AN -LAHOLMS TIDNING Torsäsgen den 2 maj 1968 = IT Torsdagen, den 2 mar 1968 LITE Halland blir ett eget län också i framtiden! Det beskedet lämna- - de riksd Gösta Josefsson 'i Halmstad vid en inf i ij ferens med statsanställdas samor- ganisationer på söndagen, och han: sade sig ha fått beskedet av per- " Soner ”på högsta nivå”. Vissa jus- 7 teringar av länsgränserna bebå-' dades dock. Lindome väntas bli överfört till det planerade Göte-' borgsilänet, men i gengäld. skulle ' Halland : få Hylteblocket - från Småland samt vissa andra små-' ringar på östkanten, ' 1 nisatoriska krafter, som är werk-'' samma inom det nuvarande Hal- lands län Känns det givetvis lug-" nande med ett klart besked om den framtida länsindelningen.: I. ' all synnerhet då detta siktar mot” ' in att bibehållande "av i stort. sett nuvarande ' Hallands län. Inget av. de tidigare framlagda alternati- ven, . vare sig uppgåendet i' ett. »' stort västsvenskt län eller en upp- delning av! Halland mellan Väs- tergötland, :Småland .. och - Skåne har nämligen tilltalat hallännin- fegeringsexperter och and-' rivbordsherrar i Stockholm, som, under senare. år sysslat med de s enska Jänens' strukturratio-" nalise : har. haft: ett' särskilt gott öga: till. Halland. Jämfört med flertalet andra län är nä Hallands län får Bestå. r alla de. politiska och orga, sig också i i framtiden," "och då kan det nuvarande länet väl försvara . sin plats, Det finns andra sven- "ska län, > där: framtidsutsikterna uu ter sig betydligt mörkare. - För naste årsskiftets' sammanslagning ärvarande "tycks ”regérin- ; gen ha, lagt alla de'stora' länsin= ' delningsreformerna på is,' Det se- . av ' Stockholms :stad” och” Stock- .. - holms län "var tydligen 'bara en, - försöksballong. Däremot har det sagts att man eftersträvar en stör! re samstämmighet & än hittills 'mel-,'; lan läns- och kommunblocksgrän= ' ser, - och det; kan. nog, vara en .v sund utveckling. ; ; - Nu kan man givetvis ipekulére orsakerna till den bromsade vérn i länsindel- ningsfrågan. Har regeringen ' sett : frågan politiskt och därför brom- »sat upp för att inte väcka en ext- ra folkstorm- till liv inför höstens : val? Eller är. det' månne 'så att - även regeringspartiet kommit till "insikt om' att man inte:kan' rå.” - sera -gränser "och ' arbetsfält hur ': » som helst bara för sammanslag- H ningens egen skull? +- ste «Inom: Hallands län har däremot eniga om att länet | borde bestå och få utvecklas" också i' framti-' "den. Man har, gjort utredningar > och - offentliga uttalanden i god ighet, och det. är, där- detta läg rätt litet, både" areal- och befolkningsmässigt,' För lä-' nets egna representanter i lands- ting och annorstädes har det dock -inte varit svårt att komma med, motargument. Dagens. Halland är nämligen synnerligen expansivt, både ekonomiskt och befolknings mässigt. .Kustområdet, mellan Gö teborgs- och Örestadsregionerna: torde ha godå utsikter, att hävda ?. : för så mycket mer glädjande, när - dessa synpunkter vinner beaktan- + de på högsta ort. Förmodligen får | : man räkna med nya statliga :ut-- : redningar i. ämnet och nya hot ! ” mot; länets : fortbestånd ' "också ; framtiden, men då har vi i varje . till: fall ett" gott Tecept ' att ta "Enig sammanhållning inom och positiva insatser. fö dess forisätta utveckling, Nn : KVI NNORNA OCH LÖNEN : Åter ges tillfälle att begrunda: könsdiskriniineringen”, i: samhäl-; let, skriver. Vetkojourna- len. Det har nämligen. upptäckts: att: bland: Stockholms ';.. stads 47 000. änställda utgörs -låglöne- |]: basen. av. 24 000 kvinnor. äv des- TN "har 15000 "en lägre mänads- lön än.1 640 Kr... Vad gör ni;åt äda" utbrister stadskollegiets kommitté. för kvinnofrågor,. och. männen i hu- vudstadens ledning : svarar "av: väprnangäd;atte I Problernet/ fär kompliterat: Det är att'slå hu- , samma, behov av automater som "de olika | partierna. varit rörande : när tobaksförsäljningen: svar reg-' Jerad. Numera; kan, folk; köpa” cl 'gärre ter nästan. var som helst... ; Dels. har den ökade tobalksskat- ten medfört” att” man” mäste” bära flerå enkronor: På sig äl 7 réj Det:; sär inte alltid så . man har iväxel till Hand : f Dels” så förekommer. det . att” "vissa; utländska: Imynt, som. inte har samma värde. används i au: tomäterna: liksomatt nerslipade M ”femötingar stopp Så ingrg i” j . för inkronor. = vudet påsen spik som beptårgav « Nästan. bara” huvud, : bättre., Enligt en undersökning för några. år. sedan-fanns i den: statliga. förvaltningen. på -löné- plan. A;» lönegraderhav—" 7. (må 4! nadslön 1200 :kr), :bara":10 000 <män mot nära 40 000 kvinnor; Så nog: har : vi vårt eget-ras- problem i -landet;: socialmi- nistrar--skallvara medan” familjeministrar: en hemlig 'paragraf i' Tegerings- formen skall ha honkön. som av- rande .kvalifikationer! TOBAKSAUTOMATERNA - OCH .STÖLDERNA : IS . hf Slisänmäldes 366 in- aksoutomater, i Stock- 'obakshandlarna börjar Det är, dyrt; att reparera rsåkringsbolagen ” längre: «pigga på. .att-. försäkra "automaterna, skriver. tidningen Köpmannen i, sitt senaste nummer; -, | 2 «Polisen: ger rådet: — "fa bort automäferna :— det finns -inga som är: 100-procentigt. stöldsäkra. Köpmannen tog kontakt 'med ett” av: de" större försäkringsbo- lagen och" fick "veta ”att det går bra” att" försäkra . en tobaksouto- mat, om, den fyller vissa krav. Den måste, t ex ha ett godkänt lås, Vara försedd med stålgaller och; ha splitterfritt 'glas, "Allt ef- ter, .;Polistekniska avdelningens anvisningar, upplystes det. Varför inte plocka bort gläs- rutan? säger ing. Åke östlund på: Polistekniska Rådfrågnings- byrån, .Folk vet i regel vilket märke; de. röker. Cigarrettpake- ten behöver inte exponeras ge: nom en, glasruta.: Det skulle räc- ka: med att luckorna, var försed- | "da: :medirespektiye . cigarrettmär- kes-namn,.. - På Stockholmskriminalens in: brottsrotel.förs statistik över in- brotten i tobaksautomaterna. Kommissarie. Arvid Uhrbom. be- brott kräftar siffrån i ingressen: 3667 inbrott 1 fjol, -.=' —+Det är. en minskning med 51--jämfört med föregående år, ” säger han. Men med tanke på att automaternas antal också har sjunkit. är siffran fortfargnde h Här ”bolisen” nägra råd att: ge tohäkshandlarna? "Arvid Uhrbom:” "Ja, helst skulle jag vilja råda dem att ta bort, automaterna. sit Automatförsäljningen har gått”nér väsentligt, säger: direk. tör:sErik: Warnergård, Tobaks- " bandlarnas Riksförbund. De; många inbrotten är. natur- ligtvis "en .av anledningarna att tobäkshändlarna: biivit mindre . intresserade att driva automat- : fö äljning. Men det är fler fak- törer som spelar I. + offentliga debatten :att 're: ä som, om alkghölistvärdén' : agerar. som om alla - beky med skulle” vara ur: värl- den "om alla” alkoholister fick ade- okvat. värd. "Det synsättet har”sto- ra ”prister, säger IOGT- och NTO:- > Det är en. humanitä ett samhälle som tolererar. alko- holen : att göra ' sitt yttersta för att hjälpa . de ; alkoholskadade, Även om andelen behandlingsba- även 'en ringa förbättring kan ha en oöverskådlig betydelse för pa- sist kommer vi till det ögonblick "då eh avvägning måste göras. Vi kan inte koncentrera alla re- surser på en sjukdom eller” en "kategori patienter..." ever "Då detta sanningens ögonblick Kommer inser vi att alkoholprob- Jemet kan hyfsas med vårdåtgär- der, men lösas endast om det fö- gå den lätta och populära” vägen: avdramatisera ' alkoholen," " gör der till ett naturligt bihang till det dagliga/ivet, något som 'hör till. men inte i "grunden ändrar livsföringen. : - Slutsatsen. blir gott "kan göras ”ättillgänglig — avskaffa' åldersgränserna för in- köp och utskänkning av alkohol, så som vi lär der köra bil, se på kinéser och italienare med:deras Med - en smula . intellektuell fingerfärdighet , är | man snart framme "vid slutsatsen att det är 'skuldkänålorna' då man dric- lén. - VÅRFÖR, SKA EN. + LÖSSNING . , s : vara 'så ssmärtsam?: Varför "ska 120.000 kvinnor” br Sverige varje år” plågas 1" onödan 'på förlass- ningsborden — när det finns en nästan helt. tar bort födslosmär torna? ! Detta - frågar : tidningen : Vi Dels finnns det Inte längre ; I smärtfria '; ra är liten måste vi utgå från att | tienten och hans familj. Men till | Läkare och sjukhus. räcker intel. 1 till för de stigande 'våräbehoven; |. .: > rebyggs. Då finns det de som vill I "att "alkoholen |, lär ungdomen att dricka alkohol I ymniga dryckesvanor. och deras | läga frekvens" av alkoholskador. | -ker 'som ' är, farliga, inte alkoho- - billig, bra och ”riskfri metod som ; "|! när det gäller att ge kvinnor Föräldrar 1: månadens num: rer "och : ”redögör för "vad ” den 7 : förlossningsmetoden : | ”Bollmoraskolan kor alt dj l . På ritni « Motionssal och sim Bollmora utanför . Stockholm | lägger .man i höst grunden till "världens, modernaste och kanske Jörstat Yyrkesskola för ' CP-skadade' ";öch.; andra «handikappade. . Skolan »skall ta emot både 'internat-. och externat-elever direkt från grund- skolans, , avgångsklasser. Arki- tektoniskt "och . byggnadstekniskt blir anläggningen ett precisionsar- hete. som torde; sakna motstycke, Man hoppas så småningom kunna längst bort skymtar själva skolbyggnaden, i fyra b bassäng.'. Det" lilla hus mekaniska, kontörstekniska > samt konsumtions- och vårdtekniska; Själva skolan ligger en bit från bostadshuset för att eleverna skall vänja sig att gå från: hemmet ' till arbetet. En underjordisk. gång kom- mer dock att löpa mellan de bägge byggnaderna och ' skall användas vid dåligt väder: Md " Skolhuset är indelat i tre avdel-. ningar ;efter:: undervisningen, ' I verkstadsdelen bedrivs den prak- 'Yrkesskola för CP- skadade saknar ar motsvarigher i världen nå Se us Le a aan | dn ées närmast det" Kästskoformade som är byggd i tre avdelningar, I mitten ligger" et längst bort är personalbostäder, de "skolor med 'småbarnsundervis- "| ning upp ute i landet. « 1964 blev det lag på att alla kom= muner, måste förmedla undervis=" ning i någon form till -handikappa= de och numera håller den 'under= visningen på att integreras i i grund= skolan. H Men sedan är r det stopp. ' Några möjligheter till vidareut= bildning på fackskolor finns knappt. för CP-skadade. ”bygga-'sex liknande" anl KM om i landet. Det blir då'.en - varje. sjukhusregion. ' Varje an- läggning kostar dryga fem miljoner kronor att uppföra. EE "” Bollmoraskolan kommer. att ligga 400 meter från Bollmora Centrum, Skolans simhall; motionshall,' ping- :pone: öch hobbyrum samt skönhets- voskola skall stå- öppna för alla ung: ”dothår. från' trakten så: ett de CP- . skadade får en” naturlig: och ”dag- "Hg "kontakt: med icke hardikappar die ungdomar.” fö ön Vår kanske största uppsikt r att. anpassa : eleverna i: samhället: . Därför är det väsentligt att skolan "Heger nära céj tum "i ett. tättbe- vidarey att «många dikäppåde aldrig : handlat i. ren É, aldrig varit på” ett postkontor en bank trots -att de mycket |; SÅTons annan. går. i stället. Det är : enklare. Följden är "att: de flesta "skadade +. är -rädda för». riden "utanför" den egna -vrån.: På skolan :' kommer personalen ivt att lära d kla-' Ta. sig i .det samhälle' som ligger alldeles inpå knutarna, s HJÄLP TILL SJÄLVHJAL: Al tomatik spelar :en viktig roll i 'sammanhanget. '. Med ':, elektriska. knappar kan man lösa många pro-: ""plem "för handikappade. I skolans i bostadsrum kommer eleverna t ex'- att kunna” öppna och" stänga. dör- | tiska utbild Ör] vandlas ' till. bank med "Svenska skulle kunna klara. dessa detal-' öl ingen i "och elektronik, Dessutom har man för- lagt undervisningen 'i maskinskriv- ning och maskinräkning samt i gra- fik och ritteknik till denna avdel- ning. vi : Den teoretiska undervisningen” är koncentrerad till några få lektions- rum samt, ett: stort konferensrum vilket också fungerar som” biograf. Här finns också” fyra. hobbyrum där eleverna. får möjlighet! ett lära sig olika typer: av: -konstha t " Mellan” des byggs en planerar | Handelsbankens hjälp. Den avdel- ningen rymmer, också. matsalen: och "ett Stort! elevkök: samt: tvättstuga: som: arbete, säger | gren och berättar att så sent som pi mitten" av. 50-talet stod. de. flesta CP-skadade barn helt utanföryskol- systemet." Folkskolorna , håde små möjligheter att" ta' emot, dem , och det fanns . inget ' kommunalt. eller statligt tvång att förmedla under- visning till skadade barn: Det "var föräldrarnas . sak ' om ' dessa barn | "l över huvud taget lärde sig läsa” om skriva, drös Den första riktiga skolan starta? des på. Eugenia-hemmet i Stock- holm, Sedan växte en 'del liknan- — Boll h Blir dei föra sta i sitt slag ji världen. Vi kon=' centrerar oss helt!på detta projekt i eftersom det :nu' är: väsentligt att ge CP-skadade ungdomar som går ut. grundskolan möjligheter till en yrkesutbildning 'så "de kan place- ras" in :i' samhället och arbetslivet. I dag föds 203 CP-skadade barn per år: i Sverige. . Med specialisternas hjälp kommer många av dem” att nå Vv en hög ålder. "5: sie 3 + Problemet att "vidareutbilda CP- skadade: har inte varit lika aktuellt "| tidigare .eftersom 'samhället saknat resurser för att. ge de'handikap- pade den grund som behövs för att fortsätta med specialstudier. . vä : Enligt kanslienef "Wigren kan de : : flesta” -skadade; lära; sig "ett yrke 'och 'klara sig själva om de får en individuellt tillrättalagd yrkesut= : och intensiv! ADI Fa ata VÄLGÖRENHETSPENGAR ” Böllmoraskalan byggs: med hjälp av' banklån och: insamlade 'medel (Postgiro: 90 00.71.'— Riksförbundet ; för CP-barn).: SFrån Radiohjälpen: har Rik? örbundet redan fått 200.000 ' vår kommer vi.i detalj att” Infor- mera våra iokatföreningar runt om ” i landet.ofm projektet. Var och en av dem skall sedan arbeta i inom si- na områden föratt samla ihop me=' "del ”Lyckas' vi: bygga sju - sådana här anläggningar i landet betyder - det att vi kan vägleda och utbilda närmare 400 skadade per år; kön= staterar kanslichef V Wigren. AEA . Lena Pe TN ; I. möjligaste mån skall slippa vår- dare. Varje finess är en enhet som > "kån och'skall plockas bort för ele- ; - ver”soim" inte behöver den. Endast | de' svårast handikappade får behål- ela utrustningen på sina rum. 25 ELEVER I EGNA RUM 3:Varje skola far einot 25 'inter- - natelever från hela landet och lika många -dag-elever, De elever, som bor. på skolan får alla 'eget rum "med eget duschrum och toilett. 'Bostadshuset är en låg, hästsko- ad ”enplansbyggnad. Den är uppdelad i i fem paviljonger om var- dera,. fem "enkelrum plus allrum med anslutning "till "pentry samt ”strykrum, klädkammare och för-. rådsrum, . l : '— I bostadsbyggnaden skall ele- verna kunna umgås fritt och besö- ka varandra utan att behöva läm- "na huset, För att lösa detta pro- |» blem på annat sätt än genom lån- ga, tråkiga korridorer har jag låtit en stor: hall löpa "längs husets in- sida, 'Den lösningen möjliggör ock- så att man lägger alla enkelrum- + men "funt-utsidan så man kan få : direkt utgång från varje rum till trädgården, berättar arkitekt Gösta Bley, ABK, som ritat hela a anlägg- "ningen. DS | Heverna' på "skolan Kan ' välja mellan. tre fbildningslinjer, el- "hus använder den. — Av alla kulturländer I hela ' världen ligger Sverige sämst till ' smärtlindring vid förlossningar, säger överläkaren vid kvinnokli- ; niken i Västervik, docent Gustav + Hedberg. På' hans klinik får alla kvin i : ; innebär samt varför så få sjuk- "rarna genom . att: trycka på en :$.- knapp” vid skrivbordet eller. sän- : > Sr f gen. Det är bara" en' detalj. i den on . måpratar komplicer: ade automatik som kom- UL H ll "för att eleverna > mer att installeras för att elevern Märkliga "bakgrundeljua 7 upp fångades under andra världskri-' get av en del fartyg med appara-.rent häpnadsväckande upptäckter.” ter, som möjliggjorde avlyssning” Här hördes en märklig symfoni av under . vatten. Ljuden'. omfattade olika ljud — än lät det som viss- hela -skalan : från . grymtningar, lingar, bräkanden eller jämranden, brummanden och jämmer till kna- än som surranden eller. klickan- kanden, .Kvittranden och en del den. När -ljudmekaniker på de? märkliga knäppningar.. liknade de dem, som. en pnenuma"- .Stundom tisk borr, vilken arbetar i gatube- läggningens hårda asfalt : åstad- kommer, ibland åter, det buller som kol gör, då det hasar utför en kolränna. Att de inte kom "från fartyg eller härledde sig av något buller på land var helt uppenbart, Var det då rhöjligt att dessa be- synnerliga ljud kunde komma från havsdjupens; invånare .—. fis- kar och andra? Marinbiologerna blev ytterst in- tresserade, då det gällde att tyda de märkliga ljuden, De fann ock- så snart att fiskarna i hög grad var ansvariga för dessa. Man expe- rimenterade '. på flera platser, främst intill” Bermudaöarna, där nor som föder barn på dagtid « den enkla injektion som helt tar bort smärtorna under --förloss- ningens större del. : — Vi skulle vilja ge alla kvin- nor denna lättnad, säger docent Hedberg till Vi Föräldrar.. Men vi räcker inte till. Det fordras en läkare för att ge injektionen och små sjukhus har inte resurser att hålla sådan personalstab. Men på de större sjukhusen borde de klara det. Det är. nog. mera bris- tande vilja än bristande resur- ser som gör att kvinnorna inte får den smärtlindring de har rätt att kräva. Sprutan tar fak- tiskt bara 2 minuter att ge.'- — Det måste bli slut på kvin- nornas skräck inför förlossnings- smärtorna — slut på skrikande .och kräkande kvinnor 1.förloss- ningsrummen, tillägger han, Det är ju faktiskt + onödigt. skar? man sänkte ned ett "speciellt slag! hydrofoner, "varvid man :; gjorde” 168—6912 kg 480 AVRÄKNINGSNOTERING '- 1 öre/kilogram slaktad vikt för prima” djur veckan 28/4—-4/5 1968. Priser gäller för boskap inklu- sive hudar och skinn och för svin Inklusive huvud och fötter men utan istrar. Härtill kommer efter- .| betalning vid årets slut. Klass Ko Kviga Stat Ung Xldre . + Hör tjor Ex.pr. 725 755 765 765 710 1+:+ 705 740 750 +750 690 1: 685 710 720 720 670 1-—> 670.680. 690 690 653 2+ > 660 3 60 cc 2..'-".. 630 == "6380 2— 2 620 ' 620 c 3+. 615 615 i 3 +". 610 na . 3: 600 Av 7 4 595 | Klang 7 - - : Cr Mel Spåd- Får Lamm mi 124172 - AN "7: JE Ex. pr. 1125 ': 895 . 850 . 695 855 1+ 109000 res 1035 840 . 795 : 575 770' 24 > 955 DT 2- 910. 770 ' 740 - 555 725 2 0890 er 3+ 180500 er soc "> 850 700-690 4 3 825 70 510 14. 785: 625 "895 410 Häst: Ex. pr. 625, a 610, 2 590 3 . Unghäst:. 635. Föl: 635, Fettavdrag: 2 : « B-mellanf, C-fet, Döverfet. Ko: B—20; C-—å5, D-—80, Kvigar B—20, C-45; D—S5, £fut: B—20,' C-—-45, D—80, ngtjur t, o. m, 308: B-- — aprntjur 20, C- Äldre tjur: B-—20,. C-—-45, D-—80, Mellankalv t.o.m. 124 240: B—-15, | Får: 'B-—150, C—200,' D—250. ' Lam Hä Tillägg: - Ko vägande 00 k (dock "ej. B-, : de) -+10. ..v Ko, U-stämplad, kl. ex. (dock, ej 'B-, de): +10. Får och lamtb med. ulliga eller. undergrodda - "skinn Avdrag: ,, -Gödkalv vi ände 30 1 B-—-150, C-—200, D—250. B—30, C—60, D-—90, 8 och däröver ler. D: stämpla: ” pr, I C: eller; ; D:stämpla., Ungnöt.- vä; ande” 125-134 - kg 1 . | klasserna ner t. om, I där egen. skaperna tydligt motsvarar mel- lankalv, avräknas . efter ” notering: för ungnöt plus 75 öre, dock högst: samma pris -som mellankalv, i För .B3- C-> eller: D-stämplade ; unghästar. samma fettavdra häst, svs oc, sc Stakterisvin d g som I Mö - 4 Le Ex pr Pri ma -155—5714> kg 480. 58—5916' kg 485 60—06324 -kg 485 648514 kg 485” 66—6714 kg 485. 420. 420, 4251. 425 425 425 "425 425 420 - 395 70—7114 kg 475 T2—7314 kg 475 74—7512 kg 470 455. 76--7974 kg 465 455 80—8934 kg 465, 450. 90—99374 kg 450 435 430 410 395' 100—0. över > 420 400 395 Sugga: Ex. pr: 345, 1.A 310, 1 B 295, .2 265, Galt; flådd (prima) 325, Anmärkning: d Galt och Kalvgalt, oflåda t. m; 5412 kg samma notering som slakterisvin, 55 kg och däröver För. sekunda, sjuka eller ska-, dade djur av. alla slag gäller sär: skild. notering, - Utöver avräkningsnoteringen ut: går kvantitetstillägg för var och en. av "nedanstående djurslag med följande belopp i kr. pr st. . Storboskap, Större kalv: 395 395: 435 0. amerikanska krigsfartygen under- båtarnas läten avbröts de ofta av; ljud liksom av svaga sprakanden” från veden i en brasa eller," som” om "man halstrade kött över öp- pen eld eller i en gryta. Snart kom man emellertid på att. ljudet här- på gräs eller alger. Det mest - fascinerande, i detta forskningsarbete blev dock när man till slut lyckades: identifiera de ' olika fiskarna allt efter det ljud 'de framkallade, Man :konsta- terade läten påminnande om dem som kommer från en:bur med in- stängda kycklingar; de som ästad- kom dessa ' var knorrhanar. även har man lyckats påvisa att en del fiskar kuttrar. som duvor, så gör till :exempel paddfiskar. Havskat- ten åter, låter som ett sakta grå- tande spädbarn, medan kalifornisk klippfisk ger ett surrande ljud. i från sig, grymtfisken' grymtar 'o. S. V.- En del fiskar ger ifrån sig: ett ljud liknande pipande fågel-: ungar, andra. låter som jamande kattor, Ännu har man dock inte lyckats fastslå hur alla de olika ljuden uppkommer, Fiskarna har ju inga egentliga röstorgan. ' Dock vet man att många ljud åstadkoms ge- nom att. muskler vibrerar. På nå- sökte djupen för att utforskå vu ledde sig från räkor. som nafsade, 40:—, 3—5 st, 3:—, 6 st. eller fler 5:—." Svin (sugga). Får, lamm, späd- | kalv: 5—9 st, 0:50, 10—24 st "1— 25-74 st, 2 , 75 st, eller: i fler '3: H . Statlig . slaktdjursavgift 1 kr); kropp: |' Nötkreatur "väg. 200 kg eller ' däröver 50:— Nötkreatur väg. - -180—199 kg kr. Nötkreatur väg. 125—149 kg kr. 30:—, 4 Nötkreatur väg. 100—1244, kg r, 22: ör Nötkreatur väg. 30—9914 kg kr. Häst, unghäst, föl kr.:30:—, Gödsvin väg,' 50 -kg eller' där- över kr. 50:—, Gödsvin. väg. 302974. kg kr. 30:—, Noteringsändring: Oförändrad notering, . 12: kg och: Bengt Sjönell ”Åsnans rygg” De svenska företagens lönsäm- ” het är i dag med vissa undantag - dålig, alltför dålig. ..Endast' en tredjedel I av verkstadsindustrin ar. betar med tillfredsställande vinst före skatt, d v sen förräntning av 10 procent eller mer' av "det , egna kapitalet. En tredjedel arbe- tar med en (förräntning på 5—10 procent — = dålig lönsamhet '— och den sista tredjedelen — med ca 40.000 anställda —” går” ändå sämre eller med ren förlust. En: > I Som 12 procent av de 600 företag, ” s som 1' fjol friställde arbetskraft I gjorde detta som följd av struk- ;. | turrationaliseringen, "medan ” 88 , Procent tvingades till friställnnig- ar på grund av dålig lönsamhet. i vad i gör nu regeringen I 'detta 1ä- ge? Vidtar man åtgärder, skatte- politiska eller andra, t ex en kraf- tig. räntesänkning. för att förbättra näringslivets lönsamhet? ' i Svensk Tndustriförenings .v d Bengt Sjönell i föreningens organ Svensk Industritidning, "Några positiva signaler I denna riktning: har icke förmärkts och förefaller heller icke vara "att vän- ta. Däremot har näringslivet att vänta ökade kostnader. Det ' kan vara skäl att närmare titta ba, tva regeringsförslag. ' «+ Regeringen föreslår att avgifts- , uttaget" under: nästkommande fem- "”ärsperiod; alltså t o m 1974, fott- ” farande successivt skall : höjas, nämligen med '0.5 procent 1970 och därefter med 1/4 procent, så att j avgiftsuttaget år 1974 skulle ut. göra 11 procent. Med ett sådant” ut: tag beräknas. AP-fonden år 1975 ” uppgå till 73, år 1985 till.154 och år 2000 till. 250 miljarder kronor. | 1 Tanken svindlar” inför sådana 'be- .lopp' och "inom näringslivet frågar man sig om det 'icke skulle räcka , "med ett avgiftsittag om 9.5 pro- ceht i fortsättningen fortsätter di- | rektör Sjönell. in a -fertfond eftersom, ATP. bygger på | fördelnings- och" icke på premie. ; réservsystem..-Med ' ett : efter 1969 oförändrat. "avgiftsuttag ” 'om' 9,5 procent skulle-AP-fonden år 1975 "uppgå. till 68. miljarder kronor :och år 2000. till 150 miljarder., Dessa . belopp förefaller ' betryggande,: bä-. . de- för utjämning-.åv kostriaderna .. för. tilläggspenstoneringen 1 fram- tiden, och för: en:fondbildning” av- sedd som en jättestor kreditgiva- re inom samhällsekonomien. Men det är klart, att ju: mera man kan göra häringslivet beroende av AP. | fonden desto lättare kan detta di- : Arigeras: centralt" och de stora ka-: » pitalbeloppens magi ger ju alltid n viss berusande effekt i synner- het på centralstyrningsfrälsta. -I.en annan proposition föreslår : regeringen att fr o m den 1 janua- + ri" en” allmän arbetsgivareavgift skåll utgå”med 1 procent av "”ut- .givha löner eller naturaförmåner i form av kost. och bostad”. Motiv . för ' införandet" av "den allmänna arhetsgivareavgiften, som 4 -prakti- ken blir. en löneskatt är av'stats- finansiell. art. Genom momsens "tillkomst 7 sker ' ett "skattebortfalt om ca 740. miljoner kronor, som ”enligt. . regeringens . uppfattning borde täckas genom en arbetsgl- » vareavgift”. Vad som än kan sägas "om den- na nya avgift så inte ökar den, fö- retagens pressade lönsamhet och heller icke deras benägenhet att I ett.-ansträngt arbetsmarknadsläge anställa ny, arbetskraft. Visheten 1. en 'samhällsekonomisk politik som den -vilken nu förs visar sig gans- ka snart i näringslivets och fram- förallt industrins ekonomiska. ut- fall. Men varje ny pålaga på nä- ringslivet kan i dagens och mor- gondagens situation -bli det,halm- 'strå som knäcker åsnans: rygg med massnedläggelser av företag :som följd och inga nya arbeten att omskola de' friställda: till; slutar direktör! Sjönell FT jETT ORD PA VÄ (GEN| AN väl rättfärdighet: att skaffa. med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker? (2 Kor. 6: 14.).. - På en del ställen 'i Nya” testa- mentej står. det att méådlemmar Livkalvar: ' SLB. 775/kg "levande vikt 'u upp till 60 kg, överskjutande 300/kg.' SRB och blandras, tjurkalvar: 650/kg levande vikt upp till 55: kg, Ööverskjutande 300/kg och kvigkalvar 575/kg, ' X Småpgrisar: Klass I premliegrisar : 20 '400/kg överskjutande 250/kg, -. Klass I a prermiegrisar "20 kg 3200/styck. kg! got mystiskt sätt ' ”skrockar” knorrharen stundom men detta 1ä- te förvandlas ofta sedan till ett ' ilsket oväsen. ' 3 i ciala system och fyaltgen kan ”ta.' la” med varandra genom :en rad 'grymtningar. Ljuden varierar: ; emellertid mycket beroende på om att tjäna människor. - jordens salt och världen i Guds församling inte skall he- blanda sig. med världen; Å, andra ' sidan står: det att 'vi skåll föra evangeliet ut till världens ändar. För” att kunna visa människor Guds kärlek, måste vi bland dem leva ett liv som återspeglar” Guds kärlek. , ' Vi kan säga. att förhållandet mellan kyrkan och världen både är främlingskap. och ' samhörig- het. ' Lösningen ' till. denna ” para- dox är. att vi mäste dra oss un- dan: från" världen ' för att” lära känna. Guds kärlek och ' sedan återvända fyllda med kärlek ' för Att. vara ljus är kyrkans kallelse ' och att därige- nom tjäna både troende och 'icke ji t många av des-;de bara hänger sig åt småprat el- sa ljud. har-en social betydelse. .ler grälar eller det rent, av gäller Denna åsikt uttalas bl a av en brit- ett frieri. Särskilt skrikiga blir tisk vetenskapsman som förklarar : "förstås många fiskar under par- att torskar säkert har sitt eget so- sningstiden. Tore Leth, troende. Vi'skell inte bara vara' med 'i en kyrka, utan vi skall utgöra själva kyrkan. Det. finns ingen sann. kyrka utan 'gemen- "t.skap, men ' kristen kärlek :omfat- tar även dem som stär utanför. frågar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.