">. ciellt, att algeriska säkerhefstjäns«': vs. denne, sFör, tre—fyra veckor: se-, LAHOLMS TIDNING. - "Onsdagen ” den 's maj 1008. , då han i juni 1965 genomförde en senaste två åre Onsdagen. den 3: maj 1968 N IT = =. | Bomediennes « svåra problem: - + Omedelbart efter det attentats- männen den 25 april hade öppnat eld mot: Algeriets statschef, överste - Bomedienne, då denne i bil be-.- gav .sig, hem från "ett regerings= sammanträde, beordrade den' al-: geriske "ledaren fram en radio- mikrofon och höll ett tal till na- tionen, Han sade därvid bla 5 2 »Vad. som än "sker, kommer re- volutionen att fortsätta, Inget för- räderi' kommer att kunna” hejda : 0582? "Ja revolutionen i det oroliga i Algeviet, Kommer otvivelaktigt att. fortsätta, men mycket tyder på, att...den "också i ' fortsättningen . ” kommer att ”äta sina egna barn”, som de flesta revolutioner i hi- storien' gjort. : Boumed. nne kom till makten, sn " militärkupp mot det fria Algeriets / första" statschef ;och' revolutions-= hjälte Ben Bella, vilken sedan dess suttit fängslad utån rannsa= " .kan och"dom, Boumedinne, som: i dag leder Algeriet som ett slags enmans-teater — han är icke ba- ; . ra «statschef och "regeringschef > utan. också president i revolué : tionsrådet, försvarsminister och : överbefälhavare — har: tinder de : "varit utsatt för ett par kuppförsök och åtminsto- ne ett tidigare attentatsförsök, 7 I hovember i: fjol slög:han i .sis- : omvälvning, som” "till ledare hade generalstabschefe; överste Tahar,,/ Zbirii Denne m | roriska stammar: i bergen. I ja= " ”nuari i år meddelades det .offi..” ten hade lyckats uppdåga : på ett nytt kuppförsök och avs värja ett anslag mot ledande” po=., :«: litikers > liv, ,. däribland. . Bourhe= . ' dan rådde i Algeriet ånyo en-på- . ..fallande:'. militär .- aktivitet, . .vars > bakgrund hittills icke: fått någon ST . förklarin; Boumediönne har, ed. övertog makten, måst kämpa mot" "två stora" problem, som knappast : å kan' skiljas" från) varandra: arbets- Iöshéten på” det" inre politiskå pla net: ;och motståndet mot hans. re " Motståndsri relsen leds från Paris” öcK tycks "efter" harid hå fått” en;” stor utbredning bland. de tiotu-" sentals funnit jobb ståndsrörelsens . centrum är, den organisation, som kallar: sig "Den - demokratiska rörelsen för Algeriets förnyelse”. Vid sidan av den finns en annan hemlig organisation ”för oden algeriska revolutionen”. Den förstnämnda Belkacem, Krim, som på sin tid' var vicepresident i den proviso- p riska algeriska frihetsrörelsen och. bodde i Tunis under kriget mot Frankrike, Krim har flera gånger; utpekats som den man, som står bakom och planlägger morden på den nuvarande regimens ledande män, men har — även om”han medger, att han flera gånger ille- galt vistats i Algeriet — dock + - dat, att han aldrig sökt uppnå si- na politiska mål genom lönnmord. algeriska arbetare, i Frankrike. som Mot- "ledes "alltjämt av Beträffande "oppositionen i mot regimen kan framhållas, att det råder. ett visst motsatsförhållan- de t.o.m inom den algeriska ar-' méns ledning, där en grupp yngre officerare : grupp, som troget ansluter sig till -- Boumedienne. Även inom student- och fackföreningskretsar. finns. en opposition, som riktar sig-mot ”re- 'volutionsrådet”, vilket i stort sett . satts ur "spel "av: statschefen" och hans närmaste militära 'medarbe>- tare, Bland de algeriska studen- terna hår man på sista tiden kun< ta stund ned ett försök till militär kh nat spåra : står mot en ' äldre" tt växande kinesis] på ”förstärkt marxism och sann. > revolutionsanda” tycks i hög "grad" fortfarande uppehålla + sig hos upp- - vara inspirerat av de mao-kine- siska tekniker,” "vilka i stort antal ” Hänstgör som ”rådgivare” i Alger : riet. : Boumedieénne,' sor under + Is-" "Tael-kriget för ett år sedan :visade - stor ambition at ningen "inom ' arabvärlden efter "Nasser och slog i in på en' mycket” aggressiv politik gentemot Israel, har: sedermera” blivit 'mer Tealis- tiskt betonad, "måhända därför att. an lärt" sig inse," att hans: lands? svåra problem. inte kan lösas utan hjälp, utifrån.” Han: har” sålunda återknutit de: diplomatiska förbin-. rn .delzerna' med : ;Storbritannien. och + > Västtysklånd; men har å andra si "dan nödgats' konstatera, att det är s'lättare: att” genomföra” en: revolu=' tion än att klara upp: dess negar .tiva följder. AVTALSRÖRHLSKNY ' préséntafitskäpet::t lämnad " gillaiide"'av-"ortibuden SmDelstä - en:löntagare: vara:trakterad avs]: och "statlig. pälagor”, 'sentantskapet; .,. . kännetecken är att den Den av" TGO-styrelsen till re-.. diga" prisstegringarna "sor ur: nolkar:: löneökningarn'akan.. ing, Dettar kom också : klart; till<.ut- rryck:sunder : debatten - på :-repre- skriver... T.C.O: tidningen i en kommentar.. Olusten.. bland löntagarna mot I i Din lön vär ekonomi” lägger dagen en påtagli Var. vi äro ses Var vi äro, var vi gär :| Jesus vid vår sida står När vi glada lyssnar till Värens ankomst, lärkans drill. Var .vi äro, var vi går . Jesus följer våra spår ' När vi njuter sommarn skön Och ängen blomster står, i bön. Var vi. äro, var vi går Jesus "likå- är från år När. höstens sista rosor ler Så. ödmjukt. vi mot himmeln ser Var v äro, var vi går Jesus vid vår sida står Och vintern med båd' snö och is.” ” Den Högstes makt, allt är = bevis, a Linnéa Norold. bruksbeslut, . sett ur. industrins synvinkel, på det hela taget mås- te hälsas med tillfredsställelse ” innebär - det” på” en: åväsentlig punkt en klar besvikelse, säger man i Industriförbundets ärs- ” berättelse ”Industriåget Ne 967 SNES d «Detta' gäller frågan om Kom: ”pensation : i.form av råvarupris- utjämning till :livsmedelsindus- trin för de kostnadsfördyringar, som : denna drabbas av till: följd av ”högprislinjen på: jordbruks- varor. Här tillmötesgås ej indus- "trins önskemål: om råvarupris- - utjämning för ' vissa” branscher, "satts eller. lätt" kan försättas i ett” I bésvärligt ” internationellt konkurrensläge.; Sa i: som ock: å siframhölls: i "Industriförbun- .dets yttrande över. jordbruksut- vredningen 1, princip föredra” ”bruksvaror. .Statsmakterna "här I " likväl accepterat en” fortsatt hög- "prislinjer främst 'av- det skälet : att.EEC:s jordbruksreglering u "mensamma "marknaden följakt- ” ligen: skulle försvåras om vi nu jä vergick: till ett” annat: system; ' : "Det måste; dock; : ligt krav: att de nackdelar i kon a kurrenshänseende, som högpris-. linjen, medför Lör i första. hand! p vissa delar »avi livsmedelsindust- rin och: även. konsumenterna. av! vsmedel,: neutraliseras. på I Sem OSA nu tycks 'drå ut på tiden och å:and: ra pidan? EEC för: sin del löst frågan 9 om - råvaruprisutjämning : försall. sin livsmedelsindustri; Både "arbetsgivare och” Jöntaga Ekonomiskt, ”säkerhetsbälte” en nödvändighet för "allal>= tat tin Storstockholm" för att. Bm en "allmän. lågprislinje för :'jord-' : formats på detta sätt och att en: utom. har. "som "nu re är, överens .om, marknädsstyrelsens att : arbets-” (AMS) om-: ri persone "därav. ett. nytt. yrke... Många: beklagar ;; så stor,”att vi behöver dessa om- | skolningskurser . "och; att” vi :dess-; visas ”som "arbetslösa, i februari 1 Men: låt :08s- komma : Thä8m ratt: Jever mitt "EN ”mäångfald: länder' ute .i vä den hemsöks av galonperande. in-! flationer och politiska revolutio- är öht - vi erkänna ;att def, är -velativt. .sett . i hög grad fav trygghet. vi ”upple- ver i Sverige. Detta även onr den: ker jobb inte: — som "under den : gyllene . ;högkonjunk- -turens: dagar hälsås som héders- st när, han infinner :sig:på ar |" Bäs "betsplatsen, - : Nyligen, "blev nsminister : Sträng offentligt, utfrågad. av "sir na partivänner. som :sins politik, ; diga prisstegringarni hör inté "missbrukas ' till att vända] kritiken :mot de avtalsenliga ' ök- ningarna. Det är ju nämligen så, som vi sagt många - gånger” tidi gare, att avtalsökningarna håller sig inom det tillgängliga ekono- . miska» utrymmet, :Vad som -däre- mot ; bryter ramen och ställer till" besvär är löneglidningen. SAF har själv i en dagspress- Anponsa visat. att: äenbinsltt nas.under 6 YO nomsnitelt va produktionsökning- procentsiffran svarär gån ä Väl emöt den genomsnitt- liga. löneglidningen' under :sam- ma tid. Det är alltså främst lö- neglidhingen och inte" avtalsök- ningarnä söm. parterna : måste komma till rätta "med. : SAF :skriver i sin skrift Spin . ievär ekonormi”' att fulljl - hänsyn måste tas vid förhand- lingarna till de kostnadsökning- ar som vällas! av löneglidningen fortsätter tidningeti: ns SS Har SAF den inriktningen bör det nita. vara svårt. för arbets- givarnå "ati sluta” upp "kring . TCO:s! förslag, "det nämligen att n Gverenskommen 'kost- nadsram dra: den löneglidning som": vederbörande grupp erhål- lit under föregående år, Men då ll ' : måste SAF på den punkten helt överge” sitt eget förslag till ny förhandlingsordning, vilket: in- nebar något så horribelt som att parterna från den fastställda ra- men tulle dra. väntad löneglid: ning: vor Parterna skulle" alltså träffa avtal ort. Töneglidningen vars ”upp- kommer "utöver de ökningar som organisationerna kommit över- ens om” — för att citera den ti- digare nämnda. skriften ”Din lön — vår "ekonom SAF kunde” också. Hå bespa- rat! sig mödan 'med skriften, dv s vända sig till andra grupper än sina” "delägare, när -situationen faktiskt är den att det är arbets- givarna 'och- inte löntagarna som bär huvudansvaret för löneglid- ningen.. Det. framhålls i. skriften att löneglidningen i flera år har varit lika stor. eller större än » hela, .det tillgängliga utrymmet. Det sägs också att det som 'en gång delats ut, kan inte fördelas” på nytt, IN an Så: många rdelar r NN jobb, skolningskurser' är bra att ha. I hans de som pågår nu får över 35. 000 föll, - en" ;sådän reform, hart c tyckte "inte om att taxe-. och försäljningsvärdena på I egna hem. i-Adalen bara" medan priserna på: hus. av. ings-. 7 nära "15.000: samma typ steg i. Storstockholm. gen. till ungdomar under 25 år — lära sig | Hus .av. .sämma : kvalitet, årgång och, standard. borde 'det vara sam-' » att -otryggheten . i näringslivet: är ”ma- pris Hå menade han; il himmelska .Ingen.. människa skulle, a lyckas med, att' genbmföra replikerade; hr. vlitid önska- ätt vi -lev- "ideala förhållanden. Men: te vara "på det, klara med Körtratiorlaliserad+ Men "det bkslra att':veta "att" för flertalet.” är man glad äta att aet finns 1ö-] , kare" och. sjukhus som kan hjäl- pa én att återvinna "hälsa och . krafter, . För den. friställde . öp :nar AMS omskolningskurser VE 150 nya yrken) Ingen kan rirnligen "klaga Då. "variationen" i valmöjligheterna, " "Erfarenheten | r .— Vill visar också, att. dessa, AMS-kur-. ni ha. den reformen : genomförd. ser”. z ;.måster ni” vända er. bered. makter, jälper .80 procent. av sina elever till nya jobb,. Att det. slår slint.. för, resterande '20. procent har. många olika :orsaker ifråga |! or hälsa, ; ambitlonsgrad, förut-. > sättningar för. det. valda yrket etc, "Men en misslyckad. omskol- ning -betyder. ingalunda att hop: | [Jordbroksnotiser] : Nya riktlinjer för Ulanäshjar- pen -signaleras i ett. kommitté- betänkande, som. hösten 1967 la. de fram riktlinjer för den fram- tida amevikanska jordbrukspoli- tiken, USA:s tekniska bistånd måste göras betydligt ' större än det har varit under senare är och bör i mycket större utstr: äck. ning än för närvarande inriktas på utveckling av jordbruket I u-länderna, . ” " Brittiska jon bruksprisep ' Prisöversynen. för det brittiska jordbruket är "klar. Resultatet blev ökade prisgarantier "på G50 milj. kr, Tillskottet till ”jordbru- ket är det största som utgätt ,ee- dan 1948, : Mjölkpriset höjs 1,5 öre per kg, nötköttet 14 öre per kg, vetepriset 2 kr per dt och kornet 50. öre per at. . Mjölk i srael > , Konsumtionen AV... mjölk 1.1s- rael är 55 kg Der person" och år, dvs. en tredjedel av den svenska, Produktionen sker dels på stora gårdar med 150—200 kor, dels på små gårdar med 1—20 kor, N Konstkött. i Nederländerna En produkt av sojabönor, som beträffande smak, färg och struk- tur påminner om skinka och ba- Con, saluförs sedan nägra. måna- der av en hohändsk varuhus- kedja, i Skörde tröskorna "går I Danmark Ett danskt godg'kör med själv- gående tanktröskor i vårbruket. De används för transport och på- fyllning av utsäde i | sämaskiner na « sne er ALS 1 Traktor för branta sluttningar I Tyskland har konstruerats en trehjulig traktor åvsedd för bran- ta lutningar, Med hjälp av det hydrauliska systemet kan: man höja det ena: bakhjulet och sän- ka: det andra, Genom en automa- tisk lägeskontroll hålls traktor- kroppen alltid i horlsontellt' läge I vid körning tvärs över en .slutt- ning, Hydraulsystemet kan korri- gera "för" en maximal lutning på upp till 43 "grader, . ' [ETT ORD ”'Hätsen Bröderna r Lacilicea" så: ock: Nymfas' tillika med den förs samling, som kommer tillhopa., i hans hus, (Kol,'.4: 15), pet om nya 'jobb' är ute. Många |. lats:.i produktionen, +: sec : omskolningen: ; eköno-" (Forts. ä sid. ey: av, konicentra tionsutredningens be- n äl fom flyt främförda : anklagelserna mot" af- maktlystnad -färsbankerna .- för. ”, "lach, bristande" effektiv Inger maktmissbruk "Det; ;allmänna intryck i man får" de” ständom ordet ”berörde” är diffus. Dess: jutom är beslutsprocessen i störa företag mycket komplicerad, Det förefaller naturligt att, i- likhet med "utredarna, ödängtera att det- är ytterst svårt säga vad 'exi- + Br i Certrol - e Certral ed ogräseffekt Certrol dd den! I ett ogräspreparat I I såväl vår - som höstsäd (utan vallinsådd). € Skördeökning i höstsäd 680 kg pr: - ha (enl. off. försök 1967). = snabbverkande « minskar " effektivt ogräsens skadeverkan, e Skonsamt mot kulturgrödan. .| Behörighet fordras ej för använd- Sv ning av Certrol Cu Yr ” ' ' MALMÖ 16 tel. 040/93 41 20: "Leg. vet, Lars-Olof Södergren, Grimsbo; Falkenberg, [Viks tel. 0346/500 53 sett "syneg vara obefogade, Den "kritik som Utredarna framför i olika: "avseenden är dessutom :ic- ke —:i de- väsentliga - avsnitten helt... -invändningsfri. .. Något maktmissbruk . har inte påvisats "och" det slutbetänkande 'som så -småningom :är att ”vånta . « torde .knappast ge: anledning att . revi: dera dessä .slutsatser, . framhålls det i' Svenske. Handelsbankens -ekonortiiska översikt INDEX, som : kommenterar; resultaten 'av utred- "ningens - undersökningar "om för: -hållandeftia | på. kreditmarknaden. i Det är -huvudsakligen två frå- gör som varit föremål för. utred- ningens vintresse. För det första "har man försökt klarlägga rådan- ;de -ägande- och. inflytandeförhaål- landen inom privata affärsban- ker samt” relationerna mellan ; liv; För det andra' har man un- dersökt- hur .de svenska affärs- bankerna, fullgör sina. uppgifter, i synnerhet hur "ändamålsenligt fördelningen” av ' krediterna”' sker. Vad gäller. ägande- och .infly- tandeförhållandena konstateras : att man. har mycket små möjlig- heter att dra "långtgående: och objektiva slutsatser på detta om- råde redan. av den anledningen! att det inte finns något entydigt i sätt att mäta makt och inflytan- de. Inte" oväntat "konstateras att: affärsbankernas' aktier är sprid-' da på ett mycket stort antal ak-' tieägare och. att styrelseledamö- terna i barikerna har förhållande- na drar härav slutsatser att -med få undantag ingen enstaka. aktie- ägare torde ha något inflytande över de privata bankerna. | relationerna mellar: privata ban-” ker. och investmentbolag utmyn- nar i slutsatsen att det bortsett från en grupp icke finns någon större kärna av gemensamma kar pitalintressen men: att: den: histo- riska bakgrunden och de- person- liga relationerna i vissa fall gör det befogat att tala om ”bank- grupper” och ”bankerna närstå- ende ' investmentbolag”... -Utredarna - har undersökt om: fattningen av fyra ”bankgrup- pers” ägandeintressen i det: pri- nit att dessa berörda” företag, vars andel av det totala antalet anställda inom den privata sek- torn uppgick till 13 procent, På- pekas bör dock at definitionen ”bankgrupper” är ganska 'god-., J I tycklig och . att innebörden av vis små . aktieinnehav, /Utredar- > Utredningens kartläggning »av-- vata näringslivet 1962/63 och fun- ; stensen av dylika ägarsamband : betyder ur inflytande- och makt- synpunkt köristaterar” INDEX. | - En fråga som utredningen äg- nar stor, "uppmärksamhet. är hur affärsbankerna. fullgör sin. vikti ga kreditfördelande funktion, sär- skilt :i tider med. kreditrestriktio- | ner. ”En brist 'i det nuvarande systemet - anser utredningen vara: att” skillnaderna mellan de utlå- ningsräntor som tillämnas är små och ”ått räntesatserna. därför icke, är tillräckligt -väl anpassade till variationer i de :kreditrisker som : bankerna tar och i de kostnader” som ' krediterna är förenade med. Rörligare räntesättning. och mer. varierande kreditvillkor i övrigt skulle sannolikt öka utbudet av krediter . för 'riskbärande ända- , mål, vilket skulle gagna dynami” dessa banker och övrigt närings- j ker inom näringslivet. Särskilt, under tider med kreditrestriktio- ner medför den urvalsmetod som; bankerna tillämpar en ur sam- hällsekonomisk synvinkel ofördel- aktigare kreditfördelning än den; man hade fått om vid räntesätt-: ningen mera' hänsyn hade tagits; till risker och kostnader. Från bankhåll har under den debatt :som förts om dessa frå- Om ..nu kyrkan" finns 4 mitt i mås att'slikt sällan händeråDet är ett har. omskolats .bäde en och två hus och hem, då finns; också att i dag bli friställd . gånger, innan de kommit på rätt Kristus, dess huvud där ty "Där na | Kristus; är» där” är 'kyrkån, Möb-' 8", let "kan "fylla et! "levande :; människor skapar ett hem. Det finaste-"-hemmet, Yvilken storlek det är nå” huset eller hur möblerna än. ser ut, är dock .det kristna hemmet, I'ett sådant hem är Jesus: skapare och uppehållare av den sanna -familjeandan, med kärlek, glädje,. frid och tjänande. De som finner .kyrkan "redan. t sina hem kommer: säkert att kän- na sig hemma 'F-kyrkan:” + I vår bibel kan: vt läsa om ko- nung Hiskia hur han glömde att s räkna; med Guds närvaro I sitt hus, när" han förevisade allt han ägde för en gruppisändebud, från NM: . Babel, Han räknade bara upp de yttre tingen "och: glömde. "att: vitt- na ' om det dyrbaraste, 'Gud, , "När gäster kommer «till. ditt och : mitt: hem, upptäcker de då att Kristug är vår ' raste egendom, att vårt” hem Verkligen r ett Gudg hus? :, : co, . högre räntor från de ekonomiskt svagare små" och medelstora fö- retagen än från de" stora öch starka Är också diskutabel; "ur både politisk och psykologisk syn- vinkel. Därtill kommer att den risk som är förknippad med en kredit varierar under krediternas : löptid beroende på att varje lån- tagande" företag är utsatt för väx- lingar i det ekonomiska klima- tet, .vilket praktiskt taget” omöj- Kggör en konsekvent riskanpas- sad räntesättning. Vad gäller för- delningeh av krediter under kre- ditrestriktioner torde utredning- ens konstaterande vara riktigt, : nämligen att 'få nya kreditkun- der tas när restriktionerna är som ' hårdast och att det urval som görs ofta sker med utgängs- punkt fråm kundens totala lön- samhet för bänken, Denna är” bl. a, beroende av faktisk och för- väntad inlåning från kunden och gor betonats att talet om ränte- omfattningen av dennes övriga - j stelhet of ofta överdrivits, Att ta bankaffärer, >. ot vå > Atta irsbankernas räntor, och vinster. NI one Marginal mellan |in- och utlånings- "> - räntor Räntenelto T7:]. av omslutningen Placerings- marginal! "Bruttovinst a av rörelsen i”/. av Lr omslutningen ve - ”L - I ee I 71958 1960 r Placeringsmarginalen utg ör skillnaden. mellan. å ena sidan räntor på utlåning och värdepappers- innehav och å andra sidan räntor på inlåning och. upplåning. > Te ed
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.