kort livslängd på en 5 reella värde åtminstone skatteförfattning: och därmed- ett "återställs, : : " Att' höja "barnbidragen med 100, ! ma betydelse som när de'inför-' , vara uppjagade inför des borde ha intresse av att bi- garnas händelser och tro: sig se parti, som har ansvaret för pen-| Herren kan vara uppstånden. I : Låt oss betrakta några av de tillfällen, då Herren uppenbarar sig för sina lärjungar efter sin uppståndelse. Vi .kan då inte und- "Även ;om sobialdemokraterna gå att hos dem lägga märke till icke lämnar att de skulle de sista da- en besinning som , rum för den tanken den uppståndne, . Likaså är 'Her- ren. varje gång /' ytterligt angelä-|lar Jesus med sina lärjungar, ,detta icke bara, att Herren i file anppständen. gen- -om - att undanröja: allt, - som t ati tro till Enligt vår text sätter sig Her- trots sin obenägenhet at: ren sålunda helt lugnt ned bland 'sist , dock” blivit Su Krist fullt lärjungarna och frågar, om de övertygade om Jesu risti upp: har något ett äta De tar då Ståndelse. fram, vad: som finnes, och han " När de sedan gtok ut i värl äter med dem, Han vill att de' den för att: vittna om Herren | 7 skall förstå att det icke var blott Kristus och Guds rike, läs de en syn de såg. Han ville, att de- Herrens uppständelse bli själva Text. II årg. högm. Joh. 21: 1—14. kan tänkas ha sin rot i lärjung. Om allt detta, får vi den före- Liksom lärjungarna" icke hade arnas uppjagade sinnesstämnin; pet till barnet? Ar trott Jesu ord, att han skulle dö, | ' så kunde de ännu mindre sätta tro till hang ord, att. han skuile . uppstå från de döda. När de icke' finner Herren i graven, blir de därför i högsta grad förvir- rade och förvånade, Icke ett ögon- blick hyser..de den tanken att — Ja! a — Då skall vi väl börja tala om ersättningssumman.' « ARR — Jag vill absolut inte” ha nå- got för det! - agade känslor skulle läg- grundtonen i predikan. Vi kan gn sip tll ro och” att de skulle vara övertygade om att de inte övertyga sig om att Herren ver k- höll någon predikan utan att vid- ligen är uppstånden.. Det är väl röra 'Herrens uppståndelse, därför han äter med lärjungar- Men Herrens "uppståndelse är na i Emmaus och i Jerusalem. icke endast en av många omvitt- Det är väl också av samma an-- nad och bestyrkt historisk hän- ledning. som han har fisk och C bröd att bjuda dem på 'vid Galt i leiska sjön, Efter sin uppståndelse samta- hjärtat gjord stånden och lever, stundom, längre, s stundom kortare lever. genom .vad. han. gjort. eller kså en av många sakrament möter han i hjärtat gjord livserfarenhet. icke få för. vilka detta blivit. en Vi tt Herren är upp- livserfarenhet . ständen och I .så betyder kan vittna och. säga:; Herren 7 sär” genom det oförgätliga " minne, -som han lämnat efter sig, Vi mena verkligen att han” person- ligen lever och. vandrar mitt ibland oss. I sitt- ordf och sina ss, De äro . och som därför ax rv Amen; ar orre ehe Aa | , i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.