a - vera annat” "LAHÖLMS TIDNING or Håde PÅ Ior Onsdagen 'den 24 april” 1968 Onsdagen den 24 april 1968 - Den nuvarande lågkbnjunktu- ren har säkerligen flera orsaker. En av dessa är oron på valuta-: marknaden, vilken i sin tur av: speglar den kris, som det interna- tionella betalningssystemet ge- nomgår. Efter devalveringen av det engelska pundet förra hösten uppstod en rusning efter guld, in- nehavare av dollarvaluta växlade in denna i guld. Bakom detta låg en medveten spekulation i syfte att framtvinga en : devalvering även av dollarn. Efter en kortare = tids” fugn på valutamarknaderna "kring årsskiftet satte en ny och . ännu, häftigare guldrush in under: årets första månader. Nu är det åter lugnare på va- lutamarknaden och de som spe- kulerat i' höjning av' guldpriset har lidit betydande förluster. Öm- svängningen kom sedan världens tio främsta industriländer " vid sammanträde i Stockholm de sista dagarna i mars fastställde regler=; - na för en ny internationell valu- . ta, som kallas SDR eller "Spec. ciella dragningsrätter” "Det är 'en valuta, som endast. kan användas vid affärer centralbanker ,emel-' lan, SDR innebär, att alla de lä der, som är medlemmar i Inte; nationella , valutafonden, , kan. fi större. möjligheter att erhålla pen: ningmedel från " fonden. Drag=- ningsrätterna" har kallats pappers- + ling. och. stimulera denna .verk- . helst: STaxeringsnämnderna . righeteérna: skulle - där avdragsrätten finns? . sådan'; utredning nade begärts .i motionerna, men inte ens, den på. kompakt .söcialdemphta- lotstånd . restes återigen när riksdagen häromdagen .be- handlade de. borgerliga. motions- kraven . på skatteavdrag för gå- vor. Socialdemokraterna. beröm- mer. -de. idéella. :och , religiösa ;. sammanslutningarnajs. ånitiativ och offervilja, men ,när-det gi ler. att. gå. från. ord till, haånd- samhet .sätter - man ren, Som regeln ig på stvär träffat - sedan. Å behandlades .som -kunde moti- ställningstagande. Det "är; ett: kärt omhäldat! gument särskilt ' demokratiske : frutski Å nen - : Brandt. i ”Aspabruk, öm det - överhuvudtaget. kan. kal: 1a$' för argument. Man ménade' .ocks på; socia demokratiskt häll åt” "svätighe” ter kan uppstå si taxeringsar- |: ilfen 4 Sgränsdrag- 4 betet när: det ningen, Detta är en lika dhåll- bar” argumentering. som det. regäende eftersom” 'dé righeter”. kunde abe ra nog vilket? skatteärend e regler" att" 'gå efter som utrymme "för högst ” "olika" dömningar vid behandling av deklarationer. Men om nu :svå- Tbefaras , bli större ” här. det gäller avdrags- rätten för gåvor så .varför inte ka vägar. män: kan beträda för att' ”ävhjälpa dem? Varför skulle , dessa "svårigheter inte ;kunna. .lösas 1 vårt land när det.gått i:en. rad länder En ville? 'socialdemokraterna 2 meå vert År "efter år! "har man nu sagt nej tilll. motionskraven på skat: teavdrag "för: gåvor, Det, finns emellertid anledning - förmoda att det: i år var sista gången riksdageni stannade vid. det ne- gativa. beslutet. En ny regering kommer att visa en positiv in- ställning till den hjälpverksam- het som” bedrivs på frivillighe- tens" : väg "och "se till att "den får den stimulans den är' värd. EN FÖRLEGAD SKATTE- FILOSOFI .. - Fr Strängs proposition om arbetsgivaråvgift följer inte för- slagen. från : många tidigare ut- redningar om samordning. av av- giftssystemet, konstaterar In- dustriförbundets Tid skrift:" ”Senast 'i höstas presenterade, finansdepartementet ett betän- kande: med... denna. innebörd. Propositionsförslaget, som har remissbehandlats, blir därför en administrativ belastning för så- väl företag som myndigheter. Vi har tidigare kritiserat pro- pån om: arbetsgivaravgift bl. a. därför alt. den är ett utslag av ett orealistiskt - skattetänkande och ett hot mot sysselsättningen. Det är de. arbetskraftsintensiva företagen som drabbas hårdast av avgiften, zom kommer att slå samtidigt" med: en' höjning. av ATP-avgiften och ökade kostna- «hänvisar I . man till: satt, ingenting nytt in- - ärendet senast |, + guldet söm bas för världens vä- lutasystem.. För första gången i historien kan man från och med . nästa år börja använda ett betal-' del staterna lan, som varken är nationell valuta för nå- got särskilt land och inte heller ' som guldet har något materiellt värde, Vid sidan av dradningsrätterna " kommer guldet och 'de nationella valutorna dollar och pund att bi-" behållas som internationella be- - ätter na har inte något egenvärde, de- ras -värde beror helt på en öm-'. sesidig överenskommelse mel- « lan Internationella valutafondens medlemsländer om att godtaga detsamma som ett betalningsme- del inom vissa gränser. Det nya pappersguldet är grundat på för- troende mellan länderna, ' sviktar detta förtroende förlorar också" dragningsrätterna sitt värde. Ber sluten i Stockholm var inte en-" hälliga. Frankrike, som arbetat för att guldet skall behålla sin ställ ning som bas för 'valutasystemet, undertecknade inte besluten om: - dragningsrätterna,. Styrelsen ' för Internationella valutafonden skall incm kort. slutgiltigt underteckna ' fördraget om SDR. Det är ovissty' f . om, Frankrike då skall ansluta sig. DD till Stockholmsöver men” det - bedöms som troligt att | Frankrike" inte kan hålla fast vid' sin ”guldlinje”. SDR kommer de- . finitivt att slå igenom, även om : Frankrike tillsvidare” skulle ' av: höja att medverka, :. ... va Krisen inom det internationella '. betalningssystemet. har föranlett" ..EEC-länderna .på den "europeiska" kontinenten. att föra 'en mycket. , restriktiv ekonomisk ' politik, den . har i första” rummet. inriktats på: - "att ' bevara 'penningvärdet : och förhindra inflation; Om dessa fän=' der övergår till en något mer ex- pansiv politik skulle'det på grund - av våra omfattande handelsförbin='! "delser' med : desse'. länder ' bli” en! stöt, framåt, som . skulle; sätta i gång. ett uppsving i. vår: egen in- - hemska: '-konjunktur.- .Överens-'. :kommelsen om, SDR :skullet kun- » na ' medge ' en” sådan mera + ex4.', pansiv. politik från de europeiska ' - kontinentländernas sida, Huruvida den kornmer fär "emellertid svårt att änhu så länge bedöma. Oroan- de företeelser internationellt” sétt" är :underskotten i Englands öch' gen'"Wilson. har ge sin "oerhört "hårda statsbudget - visat. sin goda, vilja att .reda upp. Englands . trassliga ai Vad. - USA '-' beträffar har, 2 Jolinsonå fredsinvit till Nordviet- nam haft: en gynnsam effekt, sett ur internationell ekonomisk syn=; vinkel,” eftersom den: väckt. för- hoppningar : om :slut - på "Vietnam- "kriget och därmed minskat u ."derskott i USA's s betalningsbalang, ' .. Men det. kan. vara långt till fred i. . Vietnam.” "Utan "att Johnsonadmi- ; nistrationen minskar USA:s ut: ::ländska militära engagemang och :- förmår . driva igenom. betydande, skattehöjningar: för finansiering” "av. dessa kan balansen " USA:s' ut-' landsaffärer: inte återställas, Sker: inte detta: kommer de krisartade”.. förhållandena inom: det internatio-' ' nella betalningssystemet att fort- sätta ännu en tid framåt, : staten , behöver inkomster —:; ut- . trycker en förlegad filosofi och försummar - det . självklara för- hållandet att det-är 'skatternas samhällsekonomiska effert' -som är det viktiga” Ner vel ' KONCENTRATIONSAVHAND : "LING . : ”t För två miljoner kr har den Sk. koncentrationsutredningen | I intill bakomliggande årsskifte ansträngt sig för att enligt sina direktiv utforska ägande-' och maktförhållanden i svenskt eko- nomiskt "liv, skriver i: senaste "Koöperatören I lektor Gunnar Lindgren, som av utred- ningen anlitats. för vissa expert: uppgifter. ', a hu -Det är skada att man i så hög « grad :glömde: sin i.: direktionen klart formulerade utrednings- uppgift: och i. stället ägnade sig åt tämligen traditionella avhand- lingar. i' pristeori. Men skulden till denna förvrängning av kom- mittéarbetet ligger ju inte hos kommitténs” anställda experter utan hos makthavarna i kansli- huset, som : hela "tiden" (under utövande åv sin i detta fall själv- 'klara" finansiärmakt) sanktione- rat den systematiska felriktning- « en 'av- utredningsarbetet. i' för- hållande: till de (ursprungligen av riksdagen) givna direktiven: RADIO! OCH TV-STÖRNINGAR "är skri- Radio-. och TV-störningar en förbisedd miljöfaktor, ” ver Elteknik: : Utvecklingen av ny teknik har "nämligen lett till att det fö- rekommer . radiostörningar från källor; som? inte alls är avsedda att ge 'radiofrekventa signaler. Här är tyristorn ett'problem- barn. Andra-är elmaskiner: gräs- - klippare, borrmaskiner, dammstw .. gare och tvättmaskiner." Även der för arbetstidsförkortning. Regeringens ' motivering — att!” i a od menn een räknemaskiner, . utombordsmoto- LIT = Lugnare valutamarknad 'I främmande: besökaren! 'som" "med ;) der, färdas. han” gehom- en :leende »| nellt, .Bönderna 'köver: ätrekt från : grönsaker. «En: viktig få andra länder når Ir. ven : kallat >'”den "gröna, ön”,; Vv rit hemsökt av. främman- . de .erövare.. Under. historiskt tid. hat'den infödda befolkningen säk. lan eller aldrig haft något nämn”; värt: 'att säga till om. Särskilt. sedan' engelsmännen' på 1100-talet började utsträcka 'sitt välde" till Irland; "kom ' dess: invånare ' un- der ett långvarigt politiskt." och ekonomiskt. fråmNngsväldn eh lag . ilj många avseenden. föga”. utvecklåt land." Både jordbruk och' industri har, emellertid : ; expanderat" mye ket” kraftigt under de" senaste” år- tiondehå,. I ' övriga! euröpeiska länder; 2 inte "minst då -i> Sve- rige råder .en' tämligen”; all- män" Uppfattnihg att jordbruket på Irland" är "mera" prirnitivt; ål” derdomligt och! fattigt -än någon- annanstans : ” Västeuropa: ra Den dylika” minnesbilder? Öre ögonen åker. wt.Då slandet från Dublin eller Cork, i kommér «att ,bli; myer ket: överraskad." Genom'storar o råden: i inlandet; i: öster: och :£ landsbygd + förbi bördiga -'åkerfält och . stora, välskötta. gårdar: Jord- bruket drivs till stor..del-maski- de” stora: maskinfirmorna:. lan” set! : 'de-olika slagen "äv. ”Jåninge och. skördemaskiner har: revoluz tionerat jordbruket i det nyckful-. la: irländska ' klimatet Man ; odlar: vete," havre och: kor irländska 'växtbruket : spela I så: sockerbetorrig,: som : bönderna odlar :på, kontråkt;-Hela : skörd lämnar de. till "det irländska” kerbolaget, ett. effektivt, välstyrt; halvstatligt ,, företag, som. driver sockerfabriker på fem olika -plat- ser..i landet. "En av. dessa fabri ker,. en "verkligt imponerande” "an- läggning," ligger i staden. Mallow, några.: mil: norr. om; Cork, En”an- nan. . fabrik; finns i "den. gamla klosterstaden- Tuam i. grevska- pet. "Galway, T dé "östra och södra delarna landet 'är tyvärr jordbruks- betingelserna avsevärt sämre, och - det är från dessa trakter som en viss ”"emigrationsström förtfa- . rande" kommer, v- G AMMAL KOOPERATION " Kooperationen är gammal på Irland ; — det var en protestan- : "rer/samt inte minst mopeder o. "aggregat ” för ” högfrekvensupp- .värmning kan vara svåra stör- källor. - Mindre bekant är, att även: -TV-- och radiomottagare ger. störningar. | : I vissa andra länder har man . fastslagit: normer . för tillåtna störningar. Ett svenskt lagför- slag lär finnas färdigt och borde snarast « föreläggas riksdagen. tTyristorer har ännu bara börjat - vinna insteg i konsumtions- och -hemelektroniken, Det (är hög tid at.se otm sitt hus, eftersom >vi' här -har att vänta en snabb -» utveckling. : Det. talas: i dessa dagar myc- ket: om: -miljövård. Radio- och | TV ottagare är: detaljer i vår som. .skapats av en ny tek- nik. Tekniken innebär i vissa "styckeh:! också ett hot mot kva- TYpa. det som” dessa media "kanib ra fram. . Det är uppenbart, att om man : lägger :ner stora summor på att åstadkomma god ljud: och bild- kvalitet genom att göra fullödi- - ga sändare, inspelningar och ut- sändningar om.man lägger ner stora summor på att täcka hela : landet med ett finmaskigt sän- darnät, så "måste man också se till att denna investering . lönar » sig, Med "andra ord: mottagnings- ” kvaliteten" måste” motsvara sänd- ningskvaliteten; 'skriver - Eltek- mik? or . Notaa a rller man. på: öch' up tisk. godsägare, "Horace: lunkett,. som tog initiativet. till the Irish . Agricultural Organisation. Society, Denna. böndernas, "egen ; koopera-. tiva. rörelse har :sitt:-säte-i, det. vackra hus, : - Merrion,'. Square . i "Dublin, ; som ' Sir Horace :testa-' menterade till :.sitt verk, .JAOS har. gjort -mycket:,för-att under-' visa" bönderna - och" lära, dem. att samarbeta,: men; det -:iär egentli- 1 gen bara" -på ;mejeriområdet: som : kooperatione; ka, på någ 6: En"för- omsvängnin: t -the/ National Far eningsrörtel: 0) tjislovändek ngdomsorgar. armers” Chibs', "nyssnämnda" i sockerhölaget, . växer + koopérativismen: roch » av: sätter - många ' utmärkta : resultat. Den senaste” given är» the Erin Foods, För några år sedan. satte. bolaget i ' gång: med-en 'konserve:; ringsindustri-- efter. en:ny” metod; som”, innebär .. att:: födan. - torkas på" maskinell. väg. Erin” "Fodds har blivit; en stor . framsäng, och” bolaget. framstö slåg: av torkade > till bolagets ;fabriker.. "Vidare. hål. i: västra. Irland; som 'z bönderna skall få. öv rtå och - driva.: Det” finns gott: «om, kor," hästar, och. åsnor på Irland, men i de oländiga och. bergiga" "områdena strövar . också "stora flockar av. småväxta, Scotch - Blackface-rasen. ” Det - är en” härdig: ras, .som'. inte kräver några ' stallar .: på: bondgårdarna utan lever" året . runt på de evigt grönskande .. kullarna. .I Galway. Mayo och -Roscommon lever > eri ja sina produkter IC . svarthuvade : får .av|t | inhemsk > läglandsras — gälway- fåret — -som . med ssitt. lammkött och sin ull ger "bönderna deras huvudsakliga.-inkomst. Den: lång- fibriga..---galwayullen. är. mycket eftersökt - av. -tweedyäverierna. Den: är inte lika fin. som merino- ullen och. lämpar sig inte för kamgarn. Chewiotfåret, som betar på Wicklows' gröna höjder söder om" Dublin; ' har .en.'ull som lig- ger mitt" emellan galway- och merinoullen. Dén / skotska. fårra- Csjärv. Deer ill i kan? lämpligen "besöka"; ; Skepps' arvet. den" lilla fi fiskestaden' Dingle i: "Kerry. Uppe År -Dönegal ? "ligger: andra , sådana ; varv" i ”Killybegs" och Meevagh;': + Fiskeristyrelsen har också.hand om ;' fiskeauktionerha "och ; sätter upp. fabriker för djuvfrysning' av Vi har alltjämt den uppfattning. en att man bör göra allt som är möjligt för att undvika statliga ingripanden i det fria förhand. lingssystemet och vi måste därvid själva medverka till att undvika detta, betonade TCO-ordföranden Otto — Nordenskiöld, då han presenterade TCO-styrelsens syn på den kommande ' avtalsrö- inför - TCO:s represen- tantskap. Varje part på arbets- marknaden mäste ta sin andel av ansvaret, Det är en illusion att tro att någon organisation kan lö- sa egna problem utan att ta hän- syn till vad som sker i omgiv- ningen, menade TCO-ordföranden, och uttryckte förhoppningen att TCO-styrelsens rapport skulle bli en god grund för fortsatt diskus- sion både inom tjänstemannarörel- sen och med andra organisationer, då det gäller att utforma en löne- politik som vinner respekt och som kan få den plats i samhälls- ekonomin som den bör ha, TCO-styrelsen är klar över att vi i dagens;.situation måste göra en självständig bedömning av de lönepolitiska frågorna. Styrelsens rapport innehåller synpunkter på lönepolitikens innehåll, "medan formerna för hur denna Politik skall försvaras kommer ' upp till behandling senare, Ett nytt sam- manträde '-med = representantska- pe kommer att hållas under hös- en. : Vår. lönepolitik har, utsatt för viss kritik från andra arbetsmark. nadsparters sida, Ofta vilar denna kritik på missförstånd, Man påpe- kar att tjänstemännens uppgörel- ser kommer sent i tiden, Vi bär inte själva ansvaret för detta, an- såg herr Nordenskiöld. Vi har på olika sektorer försökt inleda för. handlingar, men arbetsgivarsidan har varit obenägen att föra reella förhandlingar och träffa uppgörel ser så länge man inte haft klar- het om utvecklingen på LO-områ- det.. Ibland påstås det att vi i vår lönepolitik är osjälvständiga. Kri- tik riktas mot jämförelserna med industriarbetarnas löneutveckling och kritikerna vill nog inte se att detta "är ett hjälpmedel och en mätmetod - och vinte "en :självstän- dig målsättning. Vi vill tillförsäk- ra tjänstemännen: en tillfredsstäl- lande "andel 'i produktionsökning- en och den inkomstutveckling som sker i samhället,” Mer: Styrelsen har" försökt finna me- Ira självständiga utgångspunkter för. tjänstemännens löneutveck- (ling och vi har i varje fall för- sökt skjuta” riktkarlsresonemanget "åt sidan: : |; Det. är lätt att" förstå att. lönta-' garna är bittra”. över. att: prisuty/ vecklingen hölkar ur uppnådda lö. neförbättringar. Ett första krav är att löneökningarna 'skall kompen- sera” för ' prisstegringar, 'så länge vi har möjlighet till-en standard- stegring, ' Vid > fleråriga avtalspe- rioder är det därför, enligt styrel- fisk, Dessa 'statsfinansierade:. in- dustrier har betytt "mycket "för i Itt: entusiasmera” ”Hiskarna -: joch jl i När "de: an” dessa” och .' "närt eras” båtar från « med djupfryst” fisk, Det några” piivata -kon: hemmamarknaden i och utomlander = Även det” irländska insjöfisket "har: utvecklats :kraf- tigt,” Lax ” och ':föreller”. finns” de: : många. flöderna” och 'sjöarna, sedan länge välbekant r ett ;sportfiskarnas I ;7 Enligt. en nu: ällande - ”sjuärsa plån” Skall;'den.! industriella -pro- 'dukiöionen ''fram -till. "1970 öka "med 7 "procent "om": året. - Om detta "mål. kan. häs, kommer an- , talet sysselsö tta i "industrin att i | :som sjuårsplanen kräver, detta har kunnat ske bl, a. där-': igenom att man med ' framgån;zz |. av sens mening,.ett' behov att åstad. komma viss automatik när det gäl- ler att justera lönerna i anslut- ning till! prisstégringarna, Annars får man som alternativ, att redan vid avtalsperiodens början försö- ka genomdriva lönekrav som kan t gå ut; kan marknaden. ändå täcka: in en väntad prisstegring.! Detta kan i sin tur leda till ytter- ligare. prisstegringar, Skall kunna visa återhållsamhet i löne- politiken, : måste statsmakterna «a vidta kraftåtgärder för att mins. ,. ka tendenserna till prishöjningar. Vi är också klara över att de" ganska stela . lönesystem, som : finns på tjänstemannasidan, ford- . rar .att man kan vidta korrige- ringar med hänsyn till effekterna av löneglidningen. Styrelsens för-' slag innebär, att man på olikå' av- talsområden har kostnadsramar av lika storlek, vilket gör det möj- "öka med 'ca 90000. personer på ett årtionde, 'och därmed .skulle man ' ha kommit 'ett mycket vä- i sentligt steg närmare det .till-. : stånd som tillåter ett minimum av emigration. Planen förutsät-' ter "en stör utbyggnad av de: inhembka kraftkällorna . och : en! . kraftig ökning av yrkesskolornas kapacitet. Man är faktiskt f, n. hårsmånen före de minimikrav - och kunnat locka till sig ett stort antal utländska företag. Även en del svenska firmor är f.n, i färd medsatt etablera sig på Irland, Man erbjuder gratis tomt-! "mark, flerårig skattefrihet och mänga andra förmåner, Ett oc | tergivligt krav är emellertid att man uteslutande använder sig irländsk arbetskraft. ”Grönt ljus från gröna ön”, är, parollen. TCO-styr elsen skisserar a N lönepolitiskt progräm renat bena ligt att komma bort från resone- Maånget om riktkarl, Den bärande Principen är, att varje grupp mäs- te vara beredd att.ta hänsyn till löneglidningen På sitt eget områ. de, Man' får då huvudkomponen. ter i löneutvecklingen — avtals- enlig löneökning och löneglidning. är inte alla grupper beredda att beakta sin egen löneglidning, blir det svårt att nä fram till uppgö- relser i samförstånd, .'TCO-styrelsens förslag par inte samma konstruktion: som det SAF-förslag wi tidigare tackat nej till. Vissa likheter finns, men man kan också peka på att vårt för- slag har inslag som saknar den s k förtjänstutvecklingsgarantin i.den senaste LO-SAF-uppgörelsen. Grunden för TCO-styrelsens för- slag är de principer som formule rades av lönepolitiska kommittén. Det betyder att vi vill tillförsäkra tjänstemännen en höja . veallön. Vi vill föra 'en differentierad Iö- nepolitik som. stimulerar till vida- re utbildning. Vi har kvar det sto- ra problemet om lika lön för män och kvinnor, Stora geografiska 1ö.- neskillnader är inte längre betin- gade av skillnader I levnadskost- nader på olika orter. Vi har tidigare på tjä instemian- nasidan i regel inte framhållit läg- inkomsttagarnas ställning, Deras villkor har bedömts med hänsyn till arbetets innehåll och från me- ritvärderingssynpunkt. Förhållan- har mera fått träda i bakgrunden, I styrelsens förslag pekar man slär- skilt på det nödvändiga 1 att upp: märksamma de ligst avlönade tjänstemannagruppernas problem, men vi vet att det är svårt.att finna én enkel formel för att lösa detta över hela 'tjänstemannaom- rådet. Inom TCO pågår utredning. ar som kan ge viss vägledning ttll förbunden, Styrelsen understryker att frågor om de lägst avkinades problem bör ges företräde. i för handlingarna, cs upp/de allmänna anställningsvill- koren;. Vi är alltjämt angelägna om att: behålla” vår. rätt att få över... lägga med "arbetsgivarna om såväl kontantlöner- söm .' andra anställ- ningsvillkor, framhöll" TCO-oråfö- randen." Vt' vill därvid ' också ha möjlighet: att göra 'en'totalbedöm- ning av sådana faktorer. Trygg- hetsfrågorna bör ägnas, ökad :upp- märksamhet, t.ex skydd mot obe. fogade : "uppsägningar, turordning, omplaceringar och avgängsveder: lag..V1 ligger I det avseendet efter vad som gäller, i" andra: industri: länder. Av vikt är 'också att frå- gan om ersättning, för. arbete på obekväm arbetstid tas upp £ de för reståenda förhandlingarna. |! 4 JETT ORD. . PA VÄGEN "Hallelujah "Ja, det är gott att lovsjunga ' vår Gud, . ja, det är nar lovsång: höves os3,. (Ps, Kristendomen nar. ofta kallata en sångens religion, "Psalmer .som Ber uttryck för tillbedjan; lov- prisning, . bön, bekännelse, tack- sägelse och vittnesbörd .är en väsentlig del 1 gudstjänsten; Men skulle inte psalmernas och .lovsångstoneng ande komma till uttryck genom oss också I hjär-- 'tats' glädje, I vår tankes för- hopphingar? Mitt i vårt arbete bland dem som behöver vår kär. Jek och hjälp? : sti En söndagsskollärare ”perättade för sin klass om en .film , som han' hade sett, Huvudpersonen var en missionär framställd som en allvarlig, sträng och sur män- niska. Läraren kommenterade: -”Man skulle inte ”'kunna' tro att "han hade det glada, budskapet att frambära”, Men Järare;förbl- såg att han själv hade samma "ansiktsuttryck medan han 'under- 'visade barnen om det glada bud: skapet! : I - Fröjdas, vi I tron? ”Uitrycker "psalmerna vi sjunger den glädje vi känner, inte endast I kyrkan "utan även hemma, 1. arbetet, och i församlingen?. ' FÖRKLARING 7, — Säg vad är det för fel med den söta lilla fröken "Andersson numera? Hon går ju alltid om- kring och skakar på huvudet!) "' — Sjuk är hon inte, det vet jag bestämt, men jag undrar 'om det [inte kah bero på att” hon blivit anställd vid bostadsförmedlingen! "Fisket har utvecklats starkt på Irland under senare år, Stora : djufrysningsanläggningar och konservfabriker- tar - hand -om -en- t större del — av - fångsten, FRÅN BARNDOMEN Så lugnt och stillsamt hördes klockornas tick, och långsamt mätte visarna en timma. Från ju! till påsk var långt. Vi fick förnimma, vi barn, hur sokta vänta Till märkesmått vi söndagsnamnen fick". - ; ns tider gick. som kyi -— det sades så, går där! för bra att rimma — Iskaneblick och palmsönd sist med g Ty dess symboler blivit oss så köra, vi visste nu, att påsk och vår var nära, då palmer kunde lysa över ängen. Vi visste var de fanns: på daggpilshäcken, som stod där vägens bro gick över bäcken, ty våra palmer, det v var pilens hängen! TRE pre ve Edvin Nilsson, " ” den om en rimlig levnadsstandard - Styrelsens rapport tar slutligen |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.