a rade jen. viss bygd i länet när ” att man hade sagt eller: gjort ; någonting" som ' skulle "hämma, ..ses medföra. någon effekt, .Det. - praktisk betydelse: som . medel ' vrängnirigsförmåga för att kun- . ha påstå det, Det är i stället ett . Bångsvederlaget : form som regeringspartiet. gav "om, ” jordbrukare, till förfogånde för ; ;rationalise- : ringen, « tionerna gjort gällande att raj : tionaliseringspolitiken; inom lant -NLAHOLMS TIDNING - Tisdagen. den 14 maj 71968 ” Tisdagen den: = LT 14 maj 1968: mellan rubrik och innehåll kan” men konstatera i i tidningen Arbetet. för en tid sedan, Tidningen skriver nämligen följande rubrik: ”Jordbrukarna. till attack mot. rationaliseringarna”, ” : Det är klart att läsaren un. der en;sådan :råbrik väntar sig. att "finna" att jordbrukare eller jordbruksorgantisationer = skulle ha gjort kritiska uttalanden om rationaliseringen -i' jordbruket, den Pågående utvecklingen ' i jordbruket. Så : var ingalunda| fallet. Under den anförda rubri- ken berättar i stället. tidningen Arbetet om motionerna från oli- ka Iokala jordbruksorganisatio-. ner i "Skane och om-vad dessa motioner innehåller. zz För det första berätta att enl. . motion ” innehållit kritiska - syn-] punkter. på det s. k, -avgångsve- - derlaget. "Man . hade anmärkt på att. detta. var; av sådan. ringa storlek, att det inte. kunde.an- är så blygsamt, att. det. saknar att underlätta lantbrukets ra-| tionalisering, hade .jordbruksor-]' ganisationerna | sagt: . Är - detta "verkligen att'gå till attack mot rationaliseringarna? , Det skall mycket till av fantasi- och -'för- angrepp mot det tämligen! me- . ningslösa' arrangemang, som av- utgör i den detta efter allt tidigare -sin — generositéöt: "gentemot I- vilka : framdeles skulle vilja ' ställa sina” arealer För det. andra omtalas att mo- | brukets område inte är anpas-| sad med. hänsyn Hill arbetsmark- ringspolitik. efter schablö er. | För: det: Åjärde" hade” framförts |- ” kritik imot: :Lantbruksnämnden | i Malmös n, varvid hävdats att nämnden fråga diskrimine- . det gällde'. rationaliseringsverk; |. samheten” Vad i ma än vill kanal, ! detta så" "attack ro fationaligeringen! > Omiptidningen.i.rubriken ha-| de skrivit att jordbrukarna gär | till "attack? mot 'en. felaktigt ut- | formad "råtionaliseringspolitik, så håde bedan inte funnits nå- : gon ; anledning” att. "kommentera innehållet. "vag" man nu gjort! jär emellertid att i rubriken sö-'' Dåligt samband |smed i en'gärning som i sitt ur- ö IT = i ”ka bibringa: läsarna den : felak- tiga-. uppfattningen att jordbru- karna är. missnöjda med. den "rationalisering som de själva be- driver: inomr sin näring,- Så är det sannerligen ' inte. :Jordbru- karna är i många fall mer 'ra- tionaiiseringsvänliga och mer snabba att upptäcka- rationali-' seringsmi ligheterna. än vad. nå-, got". Fationaliseringsorgan ' kan vara.” Men vi kan inte förvägra debsa” jordbrukare rätten att var ra. kritiska. mot. ologiskt; utfor- made regler för. de. statliga; in- greppen i rationaliseringsverk- samheten. Det är inte "att vära "kritisk gentemot 'raftio-' naliseringen. -Så mycket borde: även. rubriksättarna” i "tdningen' ; Arbetet . begripa... RÄTTSSA MHA LÉRTS : NEDERLAG Rubrikerna "trumpetade ut. att. . det var demonstranterna som "vann, matchen i:Båstad. Det är riktigt, skriver. Veckojour- nh alen-på ledarplats. Vem förlo- , rade? Tennisförbundet - fick : en varning. . Rättssamhället, led. ett katastrofalt nederlag. Fredagsef- : termiddagen i. Båstad kan. därr "för tillskrivas” historisk betydel- se, Det var då rättssamhället ka- - pitulerade för anarkin: - ot ”” Demonstrationernas formella "motiv var att allmänheten skul- Je" uppmärksammas på situatio- nen i Rhodesia. På detta” tema stod en självbelåten talesman för folkpartiungdomen i ' TV "och bredde ut sig kvällen före slaget: Som on det i detta massmedia- genomsyrade land hade funnits en enda presumtiv Båstadsbesö- käre som kunnat undgå "att: få situationen' klar 'för sig innan " han nalkades grindarna till cen- trecourten. . Och'. om han hade "funnits vad slags information - hade” "han :kunnat få av. demon: stranternas- dumklumpiga pla- kat. Hela uttalandet var så naivt och Spportunistiskt. att det skrek | |; öm det. ole - RR i LJ I samma skara av opportunis- ter, fånris: centerns. och . socialde-]. — mokraternas - ungdomsförbund. -De; var alla" inställda på att det |l: " kunde. bli' kravaller, men -efter- 'sorn. de själva" skulle demonstre- egalt, kunde de. ”inte ta an äg från olika: hån. reservätione ler hyckleri" kan läm nås därhän. Har: man det: mini- mum 2 VDA bedömningsförmåga som hör till när :man represente- rär. .elt.; Kollektiv: man att den som blandar sig med ulvarnä "eller: låter. ulvarna ”do- miner pptåget. 'har mer eller sölldariserat ' sig” med f; Sodläldeniokratiska.> ungdoms: fö örbundet var. klokt nog att're- dan efter ett par timmar bekla- ga det inträffade,” "Men det ursäkt tar” inte” satt .Mittpartiernas ” och .socialdemokraternas' ungdom "var artade' skick är rätt' och slätt krl- svit: SHR sakrosankta' varel- | blivit I: ser. och ”demonstration” . ett täckord för rättsförakt. DEMON; STRATIONER | '. planeras i'Stockholm med an-|' ledning av den” israeliske utri ' geria:" Generalsekr fick sedan mo v föry vådiide: ytterlighets- I: - Bruppers kunde- ställa: stillamed is så begri iper |; oter (fp): H derstryka "nödvändigheten :; arabstaterna — i båda parters in: | Mänga RK-belöningar utdelades -pid distriktets möte i Varberg Hallands distrikt av Svenska Rö- da Korsets årsmöte i lördags på Bio Capitol fick en vacker Upp- takt genom inmarsch av en fan- borg, "Svenska och Röda Korsets ' fanor. Den- nye distriktsordf dr He- lena Norrgren, hälsade publiken, som till sista plats fyllde salongen, välkommen, Hon utsågs därefter till ordf att leda' mötets förhandlingar Major Sven Norrby gav en kom- ”mentar | till . årsberättelsen. "Mötet beslöt bifalla styrelsens förslag om en höjning av årsavgiften med 50 öre per medlem till två kronor" för år 1969. . Landstingsdir Einär | Restad, som vid senaste årsskiftet av . åldersskäl" lämnade ordförandeska- pet. blev föremål för varmhjärtade hyllningar. Han erhöll bl a guldpla- . kett;' blommor och 'utnämndes till . hedersledamot i föreningen. I 12 år har han med den äran beklätt ord- förandeskapet i föreningen. sn Till" ledamöter i distriktsstyrel- sen återvaldes de som var i tur att avgå, ' nämligen Ann-Marie Chris- - tenson, ' Mikael Idegård, ” Birgit Ehi och . "Till representant för URK valdes : Eva Nygren. Till revisorer återval- des aukt revisor Torsten Mörck och . dir "Inge Bergenek: Det blev: stor ' medaljutdelning, SRK-förtjänstme- dalj i guld. erhöll Lars Mattson, Falkenberg. Förtjänstmedalj i sil : ver:. Ingrid Kristensson, Rolfstorp, Lennart Johansson, ”Hunnestad, Andreå Gäståvsson, Torpa, Elsa Ly- dén, Slättåkra, Hildur Bergström, Särö, Anna-Greta Arvidsson, Veinge :Tjärby, Sigrid Bengtsson, dito, Ef- fie Pålsson, Östra Karup, Harry Ott- mar, . Oskarström-Enslöv, 'Dagmar :Ahlberg, dito, . Anna N- Karlsson, Torpa, Signe Nilsson, dito, Emmy Nilsson, ' Lakolms . landsförsamling, Dorthy. Bennegård, Lindome, Anna Andersson, . Värö-Stråvalla, Inge- borg Larsson; dito, Doris Lindberg, Halmstad ' : och: Knut ' Woxmark, Våxtorp-Hasslöv, Dessutom : utde- lades' plaketter i silver och brons. ' Högtidstalet hölls av generalsekr' Olof Stroh; som berörde nationell . . och: internationell. RK-verksarmhet "och visade färgbilder bl a från Ni. | taga distriktets gåva — en pel åva”— för "Nigeria, Slutligen tuationen :i: Mellersta östern: ett skär" till "en stark: opinionsytt- ring, ,påbekar Dagens Nyhe : Det finns all anledning att un-,; av förhandlingar mellan Israel och. tresse. Sn Vi vet ätt det inorå Israel. rekommer olika: åsikter vad gi ler de områden som ockuperades under "fjolårets dem som "är klart inställda 'på . förhandlingar och som inser att' "Israel rhåste vara redo till re- trätter" på” villkor som : tryggar landet mot nya krig.- Men det "finns också israeliska ”nationa- lister” 'som är av annan uppfatt- ning än Eban. . Det. borde vara klart att för "varje dag som går” utan att det "kommer. still förhandlingar blir kesministern' Abba Ebans besök. Demonstrationerna,' söm bland ' ;risken” för ett stauts quo .. på grundval. av de” "nuvarande var; i. 'sveriska' i export tställning; sorå 5 séxdagarskrig. : ' s Utrikesminister Eban hör till "Nuvarande ordföranden dr. Helena till tvgående ordföranden lands tin "valdes till hedersledamot. Norrgren överlämnar blommor gsdirektör Einar Restad, som Många 'hallä deltager i i Svenska Mässan «+ Att vandra omkring på den , Sl:a Svenska Mässan, som just nu pågår i Göteborg, är som "att 'ta del'av ett stort interna- tionellt kalcjdoskop. Inte mind- + re än 34 länder är represente- : rade, en del av dessa både stort.” "och rikhaltigt. Men - samtidigt :'sneglar man gärna efter vad det. inhemska. näringslivet ”har'” att ”. bjuda — svenska nyheter eller varför inte ”halländ: ka?” Bland ' de dryg 1.300 utställarna vid nats i:éh del av! Svenska” lokaler,” Det:är' Bryggeri, ABA "ken i Falkenberg, Monark- Crescent: AB. in RANN Lindome; "Trämanu- | der egentligåSvehöka Mässan; » pågår fram: till deri 19 maj, finnér man. ytterligare; Kallandsfö- retag :.inom skilda: "branscher, 'Kungsbackaxsretaget ” "Boham”' AB] presenterar, -sålunda, en panorama-, spegel. för. bilar; som; ger. trefaldigt | ökad sikt bakåt; "Nyheten har tidi-: ER gare fått stor. spridning i. USA, bla på polisbilar, AJO kylindustri i Träslövsläge. visar - kyl och trys-] kåp ' sämt flaskkylare för::öl: och läskedrycker; och” Gramkyl' AB i Kungsbacka: "deltager "också. med” kyl-. och frysutrustning. ” "Inom byggnads” och anlägg! ings- - branschen är "ett "flertal halländska, "| feltråckar, Lecablock: utställes av. Strömber; Lindome ha blå = flagg; ; ndika företag: industrier företrädda, Falkenbergs .Tegelbruk AB utställer dränerings=" rör i tegel. I anslutning därtill. vi- sar Industrifirman Bergo-Plast i Gnosjö : grenrör, vinkelböjar o d i plast som komplement till tegelrö- ren, och Genevads Träindustri har - "lastpallar för. rör. AB Getinge Be- tongvarufabrik utställer oljetankar- i betong ' och 'liknande' produkter” visas av ' Lidhults” Mek' Verkstad ” ABii almstad, som också visar gaf- Gunnar; ' Johanssons : Cementvaru- irberg,” visar gipå : "och." Svenska - Rydöbruk, "AB Gust. : Spånskiveföreningen," . presenterar. "spånskivor; sänger. 0. "mattpiskst i sin monter; CA" Strömberg, Halmstad, represen=" terar "nordirländsk firma med linneväv.. som "specialitet, . och Vi- king 5! öjd i Varberg är ombud” för I Dansk” "Hjemmeslöjd ”” Slagelse, Slutligen kan nämnas a Sr Mon-; tage i Lindome. visar egna. tillverk- ningar. :av: elektriska: attomatikut- ' rustningar? sämt-automater. för var" ma och kalla drycker, Det är al så en hel liten” halländsk varumö sa i den stora internationella Sven- Hällands Sournalistförenings 50-årsfirande på lördagen blev en sannskyldig klang- och ju- beldag, som til latt börja med upptog ett föredömligt 'rekord- . kort årsmöte” och ' därefter en festlig samvaro till "en bra bit över: midnattstinimen, inrym- mande middag med tal och sång > beh slutligen åtskilliga timmars lans, Den. riktigt glada jubi- "eumsstämningen präglade sam- mankomsten från första till sista stund och sällan eller snarare - ets journalister . srånt samlade till , ivedlemmar med da- till. omkring som öppnades av ordf Valfrid Gö : Hallands pressfolk firadé” 50-årsfest i i glad stämning gefär) tågade deltagarna under. en ingångsmarsch' toner in i festsalen och bänkade sig kring borden. Den i form av en löpsedel formade mat= sedeln skilde sig från vanliga såda= na: "genom" avsaknaden av övers drifter: Vackra" tal är aldrig "långa och följaktligen var det korta an- föranden ' som hölls. —50-. -åringen, ovanligt kry och alltjämt under till- växt, hyllades i-en rad tal och fick mottaga. gåvor. Hallandsposten, Halmstad . och, Hallands Nyheter, Falkenberg överräckte genom kam- | rer- Sigge Svensson resp fru Inger Nygren till stipendier avsedda kon= tantbelopp om 5.000, resp. 2.000 kr. Från förbundet ' överlämnades - en ordförandeklubba,' Västra förenin- gen överräckte' en” kontant” gåva, märktes förutom ett stort antal den': Bengt Wiklund, « « Härnösand samt ordförandena i Västra journa- i listföreningen' Harry Ekberg, ordf i Smålands journalistförening Thure Rosén och ' från Södra journalist- « föreningen Inge Mårtensson, Förhandlingarna leddes av Gun- "nar Wrenby, som inte hade några större besvär vid fullgörandet av uppgiften. Till ordförande omval- . des' Valfrid Göransson och omval- då blev även övriga ledamöter av styrelsen, vilka är Bertil. Peterson, Falkenberg, sekr, Knut Jönsson, . Laholm, ; kassör, ' Reidar Holmén, Halmstad, v ' ordf och ' Sven-Olof Gunnarsson, Halmstad, v sekr. Val- frid Göransson omvaldes till dom- bud-i förbundets representantskap. Revisorerna — Gunnar Wrenby och Albin Mattsson, Falkenberg — fick "förlängt uppdrag: ” Efter förhandlingårnas slut läm- nadé t.f förbundsordföranden en redogörelse för hur journalistkå- . rens övergång till femdagarsvecka | utvecklat sig ävensom vissa infor- . mationer inför kommande" avtals- förhandlingar. ; JUBILEUMSFESTEN ;' Allmän" samling "skedde någon stund senare och på slaget 18 (un- "medlemmar ti förbundsordföran-' Sinålandsfö bl och Södra ' föreninge en penna, Tid- ningen Arbetet rade en gästbok och Laholms” "Tidning, en keramik= urna av laholmsmärke.. I fortsätt- ningen noterade "' 'ordföranden blomsteruppvaktningar,,, från Fals kenbergs, Varbergs och Kungsbac- ka städer, +Hallands'. centerpärtidi- strikt, Högerpartiet = i Halland, Folkpartiet i . Halland, Hal- lands. socialdemokratiska : partidi« strikt, Hööggruppen i Varberg, par= tiet Aktiv politik i Falkenberg, tu= ristehef Ove » Persson, ; Falkenberg och badkamrer Allan Kanje, Var= berg, Aftonblad ötebor och . Hallandspostens redaktions= : klubb m fl. Även ett flertal tele. grafiska. hyllningar. ingick, bla från landshövdingeparet Ingvar” och : Aja Lindell, som hade” inbjudits till jubileet men fått förhinder att när=- vara, samt enskilda journalister ute 1 landet som någon gång varit an= slutna till hallandsföreningen o s v, Blomsterskörden var, som det bru= kar heta i notiser om födelsefi= rande, överväldigande, ' oh När festilgheterna så småningom SS ebbade ut hade en ny dag ran= dats, nämligen den'"12 maj, 50zårs= : | dagen av föreningens bildande, Vil= övrigt skedde i de: lokaler. En saligt leende Valfrid Göransson, heter, och kamrer Sigge Svensson, Hellendsposten. där jubileet firades. 1. Sö journalistföreningens ordfö : tande, tar 'emot gåvocheckar från fru Inger Nygren, Hallands Ny= > tf penstilteståndslinjerna istärkare.” -:De+somr- nu- 'anklagar Israel. för” ”aggression” och: ”imperialism” | "stärker arabståterna i i deras: "mot- stånd mot förhandlingar — och | "uriderblåser därmed - - sådana” ist mningar inom Israek som” de äger. v:sig 5 välja bekämpa. . ” ;- Prenumerera på LT[" (ETT. TORD PÅ VÄ (GEN "Han kom- då "också till Derbe och till Lystra. Där fanns en lär- junge :vid namn : Timoteus, som var sor av en /troeride judisk med sig berodde” säkett faycket på den unge mannens hem. Vid: hans . tidigare besök i Lystra, kanske Timoteus var med i ho-. pen: som upphöjde” Paulus: och Barnabas «till gudar, EHer kanske. var han med: i den judiska grup- pen som ville stena dem. Kvinna "och "en grekisk fader, och son 'hade. gott vittnesbörd om sig... 1 skulle fara med honom, (Apg. - : 1—3.) : TH beslut att ta Timoteus "Pauli Paulus "ville: nu att den-; rat en pålitlig man, När nu Pau- lus ville att Timoteus skulle föl- ja med honom, samtyckte denne, både för Pauli och sxangeliets skull. ' Vi undrar, om Timoteus mor Men den judiska modern -och , MOr Liet? den . grekiske fadern hade: fost-j evangellet? > ta må någonsin fick höra, att Paulus ;.ofta omnämnde hennes som i'si- Ina, brev och skrev om honom från fängelset till församlingen I Filippi ”han, har med mig 'ver- kat i evangelii tjänst, såsom. en- son "tjänar sin fader”. Var det inte i själva 'verket, så att hans fick vara ' medhjälpare i Na "Annonsera i LT. IH KYRKLIGA FRÅGOR I många avseenden var v. M. längt före sin tid och förblev länge en ropandes röst. i den öken Förs-.' ta kammarens "reaktionära majo-: ritet - bildade. Ofta kom han att strida. för större samvetsfrihet i kyrkliga frågor, och: kampen gäll- de vanligen schartauanernas bris- tande ; förståelse för moderna rö- releer. v. M, betonade flera gång- er sin personliga religiositet och att han. hade 'många personliga vänner 'blanä' schartauanska Ppräs- ,ter; hans bror var f. ö. gift med "en dotter till prosten i wv. M:s eget pastorat, en benhård schar- tavuan. Han kom att växla många skarpa hugg med den mäktige bis- kop Billing, den främste försvara- ren av kyrkans eller prästerska- pets intressen. .; 1893 väcktes en motion i Andra kammaren om sådana ändringar i en förordning av 1873 att den som fyllt 18 år skulle ha rätt åÅtt utträ- da ur statskyrkan. I sådana fall krävdes anmälan om övergång till' annat trossamfund,, ansökan hos kyrkoherden” I församlingen och = - häde ”yppat - farhågor för att en. talare avslag. bl . För" Lahohns ridning av Fil, lie, Artur Almhult lat pe om. rätt til utträde ur statskyr- rdel orimligheter i kyrkolagen och kan hade avslagits av Första kam- förordningar långt in på 1800-ta- maren, I sitt jungfrutal i riksda-!let, som, skulle visa statskyrkans gen yrkade v. M, bifall till motio-. tvång: ingen fick trolovas som in- nen:, ingen ' bör: med väld hållas "te ' kunde ' Luthers katekes, man kvar i statskyrkan. Han" liknade | måste ha begått nattvarden för att denna vid en fästning, uppförd av | bli båtsman, medhjälpare i tandlä- Gustav Vasa för att bereda" rum ;.kekonsten" eller fältskär och'vara åt liktänkande, med skyddsmurar:|konfirmerad före, inträde vid tek- av stränga straff för dem som för- "niska högskolan eller veterinärin- grep sig mot kyrkan och dess lä. "rättningen i Skara. — Det blev ra. Nu hade straffen borttagits, läven: avslag-.1908 -(då v. M. inte men en annorlunda tänkande hölls kyttrade sig), och det kom att dröja kvar. ii. rn ; co. [flera årtionden innan utträde ur ”Det: är . dessa fångars frigörel- statskyrkan” kunde ske, utan vill-'; se, jag begär och-detta föråldrade kor: i lagbuds raserande till gagn och "En fråga som återkom flera ära för den svenska kyrkan.”, gånger gällde prästernas beford- Lagutskottet : hade yrkat bifall | ringsrätt. och stiftsbandets upphä- till motionen, men den' avslogs av | vande. , 1900 års lagutskott hade Första kammhreri med 57 röster jefter motion av en konservativ mot "26. :-—- Frågan återkom 1898, präst I Småland tillstyrkt en skri- då en motionär föreslog rätt till jvelse. till Kungl, Maj:t i motionens Vutträde. för 21-åringar. v. M. hade syfte. I debatten råkade biskop 'ett ironiskt anförande, i vilket han | Rodhe i Göteborg säga att bl. a. sökte utreda begreppet ”kris- ”mindre meriterade och å huvu- ten lära",' som man enligt förord- idets' vägnar -mindre rikt utrusta- ningen skulle omfatta även om ide präster icke skulle vinna be- man lämnade "statskyrkan. Han |fordran” ansåg dock läget hopplöst, och mo- | om stiftsbandet upphävdes, v. M. tionen. avslogs -. utan. omröstning. | genmälde att det justivore en för- Detsamma bley fallet 1899. Då roa- | del om klent utrustade präster efter två månader personligt 'be- 'sök hos denne, Tidigare motioner , de Hd Ve 'M, med, att anföra en icke vunne befordran, En talare Ne . skånsk präst inte skulle bli fö stådd i Norrland, 'en "norrländsk inte.i Skåne.. ' "Emot detta finns det vett enkelt botemedel, och det är att de skäns- "ka prästerna lära sig att tala oc , förstå svenska, Det finns. stift dö ten ensdig kyrklig riktning domi- nerar och där det kunde. behövas präster med en friare åskådning.” . v. M. yrkade bifall till utskotts-; förslaget, . som föll med 67 röster mot 21. — Frågan.kom tillbaka. 1901, och lagutskottet var .fortfa- rande välvilligt. I ett långt anfö- rande sade v. M. bl. a,-att'det var' dålig Juft i Första kammaren (i gamla Tiksdagshuset). Han fö- reslog att man skulle öppna tre fönster, likaså på det kyrkliga området. Andra kammaren - hade godkänt motionen och öppnat det första fönstret, må Första kamma- ren 'öppna det andra — det är. ingen risk för förkylning, ty kyr- komötet. avslår! v; M. riktade skar- på hugg mot schartauanerna för intolerans mot föreningar,. inkl. djurskyddsföreningar, och lämna- de många exempel, Biskop Rodhe resignerade: det tjänar inte till nå- got att gnabbas med v. M.! Denna gäng krympte dock nejsägarnas antal till 54, och jasägarna hade ökat till 46. Följande år väckte v. M. mo- tion om stiftsbandets upphävande, vilket han ansåg skulle ”åtminstone i vissa delar av lan- det höja den intellektuella nivån bland prästerskapet.” 2 Andra. kammaren | biföll, lagut- skottet tillstyrkte, men i debatten i- Första kammaren. yrkade flera : I a . a. biskoparna Rodhe och Billing. v.' M; utdelade flera slängar mot schartauanerna "Joch ansåg att- deras befordrings- möjligheter skulle minskas genom ndringen, vilket. också vore bra. Det- blev ånyo avslag. med -unge- fär samma röstsiffror som före- : gående år, 55 mot 46. - 1» Vid prästernas befordran spelar givetvis "prästvalet en stor roll. Pastoraten "var: vid denna tid av tre slag: patronella, där en mag- nat. i "socknen : tillsatte präst, re- gala, där konurigen utnämnde, och konsistoriella, : där” domkapitlet | (konsistoriet) hade avgörandet. | Vid 1905 års riksdag förelåg: en i, motion om rätt för 'konsistoriella pastorat att få kalla 4:e provpre- dikant. Det tyckte även utskottet, men de klerikala I Första kamma- ren avstyrkte. v. M. hade ett kort anförande: ”Jag är så van att i dessa, frå- gor spela Sauls roll bland profe- terna, och jag vet både av histo- rien och av egen, erfarenhet hur det gick med Saul i sådana” "frå- gor”... Han yrkade bifall, men ”motio- nen avslogs utan votering. skottsförslaget och var inte tilltå- lad av tanken att prästerna skulle bli ämbetsmän och befordras vart tionde år. Billing ansäg att hus- bonde och dräng inte borde ha en röst var och att bolagen borde ha sin. rösträtt kvar, fast med någon reduktion." Beträffande" talet om prästerna som ämbetsmän sade ' han: . ”Jag vill "för den ärade repre- sentanten på hallandsbänken och till hans upplysning omnämna att Billing, som föredrog partiella re- former åv lagen, -. En segsliten fråga gällde infö rande av borgerlig vigsel (civil- äktenskap). De båda frireligiösa ledarna P.. P,. Waldenström och J. Byström motionerade 1900 om införande av borgerlig vigsel, och lagutskottet var för saken, I Första kammarens debatt. talade » v, M. ensam 'för motionen i ett långt anförande, 1 vilket: han ' ci. terade både kyrkliga' och världs- liga förespråkare för borgerlig vigsel. Han slutade: ”Emellertid, har motionären rätt må han få rätt, han må heta Per: eller Paul — i detta fall he- ter han ju bäggedera” (P. Pp. Wal, denström). - I polemik. mot biskop Billing : | och. den urkonservative prosten | Sjöholm "använde , v., M, som ar- gument bl. a. ett citat äv biskop : Ullman och en anekdot om en prästgårdsvagn som stjälpte vid , en utflykt, varvid prosten råka- | de komma överst; när de under- liggande ville komma loss sade prosten: ”Alt är bra, bara ingen rör, sig.” När, Billing påpekade ” att det funnes en utväg ur dilem- mat, nämligen övergång till an- nat kyrkosamfund, tyckte wv. M. denna: önskan icke framkommit såsom han :sade, från topparna i kyrkan. - Jag :förmodar att han med dessa ”toppar”' också syftade på mig, eftérsom-han nästan alltid har en kärleksfull blick till mig vid sina yttranden.” i v. M.'riposterade: ”Herr Billing säde att jag kas- tade kärleksfulla blickar på 'ho- nom, Jag tillåter mig fråga om-det var så kärleksfulla .ord som han tillskickade mig, när han sade att jag begärt ordet för att säga spy- digheter, att jag upptog kamma: rens tid blott för att tillfredsställa min harm mot honom.” 4 Andra kåämmaren avslog mo- Vid - samma: riksdag motionera- de (i Andra kammaren). biskop v. Schéele i Visby om en mindre änd- ring av prästvalen för att minska bolagens inflytande vid valet -.av präst. Under den rätt hetsiga de- batten kom det till-envig mellan biskop Billing och v. M. En reser- vant i lagutskottet (som ' avstyrkt motionen) hade undrat- om -inte prästvalen kunde avskaffas och tionen, 'som : därigenom ' fälldes trots att Första kammaren god- tog den med 62 röster mot 41. |ning, — Det .blev” 70 "röster för Flera gånger ironiserade v. M.|avslag, 28 få Iskottsförslabet. över föråldrade bestämmelser i SEE kyrkolagen.” Då frägan' om en re-| ” " vision av denna lag var före 1903 yrkade v. M. avslag, fast han gav flera exempel på -antikvite- ter i kyrkolagen; han menade att en ny lag skule blir lika dålig som den gamla, I'avslagsyrkan- att Billing ju kunde motionera =: om en. sådan undantagslagstift- prästerna tillsättas som" ämbets- män. v. M. yrkade bifall till ut det hade han sällskap med biskop
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.