1 t " Horsdagen den 25 april 1968 De RN tt MYR AS PRE RER a K råkfåglarna ökar oroväckande - : Betydande decimering nödvändig En tidig vårmorgonp i slutet av maj förra året blev jag vitt- ' ne till ett ”naturdrania” mitt inne i trädgården. En skata satt . parkerad på taket till en star-' - holk, knackade lätt ovanför . ingångshålet. En halvvuxen, nyfiken och hungrig starunge stack ut huvudet, skatan - högg . till och flög bort med bytet. | Några dagar senare var star- ) - Ungarna utrotade, hade blivit skatungars föda, !.. Bara en liten tragedi av många + naturen kan tyckas, men fak- ” tum är att kråkfåglarna blivit ett - &llt större plågoris på senare: år, t Villaägare i stadens utkanter har inte kunnat undgå att märka en stadig ökning av skatstammen, Allt närmare bebyggelsen drar de sig. Allt fräckare blir de i sina plund- ringsraider mot tågelholkar i träd- Noa också inte lika systematiskt som skatorna, .-« : , Kråkorna har ett stadgat rykte . som boplundrare "och viltmarodö- s rer ute i markerna: De är inte li- ka närgångna som skator och kajor, , undviker helst trädgårdarna, , men "tenderar också att ”dra sig mot stan” och ökar med en fart som är direkt alarmerande. : "Är jaktvårds- och naturskyddan= Skatan sar sonat . gårdar och planteringar. 'Kajorna : : bidrar också i pundringstågen, om ' : medlet. mk Kråkan de myndigheter medvetna om kråkplågan??? Jaktvårdskonsulent Gösta Pet- tersson: — TIakttagelsen är riktig, Kråk- tåglarna ökar i oroväckande om- fattning och tendensen är den sam- ma över hela landet, Vi har dis- kuterat olika möjligheter att, kom- ma till rätta med problemet, men hittills har vi inte haft något rik- tigt effektivt medel sedan fosfor- äggen (dess bättre) förbjöds. — Vi ställer dock vissa förhopp- ningar på det nya sömnmedlet Klo- ralos, som' med framgång använts mot måsfåglar (främst trut) i skär- gården. Det är inget gift i egent- lig menir.g och vållar inte fåglar- na något lidande. De som kvick- nar till innan de blir oskadlig- gjorda efter ”sömmnen” får inga som nelst efterverknningar. ”— Metoden har även provats mot kråkfåglar; vi har lagt ut i åtlar och försökt vänja kråkor och ska- tor att inställa sig vid vissa tid- punkter. Men det har den olägen- heten med sig att man måste ha bevakning hela tiden för. att inte andra djur, skall få i sg sömn- — Ett annat problem har, varit att kloralos inte är lösligt Nu rap- porteras emellertid att man löst” också den frågar och därmed öpp- nas möjligheter att injicera kloralos s ägg "(som ' tidigare ' med fosfor) |. och att: komma till rätta med: pro- ». blemet på en riskfriare väg, " v.. o FF. "Routerwall” Nar wrskyddsföreningen: Mad — Vi har ögonen öppna för pro= olemet och är medvetna om att nå-, :'got måste göras för att decimera beståndet av kråkfågel håde ur na- turskydds- och taktvårdesvanenkt, Ingenting är besiämt, men det fö- har blivit alldeles för vanlig på senare "år ven J skator och kajor gäller samma sak refaller som om kloralos' är det lämpligaste medlet. — Sedan kan man väl också med tog /påstå' att. människan har sig själv att skylla i detta fallet. Dels bidrar vårt. ökade välstånd . till kråkfåglarnas trivsel och försörj= ning genom att vi vräker ut enor= ma mängder sopor och skräp på öppna soptippar och i naturen. Dessutom har vi sett till att krå= kornas naturliga fiender — främst berguv ' och duvhök — undergått en katastrofal decimering. — Det bör poängteras att en de- cimeringskamparj mot kråkfåglar= na inte kan företas när som helst. Den bör äga rum på vintern. Men, och detta, är intressant, : det har vi- sat sig att de flesta ”vinterkråkor= na”, kommer från "Finland. Upp- följning . av kråk-ringmärkningen kar givit besked om den saken, En attack mot kråkorna under rätt ärs- tid skulle med andra ord i första hand ha effekt i. .. Finland. ' I | — Kråkorna är förvisso. svåra plågoandar mot i småvilt. "men i rättvisans namn skall väl framhål- Jas att skatorna är markernas vär- sta marodörer. De genomsöker sys= tematiskt buske efter. buske, träd efter träd och drar" sig inte för att söka sig ända in på husknu= tarna. Men för såväl kråkor som — det finns alldeles för många. ... : ”milläggas kan' att inom ”staden nar inte ' diskuterats några åtgär= der mot kråkfåx larna. Duvor Och i. viss mån kajor har: varit på tape=- ten - några gånger och: framstötar — mer; eller mindre lyckade ”— har gjorts med jämna "mellanrum, Men i de fallen ligger ' "andra orsa= ker: bakom — dom '”bajsat” ner” stadens offensliga byggnader. sö el B-son Hur. man... . " (Forts, fr. sid. 4) ' a täckning mellan raderna av nyt toväxter. : Man kan också toppdressa (d.v.s, . marktäcka) med brun: nen kogödsel, För de flesta villa: "ägare är det :emellertid svårt för att inte säga omöjligt att få tag på brunnen . kogödsel, den i sär- klass, bästa gödseln, Då kan man istället med fördel använda t. ex. ”Simontorps Solsken”, som. just är brunnen. kogödsel, vilken spe- cialbehandlats så att den är torr, lättströdd och: luktfri. Marken bör då 'vara lagom . fuktig och efteråt vattnas över. de nygöds- lade "partierna, Några gånger under sommaren kan man övergödsla med torkad, pulvriserad naturgödsel. Ett av: skördat 'grönsaksland kan tillå- tas bli ganska grönt av nytt frö- ogräs! Sedan fräses:' eller, gräves det mycket ytligt, så att, de sön- derslagna . och ' uppkörda växtde- larna bildar: en' ytkompost, Det blir en fin gröngödselgiva, Efter någon ' vecka lättfräses det åter mycket ytligt. Då har nytt frö- "logräs kommit upp. Detta tillfö-1£ "I res jorden. såsom gröngödsel, vil- ken blir ytterst stimulerande för daggmask, nyttiga svampar och nematoder samt för alla nyttiga insekter och organismer i den, >. Naedg Över huvud taget torde det inte . vara ' önskvärt : att genom några drastiska åtgärder helt eli- minera allt ogräs i trädgården. Handrensning av landen vill nog till, Det ger motion åt den. ofta kanske alltför. stillasittande villa- ägaren, Dessutom ger det:kon- Kn med . växter och : jord och otaliga tillfällen till: intressanta iakttagelser. och. upplevelser. För övrigt ' är det.. väl just mödan som skänker = odlärglädje ' 'och stolthet. över resultatet! -Och med moderna -: trädgårdsredskap. bör bördan inte bli alltför betungande, Till sist: Överskrid. aldrig den angivna ; doceringen | beträffande de olika preparaten. Det kan vara direkt skadligt. "Kom alltid ihåg att Ni arbetar med levan- de ting och att Ni som odlare ingriper i naturens :'eget kompli- cerade balanssystem. Gör det varsamt och med' känsla, . Det lönar ' sig och . kommer att ge" Er merförståelse och: merupple- velser! Tage Magnusson. jor-]: ETT ORD + >> PÅ VÄGEN "Den, som icke, visste av någon synd, honom: har han: för: oss gjort: till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud. 2 Kor, 5:21). " . EN man besökte sin "förmögne släkting "i" staden." Denne. släk- ting "uppträdde altid ytterst väl- klädd, utan att "vara extravagant. På söndagsmorgonen. - -när' 'de klädde sig för att gå i kyrkan lade värden märke till att "hans gäst hade en sjaskig och ' sliten överrock, Han lade då åt sidan den rock han just själv tänkte ta på. sig och tog:en gammal i stället, som var mera lik gäs- tens. När de sedan satt tillsam- mans i kyrkan kunde man inte se någon: skillnad på dem be- träffande deras ekonomiska si- tuation. Kristus, Guds Son, ' som äger all himmelens rikedom, kom till denna värld och klädde sig i mänsklig gestalst.: För vår gkull - Det ligger i den mänskliga na- turen att önska sig mesta möjli- ga förtjänst för minsta möjliga arbete. Därmed inte sagt att ar- betsprestationen ska vara' under- målig. Det är faktiskt bara fem- betarna lyckades genomdriva la- gen om ätta timmars arbetsdag, Tendensen nu går mot ytterli- gare förkortning av arbetstiden. Enhälliga prognoser för år 2000 ger för handen att människan då |arbetar högst fem timmar om da- gen undre fyra dagar... Men bilden från tiden före 1918 är ännu levande. Då man exem- pelvis inom mjölk-' och. cigårrbu- tiker fick de anställda att slita 180 timmar per vecka. ' "MEN HOPPET FANNS. OM BÄTTRE MORGON DAG” | Det var industrialismen som skapade, den stora inflyttningen till städerna och som vidgade de redan stora klyftorna mellan sam- hällsklasserna. Arbetstillfällena räckte inte till för den snabbt väx- ande befolkningen, Och den direk- ta följden blev den stora emigra- tionen till Amerika, . Gustaf af Geijerstam gav en skrämmande bild av .arbets- och bostadsförhållanden för den tidens arbetare, Håll i minnet att hans skildring behöll sin aktualitet långt in på 1900-talet: ' Han berättar hur kvinnor avlö- nades med 7-—12 kronor per vec- ka mot männens 10—25 kronor för samma ' arbete. Hur de fick nöja sig med 1 kilo bräckkörv och 1: kilo hästkött som' sovel i fem- personersfamiljen : under ; veckan. Vidare den hemska trångboddhe- ten där åtta personer skulle sova sin nattsömn på en yta :av 3öx 2,5 kvm, ccs ' Men visst hoppades man på en bättre morgondag. Med reglerad arbetstid och dräglig lön. En!'bo- stad som kunde' kallas människo- värdig. Att slippa se den obarm- härtiga ” exploateringen av min- derårig arbetskraft, Och 1918 bil- dades den s k ”Arbetstidskommit- tén” som utarbetade det Jagför- slag om 8 timmars arbetsdag som antogs av riksdagen 1919. Det var. år så lades propositionen om kvin- nans rösträtt fram. Även denna antogs av 1919 års riksdag men i och med att den innebar en grund- lagsändring så. trädde! den inte i kraft förrän :1920,: Vid.nästa' års val gjorde för första gången 800 000, kvinnor sin medborgerliga plikt!" hälls ilden” skiftade an sikte OCH SÅ HAR L GIok . - ADEBATTEN Nn ' Självfallet så var 8timmarsda- Tgen välkomnad av arbetarna me- dan man från 'företagarhåll : var mindre förtjust. Och lagen. om åt- ta timmars arbetsdag antogs: först efter långa debatter. I andra kam- maren var 128 röster för och 64 rösten negativa., I första kammaren var: motsva- rande röstsiffror. 76, för och 46 mot, "a | SK Det har fortfarande kvär sitt intresse att:ta del av några de- battinlägg. Så här sa östen Ur dén under debatten. . '.— Här är ingalurida meningen att vi skola gå före andra länder. Tvärtom finns en rad föregångar re. Den, tyska "lagen "är icke -— som herr .von Sydow tror — av provisorisk karaktär” T England har på frivillig väg 8timmarsda- gen genomförts vid de stora in- dustrierna. "Hur det förhöll sig med Japan visste inte herr von Sydow, men icke skola väl vi vän- ta på detta land? Det svenska hö- gerpartiet. hade 'en annan syn pi denna fråga än "de konservativa i andra länder. Talaren trodde icke att högermotståndet grundade sig på de redovisade siffrorna 'utan på en annan, mer känslobetonad syn. : Från dåvarande Bondeförbundet kom följande inlägg av Johan Jo hansson, Kälkebo: : gjorde Gud: honom till ett med en syndfull 'mänsklighet för att ”vi i honom må bliva rättfär-, dighet från Gud”, -— En förkortad arbetstid för hela industrin kommer att med: föra samma förhållande även "vid . jordbruket och det vore för res- tio år sedan som de svenska ar-' en omvälvningarnas. tid. ,Samma. Sa AV ARNE öNEN ten inkonsekvent - att fodra att: jordbrukets arbetare skulle ha be- tydligt längre arbetsdag än andra enär ingen vill påstå att detta ar-' bete är av lättare beskaffenhet än fabriksarbete i allmänhet. Vad det kan innebära 4 kostnadsök- ning för jordbruket "kan inte an- givas men man kan förutspå. att de måste bli dyrare produktions- förhållanden ...””. . Högermannen' Arvid Lindman: — Man kan naturligtvis ha ett stort intresse för arbetarklassens och hela mänsklighetens höjande, men därför får man inte tappa bort sammanhanget med”den' national- ekonomiska sidan av, saken, Skall arbetstiden ' förkortas så mäste detta åtföljas av en ökad arbets- ”Jlintensitet ty det är på den ökade Produktionen som Europa måste leva. Ett generellt nedsättande ge- nom lag av arbetstiden måste in- nebära minskad produktion. Det gäller för "regeringen ätt bevisa motsatsen; Finns det någon”; som tror på den? > > 1918-—19 års statsminister mden var naturligtvis med i elden och framhöll följande: — Ur. ren, självbevarelsesyn- fi För 50 år sedan fick vi åtta timmars! äarbétsdag Od Funke toa SS å samhället an- geläget att genomföra en begrän- sad arbetstid och sörja för de sto- ra arbetarmassornas utveckling, så att arbetarna blir: i stånd att på ett rätt (2) "sätt utöva” 'den' all- östrätt | som” nu ”tiler kännts dem... DET ÄR SA NÄRA 1 1 TIDEN | ve 1918 blev envepokernas tid. När ra oss som lever i nuets välstånd, Men ändå så ohyggligt avlägset när man granskar de förhållanden som den stora delen av samhällets invånare tvingades leva under, Men för att Belysa hur det var så vill jag avslutningsvis ta ett exempel ur'en arbetstidsutredning som gjordes 'av Fredrika Bremer- förbundet. Utredningen omfattade 70 olika fack, Man fann tre bi- träden "som av sin arbetsgivare fick — 'säger och skriver — fem (5) timmars fritid." Deras lön var urusel men ' arbetsgivaren förkla- rade cyniskt att ”de har ju nätter- na att tjäna extra på”. Likväl är det bara femtio år se dan... Torsdagen den 25 april 19568 I dag: MARKUS går upp kl, 42 38 "och 15.43. : Solen ned kl. I Solen . ned kl, morgon: TERESIA går upp kl, "19.46, . I LUST OCH NÖD En prist I en Medelpadssocken besökte vid ett tillfalle en av kom- munens mindre flitiga kyrkobe- sökare. Det blev tal om kvinnans betydelse I hemmet o s v, Och så frågade prästen: s vå, L älskar nl också er hustru, som ni en gång lovat att göra? — Hm, llskar, vet jag väl Inte just, svarade L suktmodigt, det är väl med kärlnga ungefär som med katta, ho får nå gå här. 4136 och Görni i det, då vet ni att ni får ett . mört nötkött. Saftigt och gott : bara ett rätt mörat kött kan ge. Garantimörat kött från Scan är. " mörat genom en naturlig mognads- Process. Högsta hygien iakttages ialla led. Ni känner också igen. köttet på den mörkröda färgen. med en fyllig och mogen smak som ik ek Oxstek med tomater och rödlök I skiva benfri oxstek, beräkna 125 glpersori, bultas ut försiktigt. Krydda med salt och vitpeppar. Stek : hastigt på ett mycket hett och nästan torrt stekjärn. Garnera med stekta tomatklyftor och stekt rödlök. ' Servera med stekt eller friterad potatis. . .. Kom ihåg att vid för lång stek,- grill eHer ugns- "behandling händer det att köttsaften och fettet smältes och köttet kan bli torrt och trådigt. Jan Fridegård FLYTTFÅGLARNA:: 3 Och From nickade, stolt över sin världsvana. "Det går väl 'på en årslön, ett sånt . där spel”? frågade han nästa Paus, och spel såg ett ö konfunderad ut. Det fanns ju ändå årslöner av olika slag, han visste väl inget om statarens. Och han svarade att ett par hundra kronor kostade det. Så att lite grand, en tretti, fyrti "kronor fick en statare över om han köpte ett sånt spel, Och nästan alla "skrattade åt den svindlande tanken som From antydde. Ibland kastade den mörka spel- mannen en begrundande blick på si- na åhörare. From såg det och blev orolig. Han ville veta vad det betyd- de, Men så gick det upp för honom — för fan, det är hans jobb, det som han 'ska tjäna sitt bröd på. Liksom "jag i lagårn och kördrängen dä äkern, Och han skrattade lite av : H nad över att ha löst gåtan 1 den främmandes svarta ögon. När tåget ryckte. till och började slamra iväg. från stationen närmast staden sade han med hög röst att det vore väl inte mer än rätt om de visa- de sig lite tacksamma mot den mu- sikmästare som spelat så fint och snällt för dem, Ett medgivande mum- mel följde på hans ord, De flesta var glada över detta förskott på mark- nadsglädjen som musikanten bjudit på. — Gå inkring med mössan, du Jo- han, sade fadern och Johan lydde. Det skramlade bra och lyste av det vita silvret mot det blågula mössfod- ret. Ja, pojkarna hade svenska flag- gan i mössorna. Några kastade en skygg blick på musikanten — wvåga- de man ge en sån: välklädd karl och mästare till spelman pengar, alldeles ålsom till "drängen som bälgade :'vid dansbanan, Ja, . han - följde . mössan med belåtna ögon och tycktes' njuta av silverklangen... Sade tack du till blyg Johan och räckte From handen. Som förr började From. sin stads- dag med att gå direkt till utskänk- och han fick vänta en stund, Två su- par för sexton öre och flickan tacka- rika bönder som nöp åt sig koppar- örena som blev tillbaks, men sällan statare och torpare. — Nu går vi till torget, sade han sedan, Där må du tro det är ett liv idag. Fast jag får stå i hörnan ett tag, förstås, I hörnan låg ':brännvinsmagasinet och där var redan en lång kö. Bred- vid låg krogen, en trappa ned, den hade inte öppnat, men en rad för- väntarisfulla köade även där. =. & — Gå ut på torget och titta dig om- kring, du Johan, sade From vänligt. Det här tar en stund. Mig ser du all- tid när jag kommer. Och man kun- de tro att han syntes över alla andra. Det var alldeles fasligt vad mycket varor och folk som trängdes mellan stånden. Dunkelt kände Johan att fanns det en himmel så borde den likna torget en marknadsdag. Och han njöt av allt utan att kunna köpa, utan att ett ögonblick inbilla sig att detta var till för honom. Och så var det med de andra barnen på torget ningen, vände rätt ett av de stjälpta brännvinsglasen och flickan slog i, I dag var det massor av karlar där de för fyra öre 1 dricks, Det fanns — de glodde och beundrade -men|låg nere i Idrottsparken. Torgets här- tiggde inte ens föräldrarna att köpallighet räckte för hans del, han be- dem något. Allt var ögonfröjd men inte mera. De fann sig i att vara de evigt utestängda. Där stod Skitlasse med korgar och tinor, där linkade Fiskbrundin — där han gick med fiskkorgen på magen, slog han utåt med högra skånken och det hände att han fällde de mö- tande till marken om de kom för nära. " "Ska ni köpa fisch”, för vartannat linksteg. Och där stod Stam-Ljungvall och höll auktion på en kålrot i en grupp av våldsamt skrattande marknads- folk, Han startade käften och saxade en' lång stund innan- han fick ljud och folk skrattade, skrattade..." Där stod klockskojaren och bytte med drängar — och klockorna strä- lade i oktobersol. Och överallt skratt, prat, jubel — ”ska 'di inte köpa hem den här till käringen, så får du ligg hos'na $ natt, hähähä. — Köp den här åt gubben din så får han tebaks tagena,' hähähä.” Johan hörde och var glåd utan att förstå eller bry sig om vad folk sade och menade. Han mötte 'skrynkel- vänliga ögon från torggummor och gubbar, han knuffades av cheviots- kläddatdrängflockar som glatt skräv- lande drog fram mellan stånden. - ropade - han "Jatt den som varit i Stockholm ska gärde inte mera. Syskonen hade gätt före och försvunnit och fadern sade väl' klara sig här. Plötsligt dök fadern upp 1 vimlet, men han såg allvarlig ut. Kanske ha- de brännvinet tagit slut innan han kom fram till disken. Och var hade han gjort av rallarportmonnän, han hade 'den inte i handen. Johan träng- de sig fram” till honom. -. — Var brännvinet slut? - — Va' säjer du pojke. Är. bränn- vinet slut? frågade en främmande” röst och han tittade häpet, upp. Visst var det faderns ansikte," men ändå inte han. ”Menar' du fanstyg”, sade. blicken. Rd — Va glor du” efter? Är dr inte riktigt klok? frågade käften. Johan flydde ned mot brännvins- magasinet. Hur kunde det finnas nån som var så lik fadern? Samma ögon — lite allvarligare bara:-— "samma skägg och lite böjd i axlarn; "Tur att faderns avbild inte lappade till 'ho- nom för hats näsvishet. Fadern stod ännu utanför och så- 1e dröja en bra stund än. Han”prå- tade .och skrattade "med "dem" som stod jomkring honom. Nu kunde Jo- han se att avbilden inte hade sarima färg. på . kläderna,- men vem - tänkte | på det då? : (sig inte. "I dern gå direkt hit när har kom från stånden så att han mötte honom igen. Inte- heller skulle - han - berätta för fadern :— det var förargligt att ta fel så di , I skyltfö ren fanns mycket. att se på. Dörrarna stod öppna åt gatan och man kunde se fruntimmernas koft-- -.och -schalryggar.: när de stod framme vid diskarna. En del hade ställt sina korgar utanför, Ingen:-ha- de väl hört talas om att nånting kom- mit bort i stan. Ficktjuvar fanns på marknan , förstås; men dom brydde ..om Ilandsbornas korgar. Nu kom .musikanten som spelat på tåget och hansstannade på torgets västsida, där; det var lite utrymme. -Han drog -.vaxduksfodralet från fin. spelet,: tog av. sig hatten, smusslade ner nåra slantar i den och ställde den på 'kullerstnarna. Johan tittade förvånad och undrade varför han gav sig själv pengar: I Långt senare förstod Två bitar spelade musikanten och såg sig sedan omkring, Ingenting ha- de skramlat i hatten, kanske hade åhörarna inte ens märkt den, Eller också var det som på tåget — ingen vågade börja för att mustkanten var så snyggt klädd. Ringen började för- läget skingras då Johan greps av en svindlande ingivelse. Varför inte göra; som på tåget. Och innan han tänkt färdigt hade han tagit hatten och ” gick fram till de närmaste. - ”Jaså, hör du till gpelmannen”, sa- de en karl och lät lättad; ”Kanske. släkt till en?” Samtidigt grävde han fram en slant” och väntade nog inget svar på släkt-- frågan. Nu började det regna slan-. tar i hatten och med enyblick av- glatt samförstånd med Johan började, . musikanten med en gungande vals.” >» När Johan gått runt och återvände. var valsen slut, Musikanten tog en" från hattbottnen och. han” 1 ingen av I na. ville 4 vara "den första att lägga slantar "4" hatten.” Det gick lättare omrdet redan låg några där och mu- sikanten "kände sin publik. Så började musiken och det gick som en vind bland sgchalar och vad- malsryggar på torget. Jesseg ett sånt spel! Snart stod det en tät ring av folk. kring” spelmannen och JoKan tänkte. ängsligt. på att här kommer jag aldrig ut. Men säkert skulle fa- , Han hade” ännu -inter / fattat att marknadens höjdpunkt. och. -himmell- -Nu- skulle han inte.gå-in. bland 4 räckte honom den. Sade att det där gjorde du bra — du kommer nog att. klara dig här t livet. . . Men inte kunde han ana att den" pojken aldrig skulle kunna gå om- kring med hatten för egen räkning. Men nu var folk varnade och ring- en kring spelmannen pglesnade, De som Jagt .en-.slant-1 hatten ville väl ha ut mer för den, och de andra aktade sig att komma inom hatthåll, magasinet, t qForts.]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.