Fredagen den 26 april 1968 —=1T Fredagen den 26 april 12908 . i id LH MH » Valfrid Paulsson, chef Statens naturvårdsverk, . repete- "rade ofta den gamla kända so- >, Cialdemokratiska tesen att -jord- NN. "traktat bruket skall betraktas för sig irvärden för sig, Enligt referaten, upprepar han sin. gam-|- la. läxa — den om han har så väl inlärd im jordbruks- politiken, ”där han "kommer. fram till::.den likaledes 'slitna. slutfra- sen: ”Man., måste " göra jordbruket : till en näring bland näringar”. Detta ,är något :8lags. .egen- domligt slagord som sossarna | lagt. sig. "till- med; -Det uppfanns eh 'gång i tiden, troligen av "hr Paulsson, . ät. Ar. Holmqvist, vilken: använde uttrycket flitigt : under "den: tid: jordbruksutreds ningen arbetade. Men om" man inte har. mycket av sakliga ar- gument att komma med; så-kan det) gamla" slagordet. duga att tå till igen. Under det inlögg hr Paulsson gjorde, 1 ' samband” med "ant: bruksveckan ”vädjade” "han en- ligt. tidningsreportagen, om. att ket för sig” och "naturvården för sig”. Det; framkastades från. nä got häll. att: man..skulle- kunna. subventionera t.' ex. köttproduk- där man av. olika skäl "vie hålla landskapet öppet.” På: det" menade, man, jord: : sättet skulle; bruket väl kunna” existera om detta erhölle; de . pengar som) buskröjningen eljest skulle krär va. ot Men” lyssna på dett; ventionera... mi m joråbruk: med 100 kr pr. djur för: betesgång, då . blir andra ”"Jönsamma' jordbruk: mindre. kon: kurrenskraftiga”, . ” Detta betyder att' hr. Pauls- son: frånsäger. sig varje” som helst. förmåga att tillsammans med, andra i den... "nuvarande socialdemokratiska . hierarkien kunna "avgöra "vad som är en rimlig. subventionering ”för att i. mindre . gynnade'” områden åstadkomma - symbiosén mellan | djurproduktion -: och « naturvård. Détta ”ärninte. något: annat> än; rent , nonsens, Det borde nte vara , några större svärigheter att 'avväga ett lämpligt belopp t.ex, per, arealenhet . . råden, som man verkligen öns- kar. hålla. öppna ;och. där alter-. nativet. är. att” sätta sin 5 busk- bekämpning och andrä åtgärder med den arbetskräft, som man i and: "efter til den svenska TR vi bestrider inte söcialdemo- | kraternas vilja att bemästra de Må sysselsättningsfrå- är förmågan” som r, betonade, fölkpartileda- ven Wedén i TV-duellen, Nerikes Allehan- aa (fp). Tidningen anser denna . karaktäristik av, xegeringen vara riktig och -fortsätter Herr Erlander —' som också var, Sven med folkpartiledaren i dej nes ,TV:debut — ville inte acceptera. nägot "av" förslagen som presenterats i syfte att sti- mulera produktionen, Det vore emellertid rätt märkligt om/ man” inte, — som så många gånger ti- digare — ändå till slut accepte- rar propåerna. När. oppostionen och LO är ense om ätt regering- en inte gjort tillräckligt mycket mäste finansministern" motvilligt rucka på. sina planer. Den' kom- mande kompletteringspropositio- nen torde inte hålla några juste-' ringar. 15 Det var två värdiga motstån- dare' som. möttes' i TV- skriver Göteborgs- -Posten.' (fp). Samtidigt stod: det klart att hr Erlander och -hr Wedén repre- senterar? han olika: samhällssy- ner: ' : Hr Trlander/ "vite sätta lik- hetstecken :. mellan de ,skatter samhället tar ut och dess resur-. ser. För: hr Wedén. var .samhäl- letsitresurser 1 stället . vad som skapas av enskilda individer och det :samlade näringslivet. På ett effektfullt :åätt illustrerade han |. sin syr genom att framhålla hur många nya-arbetstillfällen som skapats "av: de -fria företagen, medari, man på den. statliga sek- torn: fätt allt mindre möjligher ter till sysselsättning. : Hr Erlander talade om hur re- geringen önskar uppnå samar- bete” mellan "stat och näringsliv. Men hart hade naturligt nog ing- et svår på hr Wedéns fråga hur han tänkte sig möjligheten av ett ”samaårbete "mellan stat och näringsliv på samma gång som regeringehs 7 ledamöter — riktar mäångahanda . grava anklagelser mot "näringslivet. Med sådana metoder kan omöjligen erhållas |: i Mystik i i -naturvårdsfrågorna: SS för] kulle -”diskutera :jordbru-. MT= industrin. Argumentet att” man skulle" göra. jordbruket ide bästa jordbruksområdena .mind- re konkurrenskraftigt;- är föga l” övertygande, Det visar'-bara en "sak, nämligen att. hr” Paulsson .kan sina "inlärda läxor, men” så snart han i jordbrukssamman;- "hang skall försöka. komma fram med några egna. och nya syn: punkter, blir » uttrycksmetllen ytterst" vaga. I "Hr Paulsson: hävdar att man skall bedriva : » jordbruk, där "detta "är mest lönsanit., Detta resonemang är tvetydigt. Om vi” endast, skulle - bedriva jord bruk, där : jordbruket. är. mest lönsamt, skulle vi: inte. nå "en självförsörjningsgrad /högre” än som, bosatt. sig i Sverige och hjälper sina landsmän samtidigt får ett ' rejält handtag: "Hurdå? Jo, Radje säljer ” ”päket- prenumerationer” på konsthant- verksprodukter från Indien i'Sve- den verksamheten kommer : Stif- telsen "Teknisk Hjälp åt Handi- kappade' : tillgodo och -samtidigt bereder - han - arbetstillfällen '. åt många landsmän; över femhund- ra miljoner människor kämpar 1.Indien' om relativt sett:få ar- betstillfällen "för att. klåra brö- det: för. dagen, ;.:Varje initiativ som. bidrar till 'att.öka. syssel- sättningen blir därför en värde- full hjälp : till självhjälp; '-. " BLDRIVNA -RULLSTOLEN ”PERMOBIL FöDDE IDEN” kanske ” tio procent, Förutsätt ningarna för. jofdbruk är "olika delar. av landet,. Men de; eko- nomiska, resultaten' utjämnas i "betydande grad > genorn ” bl.” a. | prisbildningen på åkerjorden. "Det är beklagligt att chefen för naturvårdsverket. skall. ha en sådan inställning, Han har, : vsjälvfallet "på" grund "av sin” "tjänst "ett" stort ” inflytande” på” de vägar : "skattebetalarnas: mi sammanhang '$å ivligt Lå . "cémbersi1967” tagit : ut. mer :än joner "skall. vandra, när det. gä ler att göra: något ' åt: naturvår-. "den" i värt" land." Om ' han; håde : en ' positiv” inställning -till "prob: lemen och. inte vore. fastlåst' i de "politiska ställningstagande: vilka, från regeringens ' sida: län- : ge: gått -ut på att-isolera jord-- bruket från" såväl - skogsbruket Isom? ”natårvården, så skulle hän kunna gå till sina viktiga vär Vv. med uppriktigt. och öppet iän- ; tresse, för, att verkligen sakligt pröva de bästa jösningarna - av "problemen, i stället för 'att låta ..den. politiska. prestigen koråma i. första -rummet, Det. som .. vi "nu « får bevittna: i det. ena de- battinlägget efter: "det "andra äv Valfrid I Paulsson är ett.'sor gligt |: belägg. för hur, det, kan. gå, då "ämbetsmän. når, sina poster en .politisk ”kärfiär, där de först i det politiska ”arbetet”. bundit sig: för "vissa doktriner, som .de sedan” här: svårt - "att: komma ifrån; och i vissa fall tycks vil ja försvara till det ttersta, Det är dyra ri kningar. :larna- får "att svara Riksskattenämnden genomför 7 sedan: en del. år. tillbaka regel- s'böundna 4 skättekontroher- av oli- "ka yrkeskategorier." I år" har "nämnden ; riktat .sin uppmärk- samhet.mot de personer som un- der, tiden, 30 november-—31-. de: '25.000 > kronor | från . sina bank- "konton, "skriver Västerbot- tens- Kuriren, (fp): "Det är enorma" belopp som stat och kommun lurats. på och med tanke. på att razziorna blott är punktinsatser från myndighe- ternas sida är det uppenbart, att skattefusket varje år. allvarligt bidrar till att försvaga samhälls- ekonomin. Det kan i samman- hanget nämnas att de ordinarie skatterevisioner som täxerings- avdelningarna på länsstyrelserna "gjorde 1966 medförde att de dek- larerade beloppen höjdes med 192 "miljoner "kronor, vilket tor- de ha tillhört stat och kommun minst 100 miljoner kronor i öka- de skatteintäkter, - .. Omfänget av skattesmitningen i — speciellt den som framkom- mit vid bankkontrollerna — är dock sådan, att det står överrall » diskussion att. det'1i den -allra största' delen av fallen är fråga om « « planlagda, och. -uppsåtliga brott. "+ Det finns inget: som" säger att - vissa. yrkes- eller ,inkomstkate- gorler som "grupp betraktade skulle ha sämre skattemoral 'än andra, men frestelsen och möj- ligheten att "lura" staten på pen- gar är större för personer' som äånte: har sin: huvudsakliga in- komst från: fast anställning '-— och det, är. också dessa som ofta har de' högsta: inkomsterna och förmögenheterna, ' " Tidigare .stickprovsundersök- ningar; "efter, familjenamnets be- . gynnelsebokstav eller efter yr-| keskategori, . har . också avslöjat ett, betydande skattefusk, om än inte av de dimensioner som. den här sortens kontroll lyckats upp- > täcka, skriver: Upsala Nya Tidning (fp): . Tillsammans "betyder emeller- tid” detta att .de lojala skattebe- talarna år ut och år in fått bära en alltför stor börda; som skat- tesmitarna utan hänsyn ” vältat över på dem, ' > Skattefusk 'är' stöld” och kan inte tolereras, Opinionen tycks ha en svagt utvecklad känsla för detta och närmast jämställa skat- tebedrägeriet med ' spritsmugg- ling för privat bruk och' dylikt något samförstånd. smållffel, Den Inställningen " Permobilen -—" en "svensk upp- , finning som” under' senare år: bli- vit uppmärksammad .: långt : utan- för landets. gränser — har; ut- vecklats : fram > till, serieprodukt , präktiskt. taget utan: ekonomiskt stöd ' från. samhället, ,: Stiftelsen | Teknisk, Hjälp åt: Handikappade i. Timrå, :som. står bakom. pro: jektet," har fått förlita sig " på ekonomisk . hjäln från" enskilda, föreningar, fönder ' och . företag. Trots, generositet. från ' många häll; täcker inte: dessa "bidrag | : kostnaderna för. Stiftelsens värde: fulla: -utvecklingsarbete. Ett visat intresse från "Indien ':att köpa . Permobilen, kombinerat med svå- righeten att finansiera affären på annat sätt än genom varuutbvte, födde "idén att genom försäljning av indiska konsthantverksproduk- er i Sverige nå tre mi - > att :genom vinsten av” för: ningen få in välbehövliga medet till Per- « mobilens fortsatta utveckling, att skapa ' fler arbetstillfällen, i In- k .dien och: slutligen -att. göra 'det möjligt för Indien: att: köpa Per v mobilen! uävläd INDISKA PAKET VER | HELA LANDET, "- Mado” Radje har under det set - 'naste:s året :. rest kring” för Stiftelsens” räkning” och 77 land och :rike [ Pla st-ölet "redan'på våg » STOCKHOLM Pp Mu - En plastflaska för, öl och läske-, drycker som förstörs om den kastas" utomhus lanserades på onsdagen av AB Wårby-bryggerier. Man hoppas att den nya förpackningen skall lösa! problemen; med engångsglas'som hot; mycket. annat genuint indiskt kan mot naturen. Flaskan förstörs på två! det. vara — "en. positiv överralsk år om den kastas utomhus och kan dessutom brännas upp. ” : Till hösten" eller förvintern skall företaget börja sälja drycker i plast- . flaskor på prov i. Stockholmsområ- det. Den nya 'flaskan väntas i första hand ersätta engångsglasen, för malt- drycker, =: . Flaskan beräknas kosta ca 11 öre; eller lika mycket som de: nuvarande engångsglasen på 33 cl Företaget . räknar, dock med att priset kommer att kunna minskas när tillverkningen blivit större. -- Med det nya plastemballaget an- ses en viktbesparing på 25 proc kun- na göras jämfört med glasemballage, vilket är en väsentlig vinst, Ca hälf- ten av den idag transporterade vik- ten för bryggerinäringen är. embealla- ge, förklarar företaget. — De hittills kända plästmaterialen har inte kunnat användas då de'inte som våra svenska handikappade, rige; Hela" nettobehållningen av > iner,; sält indiska | paketprenumeratio- "Jo, man tecknar sig för indien- t paket en gång i kvertalet -för exempelvis: 25 "kronor" per paket. En dag kommer paketet - direkt från Indien och, man - har en. aning om. innehållet. "En un: : " derbar 'helsidenscarves, ett". snidat” skrin, : smycke ”'av . ametist och: ning”. lovar i Meado Radje. . ”Våra - - många ” prenumeranter. har:: med ytterligt" få undantag varit mer än: nöjda, Trots att ”presenten” från Indien i de flesta fall sKulle kosta: mer' än 25 kronor om den". skulle säljas i butik eller varu- . hus, blir det :bortät en tia;över till: svenskt” handikappsutveck-.: lingsarbete nå varje paket. Från-, varon av "många . mellanhänder gör detta möjligt... a ce Och ” hur: prenumererar man? Inga : problem :-— ' man skriver bara till Stiftelsen Teknisk Hjälp åt Handikappade, Box 90, Timrå och får en prenumerationsbeställ- ningssedel, ”Vi är: verkligen gla- da”, slutar. Mado Radje, ”för det stora "intresse 'som visats för des- sa paketprenumerationer, "Att pa-' : keten. är' populära: framgår, inte: minst av att så få” av våra pre= Mado Radje -från Calcutta hjälper" svensk handikappsu . genom ' ätt :sälja ”paketpreniumerationer” på : indiskt konsthant«. jningen får "ett välbehövligt ” ckonomiskt: stöd, hjäl: per Radje många . av''sina Jandsmän undan svälten. genom, att. i » bereda. dem : arbete. 'Hör "det Hela "är upplagt? | inte jr "Då. nu alla som sutto' i Rädet ; fäste" sina. ögon på honom, syn- tes dem hang” ansikte: vara - så- En av' mina "vänner, vilken an- "sikte" återspeglade ett" Kristuslikt j - tålamod, fick vara med om en egendomlig erfarenhet. Han gick utefter "en gata. -1- sin hemstad, en stor stad: med mycket elände och dryckenskap. "En vstackare' hejdade honom : när . de. möttes och sade: ”Vill- herrn, säga ett vänligt. ord till: mig?” Skulle: vårt ansiktsuttryck upp- ; muntra någon att "stanna osa "med en sådan. önskan? Eller :ser andra i våra ansikten att. vi är människor som är helt upptagna med. våra egna problem? Varje dag möter" vi människor. på : ga- tan som är: nedtyngda ' och för-; tvivlade, Ett leende från en främ- ling kunde kanske ge dem ny kraft, När domens dag kommer; skall inte Gud' fråga: ”Har du ' gjort: något storverk?” . eller ”Har du NX är gastäta' Till att börja med skall numeranter begagnar sig av den” fört många in i Guds rike? ”Nej, plastflaskorna importeras färdiga, men redan i år skall installeras en maskin för tillverkning. ” självklara rätten att avbryta pre- numerationen närhelst de så skul- Ie önska”, . i Roland Björsne ordförande i Centerns studentförbind. Centéins Studentförbund har till :ny ordförande vid förbunds-" 'stämman i Lund valt Roland Bjö + Att Centerns 'Studentförbund är ett radikalt förbund, som vill vara :. pådrivande, på . Centerpartiet. fram- -kommer tydligt i både. handlings- - program och motioner. I handlings- . programmet säger förbundet bl a satt varje svensk medborgare bör > åläggas" medborgarpliktstjänstgö- ring inom "försvar, civilförsvar, »-' sjukvård eller annat för samhället . centralt . område, 1 programävsnit- tet, för hälso- och "sjukvård krävs "bl acatt all slägs boxning förbjuds "och att landstingen blir huvudman för alla vårdformer, CV "När "dét gäller företagsdemokra- | ställs i det. nya program- " met krav” på att juridiskt uppsäg- ningsskydd införs: och: att ett av- ' delningsråd skapas :som underor= " gan till fö etagsnämnderna. , . Motionerna stämman, hade att ta - ställning till, var många och be- ändrar man. nog inte.på med an: nonser och förmaningar i annan form, - Men inte. minst vid. det här slaget. av, brott .torde den omdiskuterade preventiva effek: ter; av .straffet .vara avsevärd, Med en ' kombination av och in- tensiflering' av. ollka. kontrollme- toder' som står till. buds borde "man. kunna komma" därhän att Ingen 'skattebedragare kan kän- na slg säker. on, . Ultuna, som 'undanbett sig återval, I stort sett två av de tre . stämmodagarna gick åt till behandling av motioner och .handlings- program. Två nya avsnitt till för bundets, handlingsprogram antogs, och: några tillägg gjördes. till red an uppsatta programavsnitt. sne, Stockholm, efter Stig Hans- Kandlade'en rad olika ämnen, Kulturfrågor kom' på tal vid fle- . ra tillfällen. under stämman, Dels' behandlade ett par motioner ämnet och dels var ”En centerlinje i kul- turpolitiken” 'ämnet för en estrad- debatt mellan riksdagsman Einar Larsson, Borrby, universitetslektor Bertil Fiskesjö, Lund, soc stud Ro- land Björsne, Stockholm, och red Jorma Enocksson, Malmö, + ; Riksdagsman -. Einar :. Larsson, Borrby, :som centerstudenterna ut- sett till 'årets centerriksdagsman 1968; höll också inledningsanföran- det i den allmänpolitiska debatt som ägde rum andra stämmodagen. Samtliga ledamöter i förbunds+ styrelens ” arbetsutskott nyvaldes på sina” poster. 1968 års styrelse kar. följande ' sarhmansättning: föra bundsordf Roland Björsne. Stock« holm, 1:e vice Björn . Brådvik, Uppsala, 2:e vice Kerstin Einevik, Karlstad, politisk sekreterare Åke Pettersson, Lund, internationell se- . kreterare Leif Björklund, Ultuna, - Övriga” styrelseledamöter: Dan- Öjvin Gasstorp, Göteborg, Lars- Ove Johansson, Karlstad, :Sigbritt Segergren, : Linköping, Ingemar Johnsson, 'Lund, Anna Eliasson, Stockholm, Lennart Lindqvist, Ul-= tuna, Hans Jacobsson, Umeå, Ove Hultquist;'Uppsala, samt Rolf Nilsg= > &0m Växlör a pa? | JORDBRUK, Vär regering 'Teformerar, lägger dessa jordbruk ner, ” som sig själv ej honorerar och om subventioner ber. - Äventyret: åkrar, hagar, vilka. mödan "odlat har, är ett vägspel vi beklagar.. vem kan giva det försvar? - N uti mänga, länga släktled I har vårt Sverige odlats: opp. . Det-har gjorts i fred och ofred, i förtröstan, tro och hopp, ” + i Skörden ofta togs av frosten, liten "väta, allt för stor. Det var ofta svårt med kosten, inte lätt för far och mor, Missväxt, hunger, nöd, elände haver. fäder :genomgått. Många stor förtvivlan kände över livets härda lott. . Än i dag går spöket Hunger genom länder '— ej så få — . och sin dystra dödspsalm sjunger Därmed vår regering kröne för de många— Stora, små, . os Är det riktigt då, att hämta, i spannmål ifrån andra land, när miljontals människor svälta på en främmad syskonstrand? Här ett otal tegar väntar på en sådd, som bröd kan ger. . " Som, trots: allt, sig väl förräntar och därtil arbete ge. BRÖD OCH ARBETE Lv : Dessa tegar, underbara, : får ej skog planteras på.” : - Vi vill dem alltjämt bevara för potatis, säd och strå. + "-. Misstag kan vi alla göra, '! ” Men att stanna I dem kvar -. vore att oss själv förföra, Ord till alla och envar, .- nr + Jordens 'folk sig snart fördubblar - " Varfaohavet växer fort, ar fås mat ren . mången” rubblar? Vad kan hända inom kort? Även Sveriges folkmängd. Stiger, . allas livsvillkor är bröd, "Ej den frågan vi förtiger, : . den vi giva må vårt stöd. Giv: alltfort den illa slanten AN åt dem som 'har mindre Jord, och det ger den trygga panten, ” arbetsglädje, bröd på bord. ot Och de goda jordbruks-: söner, döttrar, blir på landet kvar. ett "beslut som framtid har, . ot vs Giv tillbaka småbrulk, alla,' minska arbetslösas tal! Borttag denna villervalla: : ; minskad "jordbruksareal, + tv Då blir bonden kvar på gården, och vår landsbygd leva skall. Land som stad får rätta vården, , "En och var går i sitt kall," är Jorden allas, Moder, . H ” skön att skåda, stor att ge. - : : i ; . Vv Hon bär inom sig klenoder, ' Ne "oo: som vårt öga fritt får se. . f Hälsingborg i april. 1968, Dessa är den skörd de giva ' utav. varjehanda slag. .- "Må vi jorden trogen bliva i under all vår levnadsdag, tv År I - T.eonard Jansson Renare, inf med - "nya, avgasrenare Vi måste falttökt sluta med för- bränring av alla 'fössila Bränslen fbmärspertods — gas, kol, olja och bensin — in- em de närmaste tjugofem” åren,. om. vår. "civilisation. ska - ha "en .J chans att överleva, Jorden är" att if likna "vid ett. rymdskepp. med 'be- | gränsad: mängd. syre .ombord, "och I att förbränning. av.'dessa. bräns- Igen. gradvis förvandlar. syre till kolsyra.” I Amerika mäste "alla "bilar. som bekant; "från ' och: med .1968 . års modeller - vara - utrustade -med- av- gasrenare-av typ-som. är. föreskri- ven: i" Kalifornia. s'Troligen :kom- mer liknande .förordningar . och regler att: införas i'Sverige. Men pg. vilket; avgassystem är egentligen finns det att. SR I. senast; numr av: PM beskri ves 7 ..st olika: avgässystem, som just nu håller på att' utexperimen- teras. I, PM>- (Populär Mechanics "svenska 'upplagay kan. man i det- ta nummer också läsa! om några enkla” regler” hur man skall. av- hjälp: fel; man troligen finner då 'man inspekterar drivaxeln un- der bilen..En bra artikel för: ”Gör- ”det-själv- -bilisten”.” I detta nummer kan man. också läsa om en, test av. nya. Honda och dessutom; vi: sas. nya båtar; jollar, segelbåtar, motorkryssare — från kr 500 till 100.000. Rs Ae GEL han kommer att. fråga . om du har gjort "Kärlekens gärningar: givit de hungriga att äta, besi de sjuka, klätt de fattiga, besökt dem som är i fängelse, välkom- nat främlingen i ditt hem. J ordbruksnotiser V Vä Produktionen - av Jordgubbar i Polen ; Ir; från. nuvarande: 100 000 "ton « Sf rdubblas : på en norra: Höllanae En! 'fyndighet med ' 1900. milj. kbm : gas : exploateras söm ”bäst - och nya', borrundersö "Av -det: danska .d jordbrukets 159300 brukningsenheter ”drevs i: öksstation - NN rsöksstation har pir bo dtvscklats ”och närvarande : 1880 De upptar gödslings- rsök parceller. försök, > .odlingstekniska” samt art- och” 1 sörtförsök Brukningsenheter / i USA Sedaft. 1945. har antalet", bruk- ningsenheter i USA minskat med hälften, Av dagens 3 milj, beräk- ” nas endast 2 milj. kvarstå 1980. - SLI. 4 > Än har vi bara haft'högertrafik På den tiden blir i ingen kvitt gamla vänstervanor. '"Donrsitter djupare än så, Man blir inte fullärd ' bara av att köra några hundra mil på höger: sida av väger. N Några frågor just till dej: Kan du högerregeln? Och kommer du ihåg den? "Hur gör du när du kör ut på vägen? ks ok ou rtns 2 ett halvår. Eller! | tänker dej för? Ser du: åt båda hållen? Håller du din högersida, när du svänger? ' . Bra! Om du kan svara ja. ” > Känner du dej så säker, att du inte " Då är det du som är farlig. Då kan det smälla. oa > SE Å en från Statens Ti jä ne Tu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.