ningen att dessa funktioner, som "svarar för en viktig del av sys- ”selsättningen, . vanligen. är för- Jagoda till tätorter och fortsät- skulle” komma att uppstå 50 4 ”plivit, så” vänlig” mot jordbruks: . förvänta. sig att. tidningen, kom: "av. industrier still” ne äsret LAHOLMS TIDNING - Fredagen den 3 maj” 1968. - gerlögens åtgärder i det s k. barligen "inte tillföras: bygdens ger.50 nya & Få "ter vore; önskvärd: 'Jordbrukar- Fredagen den 3 maj 1968 IT = Den ' socialdemokratiska ” ”pres-] sen”har : med "iver tagit” sig an sörmlandsfallet, d.'v;' s. beslutet om en. statlig lånegaranti om fyra miljoner kronor” till ” ett aktiebolag, som. "skall starta en från” jordbruket friställd produk- tior av fläsk, vägg: och : broiler. Den ”sönaste-: uppfinningeri 'är att projektet ifråga, skulle” till- föra den Isörmlandsbygd, där fabriken placerats, nya. larbets- tillfällen; Tidningen” örebro-Ku- kl iver” tex. om dett; fr just nu riktar. man in "sig på | det. statliga ' stödet "till. ett företag, söm ger' 50 nya 'arbets- platser på Sörmlands landsbygd. Detta betecknas nu som sabota- ge mot jordbruket”.. t VON Enligt detta skulle alltså den 8. ky. fläskfabriken i» ”Söderman- land. ge 50 nya arbetsplatser på SörrAls irids. landsbygd. Det låter ömligt. Det kan. väl inte N sår att.; den” störa anlägg- ningen :för- produktion av, 10.000 grisar. per år skall kräva stör- atser, än j om pro duktionen'" ifråga "vore förlagd tilr .ett antal. familjejordbruk, för satt där utgöra: ett komple- ment till sysselsättningen? Det hjälper inte ens att tid-' ningen Fölket : i Eskilstuna för | några dagar sedan kommit till; undsättning s. och ;falar.-.om att den ökade” sysselsättningen : skul ie bero på att produkterna, som framställes, til etder”kommer att ”kontrolleras”, förpackas och lagras på platsen. . Tidningen: förklarar r fortsätt- ter: . ”Dit har. tolk: fött. söka ' sig för. att. få. arbete även; "inom jordbrukarnas' egna "företag": » Det ra förvånande att - tid- ningén "Folket helt: plötsligt har bygderna.; Kanske; kan man, u mer att plädera för. utflyttande emd glonerna, För övrigt är rärguiménterinig- enlinte hällba; Att packningen och ' lagringen” skullé "kräva" så mycket :arbete att detta hade sysselsättningssynpunkt är. hel enkelt. inte orealistiskt.” Det kan ger... ;Slåkteriarbetet kan, uppen: folk." Resonemanget om att, det irbetsplatser på. Sörmlands sbygd är inte . annat än humbug. Var och en kan med lätthet förstå att det, inte går|- åt 50 människor, och; alltså inte tröollera-soch packa "äggen, från den! med hjälp. av , ,statliga . kre-, ditgarantier drivna enheten, , I så "fåll: > gkulle :arbetet . :ske myt- ket 'orationellt; Det. kan väl än- då inte vara meningen. ” sTidningen. örebro-Kuriren har. i den; förut omnämnda. artikem' påpekat att. , den "tekniska ut- vecklingen / går, snabbt inom] jordbruket "men -att' ”flertalet fö etägsenheter fortfarande är för små ör att kunna, dra full den tekniska utveck- riktigt att många en- ', inom "jordbruket har bli vit för små just på grund av den tekniska utvecklingen. Den- na -.utveckling gör att varje i jordbruket arpetande kan sköta allt större, arealer; "eller "allt fle- ra "djur: Som bekant är dock strukturrationåliseringen Le en tämligen”. besvärlig process; ef-l]: tersom den förutsätter att” vis- sa människor skall, "lämna. sina företag. Därför- kan strukturra: tiohaliseringén inte: altid 'ske.1i den takt som är vissa ynpunk- näs kan semellertid.” "genom. för- läggningen. av -animalieproduk- tior fill, sina enhetér : tillskapa företag . som möjliggör full sys- selsättning och jämna arbetsin- kömster.' Detta kommer att för- svå! "genom . att man bryter ut, Tanimalieproduktionen från jordbruksenheterna och lägger förädlingen av fodret vid sidan av jordbruket. Om, dylika åt gärder vidtages i stor. omfatt- ning, innebär det att de fram- steg som vunnits genom struk- Krystade, 3 fan Nn T situation än tidigare. .. ; Det Kan. invändas 'och det har : "tas i-'anspräk-förjatt stödja ett vå riksdagen: utan "att Tågra kon: "snabbt elimineras och förbytes i försämrade förutsättningar för en rationell" jordbruksprodukti- on, Om man tvingar bort ani- malieproduktionen från, jordbru- ken, måste: detta, nämligen in- nebära : att svårigheterna till jämn och rationell : sysselsätt- ning minskas. Man vrider kloc- kanen lång, bit tillbaka, Ingen hade ' väl, trott att det var :påj. detta sätt som de ökade med-| len .till. jordbrukets rationalise- ring skulle, åstadkommas. Det är inte någon hjälp för jordbru- ket att man. upprättar enheter. utanför. näringen, vilka. tar en del av. arbetsuppgifterna från de människor, som är knutna till jordbruksenheterna.: ” ställer härigenom . jordbruket Å en /ny: och väsentligt svårare ”invänts att ett enda fall av den typ som nu 'är”aktuellt i Söder- manland inte: har någon större betydelse. Detta kan "vara rik-]; tigt om: vi..ser. -problemet ur he- la landets synvinkel, men inte 'om vi ser det ur den sörmländ- ska jordbruksbygdens synvinkel, : Värre .är emellertid att ett fall kan bli prejudicerande och föl-|- jas. av flera..I så fall kan ska- dan bli betydande även för. jorå- 2? bruket i dess helhet. voor I. tidningen . Folket anspelas att vad som -hänt ifråga om in-|. rättandet.' av - storproduktion i Södermanland . ingalunda '. är främmande = för.: jordbrukarna "själva, . Det: är fullt, riktigt att jordbrukarna vill. förstora sina företag, men det är just denna process - att. man med statligt stöd bry- ter uy en del av jordbrukspro- duktionen och : uppmuntrar för: läggandet av denna produktion utanför, jordbruket. Mot ”storle-] ken: avi södermanlandsföretaget kan man inte utan vidare erin- självt svarar. för finansieringen; Det: horribla - är. "emellertid »att; statliga: ”jänekreditgarantier skall företag; som dels försvårar: den pågående” rationaliseringen' .in- om. jordbruket, dels bevisligen |: inte: innebär -' någon Veffektividei]: ring,” kt med vv .v växtoälingen - som H emmadöttrarna |. 'upprepade » tillfällen tagits - upp kreta beslut fattats för att lösa dem. I flera 'år "har från /cen- terhåll +; ex, väckts ' motioner med krav på bättre ekonomiska villkor. för denna grupp: som, genom” ett uppoffrande arbete i hemmet : i 'hög grad gör en in- sats i samhällets tjänst... - Det finns' hemmadöttrar ' söm avstått - från utbildning och för- värvsarbete för att ta hand om vårdnaden ' av. gamla föräldrar eller sjuka. syskon. Andra åter- igen ' har lämnat ” välavlönade arbeten för att ägna sig åt vård uppgifter i hemmet, Med .snålt tilltagna ”bidrag” ersätter sam- hället :'dessa ': hemmadöttrar ett arbete som avlastar :den redan hårt : ' ansträngda samhälleliga vårdsektorn och som av både humanitära och ' ekonomiska "-skäl. vore värt att' garantera ut- övarna åtminstone samma rätt som andra” yrkesutövare till de sociala. trygghetsförmåner.. som Anrymmes i "sociallagstiftningen: När riksdagen . häromdagen - diskuterade :” kontantstödet vid arbetslöshet förelåg ' reservatio- "ner från både centern och folk” partiet ' för att omställningsbi- drag även "skulle "utgå till hem- madöttrar vilkas ' arbetsinsatser för vård av anhöt iga inte kom- " mit til uttryck” "'inkorästtaxe-” ringen, Man ansåg "att lägsta ”omställningsbidrag skulle ' fast ”ställag till 500 kronor i måna- 'den, oavsett : tidigare inkomst. Meh något gehör vann mittpar: tierna inte 'för sitt förslag. : Det. uppoffrande arbete som” hemmadöttrar utför 'skall såle- . des ' inte "berättiga 'ens till så- dana minimala - förmåner som här föreslagits, De får alltså — "med riksdagens goda minne -— även sedan en så viktig trygg- hetsfråga som arbetslöshetsför- säkring lösts för andra medbor- "gare j den högre åldern alt- Man |” som försvåras: genom. ra,- som i 1 vederbörande: "företag - «eftersom. animalieptoduk" : tionen av” "flera ”dlika skäl bevis. - ligen” måste ske "mest rationellt;] någon närär färd. Betydelse” ur om den sförlägges 3 så nära kon: . "De s. "ki. hemmadöttrarnas, sö . ciala trygghetsproblem” har, vid:l- . : Den fjortonde maj för tju- go år sedan utropade sig Je ' wish " Ageneys ledning som provisorisk ” 'npationalregering sed?n det engelska : mandatet ' ” upphört, Sanitidigt förklarades att den självständiga judestaten . fsrael trätt i'dess ställe och + endast några minuter efter det Ben-Gurion i Tel-Aviv upp- läst oavhängighetsförklaringen bekräftade Washington att man ' erkände den nya staten, "En bewndransvärd regi. ” + Efter ..adertonkundra år i. ” fandsflykt, spridda över en hel värld, kunde judarna åter sam- « fas i det land som sannerligen in= ' te dröp av honung, men där i "stället stenarna talade till de ” "benivändande. = ' ” Vad hade inte hänt under des- om man tar hänsyn till Nebukad- nears erövringskrig mot konunga- riket Juda och judarnas, överflyt- . tande till. Babylon, den s.k Baby- loniska fångenskapen, När perser- konungen Cyrus: fyrtio år senare störtade det . babyloniska väldet, och "endast en ringa del återvän- ter det att. romarna förstört det - "andra templet i Jerusalem spreds ..befolkningen för alla vindar. Till Turkestan, .. Kasakstan, . Georgien, Syrien, .. Libanon, ' Jordanien - och Baudarabien. Ja, ända börl mot/Je- dar som bosatt sig i Alexandria; nade sig med betydande fram- gång. åt handel, något som i hög grad förtörnade den till antalet : >» överlägsna grekiska befolkningen och kom att skapa de sedan så of- :' ta hörda beskyllningarna om ritual- "mord, brunnsförgiftning och . pen- ningshunger, - "JUDEN I EUROPA et ; Sedan Pompejus år 63 f kr eröv- ; rat Jerusalem medtog. han till Rom "ett antal judiska krigsfångar som + skulle pryda. hans triumftåg, för att därefter säljas som slavar. Tack vare anhöriga på andra håll i den då kända världen Tyckades åtskilli- "ga bli fria men kvarstannade lika- -tullt i Rom. 'Sjuttio år efter /Kr fullbordade fältherren, : sedermera '- kejsaren Titus.: det ' judiska” rikets " undergång -- och 'sextiofem- år'.se- -'nare började den "period som av t judarna, benämnes / ”galuth”," "sktingringen. ' ÖTRON oc PENNINGHANDELN » Men överallt” där ett” "antal judar "var ; bosatta sökte. man; bygga en syriagoga..Det var inte rasen, inte ' kulturgemenskåp; utan den gemen- samma” tron som höll dessa ä CBREANDER SOM oPP » TIONSLEDARE ; ot Etter med”: statsminister Tage :Erlan- : gång ” :uppskjutit :.'sin | avgång, skriver; Göteborgs-Posten Att många yngre krafter öns- kat se statsrådet Olof Palme i "andra "kammaren med sikte på en framtida upphöjelse till stats- minister är' begripligt efter den stora aktivitet hän "utvecklat. Den 'har' bedrivits: med målmed- "veten inriktning på de unga väl- jarna. Men hr Palmes kontakter med LO:s folk inom ; och utan- för riksdagen säges inte vara de bästa, Inom LO finns på många håll - en - tämligen - stor ' skepsis mot hr Palmes sätt att agera. -. Också på andra håll kräver de unga ': socialdemokraterna ökad representation medan de äldre hänvisar ' till. att deras erfaren- heter behövs nu när partiet står inför stora påfrestningar. Många har också suttit så pass länge i -riksdagen . att . de .har . problem med den .egna återanpassningen i samhället. Den svårigheten finns givetvis även inom andra partier :men. är mest utpräglad inom socialdemokratin, ” I ett sådant läge har hr Erlan- der funnit det vara klokast, att stanna på sin post ännu någon tid. , . : Huruvida han gör det till följd av -en. växande svårighet att av- sluta en lång framgångsrik ”ba- na eller om han gör det för att förhindra en ökad splittring in- " om partiet låter sig inte utan vi- dare 'säga. Men han är naturligt- vis medveten om att många inte delar åsikten att hr Palme läm- par sig bäst 'som hans' efterträ- dare, Hr Palme ' har. kanske lyc- kats som agitator under senaste tiden, men, kritiken -mot rege- ringens utbildningspolitik synes gnarare ' tilltaga — än!»minska. Bland kritikerna finner man i främsta . ledet ' den" studerande ungdomen.” Det kan:vara orsak nog för att röster skall höjas för att: varna för -hr Erlanders . av- gång så länge ingen lämplig ef. N «terträdare, finns, jämt, stå utanför, Det är när- " mäst genant för ett socialt väl turfationaliseringen tämligen utvecklat. land 'som vårt, "sa förskingringens år, som egent= ' ligen varit i.tvåtusenfemhundra. år, > blev huvuddelen av judarna kvar' de”till dev ödelagda Judeen, Ef-' men, Abessinien och Kina, De ju-' för= :|per "telefonväktarintervjun | der är klarlagt.att han ännu en. : . om alla dessa förföljelser så små- Prenumerera på LT X : Beväpnade judar vaktar den judisi | Republiken Israel firar tjugo” är Grannarna uppvaktar: med kulor. i 1 ka flaggan i den nya” staten Is-' " val. Bilden fegen den 24 maj 1948, tio dagar efter sjö ändighets- niskor samman "och hindrade dem från att helt" uppgå i en: gemen- skap med det.nya fosterlandet, Det. var också nu som det från Alexan- dria härrörande ryktet om penning- hunger: tog "fastare form. : Varfö; Förklaringen, är ganska. enkel Då Palestinas. jordbrukande. judar an- lände . till: exempelvis Rom,-så stod intét "jordbruk till buds. Storgod-. sen ägdes av den "romerska "adeln och brukades av, slävarna: Till hant- verket var tillträdet” svårt, då 'man redan nu hade vissa: former, som sedan under: medeltiden” skulle" ut- vecklas till skrån och där man: no- ga vaktade :sig för att ta in. judar. Vad återstod. då? I Rom levdes ett di fer förk N "kröydes', det 'romaren "och den s lånegiva- re, eller förmedlar me sedan kyr- kan på synoden i: Nicea" förbudit allt ”ocker på sin broder 'så kun” Ä örmögna ; kristna . Det. bör'kanske framhållas ätt all lånerörelse både - under; : antiken Och" -mederiden under : bénärnningen ocker., väven om räntan: "någon" gång var "helt. normal, "régel var den nu int kring” 30—40 procent; Nui var. såle- des goda råd, dyra! Vem skulle be- driva den nödvändiga penninghan- deln. Naturligtvis judarna, som in- "te hade med::mötet "att göra, Så fick då juden rykte öm sig'att va- «ra den fulländade” ockraren." Något, .som' t o m en: så ”upphö; "ande som Shakespeare ax accepterat, terade de Hståenden om brott. som emanerade från Alexandria. och som sedan påspäddes ' med talet. om det "judiska folkets. kollektivansyar. för Kristi korsfästelse, , Och; allt: detta » tillsammans resulterade »i de första judelagarna "utfärdade av kejsar - Justinianus," för att' slutligen nå "toppen. i? Hitlers ”"Judengesetz”. .Dessemellan ligger förvisningar till ghetton ' eller frivilliga sådana som Scho, Whitechapel eller' Brooklyn. Stundom kunde antisemitismen 're- dan ' före Hitler ta sig sådana: ut- "tryck som: i: "ryska 'c 'och ” ungerska progromer, ” va " ASSIMILATION" Det är kanske inte. så märkligt wood ningom fick de mindre trostarka att acceptera tanken på 'assimila- tion och övergång till landets tro. Dessa liberaler ' lyckades. under adertonhundratalet värva - många proselyter. Atskilliga- judar . insåg det "ohållbara -i”att hålla fast vid fädrens tro och hade uppgivit hop- pet om ett nytt Judeen; Dessa li- beraler kallades av sina' motstån- - dare för 1 i till de förklaringen; plockade fråm” Hill de judiska hög- | tiderna.” Men ''så föddes "Theodor . Herzl. Han "blev" så småningom korrespondent :' för" ' Neue ' Freie Presse i Paris och blev här i till- fälle- ätt följa "en "verkligt extrem 2 .Dreyfusproces- sen, Den verkade "både förkrossan-— de 'och inspirerande, Då den oskyi- dige' "kaptenen ayvförts till" Djävulsön slog sig "Herzl: -ned "vid ”skrivbor- det och på några "dagar skapades sionismens kanon staat”.; : & DE SVÅRA ÅREN Progronierna 3 Ryssland, 'Polen . : och Rumänien bidrog verksamt till alt. sprida sioniströrelsen.' och".den, ' första kongressen. 1897. fastslog ock- så att "förelsens mål var skapandet av ett i nytt” hem alestina.. Så t. stödja ya landet, "Men det ck långsärmt:".Det för= kriget medgav” visserligen minoriteterna fulla medborserlitå "rättigheter men det blev ”huvudsaklizasi Nu tillkom: ockeå "Jewish" Agency, stor röll tillkomst, » emellértid 'egen= semitismens” verkliga hemort, Tysk= land, kunde tidens. judår likafullt inte "bestämmå” sig för” att” lämna "das Vaterland” - MOT. DEN JUDISKA. STATEN ; Vid sekelskiftet. -hörde 'Palestina till det turkiska” kejsardömets mest . eftersatta provinser,: Från turkiskt :I'håll sökte man 'väl inte direkt mot- "ärbetar kolonisationen; men ' någon vän äv indssihvasion” sig "möt "dé ' arabiska” rävarbanden tick man inte. Försvaret fick judar= na. ta i egna händer och så till-+ sationen Haganah, , tade historia. Då" förklarade den engelska utrikesministern Balfour ”det judiska folkets historiska sam= hörighet med Palestina och skälen för återställandet av deras natio- nalhem i detta land”. Den s k Bal- fourdeklarationen, en betydelsefull milstolpe mot det egna landet. Ty- värr kom engelsmänneri att under mellankrigsåren, föra. en” dubbel- bottnad politik genom sina försök att gå balansgång mellan judar och : araber. Men trots allt detta fort- satte den judiska "staten under engelskt mandat att blomstra och under mellankrigstiden lades grun=" den ,till många av de institutioner. som skulle stå helt färdiga den dag det judiska folket skulle bli herrar i eget hus. Genom hitlerti= . dens massinvasion — på ett föga | sätt dirigerad av engels- ortodoxa, .som envisades: med att dels hålla fast vid fädrens' tro, dels att vägra acceptera helt och fullt medlemskåp i 'det land man bodde. Bland hund . neolo- jut atalets männen — ökade 'statens' numerär till närmare 2 miljoner.; När den engelska mandatregeringen = efter beslut i FN lämnade: Palestina kv de en del av sina be- ger finner vi några. av 'upplys- ningstidens främsta namn av judar: Marx, . Lasalle, Singer, Kautsky, Adler m fl, NN >; SIONISMEN, - ' Varken de ortodoxa eller de ra- dixala hade väl egentligen Nänkt sig möjligheten av upprättandet av en ny judisk stat, Det var utan fästningar till judarna men majo- ritetén till araberna tog det 'ju= ' diska folket sitt öde i egna händer och förklarade sig 1948 för en fri och suverän stat. " Det är denna statstillblivelse man nu går;att firö Kanske, sker det under. ett 'nytt kulregn från arv- fienden” arabländerna. I stället för blommor. tvekan en vacker dröm, som mant-- Ng mln Helge Cohn. ningsofficerares .. ”Der Juden=.. på påpperet. . som ' skulle. komma ;att, spela en . i Nn. judiska statens domligt;' att. konstatera;- att. i anti» . -| BÖCKER. Förlagets denna serje är att ge ut barnbil>4, jar. man nu ' inte” och någon hjälp för att freda ' kom den. ryktbara försvarsorgani- . "Den 2 tiovember 1917. åren be- | tydelsefull dag : judarnas ödesrmät- . "| nebär i: korthet län anslaget innevarande budget- | NYA BÖCKER - | STRIDSROPETS SOMMAR- NUMMER 1968 . - har Wikommit ap ned ett tillta- ande omslag oc! diget inne- håll. Första sidan upptar: ett vac- kert färgfotografi av fotograf Al- fred Hedén, Insjön, och på sista sidan återfinnes en glad sommar- bild levererad av ”Håsonbild i Örnsköldsvik. . Konstnären - Tors- ten Århem svarar för lay-out och "| illustrationer; « Ur innehållet kan nämnas en artikel av - kommendör Gösta ; Blomberg och kommendör Karl Larsson med a ledning ' av 100- årsminnet av Hans födelse, Fil mag. Per Helin har skrivit en artikel om den ”originelle språk: mannen och missionären Olle Briksson. Om "en morgonbön vid | Medelhavet berättar fil. mag. Maj- | ken Johansson, och av hennes penna finns också en översätt- ning till svenska av den kända I Vaggsången ”AlNl, my trials”, jen missionsartikel berättar i major Eskil Roos om ”Atta sven- skor i Afrika”, .Under rubriken ”Helgonen i kvarteret - Blompot:- tan” skildrar Carl-Olof Halt en dag hos helbrägdagöraren Boltzi- Jus. ”Gud i guldrushen” benämns :ett reportage om: Frälsningsar- - mång arbete. I Alaska... -—, - | Fru Gunhild Helin berättar om ten kryddgård i' artikeln ”Kom : hjärtans -fröjd”. Läkaren från -« Labrador skildras i ord och bild, - Och ”Himmelsslottet” av Johan- » nes' Gillby är en intressant skild: ring från. Sicilien. Berättelser. hämtade ur fräls- . vardagsgärning är major. Heinrich Pollacks ”Tår- ta.på ålderdomshemmet”, kapten , Birgit - Wikströms - ”Vardagsun- "der” "och "Två finska välsignel ser” av kapten Ulf Sundblad. "I Dessutom" återfinnes i Stridsro- tpets sommarnunimer "en dikt. av! " Maiken” Ekman-Atterlöf samt en sång med noter av Erik Leidzén. "Priset för denna” "förnämliga tidning än kr. 2:50. - ANGELÄGET I DAG: OCH . I MORGON, : Vad är: "angeläget? Det 'är' inte bristen på -: väsentliga ' ärenden som gör' "den frågan 'svår att be- - Resultatet:-av: en .åsiktsinvente- as ring- I radioserie,. Angeläget, med ett av- snitt .i- veckan, ,Den.. var smått « Unik såtillvida som. 'den. inte ij. . likhet med vanliga 'programserier' ' Y'radio hade ett. genomgående te- ma, Gemensamt. för bidragen var "inte ämnesområdet utan just an- ; gelägenheten;” den. angelägenhet ..' som de :medverkande själva till- mätte . det: de valt att tala om. | Angeläget kan på.så vis ses som en katalysator -för -vilka--tankar : som” sysselsätter medvetna män” "niskor idag. i i . Sveriges "Radios Förlag ger 'nu i sin EKO-serie -ut ett urval av bidragen, Kravet nå engagemang av läsaren kommer starkt fram hos samtliga, författare. De upp- A manar oss attta ståndvunkt — de" begär att. vi' skall engagera oss , men inte :villkorslöst, Läsa- ren "äv boken skall förse sig med insikter. och en säker grund för att 'kurina engagera sig angeläget. -Angeläget x' 20; 126 sidor Pris 9:75; Sverige Radios för! lag: EKO- bok; BARNBILDERBOKRN SOM - | BILLIGBOK. . / Hösten 1967 gar Tilustrations- förlaget bl. a. ut sex barnbilder- böcker under serienamnet FöL-| idé bakom derboken som billigbok, -De kos; tar alla $ kronor och i. FÖL-! BOKSSERIEN:' skall det ges ut böcker, som normalt kanske inte skulla ”komma fram på den sven- ska marknaden, men som hör till na som "utkommit i utlandet, ' Nu har vi fyra nyheter i den Köntantstödet Riksdagsbesluten angående ökat kontantstöd vid arbetslöshet in- att från den 1 juli I år får ett skattepliktigt : omställningsbidrag. på 800 kronor -i månaden. utgå” till arbetslösa mellan 60 och 66 år som, fått stöd genom arbetslös- hetsförsäkringen under längsta möjliga tid; .” - - att. arbetslösa- i samma ålder vilka inte tillhört: arbetslöshets- försäkringen” får: omställningsbi- betslöshetens början; att både anställd och egen fö- retagare får bidrag under förut- sättning att) han har haft för- värvsverksamhet i 24 månader under. treårsperioden närmast fö- re det.han blev arbetslös; att den som äger förmögenhet över 100.000 kronor inte är ,be- rättigad till bidrag. Detta. redu- ceras med hänsyn till inkomst av kapital. mellan 60.000 och 100.000 kronor och. får inte, överstiga 11/12 av månadsinkomsten före arbetslösheten; > att efter särskild dispens kan stöd ges åt den som har fyllt 55 är och hams arbetslöshet är en direkt följd av strukturföränd- ring av arbetslösheten i orten el- ler, för företag, i branschen; att ersättningstiden I de erkän- da arbetslöshetskassorna förlängs med -300 dagar; - att lägsta dagpenning höjs från 12 till 18 kronor och högsta från 40 till 50 kronor; -att till kontant stöd vid arbets- löshet anslogs 175 miljoner kro- nor eller 85 miljoner kronor mer «| svara, utan snarare överflödet, .. . i... saken > presenteradeg ,— 3 med början-.i- juli 1967. —-i-en. vid. arbetslöshet ' drag från två månader efter ar- på na billigboksserie, Det är två böc- kommer vi” och ”önskedagen”, "Inget att göra” av Russel & Lil- lian Hoban samt ”Tre vänner på låtsas” av. Zolotow/Chalmers. För de båda sistnämnda titlår- na . gäller. att vardera boken så att” . Säga utgörs av dubbelvoly- mer, d. v. s. att två böcker som ösa ostar I mer än 25 kronor mmans n Svert för 5 kronor. : i ige köpas HÄR KOMMER vi har biivit belönad med. Amerikas finaste barnbokspris. och utkommit i in- te mindre än 22 proKgor. Den är en trevlig och bitvis spännande bilderbok om ett andpars glädje och bekymmer med si ar, BL a, företar de en farlig vandring 4 storstadstrafiken, ,.. ÖNSKEDAGEN är berättelsen om flickan Sally och hennes: fa- miljs liv på en enslig ö, Sally för- lorar. en mjölktand då hon hjäl- per sin far at; samla musslor. Dramatiken kring den förlorade mjölktanden" är: festlig och rik- tigt skildrad, INGET ATT GÖRA innehåller två fina berättelser, Titelnovellen berättar om "Sören som har trå- kigt och därför frågar sin pap- | Pa ”Vad ska jag göra”? I den andr; besvärlig . dag” - kommer pappa trött "hem från arbetet och fin- ner hela huset i vt uppror, Ing en vill ta på sig skulden för allt oväsen tills katten slutligen läg- ger hela ansvaret på den helt oskyldiga lilla" musen, + innehåller! också den två .berät- telser, Den ena handlar om en liten. flicka. som. har tre, vänner som alla är henne till stor hjälp. Det är bara det tråkiga med dem att ingen, kan se dem. En dag får hon dock en riktig vän, en som både hennes far och mor och bror kan se. Den andra berättel- sen "handlar om två små bröder som ger sig in till stan för att handla ”En hatt till Anna-Nora". '1De upplever ett. helt äventyr: på vägen och hittar till slut den riktiga hatten, , - BRA MAT -— BATTRE: HÄLSA. "För att kunna följa med':1' den alltmer intensiva debatten om 'vä- ra "kostvanor mäste man ha ' vissa grundkunskaper." Sedan '. första upplagan. utkom" 1958. har ' Bra elever "vid: .hemtekniska - skolor, lanthushållsskolor > och "LT:s kor- respondensskola ..samt för många vuxenstuderanden/.” inom : 'studie- förbunden varit en lämplig iIntro- duktion 17 närlngslärans grunder. Enkelt :. och ''Wttfattligt" 'redogör den: för vilken näring vår. kropp behöver för att vi skall! känna OSS « riktigt riska. Vi får veta vik ka «näringsämnen som ;finnawi olika ' livsmedel "och vlaturligtvis hur” många ”kaloriex de' ger. :Dét gäller sedan 'att med dessa kun- skaper som grund sammanställa en riktig kost. Som' hjälp .finns i boken den av Folkhälsan 'lanse- radade kostcirkeln och en del för- slag till" matsedlar, Vissa: sjuk- domstillstånd liksom övervikt och undervikt' fordrar « speciell« kost. Boken tar upp några av de van- ligaste dieterna, +: Författåre - Liljan" Björek-Hem- pel är hushållslärare och har stu- -| derat. näringslära i. USA och Eng- land. Hon: har bl a. varit. kost- assistent, vid Statens. institut för folkhälsan, FAO-expert &' Thal- land. Och lärare vid universite- tet i Alaska, Fru Hempel är se- dan flera år bosatt I USA. Grans- kare av manuskript har varit lä- arna vid seminariet för huslig ; utbildning i Uppsala” fil, mag. Ingrid Thunell och hushållslärare Marianne Tiberg. . Lilian Björck-Hempel: Bra mat — bättre" hälsa, 94 sidor och 16 teckningar. Häftad .8:— LT:s, för- några av de intressantaste saker. lag,' en kursbok från LTK, so a |ETT ORD | cl. PA VÄ (GEN |: Men ät alla "dem som togo ” emot honom, gav han makt att . bliva Guds barn. (Joh, 1:12.) Så egendomligt det är: han som skulle vara så stark och modig är så svag! Vår, Gud har' lovat” oss - att få ' mottaga . hans kraft under en enda förutsättning: att vi tror på honom, Kan det till och med vara så att hans utlovar in kull ung-. -TRE. VÄNNER - PÅ LATSAS berättelsen ””En lång och ' de kraft förvägras oss helt eny . kelt' för att vi brister 1 tro? Den tanke som Johannes ger uttryck för 1' vårt textorå pekar det höga pris vi måste betala för vår brist på tro, Gud: erbju- der oss inte 'endast kraft, utan- också barnaskap genom tron. Att vara barn är att vara medarvinge till Kristus och att med honom dela det underbara arv han har berett för sina egna. Vilken arvs- lott! - : Som Guds barn har'vi fått ”dén stora förmånen att vara hans sändebud, Genom sin ande leder han oss att vittna om' hans kär- lek och äåterlösande makt; - Tänk, att Gud ger oss rätt att kallas hans barn om vi tar emot Kristus som vår Frälsare, Rädd- hågade, svarta människor som vi kan . förvandlas till. frimodiga vittnen. Vilken härlig motsägel- se det ligger i att Gud ger oss, som är svaga, kraft att göra. gott 1 världen, . a " BIOLOGI ina — Nå Bengt, vad är det för en . flitig insekt som sörjer för att din mamma kan gå klädd 1 fina sil är till erkända arbetslöshetskas- " EOT: kesstrumpor? . 3 , — Det är pappa, magistern, SN tee re. ker av Robert McCloskey ”Här.- rat: —- bättre hälsa för" många ' ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.