an 1 s 4 : 1 LAHOLMS TIDNING ( Onsdagen den 15 -maj.1968 | "att ' ställning till den nu rådande 'si- =M- » endast od procent förräntning ” större" jordbruken ' var' förränt- .. fredsställande, Den angivna ge- : nomsnittsförräntningen är ”"driftsresultaten," som i sin tur|]- > danska så . nomiska' krisen, Tjugoåtta pro- än: 40: procent. .s som har. denna . : . uppfattning. ” " sam; ”Tatitbrukaj ” avhända: sig sina gårdar. under Onsdagen den 13 maj 1968 - 1 Det är Bekant att det ekono: miska "resultatet ” i danskt jord- Bruk väder produktionsåret " 1966/67? "var ytterligt klent. För- ”räntningsprocenten sjönk . till praktiskt" taget ingenting. En- ligt de officiella ” bokföringsre. sultaten. erhölls .. under, 1966/67 av kapitalet .i' genomsnitt. för ; det .danska jordbruket. Resulta-; , tet var olika, inom olika 'stor-| leksgrupper, "men även' för de ningsprocenten synnerligen otill- k. vägt tal. . Med ” anledning av de ' svaga delvis är ett resultat av det'yt- terligare tryckta läget på världs. |. marknaden, har” företagits olika undersökningar i Danmark, för utröna; jördbrukarnas . in: tuationen.? En : dylik "undersök- ning har gjorts av étt' social |. forskningsinstitut inom Ringkg- pings amt (län). ; «| Resultaten av under: khinig- en är närmast” en-.cho k...Det visar att? stämningen bland: de Jantbrukarna” härmast kan karakteriseras som en, upp: . brottsstämning, Jordbrukarnas tillit un sin egen näring har allvarligt ” "skakats' "av den eko- cent. av de tillfrågade "jordbru- "karna, tror inte”att. deras :jord- . bruksföretag . skall kunna . till- " försäkra dem en rimlig inkomst fram till den tid; då'' de: når ' perisionsäldern? ÄV: ; laotbrukare inder 30 är, är det inte mindre öv - .Särsklit ; anseg' vara: denna sviktande: till- Ste till > -framtidsmöjligheterna » förutsättning «att. de :kan finna mera” lönande: : sysselsättningar. inom "andra: yrken; fö i " Undersökningen > gäller, ; 245 gårdar inom ett. par kommuner, 1 vilka” totalaizantalet jordbruk är: 469, - Det gäller i ett område. där man" väntar att jordbruKs- produktionen ; "skall > bestå” äv i framtiden. På grund ENARE tivt "liten tillgån; om det undersökta mrådet hit: tills har: reduceratz mindre än, vad som” är karakteristiskt för hela det; "danska jordbruket. t I undersökningen” har” man också belyst :situationen:: inför q ett generationsskifte, Endast 30 procent” av de äldre” lantbrukar- na över: 50 är” har barn eiler andra anhöriga. som kan "över "taga jordbruket. Detta procent- tal "är naturligtvis” påverkat av att genomsnittsåldern är "hög "vid de: mindre; jordbruksföreta- gen.: Likväl tyder de avgivna svaren "på ett: tämligen "svalt intresse” för att etablera sig il” jordbruksproduktiohen, Det ovan angivna procentta- let för de fall; där. någon an- hörig finng som kan övertaga brukningsenheten, "torde kunna jämföras. med motsvarande ré- sultat för Sverige från Jordbru- kets utredningsinstituts struk- tur. och” befolkningsundersök:! ning hösten 1966, dock med den Pessimism bland: danska SE jordbrukare : siffran , avser genomsnitt för om. denna m 14 procent att man' skulle 'öns- ska - :jordbruket - och" de danska ” Danmark" sedan”. :gammalt 7 varit » ett: utpräglat” jordbruksland samt . att lockelsen från industrin :'va- vo rit: mindre: på grund av: attar- |: sett” lägre. än i Sverige, , Se . ning: oibevilja = är 200" "kronor, På: detta sätt kunde LT = Hå reservationen att..den. svenska landet, "medan den. danska, gäl ler: endast ett begränsat, litet, område. + den .$venska under- sökningen , tillfrägades lantbru- -karna om. de, hade något. barn eller annan: släkting .som man trodde. kommer att efterträda på brukningsenheten, Uppgifter- na har; endast . bearbetats för personer äldre". än 50 år, Resul- |: tatet blev” att 33 procent av bru- kare "över: 80 år uppgav att an- N hörig fi efterträda. 18, som. kunde tänkas Situationen. i Sveri : ge och Danmark 'skulle alltså ' il detta” hänseende vara. tämligen lika, | "I.den ska undörsökningen |- a har en' anmärkningsvärt... stor "del av! lantbrukarna uppgivit "att de är villiga till omskolning, lighet "erbjudes. För samtliga Jantbrukare i den danska undersökningen ' anger "ka möjlighet till omskolning. Bland lantbrukare i åldern 20- 29 år har inte 'mindre än 31 procent svarat ja till frågan om man : "skulle" önska omskolning. P, 0. m. i gruppen 50—59 : år hår 10 procent svarat. ja' 'till frågan om intresse för omskol- ning.: sla De danska resultaten kan in : te. sägas ' vara” drastiska jämfört || "med den "reaktion som de sven- ska amtörukarna her, visat "i under . ”gångnå vär, T öåktonen synnerligen” drastisk .” för » dan- . ska "förhållanden." Den . struktu- |: rella . omvandlingen 1 det.. dan: Jordbrukarnas intresse "för "en sådan -omvandling rn som: be- : : kant . inte” "varit: : som: i Sverige. Detta torde -del- "vis ha "stått: i samband” ned: satt betstillfällena i andra: näringar |" varit färre "och lönerna relativt I ) år Har nya bestämmelser” ut: ärdats. heträf- fande ' "semesterhemsvistelse för ] rusmödrar, De innebär en klar försämring. Tidigare hade” bar- -navårdsnämnd”" efter "viss : be hövsprövning” rätt att i färda tur- och.:returresa till av” social styrelsen godkänt semesterhem. Vidare har” semesterhemsnärmn- derna. möjlighet att' efter” pröv- stipendium med <varierande” belopp mellan 75— "vederbörande husmor” dels... väl ja hem” "efter eget önskemål och dels” få ett: välkommet ekono- miskt tillskott genom stipendi- Um, för Klädutrustning ete, >. Enligt de nya reglernå Ka resebidrag" beviljas med kostna- den på järnväg, buss eller båt från hemort till ”det semester- hem som sorterar . under lands- "tingskommunen och ' som ' kan ånses - ge sökanden bästa möj- "lighet till vila och. rekreation”, I undantagsfall bör högre be- | " slopandet ; av” stipendiemöjlighe-: lopp kunna beviljas, Om säle- des vederbörande önskar resa; | Folkpartiet presenterar, tre listtyper- inför. valet Folkpartiet i i Hallands län ställer "vid höstens riksdagsmannaval upp - med. tre. listtyper med olika namn ” på samtliga listor. Nomineringssam- manträde, hölls på Grand Hotell i Falkenberg på söndagen, varvid ordföranden i partiets hallandsdi- strikt,,. köpman = Arvid - Annerås, Lindome, inledningsvis belyste det politiska läget av i dag och sitva- tionen sådan den :Kan tänkas ut veckla sig inför valet. Han gav ut« tryck : för ; optimism beträffande folkpartiets i länet möjligheter att behålla sitt mandat. De första tre namnen på de pli ka listorna är följande:,- '. "köpman Arvid Annerås; Lindome, verkmästare Karl 'Bengtsson, :Var- berg; - -läroverksadjunkt.. fru Eivor Franzén, Halmstad... + so | Wiking w erbro, på s. k, enskilt ordnad: semes- tervistelse' eller” till annät ”se- mesterhem Inom riket måste hon . själv erlägga meéllanskill- "naden," med undantag för vom det: anses vara särskilt värde- fullt; för -den sökande: med luft- "ombyte eller ” ett; sbeciellt mir : jöomBbyte”. IL interpellation till socialmi- nistern har fru Nilsson i Ham- 3 marslund (cp) "påtalat de' uppen- bära” nackdelar. som de nya be- " stämmelserna” innebär,+ speciellt terna... Dei tidigare reglerna har. » på. ett tillfredsställande "sätt be- : rett husmödrar möjlighet till en '. välbehövlig: och framförallt väl-; - förtjänt ; vila':'och” avkoppling från” ett tungt och' ofta otack samt arbete, Samhällets " strä ;wanden, bör vara att skapa ännu :;. ; bättre förutsättningar | i detta avseende, : > .. - - Socialministern. bör utan at re: självövervinnelse kunna med. ge detta och se till att «undan: ; ' tagsbestämmelser. tillämpas med | stor generositet. Nu . DANSKARNA och EKO" Det är begripligt 'att' danskar- a då de finner att. en, .anslut- + ning til EEC ej kan uppnås. in om der närmaste: tiden söker fi j när lösningar 'på sitt” jord ; bru sproblem, , . Skriver RR: ptidningen på ledarplats:. Vil H prövar m gare öka” avsättningen” för sina produkter”. på "den "nordiska : marknaden: För öss "har det ock-: så. framstått som naturligt att. de : reala importbehov, som finns in- Norden i förstå Kand” skall ; täckas genom import. fr » nordiskt. land. Fbrukäre har I : och "kommer "att: "framöver . få | , brottas; med "svåra ” anp. ssnings-.: problem. ” "Vi måsté därför, ””en . i gång för alla göra - klart, att : H I svenskt, jordbruk, varken” kan el-7 "ler "vill överta "även det/ danska 7 « i Jordbräkets' : .."anpassningsprob- / ; JORDBRUKETS .UTBID-- "NINGSBEHOV: : ; Det är. ganska. självfallet, skri- Jordbrukarnas Före-, in g'åbl la CH att de ökade krav i 1 som" Kötamer att. ställas på lant-; i bruksskolorna bäde.i teoretisk och. praktisk utbildning medför : « behov av ökade resurser både på : "det "tekniska och” pedagogiska s "planet, vilket såvitt vi har EN , bekant :också med kraft hävdas av lantbrukets företrädare i yr- ”kesutbildningsber edningen: i Framför . allt "skiljer "sig den ' grundläggande" lantbruksutbild-: : ningen från de. flesta andra yr- i kesutbildningsgr enar genom att! : det här 1' stor utsträckning är fråga 'om utbildning av egna fö- iretagare som själva skall vara I drifts--och: arbetsledare och som : behöver :inte bara teoretisk och , teknisk utan också driftsekono- » misk utbildning. - Allt talar för att det krävs hög- I skoleutbildade lärare med. ad-” Jjunktkompetens, alltså agrono- led av kommunalfullmäktige i 'Ve- "|; grundskolan, Hime byggmästare ' Albert Carlsson, Kungsbacka, företagseko= . nom Assar Persson, Halmstad, länsåklagare ” Lennart Eliasson, Halmstad, 3ysterhman Björn Eks. i dahl, Kungsbacka, förmån Christer Eirefelt, Falkenberg. - ” Köpman '. Annerås, Folkpartiets hallandsdistrikts "ordförande, är 1e= damot av. landstinget, och: kommu«= nalnämndens i Lindome ordförande, Hen är känd som mycket intresse= rad för kommunala frågor, Egen företagare, Riksdagsman Werbro är ledamot av >konstitutionsutskottet, trafikpo. litiska delegationen och försvarsde= legationen. Led av stadsfyllmäktige i Halmstad. . Länsåklagare Eliasson var "under 'sin stockholmstid en kortare tid ie= damot av andra kammaren; är f n inge och suppleant i landstinget. : -' + "mer, "redan på grundstadiet 4 varmed ”näturligt- ; vis' ingalunda är sagt -anhat än att. 'lantmästarna:. också . «genom att fördjupa sin utbildning kan "klara. både den . praktiska ' och teoretiska” undervisningen, ehu- "ru eh sådan sammankoppling i allmänhet inte lär vara: lätt. : .. Risk har bedömts föreligga att -Jantbruksundervisningen skule ' sättas "i - underläge ' beträffande . högskoteutbildade lärare; "Att så inte :'sker är; emellertid ett' ange- » läget. intresse, för. näringen: själv men, det kan också ses som. ett en I kvalificerade utbildning (| 50 sberör, på kval > re sär..en rutsä tning den, uppbyggnad; av, ett i bästa ' mening, rationellt, jo rdbruk rsom kunna, i fortsätta io Tvärt emot industrins förut- ib tepelare, i: försåmlingarna..: Är det: st jigeler i(de som TORNE en "välsignelse för. våra fö "ländsk ' arbetskraft) har antalet / ; arbetare inom” svensk industri : sjunkit under senare år.. Från december 1966 tin de- H cember 1967 var nedgången 3,7. " procent." Inom” - metallindustrin ” drabbades ” de : mekaniska? verk- städerna hårdast med en ned- "gång på 7 procent, 'De elektro- tekniska 'företägen” kom” lindri- . gast undan med en minskning I på 1 procent. nd i oF INVÄNDRARTIDNING SÄG ER << NEJ TILL ANNONSER ” Staten ger ut en tidning som , V invandrarna ' i vänder sig tf Sverige. Den utkommer på fem .. språk och innehåller sådant som ; kan underlätta anpassningen för nyinflyttade, " konstaterar . Sunt: Förnuft: Vem bétalar då denna tidning? : Man ' väntar 'sig att det är- den vanliga kombinationen av annon- ser och prenumerations- och lös- ! nummerintäkter. Men nej. In- » vandrartidningen säger nej till annonser, ' Man kan visserligen prenume- "rera på tidningen, men -staten anslår 900000 kr trots att så mycket inte skulle behövas. Så om! Föl Bröd till miljoner för miljoner ger miljoner N . Sex dagar i veckan årer runt distribuerar Skogaholms — Bröd AB varje morgon inte mindre” än 120 ton bröd till. mellersta och södra Sverige utom östra Skåne och Blekinge, Nästan 300 av de välkända Skogaholmhsbilarna be- hövs för att klara detta. Och det önar .sig tydligen, "skriver tid- ningen Moderna Transvorter i sitt enaste, nummer, Omsättningen r cirka 100 miljoner kronor om in och företaget klarar sig bra i konkurrensen. "Servicen, d. .v. s. färskt bröd i "rätt tid till rätt affär, är A och O för "Skogaholm,. Det hän- der «att mah kör med halvtom- ma bilar för att kunna leverera de färska timporna i tid.: Affärer- nas kunder kräver denna service och : Skogaholms omfattande di-|: stribution blir "genom detta en in- tensiv " och ständig kamp mot klockan. Hur klarade man övergången til högertrafik t. ex.? — Vi fick dispans att arbeta i våra tillverkningsenheter Då an norlunda tider, säger disponent Eric Wallin, huvudkontoret i Es- kilstuna. På 'så sätt gjordes: brö- det färdigt tidigare än normalt och alla bilar fick tidigarelagda avgånkstider, Därigenom lycka- des vi hålla de tider som detaljis- terna var vana vid, Skogaholm har 12 produktions- enheter och fyra renodlade distri- butionscentraler i Uppsala, Säter, Falköping och. Värnamo. Varje distributionskorntor (då inräknat produktionsenheternas : ' kontor) svarar för transvorterna av bröd inom en radie på 8—10 mil från respektive ort, När. limporna är färdiggrädda- de packas de i plywoodlådor, som fungerar . som återgångsemballa-| ge. — Vi har. prövat en:rad plast- lådor,'. säger > disponent" Wallin, Men. de är för. elektriska och har en : väldig : förmåga att suga åt sig stoft -och- mjöldamm, De blir då. svåra. att hålla rena, ..; vi läsa om, mänga fromma" mödrar," kvinnor ' fyllda med”tro; frimodighet: och" en 'kär- leksfylld ,- omsorg ' om sina. barn. FRIA ORD: : "STRAFFE - DEN BLOTT a SOM BROTTET: BEGATT" Jag kan inte förstå, vad Du tänker uppå . när Du kallar det här för en hjälp. Blir det bättre för mänskor i främmande land om Du krossar en ruta, sätter husen i brand N 1 ett långt avlägset land, - - S Blir på länderna pli för en vettvillings "skri? ; Ne Kan en mänska för slikt bliva fri? ee Kan Du ändra vår värld, kan Du vrida den rätt med att driva vår ungdom från sans och från Vett? 2 Blir det. bättre om ungdom med lock och mod Pock >, drives samman och dubbas till vanvettets skock? i Är Ditt samvete lugnt, när de kallas pack, : ; fast Du själv öppnat vilddjurets bur? » Ja, då är politiken en ömkelig sak | och politikern en löjlig figur. et | > Tror Du verkligen på att några pojkar I sport kan få tyrannen. att visa förnuft, ! -« när inte ens i det land som är värt , kan åt tankar och åsikt ges luft.- När Du snabbt som en örn hugger ner ba den-. .man > : som har annan åsikt än Du, >: . och kallar, honom sen för vidriga namn > - -, och ord, som bort vara tabu, : om så blott han har hävdat Hesekiels lag, . som förvisso bort gälla ännu i dag: ” Att straffas må blott den som brottet begått... Is... > En lag, som politik. och' religion har förrätt, ” N Så straffe då den som bryter mot:rätt Na och tolkar vår. lag på oriktigt sätt fl och "tager sig makt att fördärva och slå . till spillror vad andra med slit lyckats: nå, och låt dem betala vad ont de har gjort, betala vart öre båd” litet och stort, Tag från dem dess bidrag, dess studierätt,. tills de lärt sig demonstrera på "vettigt sätt. Och giv ät provokatörerna en känga ock, Nor "At TV, åt pressen, åt ulvar i fårarock, = 00. > NM för vad de gjort med sin provokätion, Na Så ” när de bort tona ner men tagit sig ton. 1: Cev oja Och glöm inte den som ana kan AA | : . vad han själv i dumhet provocerat fram: No Jag kan Dig ej tro, jag kan ej förstaå,: när Du talar om bred opinion, . . "när , Din. mening blott hävdas av enstaka fa 7 : och publicitet tycks vara :Din religion, "+ NaN «> > Och negern, som var "med I ligisternas flock a 2 > Du bör Dig besinna, Du bar skulden öck. » ! Du är för Ditt land dess ämbassadör . betänk vad Du säger, betänk vad Du Bör... + Kan Du ej bättre 1 flock: Dig bete : > "då kan'Du förvisso bH där, Du är. "Vi öppnat. vår. pung för mång hungrande int ht ” vi ömmat för dem som lidit vår stund; a I. Men det kan bli slut, det' ordet är 'sagt.v-' ft oo"Du illa har gjort, Du ligistdemonstrant- : Och sist utt raden av skyldida män .,-- + Du '.ser”-dem' i. ”Staden”,.1; a gen "De tala Nögtidligt: om: demokrati i :: .men. odla .av. feghet en' ren anarki. Det är då förvisso en 'hugnesam” trö dé kan bytas, ät nu (redån” amen. En. del goda ' mödrar står det in- te alls. något om, Säkert är att mödrarna till profeter: och . and- liga'”ledårei mäste” vari storslag- nay,' då: de” kunde" fostra”sina” barn sådan? gudsfruktat. värt samhälle "finns ,dé fä med: vänliga människor, som skö: ter :sina plikter/ätan: att äras och : prisas! Många: av::dessa är .stöt-" samlingar att «det i dem, finn: fromma mödrar? > -Det ' har ”' alltid? funnits goda I mödrar, .. kvinnor. som har låtit Gud intaga: den' första” platsen i; sina hem, Vi känner; namnet på, lera av :dem, likaså deras '-be- 'ömda "barn, Men tänk - på" alla dessa som :-vi. aldrig hört . något jänar inte också de vårt! beröm? För -också dessa gav sitt yttersta -för att deras barn skulle bli. goda tjänare ät. Gud. och ein nästa, - gött dom alla tidningar tar mer ” gärna” emot annonser dels > därför' att de tillför tidningen in- " komster; dels för att de ofta h jer tidningens ”läsvärde. Det ä ju till: och. meä 'så att annon serna för många tidningar ut- : gör huvuddelen av inkomsterna, Invandrartidningen. säger inte ; nej till annonser därför att det inte går att få villiga annonsö- : rer. Tvärtom har flera hört sig: för om ' att. få - arinonsera. 'Man skyller på. att det skulle bli för mycket arbete; Javisst, men det - kanske - lönar: sig. Det förefaller - vara 'en tanke' som "ligger: långt . borta för denna statliga tidning: . Man anser sig ha. 'skattebetalar- "nas pengar att ta till och strun- / "tar i'andra inkomstkällor. ' Med ” "69.2. "miljoner kronor. i mjänat” Djödnade den. anläggnings- årsomsättning har --kommunernas verksamhet " har, ökningen - upp- ”konsultbyrå > haft : ett" gott. :verk- gått till cirka/'G' Procerit för isamhetsär under +:1967, -konstate: —67' mot: exem elvis . 13 rar ' man "i företagets ärsred gö- åren 1963—64. ; fa jrelse; som nu ' föreligger: | + K-Konsult ägs av. Svenska ;Kgin: 1.' Ökningen «från: föregående 'år munförbundet, , Svenska”. .Lands- har: man + "lyckats - åstadkomma tingsförbundet,', Svenska , Stadsför- «bland : annat. .genom "en. : fortsatt. : sanpassning : till. dagens." samhälls byggande, där : frågor av: över iktlig: karaktär. blivit allt van: igare "inom ' de: flesta "av . eta- ets: verksamhetsområde | av förvaltningsberättelse fram- går att byggnadsinvesteringarna i lande? en, betydligt lång- "sammare ning"; ären - 1966—67 än under första - delen av ;sextio- talet. fota |- För bostadsbyggande och kom- rbund, Vimmerby. > stad ,. saint Älvsborgs läns landsting, : "Med " elrka . 1.200. anställda - är Mann ett totalprojekterande, före- tag inom samhällsplanering, bygg nader och anläggningar, installa- tion mm. Man är dock Inte to- talprojekterande "till. varje" pris, utan fungerar även som komple- "ment. till exempelvis. en :begtälla-: res egen. tekniker grupp. Ny RESO-stad i Italien CT eV invigs av Geijer 22. maj: oa dd Stort kalag i det fria blir det turistminister Corona från Itall- när La. Serra —- blomstergården en. För ' underhållningen ' svarar — den 22 maj invigs med pompa italienska" musiker, . Ronnebyflica och ståt. Helstekt gris för alla korna med musik: och ,folkdan- blir' det. och vinet kommer 'rul- sare” från Sverige och Italien, På lande på :oxforor. Dagen :innan. kvällen -blir det sedan .helstekt "invigningen kommer RESO att gris och vin, som serveras I när- göra fem flygningar.” med 650 heten av swimmingpoolen:och där "svenskar till Neapel med de förs- skall tusentalet människor utspi- ta lägenhetsgästerna och ”inviga- sas, Som 'avslutning på kvällen :Ye” från Sverige — företagsleda- blir det fyrverkeri, :re, organisationsledare och and-”. La Serra, som under säsongen ra lägenhetsägare. skall kunna ta:'emot drygt .7.000 : Från Neapel , kommer. bussar svenskar, har 217 lägenhetei att gå till La' Serra,:sju mil norr flesta ' kan ta emot sex gäster. om Neapel och redan efter nå- Husen ägs av. företag, organisa- gon timme kan resenärerna, se- tioner' och myndigheter j Sverbk dan de installerat sig i sin'bun- ge. Anläggningen blir RESO and- ' galow- kasta. sig i Medelhavet el- ra, då man sedan läng tid haft ler nröva swimmingpoolen, : succéanläggningen Riva del Sole, / Själva invigningen förrättas av norr om Rom, där redan" 80.000 ”LO-ordföranden "Arne Geijer och svenskar varit, on - mindre än 106 röster mot 13, — .1908 raserades hindren mot bor- « tades " För III Vid 1903 års riksdag kom frå- gan upp igen och ledde även då till'en ordduell mellan Billing och v, M. Då, Billing påstod att all mogen var mot civiläktenskap undrade v. M. varför Andra kam- maren då var för. Genom borger- lig vigsel sluppe ju prästerna att dagtinga med. sitt, samvete be- träffande frånskildås . nya äkten- skap. Röstsiffrorna blev denna gång 72 mor 32. — 1904 hade v. M, fått. flera sympatisörer, : och särskilt prästernas ssamvetsnöd beträffande” frånskilda synes ha omvänt mänga. Lagutskottets po- sitiva utlåtande: segrade med icke gerlig vigsel:z sr oc Kristendomsundervisningen dryf- flera gånger i riksdagen. 1903 gällde” det katekesen, som motionärer - ville . ersätta med en "efter barnaårens ' mottaglighet ispråkig Ne Laholms Tidninig av "Få. lic. Artur: a ran”, Andra kammaren var pos tiv, så ock tillfälliga utskottet Första. En: talare . ansåg ' att... ut- skottet haft för brättom, då läroverksreform ' var i ”faggornä. v. M. sade att kyrkomötet var en fanatisk katekesanhängare och. vädjade till kammarens barmhä tighetskänslor; att inte. längre pi Utskottet segrade visserligen med 58 :röster .mot 30, men först 1919 avskaffades . katekesen 1 folksko| lan, na ; . En proposition 1904 om omor- ganisation av de allmänna läro- verken ledde tilll en mycket lång- dragen debatt. 'I stort sett.'gilla- de v. M:;-propositionen men kri- tiserade dess förslag. till kristen- domsundervisning: det' borde var ra religionsundervisning, inte dog- matisk "och konfessionell, vilket enligt v. M, ver skuld till att folket blev likgiltigt . för :religio-. nen, Han nagelfor särsklit kate- och behov avpassad handledning 1 den kristna tros. och sedelä-' i få kes och biblisk' historia I Gamla testamentet och fann att Nya tes" a I vilde ' Ali 1909:årg proposition om stats- x understöd till kommunala och en- s.eN,; skilda läroanstalter gav v. M. an- iledning att propagera för en li- till" eforusinstitutionen (biskopen : var ända: till slut vs 1950-talet na barnen. med katekesplugget. Sa ST a Almhult. int tamentet var bättre än "läroboken. beralare kristendomsundervisning, Han' var ”öckså kritiskt inställd inspektör över läroverken). Bl. a. kämpade han förgäves för ,att eförus inte skulle inspektera! de hygieniska : förhållandena = vid statsunderstödda flickläroverk: Vid' 1908 års riksdag godkändes en proposition om prästerskapets avlöning, Även v. M, var positiv men passade på att ge sina kam- markolleger en varning "att inte för länge hålla fast sina privile- Bier och stjälpa reformförslag. Han återkom vid 'den följande riksdagen ' till detta och ' citerade då "fabel" om hunden och kött stycket. 'Det . gällde åter präster- skapefs avlöning, kamrarna hade stannat i:'olika beslut, och v, M. rekommenderade Första 'kamma- 'ar) med pensioner, Detta gav v. .M, anledning till elakheter: beslut. ersätta — biskoparnas - prebenden (inkomster från vissa församling-. ”Jag har ju för litet reda på vad dessa stiftscheferg åliggånden äro, .Skullé jäg döma efter min: erfarenhet, så vet jag ju att de hava till funktion att, dels i riks- dagen och dels i kyrkomötet, .mot- |” sätta sig reformer på det kultu- rella och det kyrkliga området. Men det är väl ändå inte något skäl för att pensionera dem”, : Propositionen godkändes emel- lertid utan votering, . 1905 väcktes en motion. att kyr- koherdens = självskrivenhet som ordförande i kyrkostämman skul- le upphöra. v. M. sade att 'han borde befrias från, inte berövas ordförandeskapet. Han förutsåg att motionen skulle avslås av Första kammaren (så skedde även), ty den: brukade först av- slå : sådarra reformförslag, men motionen var välkommen åter. 1907 kom v, M. själv med en motion om ändringar i förord- ningen om kyrkostämma- samt kyrkoråd och skolråd m. m.,, om upphävandet av olika föråldrade bestämmelser om kyrkotukt m.m. samt rätt att överklaga skolråds beslut, t, ex. att upplåta skolsal som föreläsningslokal, Motionen fyller sex sidor i volymen och är späckad med exempel, bl. a. : | kyrkliga myndigheterna, tek, Lagutskottet avstyrkte . mo- kritiserat utskottsutlåtandet : och snäst - en utskottsledamot., som tyckte att motionen gällde 'peti tesser: ”Herr Sjöcronas insinuation att jag skulle hava. väckt: min motion för att få komma fram -med en: kvickhet,” tror jag mig mycket lätt kunna tillbakavisa.” v..M, återkom till saken 10082 i en ny motion med direkta för- slag till ändringar 'sedan han på- talat en rad: åtgärder från de . Lagut- skottet - avstyrkte'. motionen,/ då regeringen hede undanröjt allt- för galna beslut med formellt stöd i lagen. Vid debatten om motionen talade v. M. länge och citerade bäde'riksdagstrycket och konkordieformeln. : Han = förstod att det skulle bli avslag, hade inte fått svar från. ett . justitie- råd ' (Trygger, ordförande i lagut- skottet) utan från en vanlig här radshövding (ef Ekenstam) men var inte besviken för det: han lovade återkomma. (men. kom in- te. att. göra det under sin sista riksdag)... Vid voteringer fick han 27 '- kammarledamöter med” sig men: 78 mot. Vid seklets början var. frågan om delning av Härnösands stift NV ren att biträda "Andra kammarens”. om. censur av böcker: till .biblio- "Det Fblev Kalmar, vars biskop och : kunde: tänka” "äg" bänk" Holi- dog först.” Då uppstod :stort' gny days i stället för trettondagen och 1909 kom en proposition om att. tionen, -:som avslogs sedan v.-M. bland kälmariterna och deras an- Marie bebädelsedag, Biskop Bil- hängare, "när saken kom upp'i ling tyckte att lagutskottet ver- riksdagen 1900. Det fälldes mänga "kade som barnavårdsnämnd, då hårda ord av föresoråkarna, för det. tog hand om allsköns motio-. Kalmarstiftet, och tillhyggen som ner, 'v, M. frågade då: våldsåtgärd. och olaglighet hagla-|: ”Är inte” herr Billing änglama- de. Som så ofta snårade debatten kare i åtskilliga reformförslag 'ur, Då biskovp Billing sade att som avsett den kyrkliga utveck; - Lunds stift krävde ungefär tre lingen och kulturella intressen? gånger så mycket arbete som Änglamakerska var en benäm- andra stift påpekade v. M. att ning på en kvinna i Malmö som i biskop Billing en tredjedel avltog emot s. k. obemärkta kvin- året var i riksdagen och dess-[nors barn och lät dem dö av van- utom satt i kommittéer m. m. I|vård. — Motionen avslogs med sitt långa anförande släppte v. M. [60 röster mot 47. sin ironi lös, främst mot olika| 1903 väcktetv. M. en "motfon salvelsefulla uttalanden i kamma- ll om ändring 1 Fittet för utdelning . ren, En motion om bibehållande lav, vin vid nattvarden' (smittöfa- av Kalmar stift föll..— 1903 kom ra. vid "gemensam kalk)... Motio- det en proposition om inrättande Il nen var på inte 'mindre än 18 av Luleå stift. I debatten härom |sidor, "Debatten blev desto kortar, polemiserade 'v.: M. mot biskop lre, tillfälliga utskottet var post Billing och ställde sig solidarisk |tivt, och man enades om en skri- med Andra :kammaren, som inte velse till Kungl. Maj:t. : ville öka antalet biskopar. Han ansåg att flera biskopar skulle stärka den högklerikala falangen, som var emot kulturella refor- mer; biskopsinstitutionen vore i fara om propositionen fälldes. Den godtogs med 78 röster mot . a 61, i Även relativt små frågor kan . ju vålla debatter. 1903 gällde det SS en motion om, indragning av tret: - or res As aktuell. För att det inte skulle som 'helgd - ” su 4 bli tretton stift med ty åtföljan-|tet var välvilligt, så ock v. M.. . a de kostnader skulle ettdera av|som =<besinnade prästerskapets Kalmar eller Växjö stift upphöra. överansträngning ' vid julhelgen bundet och Sveriges: Lantbruks- ' NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.