|| ” som. berättade att altartavlan ' i | konsthistoriker: fock musetmänni- ”kommér re Sällskap så har Väl oftast diskussion, Det vore önskvärt | LAHOLMS TIDNING 4 | Tisdagen, den, 7 maj "4968 IT= | Taristkyrka 0 Vad är det för en kyrka? ”Vad Ketör” den där kyr- tan eller bussfönstret, Ibland med" verkligt intresse; ibland mera förstrött, , Men bakbm frå- gar ligger i båda fallen något kvar. från den tid då kyrkan var bygdens: centrum. Då. kyr- kan läg'mitt i byn.'Det har gått många. sékler'sen bönderna först samlades för att bygga sin kyr- ka, Det var deras första ge mensamma Atgärd; detta att söka sig / samman för- att bygga en kyrka; = att bilda en soc- kem — och den grund som la- | des för snart 1000 år . sedan blev också grunden för kom" mande kommunal gemenskap, :' Det finns människor som så att säga samlar: på kyrkor, .En dam foto; raferade varenda kyr- ka. ”hon dor förbl, förde nog " grannt register över "korten. Hon brukade säga -att' då hade hon fått med det väsentliga av bygden. ” Andra ser på. annat sätt, Hon Aarhus kyrka” "var så: vacker — ”den' vackraste: hom, någonsin " selt!” — häde inte nöjt sig med att 'föfogråfera ”ehdast” altartav" lan utan, föra att. ytterligare för-, höja dessa skönhet .. hade". Hon! »; placerat sin 2 10-åriga son på bönepalleri? "framför altaret. . Eller : de ”svehskä” flickor” som kom till Loms uråldriga stav- "kyrka i Norge. En, förströdd blick upp mot kyrkan, fram med: kameran” och position och uppställning med fotomin. ”Vad är det |för en kyrka?” — Di säger att den är gammal, = Upprepning:' Det är väl. all- deles säkert att du har färg- "film i kameran?” — Och, med [: ' försäkringen om färgfllmens' ab soluta "existens försvann de så redåt vägen. Kyrkan? Nej, vad intresserade den "flickorna an-| nat än. som bakgrund” för ett färgfoto. " , — Sen är. det de sakkunniga, skor, Som reser med 'handböc- ker » och: kyrkobeskrivhingar. Vandrag Fung r Wdggran betnaktånde och sakkypnhiga ytt- randen om tidig. medeltid och sen. medeltid; om" gotik och bär rock och påverk ellef:" det”. andra, den vd Sn. sida: liter. otåligt trampande tunisten — hömr!rsom bara slank in för att kunna sä- ga att hon varit. här och som har måke.otk barn! Dtaligt tande I; bilen utanför, , ” | Sen "finns det åeh:! istöta Ta ran för vilken kyrkan alltfort är ett gudstjänstrum, "ett le vande, gudstjänstrum, För dem är det. -självklart att sänka rös- ten, vatt. dimpa stegen när de Innanför kyrkporten, Det" gärila ordet kyrkofrid av- d Yhär var. man 'fredad, imhade sina vapen i va. penhuscet, ska blt bekså sentida kyr: av tillfälligt slag lämnade sina ,. bekymmer och diskusslonsämnen utanföp Kkyr- Kodörren? Man, kan ibland höra högljutt "tal om onda fötter och kaffebrödet vid n skara vällt ut. up bus- hi in 1 kyrkan, Borde' det Inte” "vara lika självklart för en , kyrkoturist som för en hög mässobesökare att möta kyrko- rummet med tystnad och an- dakt? ci: Kommer man I ett stör. någon åv kyrkobetjäningen in- funnit sig för att berätta något om kyrkan. Enligt min uppfatt- ning bör alltid ” besökarna ta plats VF kyrkbänkarna, även om det . gäller, ett kortare besök. Skulle man önska. något utöver den "vanliga: beskrivningen om kyrkana: ålder och inventarier, så ”bore "det "några korta upp- gifter ' 'om församlingens storlek, om. . baslonat. och gudstjänsttider, Att, ;.Psalmerna från föregående högmäåssa sitter kvar på num: merfavlan sär- något som många tycker om. » Kanske sjöng de själva några av "dessa psalmer I sin egen "hembygds kyrka, Att gemensamt. få sjunga en. psalm när: ma? sitter. i. kyrkbänken ger' också "en känsla av gemen- skap, tänk bara på att dela ut psalmböcker eftersom det blir alltfler som inte kan någonting utantill; ... Frågan . om, kytkornas Öppet- 3 kyrkan, , Vore det inte något |: senaste rasten |- 7 av människornas böner som sti- > ensidighet, framhåller sekretera- ch. Kyrkoturist att kyrkan kuride stå öppen un- |: .der de ljusa sommarmånaderna. För. ett -större sällskap spelar det kanske ingen roll, 'där' för- säkrar man sig i förväg om att få lov att besvära någon bara|' för ett kortare besök, Ibland är det också lite svårt att räk- na' ut på beskrivningen var kyrknyckeln,. finns "att ' hämta och somliga drar sig för en ev längre visning med:tillhörande historik. Man kanske gärna ' vil- le: komma in i kyrkan utan 'några” större anstalter för. att unden 'enskild andakt se och uppleva kyrkorummet. -Men ' ty- värr finng' det alltför ,. många som använder sig av'de öppna . kyrkdörrarna. på : et; felaktigt sätt, Det finns många olika gra- . der alltifrån - oärlighet till -van- dalism ' och uppbrutna sparbös-!: 'sor 'och . nedsmutsade . kyrkmat- : ingen ovanlig företeelse. En. glädjande ' företeelse” "vär däremot den allt större "förståel- sen för: turlistkyrkan. "På som- liga håll annonserar . man on. 7 : SR ”Sommankyrkan” ” med "guds "|; På lördagen: utexaminerades sex- tjänsttider.;; angivna för hel |A fort nys barnsköterskor, som vid sommaren. På andra ställen" de-] ' Hallands läns: landstings vårdyrkes- » Jar man tt. en, folder. "med des- I skola i. Halmstad genomgått en 34- sa ;uppgifter. vig. bensinstationer, véckorskurs vd barnavårdsskola. | "vandrarhem. 'och liknande, Ef mill ursävslutningen, , som ägde tersom det mänga gånger. är| rum på: «Centrala -verkstadsskolans svårt. för en farande turist att elevh im, hade ett stort antal måls- få dessa uppgifter! så än; all ” män och anhöriga infunnit sig. Sko- upplysning i dessa sammanhang lans rektor, Bertil Runheim, häl- kursföre- istkyrkan- ka sade "välkommen varefter Må för: minga bli en Ievande "ståndaren ' Ulla” Anderholm-Carls- I gon delade bétyg och. broscher kyrka” i nuet. | > till:de. nyutexaminerade eleverna, Detta att' få "vard "med orm ' de 1 l Landstingsdirektör Gillis” Albins-' högmässan I en främmande kyr: : son högtidstalade och vände”sig 'di- "ka har för: CKF-arna i: öster . . j rekt' till" de nyå' barnsköterskorna götland ” blivit något "av tradi- och, "betonade blia'det 'ansvar. som, tion ' i. samband "med riksstäm- : åvilar all personal,” som 'har, alt ta morna. "Det" började . 'i Uppsala [| ; hand om-andras: barn, såväl friska där vi for ut till Gamla Uppsarj I sön sjuka” och" "håndikappade", Ut- la, Högar och :efter. én -rund- bildningen -vid skolan har: kanske vandring : på denna. historiska HH första 'hand syftat just tin detta: plats samlades med andra "hög-| ” Vidare framhöll -landstingsdirektö- | mässobesökare : i Gamla Uppsa- | "ren; "ätt landstinget. har ett' påtag- - M a | ligt intresse: för. denna utbildning” "la kyrka, Sällan enter aldrig har i: och hälsade” den som är intresserad vi upplevat en så förtätad at- ' välkommen" 1 ”Tandstingets ' tjänst. mosfär. av vår. kristna tro' som H Slutligen på: denna, urkristna Plats, och |. ; lycka östill i, framtiden "samt ut- trosbekännelsen - blev den Jgän; 1-Sexton. nya barnsköters kor : utexaminerade i i Halmstad son, Halmstad för flit och framsteg. ; Sedan samlades samtliga” närva- rande, kring kaffebordet ' för en stunds. gemytlig samvåro. Elevernas tack till" "skolan 'ock - dess lärare framfördes. av Gretha Karlsson; Ul- lared; och . målsmännens: tack till landslinget," skolan "och dess lära-' re' av köpman Georg Berander, Fal" kenberg. Eleverna uppvaktade rek- tor, lärare' och sin egen" kursvakt,. Ragni Berander, med blommor. : Till slut talade kyrkoherde Uno Fried; Söndrum, till de, «avgående "De riyutex minerade barnsköter- Bitta Andersson, Kin- arie "Arvidsson; Os=> Halmstad; Gunnel, Bengtsson, -Åls-: torp; Ragni, Berånder;,' Falkenberg, Monicä” Göstavsson;. Varberg, Lena Jonssön; Steninge, Agnetå Johans-" son, Långås; Birgitta Johansson," Ver > inge," Margareta ,vohanssön, Två-:. skade? <-han. dem: alla |.£a > delade” premium: till Gunilla Carls gen ' inte: ett ”nålvt. viskande » 7 :mummel; utan er: hög. och Klar Nbekännelset Ae "Från Vägteras-—Barka kyr- ka blev: "det också" en” dag, att minnas med en ung prästmans förkunnelse i den åldetdomliga "Att det. efteråt . bjöds | kyrkkatfe > "1 i prästgårdens ärd” blev en överrasknin; stal; deltagare tillhöra x Nordiska; »Centerungdomens | bund? (NCF) har 25—27 aprit v 2 rit samlade" till ett,säkerhetspo tiskt = seminarium. på” FRV östgötar .fiok veta att den unge ; Ungdomsförbunds kur sgård; prästen var ”prästson från Varv. ob 'Östergötland.v/ 7. : Förra”. sommaren . var. det ge 1 mensamt högmässobesök i "Kari NCF:s- + ständiga” ”programarbéte. : i De politiska, värderingar och ex-- "mar. Domkyrka i samband med! pertföreläsningar i 'som -- förekom f stämmorna men". vi östgötar ; utgör, grunden för ett avsnitt öm "for i tidig otta över till öland säkerhetspolitiken”.i i Ms prin-: : och Resmot kyrka. En försom- ST NePs-L a - : frpöia - 5 : redan' ani agha. princip- mardag med 'sol över Alvi t” program står det klart : att det: och "en: välkommande - prost På | nordiska samarbetet : syftar - till kyrkbacken, Blip det mö gt: internationell. 'solidaritet "med :en kommer..vi även 1. år att I en i enad värld som. mål. NCF menar av Gotlands". kyrkor, . som för "Osg : blir turistkyrka, vara med? för : ingen! anledning att utnyttja och fira . gudstjänst med försam: I det nordiska samarbetet för att ZEN | ; Ingen! ve vinna Interna" nordiska fördelar” på” bekostnad av sämre Jottade , nationen ” vid seminariet deltog tre & pertföreläsarer ifrån: Utrikespoli- tiska. Institutet,” Nämligen . dess Informationschef = fil, mag." Erik : Holm, : sekreterare Gustaf Stjern- berg .och redaktör Hans Sjöberg. Erik. Holm höll en dubbelföre- läsning om det : globala .säkerhets- perspektivet och deltog också som svarande vid ” seminariediskussio- nerna... Huvudfrågorna i detta av- snitt var stormakternas agerande allmänhet och deras roll som Turistkyr kal— Kyrkoturist - -— Att. stanna en stund.i en främ- mande kyrka, Att gå uppför $ kyrkogången, -sitta stilla i "bä ken och betrakta, valvbågar och I 'altarrund. Att förnimma rum- ; ” mets helgd, — känna stillheten vara" fylld av andakt, Men ock-: Så av mänhiskornas evigt si kande tankar, — här satt ka ske någon igår -— eller kanske fyllt. av sorg och. tärande oro — här. gick kanske någon Er några' dagar sen "med ljusa lä ta steg fram emot , altare' eller någon bars ut till 'den sista vilan följd av sörjande hetsåpolitiskt” hänseende, .Konflikt- orsaker, fredsforskning och ned-. rustning" berördes "liksom FN:sh möjligheter att spela huvudrollen d sikerhetspolittskt hänseende. -anförvanter i "svarta: sorge- ee dok... "tidigt" som man utgätt från att Och valven däruppe = de det skulle finnas en naturlig samhörighet mellan alla kvinnor enbart: därför, att de är kvinnor. Könsrollerna : måste "analyseras utifrån, de: sociala grupperingar- na. eller klasserna, först då kan man 'föra -in debatten på banor söm är viktiga -och konstruktiva: > Likalönsprincipen har, säger Sigurdsen, havererat. Kvinnorna ligger fortfarande på lönebotten. Först när man fått. till stånd en riktig yrkesspridning' både bland flickor och - pojkar kan det bli någon -bättring, > > Arbetet för flera barndaghem och ökad samhällelig boendeser- vice måste fortsätta. Det är det mest. angelägna som finns att gö- ra just nu för kvinnornas frigö- relse, På frågan om hon skulle kun- na tänka sig en kvinna som LO- ordförande svarar fru Sigurdsen: -— Naturligtvis. Det fanns en resteg inte bara av konstförfar- na händer:1.tegel och sten. Där reser sig 'också en osynlig bro git och alltjämnt stiger mot höjden, "Böner från trosvissa hjärtan och från bävande sin. nen. Trygga och :. tillitsfulla — trevande försagda — eller tviv- lande sökare — alla rymdes här|. och för alla: stär kyrkan öppen. KÖNSROLLSDEBATTEN . under GO-talet har präglats av re Gertrud Sigurdsen i LO i en "intervju i senaste numret av Fabriksarbetaren, I lik- het med bl a Göran Palm anser hållande har "också: vållat en del hon att man i debatten ställt I tid när man inte Kunde tänka kvinnorna i ett konstruerat mot-! satsförhållande till männen, sam- iz Kvinnliga taxichaufförer h hel PN land och" "Hang Sjöberg” använde " Sefninariet ; ingår. som i led i. 0 . att. rorden är en god bas. för så-|: I dana resonemang, Det finng där- |. Frankrike som;utgångsvunkt; De frågor som. framför-allt :d kuterades var:de båda tyska; står ternas strategi -och förhållande: tin mvärlden, = i seminariet. inledde -resonemang- en 'i detta avsnitt, : De tre delta- garna -skissade -en, långsiktig och visionär; syn såväl som; man, be- rörde den. nu srådande säkerhets- "situationen, . SL ”PRESIDENTSKIFTE I NCF, a | Sekreteriatfunktionen "har un- der ett år legat på Senterungdo- mens Landsförbund, Norge. SUL:s. förbundsordförande : John Dale -har fungerat som: NCF:s' presi- dent och SUL:g.förbundssekrete-|” rare Ole Petterssen har fungerat som Generalsekreterare, Nu över- gick dessa funktioner. 'till. det svenska" Centerns Ungdomförbun- dets. förbundsordförande, respek- tive ” förbundssekreterare Gösta Andersson, Nybro och. B. Ingmar Nilsson, Stockholm. RYSK UNGDOMSRÖRELSE. NCF "har. sedan tidigare beslu- tat om att man skall sträva efter ett utökat delegationsutbyte mel- lan --alla - länder. . Kontakterna skall.tas även över 'de ideologis- ka gränserna, :Man anser inom NCF att de nuvarande: :'ungdoms- utbytet "har en otillfredsställande balans även i norden, NCF har ett beslut om utökade östkontak- ter, Under året' kommer det att ske " ' delegationsutbyte” " "mellan NCF:s medlemsorganisationer och den" ryska” ungdomsrötelsen, Den ryska ungdomsrörelsen har sänt ett telegram till :Mem-semi- nariet 'vari : man, uttrycker och önskar "dem. ”fruktbart arbete och lycka”, : ÅA UTTALANDE. : " Ett ' säkerhetspolitiskt uttalande antogs vid seminariet. I samman- drag innehöll det följande: --Konflikts- och fredsforskningen bör kraftigt utbyggas och : sam- ordnas. Dock 'är. det strävan att minska orsakerna till konflikter som mäste anses vara det vikti- gaste. Konfliktorsaker är bl a. de utomordentligt stora klyftorna mellan länderna i socialt och .eko- nomiskt: avseende. FN:s resurser och inflytande bör förstärkas och spela huvud- rollen i säkerhetspolitiskt hänse- ende. En kraftig ökning av den multilaterala u-hjälpen måste ske och handläggas av FN. I uttalandet ger man också sitt stöd till nationella befrielsesträ- vanden vars mål är att utjämna de sociala orättvisorna enligt 1 Den-. flytande . gasen (propan/ "I rar gasen Å bergrum Tre” ungdom Politiker ingående | AR La F "Lytande gas nn "bergrum "Lagring av "olja i underjordiska bergrum . har : pågått några: är i Sverige -med. gott resultat. ..Den .3 maj. invigde Shell-Koppartrans- raffinaderiet ett berglager för fly- tande gas, :även det! en : metod som är unik för Sverige: Lagret är utfört i form av en utsprängd tuhnel; 80 m lång, 15 m. bred och 22 m hög och har. en brutto- volym på.20.000 m?. Det är be- läget 90 m ubder marknivån' för att det .alltid ska finnas ett myc- ket betry. ggande vattentryck ovan- för" bergrummet: "Därmed" har' ris- net, eliminerats, | butan) H ; avsedd för. bl. a; de industrier. söm .krä- ver ett hKögkvalificerat brärisle för sina” RA ANA men är, dess- "att. kost- per. .m”, lagringsvolym till ungefär. en "femte- naderna; eränssäkernet vid "s sumtion ka ken, för. förorening :av gr umdvatt- : Halva J ordaniens: a i — Det fortsätter att strömma flyktingar tillt Jordanien från de av Israel ockuperade områdena på västra Jordanstranden): berättar sekreteraren i Sveriges - -frikyrko- råd påstor Per Arne 'Aglert- vid hemkomsten från en resa till Is- rael och . Jordanien. Han har främst studerat flyktingproblemet och Hjälpinsatserna där. ' — De flyktingar som nu söker sig öster ut. kommer inte- bara folk: Sbor i. tlyktinglåöss i” danlen nu, "säger han. dinirat direktören för landets -flykting- hjälp sade till mig: Hade, vi irite Lutherhjälpen skulle vi. Inte. ha någon barnsjukvård, Även"på de av Israel. ockuperade jordanska områdena ' - svarar : Latherska världsförbundet ” för de största sjukvårdsinsatserna. Därtill kom- mer: yrkesutbildningen med cent- rum i der: svenskbyggda Yikgs- skolan i Belt Hanina Horr om Jerusalem. Lutherhjälpens direktor : Ake Kastlund fyller: på med några siffror: från, junikriget' och" fram från gammalt jordanskt område utan. även från Gaza; fortsätter han: De israeliska myndigheterna vägen ' för flykten -— de snarast underlättar - den.: Gränsen ' hålls helt öppen för dem som vill ut- vandra till Jordanien,' medan den är praktiskt taget stängd i andra riktningen. Anledningen är att det ur. israelisk synpunkt ' nu finns ' för. många araber i Israel och de sedan junikriget ockuperar. de områdena: ungefär var tredje innevånare är arab. ' Pastor. Aglert ägnade första nälf- ten av sitt besök åt Jordanien. berättar. han. . Enligt FN:s organ- för ' ”palestinaflyktingarna .: där nu 605 000 flyktingar.” Tidiga- de eldstriderna vid Jordan har framtvingat en flyttning av lägren längre inåt landet. Den. största koncentrationen -av flyktingläger finns nu öster och söder om hu- vudstaden Amman. . — De arabiska myndigheterna motsätter . sig" principiellt varje permanentning av: flyktingarnas bostäder. .De hävdar, att de befin- ner sig' här endast "tillfälligt och att de därför ska bo i tält. Flyk- tinglägren utgöres därför av enor- ma . tältstäder, vars ' affärsgator kantas" av” tält och. där moskéer och skolor likaledes utgöres av tält. I ett läger 'som -jag besökte utgjordes det mest permenenta in- slaget av" Lutherhjälpens mobila klinik, som bestod av: husvagnar. Under - fyra vintermånader" har den frikyrkliga -hjälporganisatio-" nen Frikyrkan Hjälper gjort :ge- samman om ett-hjälpprojekt. Det var för att se hur det fallit ut och för”! att. göra rekommendationer, till Lutherhjälpen om” dess. fram-.; tida insatser 'som frikyrkosekre- teraren. reste ut. Ett. gott tecken” på praktisk ekumenik! Pastor” Ag Vrå var märkbert imponerad, av; d hän. såg. > ” => Lutherfjälpen””, sköter” en] kommer att säkerheten/ vid han- teringen, ökar, mycker kraftigt. vid leverans” Dumpas gasen via över” ”uppmjukning- ch att man. ser” ett endast som en: bit Il. slutmålet en. enad vattenavskiljare. och” torkanlägg- ningar." till: ovanjordslagret . där + ny ”kontrolt-. utförs. före leveran- sen, Projekterings- och byggnads- tiden har varit ca 2 år och kost- naderna är mindre än 4 miljoner I kronor. tycks inte lägga några hinder I. — "Hälften. av detta lands”be-: Jfolkning bor nu:'i. flyktingläger, finns j re låg en del flyktingläger i själ-, va jordandalen, men de upprepa-: mensam sak "med Lutherhjälpen |" för sjukvården 1 några flyktinglä-!/ ger. ,Det är första gången :som ”/ dessa - bådaj. organisationer -går' till årsskiftet sände Lutherhjäl- pen: 1,1 --miljoner kronor ' till de ' västjordanska. områdena I; och » 700.000 till området öster om Jör- dan, Därtill kommer hälften av. kostnaderna för. det sjukvårdspro- jekt' som: utfördes gemensamt med. Frikyrkan - Hjälper, ' vilket sammanlagt drog : en kostnad 'av . 400.000. kronor, För innevarande år: räknar .hen med att satsa: 1: » miljon väster öm Jordan och en "halv. miljon 'öster "därom. ;Anled- [ringen till den markanta, skill- naden mellan siffrorna är 'delg att | bjälparbetet i väster. utföreg i kostnadskrävande institutioner, dels " att priserna, ligger. väsent- ligt: högre 1. de a . Israel besatta ästområdena, : Pastor. : Aglertig "och > direktor Kastlund är överbng om, att sam- arbetet ska fortsätta. I: Tvär lane cerar Frikyrkan" ver. en in- samling under I temat INDIEN BER: GE. OSS .VATTEN! Det är fråga om ett bevattningsprojekt vars . första - etapp ska : Ikosta 300.000 --:"kronor, - Lutherhjälpen ; har här lovat: att bidra. hälf- ten av kostnaderna. | i — Detta. program ska genol- "föras i delstaten Bihar i nördöst- ra Indien, berättar socialsekrete- raren i Sveriges frikyrkoråd Leo Liljengren,. Det tar sikte på att gräva brunnar,. men - -vi vill dck- så hjälpa, till! att förbättra hus djursstammen och - geriom :'möns- terjordbruk bidra” till satt; förbätt- ra jordens avkastning: Vi ankny- ter till ett jordbrukscéntrum söm från början: byggdes" upp a svenske 'missionären ' Sten ;. Vilsson och som " efter. den svans e me- I- staden Recife," YBradtjis I det ett: hus . byggt. .pnecis'. som ett skepp. Det sägs, att. en" gammal sjökapten," di , UDP” srättbäller samma” pm onås söm . på: Etts I hem: fick kyrkan sin fortsättriing så att det hos: sonen växte fram en ”oskrymtad tro”. I hemmet levdé "både mormor, .: mor och "dotterson som-i' kyrkan, De lev- de int Något tubbelliv,” NY "är" kristna ser ämnår”våra hem; vid en. bestämd" tid: öch ;bär med: oss "våra biblar, och psalmböcker, som vi brukar, .De' "ende och" på v. SN Låg kostnad representant i '3-bladsstadiet med EMISOL FE. | Lantbrukshögskolan visar i 53 försök - -.:1967- en : genomsnittlig skördeökning under besprutningsåret på 310 kg prha. Även i den gröda som följer året efter 'sprutning med Emisol F i havre visar Tantbrukshögskolans försök en mycket . betydande skördeökning. - God bekämpningseffekt Begär närmare upplysningar från Gullviks eller vår närmaste distrikts- så > tel, 0346/500 53 MALMÖ 16 tel. 040/934120 . Leg. vet, Lars-Olof Södergren, : Grimsbo, Falkenberg, Md —-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.