. I LAHOLMS TIDNING + oe a "Lördagen. den 2 april 0608 "atg” " kring:.1970 skulle ha minskat, . lägre talet, : 1980: I'ett uttalande för någon tid sedåt "framlade förre 'skogsche- fen” Karl:-Gustav Zimnmierman synpunkter, på. den mänskliga arbetskraften : I "framtidens skogsbruk. Det 'var en. realis- tisk bedömning, som. väsentligt skilde. sig från de fria fanta- sier 'som ifråga om prognoser- na för skogsarbetskraften präg- lade den senaste" långtidsutred- ningen. Hr Zimmerman räknade med den fortgående ökningen :i skogsarbetets mekanisering, Han . gick emellertid inte till 'några överdrifter, såvitt. nu kan be- dömas, utan tog hänsyn -: till "det faktum att den största de- len. av, arbetskraften i 'skogen även på 1980-talet kommer. att |: befinna sig ”på marken”: och alltså ' inte” vara” maskinförare; Arsavverkningen, som "hittills under 1960-talet ,Har varit om- kring 55 miljoner msk, bedöm- des. omkring 1980 ha ökat till ca 80 miljoner m?sk. Vid be dömningen . av arbetsförbruk- ningen per msk utgick hr Zim- merman från , talet 0,45 dags- verken per m'sk' i början” av 1960-talet. Han. räknade” med arbetsförbrukningen :: l till”: 0,25 ”dagsverke "per mösk: och" 1980” till endast 0,18—0, 15.i Det "angavs att; talet, 0,18 skulle innebära, en. fortsatt mekanise-, ring'vi.:dägeng' takt, medan. det 0,15, skulle "kräva, en ”stegrad , tal ”mekaniserin- gen, Hr Zimmerman valde -ta- let . 0,15. som prognos för. år vid en "ifråga ; om "det; ; erforderliga an. . tivepresentanterna.” - debatt till. den bäs 2. 2 rät varnade. "regeringen för att, forcera den strukturomvand- |” ” ändå. son och ” "ekonomiminister. Wick- man ”tade "uppenbara svårighe- ter att förklara xegeringspoliti ken: på” denna punkt, i liksom pål- d ansatta från: Hr Fälldin hade en; gångsrik ” kväll, Hans” saklighet och. . slagfö) dighet;s som ofta helt Pp Både Fälldin och Gustafson i "Göteborg." (fp) kritiserade ”rege: ringen hårt för att den inte; varit mitt juukturer av att. under | - Realistisk kända et om; fram] : talet årsarbetare måste tagas hänsyn även till förändrat an- tal dagsverken per är och ar- betare. Det. har ' förutsatts . att antalet arbetsdagar per är sjun- ker från ca 240 är 1980, till 200 är 1980, Nedgången "Beror; på såväl” minskad. veckoarbetstid som: ökad semester. . ts I slutomgången justerade hr Zimmerman antalet dagsvérken samt : avverkningsvolymen "dessa förutsättningar och .vida- re” under; förutsättning av -en- ” dast 0,15 dagsverken per' av- verkad msk blir prognosen för tiden" (omkring. 1980: 55 000 års- ”ärbetare; i skogsbruket.” . . "Denna" prognos är alltså gjord ' direkt som en beräkning” av. det gar Afråga om avverkningsvo-: .tidsanställd/ samt dagsvetksät- "gång, per 'm'sk: 'Det- är alltså hjälp ' av: trender; ut- $S : beräknad i-eler, ” antagen otal. arbetsvolym' i ett utgångsläge, »Förmodligen ” kan - tämligen realistisk. . Beträffande utgångsläget, allt- så den nuvarande årliga arbets. völymen i skogsbruket, jorda] . endast" :: försiktiga - uttalahden. Det. betyder” att någon bestämd: fixering av "den antagna. minsk- "ningen i arbetsinsatsen per. "år inte : heller. kunde" "göras, + Hr --Zimmerman åberopade den kän- ””da” stora arbetsinsatsen: i skogs- bruket av, ; personer ; "som del- tidsarbetar i skogsbruket. - d.v.s. i främsta hand; lantbru: karna. : denna” prognos den snedvridna: skildring. som . gjordes. i :deén.- sehaste: långtids- utredningen... 7 Ndenna- utredriing i gick 'man. den andra” väger; "ävs. man :-räknadé "fram ett- arbets- " behov: "omkring: 1980 med "ut: "gångspunkt'/ från en: .antågen Nvö per. arbetare och år till ;2201 . . tilll: 90 miljoner m'sk per år ' Med; : ärliga" arBetskraftbehovet” i skocp gen' vid .bestämda” förutsättnin-|- Jlym, antal "dagsverken. per hell: i inte fråga: om någon framskriv- 1 -. : som" avihr: Zim rerman har). jan "kommer. ofta i mi EN SONETTS so Ett diktförsök i av EDVIN Jog växte icke upp i en urbutik ” och lyssnade därför icke So. . 7 Hill" många klockors tick. 0000 . ". Jag lyssnade till en enda:" ” : OLYCKSÖDE i modern stil NILSSON den gamla 'amerikaklockan, el | a " som hängde i stugan på väggen ovanför skänken. - vid påskatiden i år, ; skrev en sonett, . ;- fastän vi aldrig kunde att vårt land en gång Jen utbildningsminister, Men den goda, stränga "metern 7: 1 klockans' tick och palmesöndag tappades bort, när min sonett ' i .dag Hrycktes i i LTS bt ungt folk, er utan återvändo : både i "Dagens dikt" -å med modern lyrik + 7 z Och när jag nu på gamla dar, « di där jag talade om klöckans. tick, : ll talade jag också om palmesöndag,' le i " ty så sade vi då i barndomstiden,' -- Och vem skall” "begära, sv "som sätter och kortekturläser tidningar, ; skall, ha sinne för metrik? iksom vi alla matas” de j ju ”och i alla slags tryckta alster. utan både :rim och mete "och långsamt mätte visarna en” + Från jul till påsk var långt. vi fic vi barn, hur sakta väntans tider g Vi Visste.v var de föras på dög som stod där vägens bro gick ana, skulle få som hette. Palme... i rodio”. 3 : höres i himmelen” de är värda att minnas Våra ord och handlingar bestä es av, vår” ” ra tankar, Tänker vi goda'tankar ; f kommer: vårt "tal "och våra” gär- gen still. endast - 35 0: 0. årsarbe tare” skogsbruket,” i vilket; inte, z tankar" är en" sådd i "värt - varav. ännu bättre tankar - spirar ', ' "hamnade. vid denna... iffrar be fram.” Goda; - kärleksfulla tankar. / örädlar värt sinne,. danar, vår” ror; på att man. gjorde" ens. K - karaktär och sätter sin prägel på . framskrivning "och "dessutom! heja” vån. personlighet, ' Vår blick: gjorde” denna med: en felaktig” utgångspunkt, Det är : beklagligt". våra gärningar kommer :att';bära välviljans: och godhetens signum.” | när. en statlig. utredning - -göre "Vi människor är dock inte: en”: av personer” som inte tycks be: I part goda. Onda anlag bor. även- härska de mest elementära fak." i vårt inre, Vi är skapade till god-. ningar, .att vara göda:' "ANa' goda; inre. blir; jus, - vårt. tal "vackert; ock : de synden: — det - rd : Guds tan "måste "vi föra ” mötadet.: onida, stihs = "kommer: först? som främling. till dörren.” Sedan : kommer. den; som” gäst; .Däreftér . installerar, den sig som herre”, a . Hur 'skal” jag”: god? "Hur: skall: jag " vinnä seger. över: oridd tankar? Genom”en' fast] . :förankrad skristen tro,” genom att Guds Ande. får komma in i mitt hjärta. och fylla det: med Kristi. sinne, För 40 år sedan: De 3 maj 1928 flög ett silvergrått luftskepp över Stockholm. I det skarpa solljuset kunde man tydligt urskilja dess namn. Det var ”Ia- lia”, som flög mot Nordpolen, fört av den italienske generalen Um- fanns den svenske meteorologen Finn Malmgren. : > Avfärden från Milano hade ägt rum den '12 april, och inalles med- följde 19. personer, ”Italia” som konstruerats och byggts av gene- ral Nobile efter i huvudsak sam-' själv gjorde sin färd mellan Spets- bergen och Alaska 1926 — var emel- lertid inte stort. Av de nitton omboxd måste näm- ligen tretton tränga ihop sig i fö- rargondolen, medan de sex övriga förbindelsegång. Utrymmet var för te stå 'upp under så gott som hela färden, ty ombord fanns endast två tygstolar.. Det var opraktiskt och peligen var en.lustresa, Som ”jäm- förelse kan nämnas, att det tyska '-Iuftskeppet ”Graf Zeppelin” var” ' a än fem gånger större än ”Ita- la . i s , - KORS FRÅN PÄVEN Planen med denna nordpolsfärd var att med Kingsbay som utgångs- " punkt företa minst två forsknings- färder. Den första skulle gälla Ni- kolaus ' II:s land. Vid den andra skulle de: gå över polen och ut- forska Ishavet. Det hela var natur- ligtvis i mångt och mycket en na- tionell italiensk manifestation i ti- .dens sportsliga anda,' men också : Vatikånen var med! på 'ett hörn, ' Nobile hade förbundit sig att jäm- 'sides med” den italienska” flaggan , placera. ett påvekörs / vid: nordpo- len stas ble : Italia”: var - otursförföljd . redan från början. På vägen - till Wien råkade luftskeppet in ien luftvir- vel, så att, höjdrodret skadades, Ef- ter 18 timmars flygning mötte man "i" Mähren. ett' våldsamt åskväder, " under vilket man alldeles, förlora-' "de orienteringen. Först den 16 ap- ril kunde Italia” "landa 'i' Stolp. är. stannade :man:i: 17.-dygn, då 2 jälpfartyget: ”Citta di :Milano”. på . grund .,'av : én” del:: missöden och 2 ogynnsamma” isförhållanden låg för ankar i Bergen. a : Men den 3 maj kom, luftskeppet "äntligen i väg. Den 6 maj var man i Kingsbay. "Vädret var dåligt och flera försök att komma vidare stran= dade:. Det 'var nära, att hela expe- . ditionen förolyckats redan här. "Men den 23' maj kl 4.330 på mor- berto Nobile, och i hans stab åter- ” "ma princip som ”Norge” — det luftskepp med . vilket ' Roald . Amundsen, Ellsworth 'och>- Nobile s. fick uppehålla sig i luftskeppets | övrigt så trångt, att samtliga mås- ' föga lyckat vid en färd, som näp-' i] nografiska, . magnetiska 'och geogra- 'onen kunde mari starta mot Nord-'. | |Välsignar kors från påven . kastades ner på Nordpolen ST - höjd polen, sedan man i sista stund: fått reparera" ett - hål. ur- vilken gas strömmade, -:: Tack 'vare stark medvind nåddes Nordpolen efter" endast åtta tim- mars, flygning. I två och en halv timmar "kretsade man över polen på en höjd av 150—200 meter! och nedkastade det av påven välsignade träkorset, samtidigt som grammo- fonen spelade italienska national- hymner, och leven utbringades för Italien. . ” ATERFÄRDEN : Halv tre på : : morgonen. den” 24 maj anträddes. återfärden, De ocea- fiska mätningar, som” man -ämnat utföra; måste på grund av dimma uppges. .-”Italia” 'styrde nu, dirige- rat genom 'radiopejling från ”Citta di Milano”, rakt mot Kingsbay. . :» Den, 25 'måj, på "morgonen Inträf- fade ett nytt” olyckstillbud, Génom en 'felmanöver " med <höjdrodret bragtes detta i ”dött läge”, "och luft- skeppet började 'sjunka. Felet -av- hjälptes: tillfälligt, men ungefär ' en halvtimme "senare antydde Malh- gren bekymrad, att luftskeppet kän- des tungt, och att det troligen när som :helst. kunde slå ner på isen, ter, och man fäste ingen: "större vikt ”Italia”. sjönk på knappa två minuter från 500 me- isen. med aktern före... vid häns' 'örd; En timme, senare in- |: a Där + maskin "Plötsligt kom katastrofen. Luftskeppet störtade från 50” meters ner mot isen. ' FR vid det hastiga nedslaget, törn först den bakre gondolen mol 'isen, varvid en-mekaniker dödades. Där= efter kom turen till den stora na= vigationsgondolen, som släpade, ett 50-tal meter efter i snön, och vara botten revs upp, varefter den fast. nade i packisen. De stag, som den var ' fästad med vid luftskeppet, knäcktes. . .. Då luftskeppet på så vis: blivit lättare, höjde det sig åter och drev för vinden österut medförande sex av de 19 ambordvarande, Det stol= ta ”Italias”: vidare öden är och för= blir en av polarvärldens hemlig= eter... on - De, som befann sig i förargondo- : len, 'var alla skadade. Men en'tur 4. olyckan var; att'en hel del proviant lastats i denna "del av luftskeppet. | Där: fanns-också tält och en sov= säck. En..stor del; av. de dyrbara instrumenten var "hela. Mest” gläd« jande var,'att ett. Par radioapparas ter, en mottagare. och, en liten fält- station. för sändning på korta" vågor hamnat” med de förolyckade i:snön, Det" blev "expeditionens räddning. ' Milano”, +: Nu blev. det en fullkomlig kapp= löpning av ”undsättningsexpeditio= ner. till det ödsliga I Ishavet. Det var svenskar, | "ROALD ÄMUNDSENS ÖDE = : fanns nu” också en Hanske ' ”Latham” -med bland and«= ra den kände norske polarforskaren 4 Av kyrkoherde” "Gunnar Levén, Text 11 årg. högm. Matt 9:36—-38. När Jesus såg folkmassorna, |. ömkade- han sig över dem. Folkskarorna . som välla. fram 0 våra gator, som samlas i nö- hi Christinae, församling: Göteborg, i nerande,. Det ' gäller plott att ic-' ke stöta sig med dem”. Jesus tänkte icke så. Han öni- kade sig över skarorna, Han såg dem "människor, skapade av Roald A dsen ombord. .”Latham” startade först av' alla — och för=- svann: därmed .för alltid., Det blev den store Amundsens sista färd — en' hel värld sörjde honom. Nästa var en italienare, och kort därpå den - svenska . Junkermaskinen ”Uppland”; ee os : "Ungefär samtidigt med dessa ma= skiner anlände en stor flygbåt från Italien, ”Såvoia 55”, förd av major Man -kom i kontakt med Spifa ar di ' I i i hos, företagen. Försummelserna har. kraftigt" bidragit | till den sitbation, vi i dag upplever? "med allt fler nedläggelser . och svår arbetslöshet som, följd." Varken En' personlig : gemenska gr P Maddalena, med fem mans beésätt= ning. Major Maddalena var den förste, som vid spaning fick syn på Nobiles läger och kastade ned för=- nödenheter till de förolyckade, 'Två ta i fråga om "grundmate ialet.; het — vi är ju Guds —' GODHE- Tyvärr har det”blivit. så. "statliga. utredningsmekanismen, | fatt” det bedömes ” viktigare” att. 1 jestemplen och på tårottsplatser. | Gud Till der > var han sänd. na, kan ge upphov till tankar av); Han” skulle bliva allas Frälsare, skilda slag. Man kan. säga med j Man 'kan förakta massan, Dock farieséen: ”Jag tackar dig, Gud, |)är det i den man: tever och rör att jag icke är såsom andra män-| sig. Omärkligt tager man intryck niskor”. Man kan beskärma sig av den, Man kan beskärma sig "FALLET. ELISABETH, » SJÖVALL Jen | ocialdemokratiska "rike "Bedragen maka ”Hytande statsrådet .- Wickman. eller ngt kesminister' Johansson var in "tresserade av, "åtgärder för att " stärka företagen, . desto" mer ta- Jade man. för” ökat .samhällsin- som ' en garanti” för tryggare sysselsättningsläge, Att det emellertid ”varlt” illa" ställt "även inom de 'statliga företar gen » gavs. exempel på. I TV-debatten gjorde .rege- ringens representanter: «inga .an- strängningar” för "att upplysa tittarna om vilka konkreta sam]. ”hälleliga åtgärder man''avserj.: ör att stärka näringslivet.. Fön.| din. pekade 'på en" rad förslag, som centern kommit med och som överraskande nog också delvis” vunnit genklang i vissa socialdemokratiska. kretsar, Man "> har, t, ex, på LOhall fått ögo- nen, öppna; för nödvändigheten av mer, generella åtgärder vid sidan om” de. punktvisa som -re- geringen. vill stanna vid, De ge- nerella tar just , sikte. på att skapa, fram en styrka hos före: tagen för. att .klara konjunktur- nedgängar. Det gäller att för- bättra": produktionsvillkoren och öka”. 'expansionstakten. . 7 de. anställda, måste; det | stå” BIR :Klarare' att tryggheten 4 ; TV-dehbatten. gav klar ra besked om att det. är 'den-]. na? positiva politik sont: den demokratiska ” "oppositionen vill ör. att rätten till ar- .. garanterås, för. -sål som möjligt, > arbetet i till varje pris göres”. "Aj kanslihuset, ' än" att” den 'm sakkunniga " personalen: anv des: - : : 10: FARHAGOR . för konjunkturutvecktingen ” har inte undgått "att -sätta-sina| "spår i kanslihuset. Regeringen "har nämligeri beslutat släppa in-| "industrin och gruvorna komman- "vinterhalvåret. vad byggandet eträffar,: Ifråga. om "maskinbe- " re; 'där gäller! generositeten alla branscher, påpekär H and els- tidningen (fp): 2 : Beslutet är” ganska ; anmärk- ningsvärt mot bakgrund ' av ”att | regeringen ändå hoppas” på "en. successiv förbättring av syssel- sättningsläget och att den tycker sig finna en uppåtgående ten- ”dens” £ "den internationella ”kon- junkturen.. Regeringen, har tidi- gare. hunnit, skaffa sig dåliga er . farenheter av 'hur. det går när Hen ' släpper fonderna fria dåj konjunkturen börjat skjuta fart: ..igen. Antingen -har: den glömt » sin läxa. Eller också har den bör-. - jat misströsta om att stagnatio- nen skall kunna hävas i år. Sta- tistiken kan ge fog för en sådan var i fjol ungefär desamma som året dessförinnan, i löpande pri- ser räknat, I realiteten innebär 'det” en minskning av. volymen. Inte heller rapporterna från i år ger anledning till några : glädje-' yttringar, även om man hara lagt; ' märke till-en ökning av investe- | ringsutgifterna, : Industrin : behö-'; ver en injektion. och accepterar + även konstlade. | ; ond - 'Vesteringsfönderna'”” helt fria" för: ” ställningar ' går man ännu ”läng-j. attityd, ' Industrins investeringar i] = dagskvinnan” ' Blisäbethi ” ”Sjövalls | 'avpolletering upprör. " Göte: 'borgs- Posten. (fp). Tyllvä- gagångssättét" ger "en "kuslig ”be: lysning åt vad som kan "ske när -man inte är manad att följa van- liga -"demokratiska” spelregler, skriver, "tidningen. Dr Sjövall var ”denisistd man underrättade” om vad . man beslutat inom : Göte- borgs, ” arbetarkommun;' Hennes kamrater informerades; av ordfö- randen Erik "Johansson langt ti- digare. ' sto : Hr Johansson förklarade gröt myndigt att dr Sjövall. inte kun- de få använda tiden till forsk- ning när hon åtagit sig riksdags- uppdraget. : Han tog ingen hän- syn till att dr Sjövall haft Göte- borgs stads uppdrag att forska inom ett område 'där riksdagen snärt skall fatta "beslut. Tvek- - löst berövade han sitt och andra partiers tillgång till en sakkun- nig person vid kommande debat- ter'och beslut, N « Förvånande" många röster. höj - des för fru Sjövall vid nomine- ringsmötet, fortsätter GP." Inte mindre än 87 av 282 ville . ge henne sitt förtroende trots att hennes "namn inte fanns, bland de föreslagna. Med tanke på att man noga planerat att i stället avföra henne 'från det politiska arbetet var. det värt komma ihåg de 87- protesterna, -De visar att socialdemokraterna går splittra- de in i valrörelsen. . . "De som tidigare inte nog kun- de ' prisa dr Sjövall för hennes duglighet och mod vände henne i det avgörande ögonblicket ryg- . gen. Sällan har man sett en be- drövligare uppvisning" 2 parti disciplin. fick ta villan: et skadestånd En man: från Stockholmstrakten som har 'bedragit sin hustru skall " som ' skadestånd överlämna parets villa och det gemehsamma hemmet. - Södra Roslags: häradsrätt som -har - dömt i målet, låter" dock "mannen behålla vissa privata ägodelar som ” . "en mini-TV, böcker inklusive en” " bibel, en tavla, en väckarklocka och diverse yrkesmateriel”. Makan får 'visserligen . överta skulder: för fastigheten: på ungefär. 55 000 kronor plus ett annat lån på -3500 kronor men eftersom villans sa- luvärde beräknas till 75 000 kronor så blir mellanskillnaden i alla fall rätt stor. I w '- Mannen som erkänner att han har Sprutit äktenskapet med hor” gick frivilligt med på kvinnans yrkande, blott din vilja bliver spord”. över dem 'och' -tänka: ”De 'är oförbätterliga, ' alla ; dessa, som driver omkring utan hållning och: stadga”. Och man kan tjusas av dem - och» säga för sig själv: ”Massorna är dock -: något impo- med levande Gud, en n grundmirad förtrogenhet med Guds vilja, up: penbarad i Tio Guds bud, tolka-' de, ' förklarade och levandegjorda av vår Frälsare, är en säker hjälp i strävan efter tankens renhet och godhet och ett osvikligt värn emot dåliga tankar. : Inte blott i vårt eget inre mö ter oss: det onda som vill ned- bryta godheten, I umgänget med människor möter oss mycket som inte är gott, sådarit som, om låter det få insteg i vårt inre, kan få förödande verkan; I alla tider av. mänsklighetens historia har detta onda funnits. Somliga tider har desg anlopp var; rit "hårdare, fränare, då folkens ledare och deras. drabanter sökt tvinga människor "att godtaga och efterleva våldets och hatets läror. 1 vår tid är vi genom massmedia utsatta för en hård press, för fy- sisk och psykisk ' påverkan, för nedbrytande av vårt psyke och göra det mottagligt för främman- de ateistiska läror och trosåskåd-! :; ningar. Det säkraste värnet, den bästa motståndskraften mot den andliga hjärtvätt som försiggår i vär tid, är en fast förankrad kristen tro och förtrogenhet med Guds ord, samt en brinnande bör negemenskap med Gud. Dagligen ' må vi bedja: ”Skapa i mig, Gud, ett hjärta, som är heligt, gott och rent och med dig i fröjd och smärta oupplösligern förent, Lär mig onda lustar kväva och mot kött och värld så sträva, att i tankar, verk och ord VE att draga nytta av dem eller gå H Herdens spår över den. Dock tvår man” sig därigenom icke ren från sin egen skuld. Har man icke något an- nat att försvara sig med än den stora massan, kommer man ohjälpligt till korta på den sista dagen. Men att ömka sig över folk. skarorna är välbetänkt och krist-|' ligt. Endast den 'som har tåla- och visar medlidande kan ta sig fram bland människorna och att! undgå att störa 'sig på dem. Endast »den som känner och lider med” andra, kan bliva dem till hjälp, bliva I ”ern : Kris- tus” för dem. ' Huru väl om det funnes många sådana i denna tid. Att se bris- terna hos sina medmänniskor, dem förbi är inte svårt. Häri är. vi alla mästare, "Men atv taga vara på dem, att räcka dem en hjälpande hand, 'själsligt "och | kroppsligt, det lär man sig en- dast i Jesu skola, Får Guds An- de fostra oss, korsfästa i 0ss Kainssinnet och böja vår vilja, då bli vi barmhärtiga och för- dragsamma. Vi tycka oss icke vara bättre än andra utan snar rare tvärtom. Och får han tända i oss tron och kärleken, då vilja vi gå Kris- ti ärenden just till de vilsegång- na och förkomna. Vi betrakta ingen såsom ett hopplöst fall. Men vi vänta, att Gud skall gö- ra någor stort av dem vi möta på vår väg. Vi följa i den gode - och bedja -med psalmen: i O, au. som gav dit liv för fåren, om nåd och kraft vi bedja dig, att framgent följa dig i' spåren på kärlekens :och fridens stig. Låt mer och . mer en skingrad + skara : förenas i din sanning ljus, att det mä vara, evigt vara, en: herde 'och”ett "fårahus. / i dagar senare, den 22 juni, kastade kemedel och proviant. Man upp-= täckte ett större isflak i närheten, på vilket möjligen en Fokker-ma= skin skulle kunna landa. Löjtnant Einar Lundborg fick nu order på midsommarafton att söka , utnyttja detta och med sin Fokker= : maskin hämta upp Nobile. Det lyc- kades, Men. då han skulle göra en ny tur för att hämta de övriga, slog hans maskin runt på isflaket,'. ÄNNU EN TRAGEDI ba Först den 5 juli kunde han själv räddas av löjtnant Birger Schyberg, som kom med sitt flygplan, som monterats med skidor. Sedan, Jäg= rade sig dimma över ishavet, så att vidare räddningar måste upphöra en tid. . Men den 9 juli hade 'den ryska isbrytaren '”Krassin” lyckats force= ra isen och tränga fram till: grup= pen på isflaket och tog då samtliga ombord, . Men under tiden "hade ännu, en dödstragedi inträffat i ”polårhavet. Den svenske "docenten Finn Malm= gren hade tillsammans med de ita- Nenska kollegerna 'Mariano,, och Zappi startat en vandring från läg> ret för att söka nå kusten, Strapat= serna blev Malmgren dvermöäktiga, Han dukade under, medan Zappi och Mariano kunde-'räddas” av - ”Krassin”, RNA ff Värd VD Inalles hade' omkring 1.400 man med ett tjugotal fartyg »och=lika många flygplan deltagit i hjälpak= tionen för ”Italia” och det försvun= na flygplanet” ”Latham”, = gerry Stone, + tt ” Hs, Amen, nm de svenska flygbåtarna via fall= , i skärm en karbin, en gummibåt, lä- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.