, "Tisdageri deri 23 april 1968 EAHOLMS TIDNING "RAREDE DR te nr RA ERAN > Det akademiska högmodet Av Åstrid Pettersson 4 | Två nya räfsvändäre från Överum et sätts lärohöcker i våra ung- domars händer. Grundskolan bygger i nio år viddre på den kunskap, det modersmål som bar- net, fått i hemmet. Om de grund= läggande kunskaperna för grund- skolan, d v s barnets stomm:es upp- byggnad, om mottagligheten för in- lärningen, har ingen ännu forskat. ". Staten har inta en enda utredning på gång för att utröna om den nya generationens föräldrar behö- "ver ha fostrat sej själva åtminsto- ne såpass att de är eniga om sam- . arbete. Det gäller tillkomsten av ; grundstommen till ”skivan” som + skall spelas in, Att just deras barn i skall bli den skiva som kommer - ”tio i topp”, det är det enda de är överens om. Följer inte barnet den anvisningen, då kan föräldrar- na öppet och inför barnet anklaga varandra för att materialet till ski- van hade fel grundelement, d v s arvsanlag, Hur ofta har man inte I familjerna fått höra om moderns släkts alla brister och om faderns släkts alla dåliga egenskaper, Just när det gäller det egna barnets kombinationer är alla akademiskt utbildade, och vet arvsmasdans be- tingelser. Slarv med klädersär från hennes, släkt och fel formulering av ord och stavfel och dåliga betyg I svenska är från hans släkt, I -'skolan sätts läroböcker i. barnens : händer, . där röster ur det för- . gångna, utdöda generationer, talar. :Varken' hans släkt eller hennes släkt fick lärdom ur dessa böcker. SN 2 '"De var Sveriges vita negrer som skulle ' behövt sin Martin Luther King. Det finns kulor, tusentals ku= lor, som dagligen avskjuts mot folk som inte kan hjälpa att de föddes till världen 'i akademiskt obildade hem. Människor som inte fått lov att ägna halva sitt liv åt studier, därför att industrins och 'jordbru- kets kuggar ständigt måste klaffa in i. varandra så att landets in- 'vånare får kläder och föda och husgeråd och. redskap och skatte-- underlag för att bygga skolor åt nästa generation. Ingen frågar skat- tebetalarna om det för derås pen- gar forskas fram möjligheter för dårfinkar att förgöra hela mänsk- ' ligheten. En enda dårfink har be- fogenhet att med skattebetalarnas pengar mörda hela mänskligheten, Det är detta som kallas syndafal- -” let, Mannen bjöds att äta av kun- ”skapens träd och han föråt sej. Det tänka på att de två små pojkarna Kain och Abel.fick grundkuneka- pen i arv. Akademiskt bögmod är en bra beteckning på 'syndafaltet. Människans väsen. hennes egenart, hennes ursprung och hennes stor- het liksom försvinner för alla som inte fått akademisk utbildning. [Kunskapens träd blommar för alla, £$ men de mogna frukterna bjöds förr bara åt dem som föddes till gossebarn i penningstarka familjer. Skolbetyg spelade mindre roll. Sko- lan lärde aldrig ut kunskap om årbiljonernas utveckling av släktet Homo Sapiens. Läraren bedörvde ofta eleverna efter ystemjölk och äggakorgar och slaktemat från de rika gårdarna; Det hjälpte inte för fiickan om hon” hade aldrig så stor plocka (nyystad ost) med till lä- rarens ysgte, Möjligen kan flickan berätta i radio och berika samhälls- forskningen med de gamlas berät- |; telser om .tiden som var, Prästen och skolläraren var de enda i sock- nen som hade akademisk bildning. Förr var det så Hälvten av vår skolgång gick åt för att lära re- spekt för det kunskapens träd som prästen och klockaren plockat fruk- terna av. De underkände :' helt ele- vernas tankekombinationer, det som också. rymde tvivlet. "Vi hade fått läskunnigheten, de 28 bol na, och vi hade fått en medfödd lust att kombinera ihop dem. Vi hade säkerligen god nytta av det aka- demiska högmodets skrytyttringar, för vi ville pröva hur. långt de höll. Alltid fanns. säl någon bok som släppt till lärdomen, till präs- ten och klockaren och: då måste ju dessa böcker finnas kvar och gå att få fatt i. Vår generation lärde sej tidigt?tvivla på högre ståndet, kanske mest för att kriget. rasade och vårt lands högre stånd höll på Tyskland och försåg det landets in- tellektuella med -: mat.. Det tyska högre ståndets barn: var här som krigsbarn. Vi lekte med 'dem, lärde dem vårt språk och fick deras skryt, och deras anors längd, Hos' kloc- karen och prästen, de akademiskt bildade,' hade barnen "fått skydd, högreståndsbarnen måste få paral- lellhem, Detta var. första världs- kriget. I andra världskriget fick vi vanliga, bönder och arbetare, ock- så bli värdfolk. I tredje världskriget kommer atomboinben att sköta för- medlingen. Det. klarar folk med akademiskt högmod upp. flammade som värst mot öster. köm en professor i Ungern med en strå- :ande upptäckt: Vi kunde klä av oss nakna öch bli misikaliska. Alla små hår på vår kropp uppfattar ljud. I en orkester behövdes bara hälv- ten så många övningar om man tog av skjortan. — Kan något gott komma från Nasaret, 'sa aka- demikerna i Sverige, : De behöll skjortan på. Bara en kvinna, Anni Kock, anammade metoden och gav den till de döva småbarnen och deras mammor Det var första gån Zen i livet som vi samhällets ut- stötta, vi som fått annvrlundabarn, fick akademiskt högmod och våga- de tala om att vi lärt mer. än andra, Darwins teorier kom till oss. Vi kunde väcka den vegetativa hjärnan, vi kunde få förstadiet av människan, det undanträngda ap- djuret i oss. den undanträngda va=-' len, delfinen i oss att lyssna med.” uden, Vi sög in allt, Inget kundé vara värre än den förbannelse om- givningen, mänriskorna, spred över oss. Hellre vara närbesläktad med apan än med det odjur i mänsko- hamn som påstod att vårt lilla barn fått dövheten som lyte för föräld= rarnas synds skull. sö I dag ser miljanar människor den ' lilla döva flickan Anna i TV. De beundrar hennes' mor. Vi som för trettio år sen lärde exakt det- . samma och som. sett kunskapens träd bära ljuvliga frukter, vi reser oss och frågar: Varför såg ni icke. öss när vi kämpade? Ni ser oss icke ' ens nu:när ni vet att.vår kamp var som Martin Luther Kings — utan' våld. Har ni ingenting att lära av oss” som gick den långa vägen? Se då på Einar ' Haglund, musiksnillet, Han har lyssnat på musik utan hörsel, känt med hu=. den," Vem. är han? Är han värd att efterfölja. Ger inte det levande livet större bevis än döda bokstäs ver i akademiska läroböcker? Be= nyttigar vi oss av det levande be- viset? Här ett exempel: Jag reser som ' föreläsare i just detta ämne, Folkhögskolan ' har hundra elever och sexton lärare, Två lärare är' närvarande. Den ene är bildnings= : konsulent för ett helt län, Han vet att föreläsaren är mor till en döv flicka, en som gått 18-:år i skola. :' En lektion i taiteknik av en icke akademiker lockar inte de sexton: lärarna,” De' tror » sej kunna mer. Det hemska'ivar att just bildnings= konsulenten - efter ' föredraget bad INGEN FRAMTID pappa? |. N08 rå ma er — Och om ja inte gifter mej, moster Agda? '-— Ja, min flicka. . -— Vet du vad, mamma;”vi kvin att se fram mot här i livet. = Hör du, mamma, om jag gil- ter mej får ja då en sån man som — Något i den stilen får du blir ja då en gammal fröken som nor har då verkligen inte mycket Förtroliga stunder "Skrämd mamma” Snaltori är nå- got ganska vanligt hos barn i 5—7- årsåldern. De har helt enkölt inget om ursäkt för att han: glömt tala om att två döva elever satt med första bänk, läraren talade med slappa slutna mumlande läppar, utan talteknik, Akademiskt högmod har gått så långt i vårt land att denna tortyr måste gå över stackars handikåppade människor. Det hjäl= per inte att ryta med Fabian Måns- son: Vet hur, "vet 'sjufalt hut! Man erfarenhet ge det som lilla döva ändå till korta inför det akade? miska ' högmodet. ': Akademikerna kan låna ”metoderna” från våra mammakurser, förneka praktisk mot. Martin Luther Kings balkong. De vill kanske inte döda, bara skrämma, Vid -vår första mamma= kurs ringde en ordförande från en handikappförening, en som skämdes för att barn från hans förening skulle "blandas' med de döva och psykiskt utvecklingshämmade, Han sa: ”Håll tassarna borta från våra barn. Vad har fru Pettersson för utbildning?” Jag svarade med Fa- bian Månsson: Vet hut, vet sjufalt hut, jag skall: bju' på maten och den är inte förgiftad, fyra nyutexa- minerade lärare vägrar gå med på statens föreskrifter att testa på 45 - minuter och fastställa” skadan 'på den korta konsultationen, de vill se föräldrar och barn' ihop, De vill se hur" den lilla skivan : spelas : in från" början. Då' anser vi'att.'en ra försökskaniner för nybakade' lä= rarinnor? röt ordföranden, =]. > blev hotad: att -bli; anmäld [för i te= "lefonterror om han inte slutade fort. mente. Så giorde ock vi mm bör= jade bevisa att mödrarn 3. 1 for på mam. var kvinnan som' bjöd, :utan att I andra. världskriget, just när det Få lantbruksmaskiner . har på” så kort tid blivit lika populära som räfsvändarna, Första året räfsvändare såldes i Sverige var -1962. 1964 passerades 1000-strec- ket och i fjol såldes över 4.000: räfsvändare sammanlagt av olika fabrikat. Effektiva ' och därige- nom lättsålda maskiner utveck- las i snabb takt och det är alltså « helt följdriktigt att nya modeller "och storlekar av räfsvändare pre- " Räfsvändare . . i senteras då och då," ,. . Orsaken till räfsvändarnag sto. ra popularitet. är inte svåp att förstå. Räfsvändarna är univer- salmaskiner :som passar. på fler- talet gårdar, De är konstruerade för hövändning, räfsning, sträng- läggning, ' strängvändning .- och: strängspridning. Men ' dessutom' har de visat sig praktiska för flera ' andra : ändamål, t.' ex: strängläggning av halm före picks: i i i i i | i i : I H PZ 2400, . i tiga ” gummiremmar, gedigna up-press och spridning av halm- rik gödsel. Det finns t. o. m, de som använt maskinerna. för” snö- röjning genom att-fästa en borste på varje gaffel. Maskinerna. har god kapacitet och fordrar. ringa tillsyn, +.c Mete os Ett av de fabrikat som var med från början och som :' säljes, mest är . PZ, som marknadsföres , av Överums ' Bruk, I år presenteras två nya. modeher och därmed kan man säga att Överum har "en full linje. — vilka anspråk kun- derna' än har; så . passar alltid någon av- PZ-maskinerna., : Den första nyheten: heter PZ 2400, den är hela 2,40 meter bred och ' har väsentligt högre kapaci- te; ; än" räfsvändare av '”normal- i bredd”. Denj holländska” fabriken uppger på basis av utförda prov ; att kapaciteten under, normala förhållanden är . 2,6. ha/timme. Maskinen väger 230 kg. Räfsgaff- larna — 13 till antalet — är fäs- tade med nylonlagringar. på kraf- På mitten sitter stödrullar som bär upp gummiremmarna,; en finess som ökar. remmarnas livslängd. Lik- som övriga PZ-modeller' har den eleganta säkerhetsskydd av plåt på båda sidor. och praktiskt par- keringsstöd med hjul! ' : "Den "andra ' nyheten heter PZ 1900. Den har i stort sett samma konstruktion , som: PZ 2400, men arbetsbredden ”är 1,90 » .meter. - Kapaciteten är cirka 2,0 ha/timme, Vikten är 190 gafflarnas antal är 11. ;' . TZ Standard har sålts i Sveri- ge från början av räfsvändarepo- ken och är välkänd för de fles- ta' lantbrukare. Den har samma goda egenskaper som de båda kg och ” nya modellerna men är dessutom makutserfia på Rosenberg:"Vuxen= skolan” ståf . som "anordnare, men 'skulle' servera kål som man spottat | så mycket, De' första piorjärerna får nog vänta på inbjudningskort. Den kurator vi hade då, när vi började, han var så duktig att han fick "söka annan ' plats, . Martin Luther Kings balkong är alltid fö- bland åhörarna. De sattes inte på :' kan för egna pengar anordna mam. : makurser. Man kan' av sin egen' flickan Anna och. hennes mor visar." prov på i TV-rutan, man konimer" erfarenhet, De kan skjuta kulan' vecka ihop. med mor och barn är : der minsta, '-— Skall våra barn va=. Samtalet slutade med att han' Martin Luther King gäv sitt testa= ; ; de vik= > tigaste' lärarna; På Plönninge Lant-='| bruksskola” kommer. .nu: den, första dei vore för mycket begärt om man : remål för målskjutning. Ändå fort=: sätter Kings syskonskara 'att käm- : riktigt begrepp: om ””mitt”" och ”ditt”. Så' små barn glömmet! dess- utom ofta tillsägelser, I synnerhet om: frestelsen: ligger lätt'tillväng- lig. Det vore bestämt klokt om;han redan nu fick en liten veckopeng. Samtidigt kan ni ge honom! små lättfattliga "ekonomilektioner!;.. Frå- ga honom t ex vad han själv skul- le tycka om ifall, någon tog.:hans slant. Naturligtvis vore det förstån- digt om ni inte. låter portmonnän ligga framme i onödan, :”Ti gör tjuven” heter det, Till sig han nöjd' och: trygg? Eller saknar han kanske tillräcklig "ömhet och uppskattning? I så fall kanske han vill, ”köpa” + vänskap'-ochy gemen- 'skap "hos -:kompisarna "genom att bjuda på snask. Framförallt; ta in- te så. illa vid jer och;Jåt ;jhonom för all del inte. kännå sig som nå- gon liten ”förbrytare”, — - a sa! a ”Gallie” Sören US YR ert täta a "Olycklig fästmö”. Er fästman är tydligen starkt: modersbundens; Och hans mamma en kvinna med :”gam- malmodiga”- åsikter, - Hon förbjuder pojken att ligga över -hos-er; som inte på att ni tröttnar. Å anär sidan: tänker ni gifta er, så 'Varför ju. alla svårigheter på, en gång, löst! Det verkar ju inte .heller,, som ultramoderna moralidéerna, och då finns' det-ju .ännu mindte.or- sak; Kan ni dessutom görarmam- man glad -och; belåten; »så ser, jag inget :skäl i. att: trotsa! ,Sedan är det .ju 'en-annan sak att kanske med måpga:gånger. Och att hon kommer "att- gå. i första: r En medtörlig son Törtsättér gen att "vara det även: som: «ift! Ur gper kr Sn aliie har egen lägenhet. När han gör de' | I måste det smusslas och. fifflas mer | alla möjliga svepskäl. Jag.undra gör ni inte det då? Då löser :sig: Dessutom är ni ju så lyckligt. Jot- | tade att bostadsproblemet redan. är | om ni vore direkt anhängare"uv:de | svärmor inte 'blir så lätt att tas I Sockerbakade småbröd "7. >. > kalorifattigar oo . akade Småbröd och kaffebröd som bakas. på socker innehåller. färre kalorier .än, samma . produkter . ba- kade ;-på, kalorifria sötningsme- del! Detfa smått sensationella för- hållande . avslöjas. i, senaste num- ret av tidskriften BRÖD, .som re- fererar en: serie »provbakningar ;som -utförts. på. Hantverksinstitu- tet-1 syfte att jämföra. baknings- egenskaperna. hos socker och nat- riumeyklamat,. or - "Sockret "visade: sig vara över lägset! I snart- sagt alt, Det gav större "vol; . smak och" aröm;' ökad "hållfasthet samt lägre: rävarukostnad. De syntetis- ka 'sötningsmedlen 'gav så dåliga resultat att de kan betraktas som olämpliga för "bakning! SS . ” Den" mest uppseendeväckande erfarenheten blev dock att små- bröd; och : kaffebröd som bakas cm gåärk”uppt ma OT + de o . < e än småbröd ' ot . . . på' kalorifri sötma på socker (vilket har 410 kalo- rier 'per 100 gram) innehåller | färre” kalorier än om de bakas” t på kalorifritt natriumeyklamat. 1» Orsakén härvtlt är, enligt' artiket- författaren och undersökningsle- daren Walter Mökander, att sock- ret bidrar till ökad degvikt och, degvolym samt att vattenavgång. en är istörre . vid gräddning: av ceyklamathaltiga produkter, Vid ett uteslutande av sockret kom- mer det procentuella andelen av andra komponenter att öka vä. sentligt, Den härlgenom ökade fetthalten, I småbröds- och kaffo- brödsdegarna resulterar. bl. a I högre kalorlinnehåll per 100 gram färdig vara. sa lön | KOLIK . » I Degerförs bor en liten 4-årig Bosse och Han är nu så stor, att han alldeles själv får vara ute bland sina Idkkamrater. ”Små gry- tor har också öron” heter det och den här ”grytan” är väldigt bogå- vad vad gäller. hörsel och förmåga att härma eftep; "Så en dag så mamma: . 7 Om du Ehrister inte slutar upp med att sägå så fula ord, så kommer själve skam och tar dej en vacker dag, Och han har horn i skallen och er lång, läng svans! Lille Christer "ser lite frågande och fundersarå ut efter denna tl- rad, men så utbrister han: ; va atv brud C vacker, sl nOA. ae d | " ” LIE H utrustad ' med ” detaljer : som. gör den ”ett strå vassare”: Pinnarnas lutningsvinkel ken isnabbinställas för olika kraftig kastverkan, den har och — steglös :hastighetsreglering med variator. Den lämpar sig för mera krävande förhållanden. Ar- betsbredden är '1,90 meter och vikten 300 kg iv tå Ee sia "Alla tre modellerna har. Wal terscheids - kraftöverföringsaxlar som. standard, st a AN: FP härlig terlängtad.. sont, vanligt, Por, åtu e Ut mösspr, och fi fr, aja. alt. slår ut, Po full. blom. or Med. välfylid pieknickkorg' och Ayyorden, . ”värflamma” är. skönt, att €n- cykeltur ut till ogsglänta och njuta lunc | I morgon: VE . Å . ' Solen. går upp kl. 4.41. och Bg mamnia,' de måtte väl ned kl.19.41, 2 ör fan vare eko, . K I MAJ På glass rutad pappersduk du i Vitstp-| kas det upp. Förslagsvis pain ;älskel- | riche, smör eller. margarin (prak. tiskt att köpa fördigförpackat: I plastburk), gurka, tomat, ost, ri- det.| disor, "grillad kal, kyckling och kanske, en bit av den färskrökta vårlaxen,' Festligt och gott ' att dricka till är skummande öl, Hurra för våren 0 oc - automatisk 'kedjespänning, : I | Jan Fridegård en FLYTTFÅGLARNA 322 . , Nå, de fick sin hämnd. På kate- dern låg fyra böcker som inte fun- nits där förut, När förhöret och sången var över, sade läraren att för första gången skulle bokpremier ut- delas — en bok för varje klass. Jo- «han: brydde sig knappt om att lysst na, han var övertygad om att barn - till" de rikaste 'bönderna skulle få böckerna, Sådant kände han till, 'dels genom ' föräldrarnas skildringar och dels genom egna iakttagelser. ”Johan”, hörde han och klarnade till. Alla såg på honom, läraren vän- ligt, prästen ansträngt vänligt, kä- ringarna argt och kamraterna avund- sjukt. I Evigt förbannade patronstövlar. Nu måste han gå fram till katedern 'så attsalla kunde se dem. Han hasa- de sig ut ur' bänken och nu var stövlarna inte längre små och nätta. "De dundrade och hasade mot.det nyskurade golvet. Lumpkäringen ha- de skurat det och nu satt hon längst ut på en långbänk. Betarna lyste av belåtenhet när hon såg Johan i stöv- larna — se där, jojo, dom fick duga ändå, sade hennes min bland annat. En jävla gång att bara lång. Äntli- gen var han framme och nu kunde det inte bli värre. Kvävda fnissanden hörde han nog och såg bondkä- ringarna luta sig ihop och viska med käftarna avskärmade av grova, ku- pade nävar. Prästen harklade invid honom men det behövåe inte vara åt stövlarna, tänkte han senare. Jesus gick barfota, han, hade inte till ett par stövlar en gång. Precis som de fattiga barnen och tiggarna nu för tiden. Vad läraren sade om honom och boken hörde han inte. En rad av ord dånade i öronen men nådde inte in i huvet. Han kände en tung bok i sin. hand, tog-1 hand:och. tackade, och . motte” hennes - blick, - Ännu envar dundrade tillbaka till sin bänk. Såg som i dröm bokens titel och pris —| fem öch tjugefem, toa Bänkkamraten, som visste med sig att han inte kunnat komma ifråga, viskade något om att du hade tur. Men nu ropade läraren fram tredje- klassaren som skulle få boken, Och än en gång slog bondkärringarna si- na huvud samman — en torparson! Vad hade det kommit för sorts lärare till socknen, visste han inte hut så skulle han få lära sig. En statunge i fjärde, torparunge i tredje klass. Nu' gick det för långt - Men torparpojken . hade kommit längre i artighet och bildning än Johan. 'Sedan han fått boken och nävtackat läraren gick han bort till prästen, räckte fram näven och boc- kade ännu djupare. Och prästen strå- lade välvilja över honom. Och Johan. som inte haft en tanke åt det hållet! Nu vändes massor av kritiska ansikten mot honom, Från vilket hem var han som inte fått lära sig vanlig hövlighet. Och vassa, skadeglada blickar sköt snett igenom salen från. käringsidan. Förste pris- tagaren hade misskött sig. Men vem fan kunde tänka att man skulle tac- ka prästen för en sak som man fått av, klockarn? Den där tredjeklassarn jskulle hämta sig en på käften när ;tiden var inne. ” Han såg bort mot lumkäringen gång kom huggtänderna fram och nästan mot sin vilja flinade han till- baka, Säkert trodde hon att han in- te fått boken om han inte haft pa- tronstövlarna på sig. Nu hade :' hon fått rätt — herrskapen segrade även genom sin avlagda lump och allt var som det skule och borde, - Fadern satt och åt strömming och potatis när han kom hem. Han had sett pojkarna genom fönstret. H — Du var den enda som liknade karl, sade han när Johan kom in. Stövlar är i alla fall skodon, det, Och det lättade igen. Han hade tänkt dra dem av sig genast han kommit in, men nu kunde de gärna sitta på lite till. är — Vad har du där? frågade 'mo- dern. + . : " — En bok, som jag fick.. — Fick alla varsin? « & -— Nej — en i varje klass, — Nå, då var det väl en heder för dig... och oss, sade fadern och be- römmet gick som: honung i bröstet. Då hade du väl också bästa betyget? - Jag tror det... - Han tänkte på att målarpojkens mor dagen innan sagt till pojkarna att kom hit i morgon så får vi se på era betyg. Men pojken hade nog sina aningar och sade på hemvägen att vi skiter i det där som morsan sa — Om. betygena du vet. . ne [man vallade korna och. måste springa i stubb .och-stom. I;norr-klarnade det ibland till.med grönt:j,det, blå och fädern sade att det blir kallt. ;'. Klövern: var svartfläckig , efter : de första frostnätterna.' Men detshände att den blommade om i lä. för frost och kallblåst och att en ruggig hum-! la sökte upp blomLollarna vid mid- dagstaget när 'solen stod som "högst. Fadern betraktade henne delfagan- de en dag och undråde vad det blev av dem på "vintern, : ” - ft — Vet du det som går Johan? : moa - — Nog lever dom väl jver, dom flesta. Va skulle dom annars komma ifrån nästa sommar? > LL, os — Ja, du har rätt, dom hör väl inte till flyttfåglarna. Dom kanske ligger i såna där puppor? '. Hlloa Och därmed lät sig far och son ss : 1 skolan, nöja, . Många år hade de vallat korna till- sammans under slätthimlen, mycket hade de haft att tala om. Oräkneliga humlor. och bin hade de sett och! hört på klöverfälten, oräkneliga moln hade tan«fullt glidit fram över deras huvud. Äskan hade vrålat åt dem och slagregnet piskat in dem i någon utmarkslada eller drivit; dem till skogs. Men inte länge skyddade trä- den — snart vek sig gladen under dropparha och det blev värre'än un- Allt detta var på försommaren; Nu det höst, stövlarna var bra när dade .bara-en sund regnvatthet i mörka strimmör utmed arken och dropparna hoppade från en till Lgren och nådde, dem till |I höstdimmiga” dagar gick, korna som skuggor när solen började bryta igenom och göra dimman rödhys- schig. Medan daggen blötte fgenom både stövlar och strumpor. |— Det är som att gå i sjön, sade fadern misslynt. Och sedan solen be- segrat dimman, tog de, av sig stöv- larna. och ställd& dem tÅl: tork på en sten eller på dikeskanten. Lade strum- por eller fottrasor bredvid," Klövern var sval. under. fötterna men den spruckna" derjorden; utmed; dikena värmde :snart "ifrån'Vsig.i.é oo "En dag, när de; sista dimtapparna seglade, fram över åkrarna som lätta rökar,, sade” fadérn att; nästa. lördag är det, oktobermarknan. Han vände sig mot väster: där staden låg och sa- de att man borde nog, dit. Det var länge, sen, sist; +... > at ' Men han såg ut att-fundera vidare. Johans ”bäda' äldre syskon som ännu var hemra, arbetade, den äldte på åkrarna fast han varit'i Stockholm, och den yngre i-trädgården. De hade fått lov att ta sig ledigt och besöka parknaden. : . — Du> har: också. arbetat: hela som- maren3 "Johan; "sade nu” fadern; Om vi fick tag'i en pojke att valla i stäl- Lyckokänslan kom klövermarken att gunga under Johns fötter och / han .tyckte att doften av stad kom över vidderna. +; - ärta — Till stan har du varit en gång förut, men aldrig sett nån marknad, Det är nåt. annat, det du. I stället . för mig skickar dom väl en torpare, men det ska vara en pojke också Vet du nån?. é pe Karl . den ' niondes son var yngre till ären men, en jävel att springa och Johan påpekade det för fadern. — Ja, det kan du ha: rätt 4 Och han kan bshöva tjäna sig en tolvskil- ling. Jag ska tala med far hans.;.; De återstående dagarna låg det söm : ett sken över höstmarkerna, : Han lyssnade till tåget som gick bort- ". om skogarna, en halvmil från dem, fågelvägen. 'Det: brusade, slamrade, sjöng ;och -lovade äventyr, Stannade - och tystnade efter ett gällt tjut, 51 skulle han åka med det; «+ "i i .I timmar . berättade fadern fom marknadens härligheter. Om italie- narna, om häst- och klockskojarna, karusell och positiv. Stora marknads- karameller, bullar som smälte I mun. Men han, fadern, var inte mycket för sötsaker numera. En sup och '&n bit bräckkorv låg bättre tiil för ho- nom. Ja, det hade Johan sett prov . till stan för första gången.” Hahaha! der öppen himmel, Eller granen skyd:- - kon let för dig så kunde du kanske få fölt d De på när han sorh elvaåring var med: .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.