:. höjningarna är i" 4 x - LAHOLMS TIDNING "Måndagen" den 22! april: 1908 PÖRRen den. 22 april 1968” -Från den s.k. Landekonomis- ka driftsbyrån ! Å - Köpenhamn, det.” organ, som... "svarar för. de, fortlöpande ” ekonomiska” Analy-. serna: -av»det danska: 'jordbru- ket, har nyligen lagts "fram re sultat för fökéhskapsäåret 196677” "medel tin” priser, - 67, -Resultaten är, nedslående, Man hår länge” vetat att "dets, pr danska, jordbruket har haft. et ra svårigheter . att kämpa med. De nu framlagda förräntning: ö danskt jordbruk > ND Nn : ringar. Man talen för"1966/67' är likväl läg- re än”väd man haft på känn. dåligt resultat som under "de - värsta . depressionsären .1931- 1932,.- presenterade 1966/67 : mås. nämnas, åt I genomsnitt har de analyse. ' ket : genom". den . orealistiska" rade. .jordbruken haft endast 0,1 ' världsmarknad, .. vilken ' Dan=is: procent--ränta på der investe- .. marks : jordbruk. får «särskilt... rade Kåpitalet,: Detta är ett lika Som jämförelse med de nu . resultaten; för" att . man S.:k,. .matresorna, över sundet "tvingar på det danska jordbru-' stark känning - av. beroende. P ""landets, relativt stora -exporta : del ' blek. : IT= eventuella ' I vinster.” "eller; béspa- an endast konsta- tera att det är så, Det må vi -dare ' könstaferag att” det inte” är genom någon överlägsen tek + ”nik som danskarna” säljer” livs! vilka” i vissa” 7 fall, Den prisbildning på” ”jord-'. bruksproduktenna I Danmark, om . Jigger bakom; 'de' svenska: tl avrl| ac > gå. från ' kanslihuset. året dessförinnan nådde” en för > räntningsprocent av: snitt 3,2 procent." Danmarks Jordbriik har Nar, turligtvis kommit I kläm på Vid förharidlingarna. mellan grund av .den uteblivna upp: statsmaktefna och . jordbruket gången av -:världsmarknadspri- 7 om prissättningarna. vå produk H T- samma iktning ver- östriadsstegringarna, Löne: ' våra 'granh” länder numera, mycket hetydan: de, Kostnader för såväl. service. som" lejd" arbetskraft börjar bli: högå' ä sern kar hög grad portpriserna, resultatet för 1967/68” kommer att bli ännu särhres nadspriserna, "ha der det senaste / - olika N även för "olika delar av landet. Sämst ligger. äde Am Eftersom danskt. det troligt att. Världsmark-; .. Resultaten i ” storlekegruppetna , m Ikproduktionen. och de: riga faktörer, " att utforma jordbrukärnas hand- | nal att vi inte kan hålla -stora- lande, var sådana att : dragna: riktlinjerna, EF juli 1967 Jåg invägningerr månad såx .procént: und .. mjölkproduk > | tionen 2 terna: under, de' två. produktions-z åren 1987/68. och ,1968/69,;' vilk "ägde, rum mars: 1967, förut sattes en viss. nedgång i mjölk-T : produktionen: för att: de, vid för: handlingarna] gjorda förutsätt: ", ningarna "skulle : kunna infrias. De" ekonomiska : villkoren; fö - söm: bidrar till. - dus : reserver tagsekonomisky. Abe heter: med mindre ä a alinan. mändagsfrånvaro: om, tades det: 0.3 procent. enig” "uppnåddes: nolläge': om” kavitalräntd, Man: 'h "sä "denna grupp, milis. cent fö de: man 0,9 procent: rån 2 pengarna och grupp (30—50". räntan. först tages ut till Viden' dylik resultatredovi: När "svenskarna reser över. sun: det. för att. handla livsmedel och : för "att" därmed tjäna några kr äntning, - "nom gruppera 2030, taten"iredovisas'. äver . den; av-z det” betsinkomst, . som -erhålleg -:u förutsättning . att kapit fluktiorien” tminstohe mjölkinvi griingen: i januar; och " februari.. 1968, ti » starkare:-nedskä » let-än- vad: sol - "ga om: mjölkinvägningen: skulle kunna "anses: tyda på. Det 'ä ” nämligen? per: djur” alltjämt ökar. Det ö givetvis för - tidigt. att. ännu g jasetsr d mjölkpros så att avkastningen tatt do "jördbrukarna får pro ducera”. till.” priser . som långt ifrån,, täcker. produktionskostna- derna. .Det, är nå. den, danske. ' Jantbrukarens, förlust ..och bris-. ra . något bestämt .uttalande om vid vilken. nivå mjölkvroduk-; ionen kommer att stabiliseras. ; Så mycket är dock klart .att vij: tande arbetsersättning som. den” Mr st åtmittistone" för” tillfänet har i 'H arplinge tycker i likhet med ELF och en massa praktiska jordbrukare att " det är olämpligt att staten ger ekohomiskt stöd till en ägg- och fläskfabrik ' i :Sörmland + en si- tuation då det finns en besväran- . de överskottsproduktion just på dessa produkter. Men det tycker , inte" jordbruksminister Erik" ” Holmkvist, Detta framgick nämli- . gen: av det .svar statsrådet läm- . nade på fredagen på. riksdags- man Kristianssons interpellation i ämnet; Dessutom tyckte hr Holm- kvist att det är på tiden att man - ”inom RLF gör' klart för sig att skråväsendets' tid är förbi här i landet, .»' : . "Det: där: sistnämnda fick RLF som svar på kraven från. flera länsförbundsstämmor -.att' jord- -bruksministern borde packa. och RLF-arna' blir ,knappast övertygade om att ka, varit ute i ogjort väder ge- ; nom-hr Holmkvists Svar, : Snarare motsatsen! « UTBILDNINGSSAMHALLPT - "Om" femton 'är kommer hälften | av, dep, som idag "arbetar i. in-; natt stå. vid..ännu' inte! konstruerade maskiner' för att "pr Oducera varor och tjänster som. pm” inte är uppfunna.: Den' vi- .ålonen av? det” framtida 'sämhäl- ” Jet” ger” 10GT- "och NTO-organet . Ace e nät. Vi går: mot ett'utbild- i samhälle där eri stor del av. : medborr; garna > kommer "att : vara experter inorn sina speciel! ”fäden; skriver tidningén:” Döras utbildning kömmer” att kräva stora investeringar i pen- gar och tid;. Den "kommer att -vaå- I ra så dyrbar. och -den.. kommer att' få så ont om utbildad” perso- av. arbetskraft. på de. uthildningsområdena,. Den, . e" kommer: ofta .- satt: vara. unik:i fråga om kunskaper och - färdigheter. Han blir i varje fall ” mvecket” svårersättlj ängre eler körtare- tid slås ut ur éfföktiv. produktion genom” älko:'. Holmissbruk blir "det en”mycket' SVÅL; "komplikation: Även? små: . satsa på Jäglönegrupnerna - inne". kravet -på'en. gemensam upp” Ise”.0ckså- att. LO. motsätter att speciella ”ö ningar” för låg-” syligare dras: för. litet kalvunderlag" för öttproduktionen = — i varje. fall-. ills : en : del. nya. utvägar för Kalvrekryteringen hunnit. bi ättre” "genomtänkta och pröva: de. Hit. hör. exempelvis åtgär-' den.iiatt låta ett ökat. antal av laktkvigorna föda” en kalv: för re slakten, mes Guldklocka eller. medalj tällda kan i fortsä en få välja mellan guldklocka eller medalj som hedersbevisning för ”nit och redlighet i rikets tjänst”. Den första vårvecsionen pats på, möjligen sporisligt för de att MC-1 av Västkustloppet blev Bonnier snabbast inför 17.000 nog ej den totala succé som I FMK hop« men inte publikt, Den mest bidraganle orsaken är "enligt mitt PP Detta införs från den 1 maj i år enligt beslut i fredagens konselj. "Armbandsuret är i 18 karats guld och på boettens baksida: bär det inskriptionen ”För nit och redlig-. het I rikets tjänst” samt Tikssym- bolen tre kronor. - — Reformen innebär en anpass- ning till tidens krav, kommenterar Hans Gi Den som ' sätter värde på medaljen kan inte längre drar publik i någon större utsträs ket riktigt visade sig under lördagen då ingen bilklass förekom. stanserna på bilsidan i vanlig ordning 'på tok för 'snålt tilltagna. ju en helt magnifik tillställning med spänning ända från Ronnie Peterson ner till Böre Björkquist' på tampen, ohotad j jumio som vanligt; Visst är det synd om honom men kul, kul med entusiaster som inte ger sig utan kämpar vidare å år efter år, Hade man istället valt att låta dem köra över 35 eller 40 varv hade det genast blivit ännu bättre. Enligt förhandsreklamen var det |genom Gösta Petersson och Ragnar ckning, vilket myc- Dessutom var tävlingsdis Formula 3 till exempel var dl. som i fjol och är alltså redam också i fortsättningen få en sådan. Jag är medveten om att röster höjts för ett slopande av varje form av hedersbevisning, En klocka eller en medalj framstår dock för många som ett så värdefullt uttryck för upp- skattning att ett slopande är opåkal- "lat, Den nuvarande ordningen med medalj i endast en storlek har gällt från 1947, Tidigare utdelades medal- jer i olika storlekar och valörer. Kri- tik riktades mot att medaljernas va- lör återspeglade tjänstemännens lö- negrad. Förmodligen finns ingen stiftelse-. nu första gången Joakim Bonnier körde HL i Västsverige, något som nog är en sanning med flera in- gredienser, Om jag inte minns fel körde .Jo en Alfa Romeo omkring -56 i en tävling som även på den tiden hette — ,Västkustloppet, Är det till att ha dålig reda på sig mån- ne? Nåväl, de var väl inte så myc- ket att hänga upp sig på, för lik- nande,uppvisningar har under sex- - tiotalet inte setts i Sverige på and- ra ställen än i Karlskoga. . Fiat Abarth dominerade efter tryckligt i minsta klassen med fyra ekipage främst, Det verkar annars Eklund, vilka dessvärre hade otur den här gången, Redan om en vecka i Hyllinge kan det mycket väl tän- kas att Wijk blir tvungen att släppa sezern ifrån sig, åtminstone om det blir regn! nu mogen att utklassa redan ciablerade förare som Ingvar Pettersson och Hans Nilsson, Däremot tycker jag att en så ru- tinerad åkare som Jörgen, Ellekaer vit ' Svenssons ”reentré på svenska” banor eller kraschen "på Jaroma: i höstss tyder i mångt och mycket på att de kan bli den bästa säsongen hit- tills för hans vidkommande, men visst var andraplatsen en liten ”ekuffelse” efer lördagens s överdådiga träningsvarv. Sen- gjorde ett ganska blekt intryck. Många tycker kanske at också Lars Lindberg svek något med sin fem- teplats, I verkligheten var Lasses insats en av loppets allra förnämsa: en Merlyn +-67 var underlägsen re- dan i fjol. Inför åres tävlingssäsong har sedan praktiskt taget alla mon- terat vertikalförgasare på sina Vag- nar. Detta fanns inte på Lasses urkund för medaljen ”nit och redlig- het”. Gustav IV Adolf lät utforma medaljen 1803. Den var. främst av- ER sedd för tullverkets personal som ansågs ' ha ett ” ” särskilt. riskfyllt arbete, : - " Medaljen ” utdelades första gången vid mitten av 1800-talet. Under Oscar II:s tegering ökades utdelningen, och numera ör. ”för nit och redlighet” den" officiella svenska. belöningsme- . dalj som oftast utdelas. : Tönegrupperna skall kunna åbe- ropas för motsvarande höjning- ar av andra gruppers förmåner. som om kojorna i år hänger med bättre än tidigare, i första hand 3, år 1968 kan bli sationen med, stort S i Formula Jonas Qvarnström Han bärjade köra så sent vagn, för övrigt den enda bland horisontal typ! de tio främsta med förgasare av Bängse,. bilar, standardvagnar, högst 1000 ce, 16 varv: 1 Olof Wijk, Hålmstad, 14.20,8, 2) Folke Andersson, Vadsbo, 14.26,6, 3) Björn Steenberg, Lidingö, 14.26,9. Formel 3, 20 varv: 1) Ronnie Om. nu: arv med; spriten,;, som, ger eN.> re "1; slutet på detta resonemang "skymtar en . möjlighet, som :LO- |. chefen. också antytt. Om LO vid- . häller sitt krav på en gemensam eller åtminstone 'samtidig uppgö- relse' för hela avtalsfältet kan 'det - skapa risker för .en' storkonflikt Av sådana dimensioner att. stats- makternå. tvingas att ingripa ge- nom någon for av tvängsskilje. :"Denina seriare "antydan av:« VÄr ne Geijer: är” intressant: med. tan- ke på att han redan tidigare. va- rit inne”? på” tanken ått' låglöne- problemet "måhända inte-kan lö- tiken "mäste ara "att utvidga el- "Ner att förbättra strukturen” på ”tusentåls. redan: existerande men "alltför små företag; inte-'att. ge rationaliseringshjälp är. redan väl etablerade. företag” som rim- igen borde klara, sig sådarit' stöd "skottssituätionen' '- på 3. främst fläsk, som blivit. en nära nog, per- : manent företeelse, i När nu statsrådet - Holmqvist i : anledning. av jordbrukets. reak- . tion . mot : regeringens. ställnings- -tagande :i' Sörmlandsfallet talar » om 7 ”skråanda”, är - han: som framgår av det sagda ute i ogjort väder när ' adressen riktas. mot ""jördbrukets" talesmän. Den .för- -kättrade.”. ”skråandan” "delade jordbrukets" företrädare i.utred- ningen med hr Holmqvist när- Peterson, Karlskoga, 15.21,4, 2) UU Svensson, Falkenberg, 15.25,3, 3) P. J, - Qvarnström, ' Stockholm, 15.46,7, 4) > Ingvar Pettersson, Karlskoga, 15.51,6, 5) Lars Lindberg, Stockholm, 16.01,8, Sportbilar högst 5000 ce samt sport- bilspr ototyp högst 3.000 cc: DJ EN kim Bonnier, Stockholm, 11.54,2, Ulf Norinder, do, 12. 19,0, 3) Hans Wängstre, Nyköping, 12.37,3. Formel Vee, 12 varv: 1) jer, Olof Boström, Skellefteå, » 11.07,0, - Stig . Arne . Eriksson, . Örebro, i 1 26 P-> Björn - Rothstein, Halmstad, 11,22,9, 4) Gil bert -: Blomberg, . Botkyrka; 11.271 Stener, Svartrud, Norge, 21.20 .28,8, ) åkån Johansson, Hyl- "linge, Buliaco;” 2) Bo Granath, Västra tan- att. avtalsfriheten ” nag- "Vi trär. inte, att MK, . Stockholm; . 3 Svante Sand, "ratiohaliseringspoli- Å "ULF. SVENSSON, "FMK. gör "ett försök att komma om Ronnie Pe > förson,” Karlskoga men :denne hade en bit kvar till botten med gas s (oc, bedalen sve e Pionjär, :Bultaco. 350 'ce::1). Bo Gra- nath, Västra MK, HVA, 2), Bo Brolin, dor Norlony, 3), Ingmar: Bengtsson, ' By 750 ce: 1) "Bengt: Grönlund/B. . Sjöberg, Gävle, BMW, 2) .Berlil ”Persson/ Georg Kimsjö, Västra MK, PT BMW, 3) Bosse Rinda /Tennart Rågmo, do, BMW; Falkenbi Västkustlo) et; '250 C, 15 varv: 2) Soland sastlopp sb 250 06, 13.14,99, 2). Lasse Johansson,: Hyllinge, 2 [ 13.234, 3) Bo Granath, Stockholm, .113.35,38,, 4) - Bengt. Gröndahl;: Bars, 13.36,4, 5) Lennart Högberg, Karlsko- ga, 13,49,3, 6) Ingemar Larsson, Göt a borg, 13.40,0. vn 500; ce, 20 varvi D Billy Andersson, Göteborg, ,' 17.05,03,. 2) Jack Lindh, Stockholm, 17.05,6, 3) Svante Sandh, Mölndal, ; 17.05,08, 4): ..Bo Granath, . Stockholm, 17.29,71, 5) Kent Ema- | nuelsson,' Karlskoga; '17.34,9, 6) Inge- mar Bengtsson; Falkenberg, 17.35,3. . : Trea vs viner soo Måndagen den 22 april 1968 | Solen” går upp kl. 4,46 och: ned "SI morgon: GEORG” Solen går" upp kl. 4.43. och ned kl; 19.39. - "dag: MLBBRTINA i obebodd ö; Meri så en dag drev en harmoni berättade att han famlat överbord AN utan för att världen skulle 'bilva ETT ORD. frälst genom honom, (Joh. 3: 17). Ao ” I denna föränderliga tid” för- På. VÄ GEN ändras också de, religlösa-.äsik- : terna, En del religioner, som förr Ty Icke sände 'Gud sin 8&n + hade föga. eller Intet Intresse för världen; r, aft "döma . världen, människornas nöd, är nu åtmin- NR 3 'stone förstående för den, «oc Jesu evangelium har alltid lagt tonvikten nå att Gud älskar värl- : den och är verksam i världen. Han tar ständigt ny2 initiativ för= Itré länga: år släpade sig den dt äterlösa människan och sam- moderne: Robinson fram på en hället -in i kärlekens enhet och med Guds vilja. Gud åptte in till: stranden. Ombord kallar oss att gå ut i världen denna angelägenhet .och taga del fånns en 'man med trumpet. Han i hans mission, "Det kristna frarbtidshoppe I vi från ett passagerarfartyg och bör- lar i att Guds kraft just nu är - problemen i svensk jordbrukspo- "stående" personer, 'som tydligen hättre förstått 'de " väsentliga litik än vad jordbruksministern sitt handlande till att skapa jori jade sedan spela för att fira att tillgänglig för alla, Han” kallar "han överlevt, - ” . "Oss att ta emot av hans kraft och ge ut den, till : människor En vecka gick. Då utbrast Ro- överallt" I världen. Vår uppgift binson:. och mission som kyrka. är att engagera oss 1-livsproblemen på d: ett sådant sätt att världen förstår genom "sitt "agerande visat sig göra, Hr Holmqvist bidrar . genom - — Förlåt mig, men är du säker i och tror 'på den Gud som Har hrukspolitiska problem i ställ för att söka lösa dem. et på at du föll överbord? omsorg bm alla, så avs doch snopet. Ja, jag var väl fioln och "»ldu den där mojen som tystnade. ner| mig, Hahsha! ? lan . Väck inte ungarna. Ja, nog be- höver du nån som gör dig snopen ibland, din skrattmåns. Det kan. pli som solens när - den ' tittar: i glugg efter -flera mulna dagar. : Hon gick lättare än.vanligt när hon hämtade kaffepannan till påtåren. Och fadern för nycket. av det också. . såg på henne och skrattade. I gick före Jag såg dig på höstmarken åtti-|dem uppför vindstegen och Johan å a ; svarade modern kärvt. Men en'vet två, sade han. Och körkvaktarn I stan kände igen dig. Vem är' den där lju- sa; truliga jäntan?' frågade jag ho- nöm. Och han svara att det var gam- la dragon Lysters doter som var me- jerska.. Ja, sen lagade jag nog så vi träffades. Hahaha! " Att. du, som, är "så glad av dig ha en så Irulig jänta...? Ja, vad det berodde på vet jag inte. Men :du 'vet.. hur -fiolgubbarna ” gör? När. dom Inte vill. att fioln ska . låta så starkt så sätter dom en moj vå stallet. Då låter det lite sömnigt| jär vi ul Hi? såg ett par breda kängor och minst sex kjolfållar. Hettan var bedövande under tegeltaket, I en lång rad häng! de herrskapens avlagda kläder, -mest svarta. co - ”— Jag. har just inget. för pojkar, sade. lumpkäringen och wisade där- vid två stora huggtänder, de enda hon "hade. kvar;. Johan betraktade ängsligt en stor "getingbyla' där ger tingarna flög ut och. in. De tog alltid samma väg genom ett' hål” vid” en tegelpalina.' Hin tittåde också ner i RAT - et; . .kunde. tänkas att någon tappat Här & är ett par stövlar efter hus- fonden eran, hörde. han gumman sä- + Slitna,. förstås, men” From. kan väl "sula dom, | -. — Han skulle ha något passligt tin examen, förstås, — Ett par finstövlar måtte väl du- ga, sade lumpkäringen något stucken. Men nu för tiden, gubevars... " .. 1 Det är inte fråga om högfärd, väl. att ungårna är svåra på varann 1 skolan: : — Någe får man tåla också... Sö "Man får nog det, ja > Lumpkäringen visade på nytt sina huggtänder åt arbetarnas sätt att skämma bort sina barn. Det att hon sålde herrskapens avlagda lump hade ställt henne på deras sida Det be- hövdes inte mera för att känna sig som överklass. Johan hade inte så. mycket emot stövlarna, frdern hade alltid sagt att ett par rejäla stövlar. kan man gå vart man vill i. Patronens kanske in- te var så rejäla, lite för blanka och smala i skaftet. Alla skulle känna igen dem. Men, som lumpkäringén sa ,— någe fick man tåla. Det var böxorna ; ta vägen med dej”, skrek han flinande på hemvägen och dr” andra. höll méd honom feftersom han var: bondson och stark. Han. gav .sig inte och Johan var rädd att gråten skulle komma upp från halsen: Det var så svårt att ha hela pojkflocken emot sig utan att ha gjort dem nånting. Men så blev gråten till ilska och han rusade emot Simon som överraskad flydde. Han liknade ett troll, Johan där han kom med håret på ända och gråtande av ursinne. Ut på leråkern barkade det iväg. Simon: såg sig över axeln och skrek . ömkligt ' att. ha inte ikull mej Men Johan varken hörde eller såg. Med båda händer stötte han tilll: fienden i ryggen så att han föll pla- dask 'framstupa "och famnade ler- kokorna med utbredda armar, Try net fick också sitt. Sedan "gick Johan tillbaka med tunga lerfötter, rakt igenom pojk- flocken som tyst lämnade plats. för honom. ' Gick ensam -hem men' såg sig om en gång. Simon stod ocn ska- kade byxorna och lerklumpar dräsa- de ner från dem, vor Dagen efter sneglade han argt och inté "så länge sedan b Si- mon ”skällt ut honom för mollskinns- böxorna” han ärvde efter: brodern. Simon var större och starkare än fyllningen mellan ; bärbjälkarna tin Sh ir LE Johan och full av fån. — "Va ska liksom und , men skällde inte... Och ”suckande köpte modern pa- tronstövlarna för tre "kronor. "Byzxor| fanns. inga och .hon sade att vi får ett par: Jag får klippa till och sy dom på nätterna; Johan bar hem sina stövlar över axeln, en fram och en bak. Stroppar- na var randiga och dom skulle få stå opp så att de syntes, Så hade alla karlar som det var nåt med, - ' — Bäst att du provar "dom, sade modern vid hemkomsten Don ser små ut men en karl har i alls fall haft dom. st Det var inte utan att de trängde. s— Du "får ta tunnare strumpor, sade modern bekymrad. Eller vara utan alldeles. .Jag kan inte gå och lämna igen dom. " Men fadern. gav fill ett högt skratt åt stövlarna när han kom in-och fick se dem. Och de liknade leksaker i hans händer. — Just nånting för” en karl Nej, det är väl så att det bara är käften som "växer på dom skånkarna blir efter. Det” finns inte kraft till alltihop, Och en karl med såna föt- ter ska rå om' itusen Funnland och mer, . Oc han satte till jämförelse fram sina väldiga stövelträtofflor som han sytt läderskaft på med koppartråd. Och skott med järnbleck.” H "Men när Johan på examensdagen väntade på tre skolkamrater var han inte glad över stövlarna. Det var blos- sande och doftande sommar — och byxorna räckte inte ner i stövelskaf- gråa knän mellan byxben och stövel- skaft. Bondpojken Simon bade han skrämt men de här pojkarna var in- te såna, de skulle inte låtsa se stöv- larna men titta på varann och hålla sig för skratt." Det var värre än skällning rakt ut. — Kan jag inte få gå barfota, und- rade han, ' : — På examen? Prata. Va skulle folk säga. e Ja, va skulle de säga om stöv- larna? Han var utan strumpor men de trängde i alla fall. På ett sätt var han lite stolt — han hade större fötter än patron fast han inte var mer än tölv år. "Men "det höll inte när han såg kamraterna . komma. Pannkaks- bröderna hade nya kläder från topp till tå, ankarknapparna lyste lång väg. Och målarns pojke var inte att räkna med — han var alltid finast i hela skolan. Men det gällde att vara karsk. Att prata på så att de kanske inte tittade på herremansstövlarna. ”Om den här jävla dan vore över, ändå”, sade han därför och stövlade utför trappan. Bara nu inte modern hörde att han svor. - ”Ja, fyfan”, svarade, pannkaksbrö- derna, Men alla tre parcn ögon for över honom och stannade på stövlar: na. gå till handelsbon och köpa tyg till 4 ten. Det blev ett par sårisa och jord- ”Jag fick nya skor men dom kläm” - ? mer,” Och med hans ilska i minnet sade kamraterna att det fanns ingenting jävligare än när skorna klämde; . Men det var bara tre, det här, Alla bondbarnen återstod. Och han kände sig bita ihop tänderna inför inträs :' dandet i 'avklädningsrummet, Han hade inga strumpor men ' stortåna nosade ändå lårgt fram i fören och H började ömma, Jodå — Simon stod där 11 nya kläs der. Hans blaskblå ögon fastnade di- rekt på stövlarna och” käften var redan på väg mot öronen. Så mäste han ha erinrat sig leråkern, Han ' tittade bort och började prata med mjölnarns pojke som var: ännu star- kare än han. . Kanske var det Lycko-Pers stövlar han fått. Han kunde svara på alla frågor han fick för egen del och någ-, ra som bondbarnen gick bet på. De-' ras” mödrar glodde - argt och surt från långbänkarna — vad" var det” för slags skollärare som lät en stat-. unge överglänsa deras? Trots ägg och gmör, fläsk och limpa. Men nästa termin, .. - "Jag "tog dom när", ade han tt a " od
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.